vevevofevevev vrevrerYyvYevYyvevY verrv dad FYVYYTEYY FY FEFE YE VIF YYYYYTYYVYVTEFETN TrYrY rev "För tredje- gången har Dägens Nyheter sökt kartlägga kyrksamhe- ten i vårt land. Första gången sked= de detta i november 1928 och andra gången, i juni i299, I "båda fallen. i kyr! - heten och ett' ringa deltagande” Å gudstjänsterna. Man kom ej högre upp än: till cirka 4 procents, delta=. gande I högmässan- I den nu före- - tagna räkningen konstateras' att procenten gålt :ner till tre, Härav gör tidningen vissa slutsatser, varav yissa konsekvenser kan dragas. Man bl a att kri d $ vårt land är på: "retur, : a tad Nu kan det sägas, att d: ika un>. dersökningar - sporadiskt. företagna måhända Öomtvistad. Den bör dock varken - under- eller övervärderas, Men det är kyrkans; nöd av idag, att den har. ett.evangel't Tum, men” "saknar " de möjligheter; som krävs för! att fö- ra detta.eva' livml ut; .till folket på . det sätt som Aiden; och omständig- heterna kräver. YTy.även om det är riktigt, att: man han räkna med att åtminstone” 15, pråcent" av' befolk- ningen haren eller! ahnan fast an= knytnin; töllk vars egentliga ar- det: ju LEA procent kvar, ' blott” vid” livetz bögtidsstunder så- som dop', konffrmatiori, vigsel: och begravning, Derna masta måste för kyrkan kännas som en ' ständig oro inte alltid ger en verkligh bild. Statistisk fall ära, men verk- 2 ligheten .. kan dock vara en annafi. och :en ent, nöd, Sa Orsaken ilt avkri i ;måste Varning för . Hallands Dagblad | ”; De "olyckor, som' på senaste tiden inträffat, då pojkar lekt|” med ' en” blandning av klorex och socker har föranlett FHal- "lands Dagblad att på ledaplats varna för denna blanding, en . utan” tvivel grundad varning." ::> I: fortsättningen | påstår. HD dock, att båda dessa ämnen i . och för sig är ofarliga. Socker 'är ju'inte” så farligt utom för tänderna, > Så + långt" kan. man "vara överens med HD: 4 Klorex däremot är ingalunda Kd i ofarligt; Fosfatbolaget, som för” : säljer. 'klorex; 'uppger : tvärtom, att. klörex är giftigt '/och' måste » förvaras! så, att” varken : salt ; eller;lösning- kan "åtkommas 'av . barn: eller. djur. Klorex är vi- . dare eldfarligt, och kläder eller - andra: brännbara föremål, som i -beröring. med ;'klo- sökas båd inom och utom "kyrkan. «Den nu: gjorde -kyrkoräk var alltför schematiskt upplagd o känske I viss "mån. influera och: krigets" ef-' terverkningar' och "därmed "kampen för det. dagli a "brödet har medver- ketänk ; En, uäd kat till att driva människorna ut ur denha. art för ställas i relation till ,kyrkogemenskapen' och fört dem; in andra inom 'sanihiillslivet : 1 och k organisationer, När man nu. talar” om kyrkans ieolering och det) ringa i från h si- da; "bör man erinra sig att. kyrkan 1, i: alla fall är den enda:organi; livsform; Men: skulden, för kyrkans "avfolkning, måste; också sökas 'hos! -kyrk ; bristande förmåga! att variera” toch i' hennes stelhet: toch! vr RATE ning , därav ;blir ; eldfängda. .Det' är. därför före- -nat.med livsfara att röka eller : håndskas med; eld. vid. arbete "med klorex: 5 Tydligen, kan. det vara: före: I nat med livsfara ”att lita” på ; Hallands. Dagblads "ledar : : Från / och" med ' den 7 andra september har det blivit en 'del och justeringar i gom regelbundet förmår" sårnla mest: folk till -sina : oci som under alla förhållanden” här sa. folkrörelser. er Det hår alltid- funnits "mer alltid att finnas kyrkor som är ' väl besökta och kytkor som är. svagt besökta, Sådant kan bero på lokala eller personliga förhållanden.: Men . tomma kyrkor, som man mt talar.så -mycket om, finns överhuvud : taget - mte, Det. finns ytterligt" svagt ”be- pökta .kyrkor, - vilket kan bero på prästens oförmåga . ått "samla . folk ng sin predikstol-Man kan-utan ” a, att det Infe'fifins:en - "erida söcken" i Sverige, där” det änte . Vinna” .kyrkogångare.; Lär 0: inte i : heller "glömma de, många | och "myc- > ket aktiva: kristna, som. "finns; 1 de : fria? kyrkosarhfunden;' "som ' trofast: "besöker älna kyrkor; och: mission "hus och som också tillhör vårt lands kristenhet, : VR . Nedgången & A' bar i K Hsarshetcn M .sin tid:var lämplig och i kunde” samla” människorna, är nu A stor, utsträckning föråldrad. Det är en väldig skillriad' på? 192 talet och 1950-talet; En väl logisk. och andlig. trätt. Vi befinner oås i ett ; nytt sam. Hälle .med' ett nytt tänkande, Män- filskorna har; i våra, dagar genom utvecklingen, genom psykologi. och "Propaganda, blivit imrauna mot hög. tidliga'. deklarationer, "auktoritativa "påbud och” fromma fraser; De har r följer att kyrkan måste a, nya vägar. ut till. folket, Den evangelisationsform; som dagens läs ge kräver,' måste bli mindre högtid. lig 'och mindre ”stelbént. än den gamla; Det'måste bli en kelstendont | - i arbetskläder. Kanske måste en del Savde gamia arbetsformerna rensas ut för att t något nytt skall" kunna tågtrafiken. I stort: sett har » dessa :, blivit :, till. stor - nackdel e unga skogskgaraföreninöamna, D vars riksorganisatiod SSR i firat. sitt 25-årsjubileum, har. växt till en betydande faktor i Jandets ekonomiska liv. I och för sig är detta en naturlig". utveckling, som väl svarar mot det enskilda "eller sck bondeskogsbrukets , betydelse, Det är emellertid först i och med skogsägareföreningarnas tillkomst som: 'mera: avancerade ekonomiska u- Er kanaliserats och blivit en fak- tor. av: betydelse inom näringsli- Tfonke pi Industriella / engage: mang är inte” ny inom skogsäga- reorganisationen. Det framgår bla av: den . utomordentligt 'intressan- ta och överskådliga jubileumsskrift ”Skogsbönder' går. samman”," som SSR; utgett. Det är, dock i egent- lig mening” först inne: 1. 50-talet, som ” dessa". expansiva” "strävanden fått verklig fårt. Nu är det; för att fala med : Svenska' 'Skogsvårdsför reningens organ .Skogen ”stora:sa- ker :i görningen,, inom, "sydsvensk skogsindustr?”.: . Granskar man . ut- 'vecklingen närmare skall' man fin- 'na alt det just 'är inom ramen för skogsägareorganisationen, som des sa ' saker . håller , på. att: hända, i. "Mönsteråsfabriken beräknas kom- ma i drift från årsskiftet 1959 med en årlig. produktion av 70.000 ton .sulfatmassa.” Målsättningen är se- dan en, (fortsatt, utbyggnad". med för. landsbygden , och: särskilt ' Råstorp och Majenfors har fått betydligt "sämre" fö "med Halland, slå Morgondagens namn . Po sSAKARIAS I Sglen” "går upp” kvinnor 1 giftasvuxen 'Alder” 1' . USA har”; knappast . några » chanser att: bli. gifta, 1 det” ' kvinnoöverskottet ' 1 USA "är, mångaå- amerikanska” kyinhor, +" I-dessa” dägar ligger I alldelos | förfärligt för att få tag I nå. Kon man och mobiliserar prak- - tiakt:tagot alla medel för att nå. dotta måla cvoct Amerikanska « med att något' måsta £öras, särskilt som en hel del ame- xita sig med utländskor . i " ställot för att: välja en brud.” bland Amerikas kvinnor, Det- ta gäller alldetés ' specielt . tionerades utantör : . Ingenting ses egentligen med oblidare ögon än just detta, . rikanska kvinnor. är slag. ordet just nu, Nu föreslår de Amerikanska: skvInnoförening- aina, att en Jag skall utfär- das, enligt ' vilken det skall bli förbud för amerikanska män att gifta sig' med utländ- ska flickor utan särskilt till. stånd från. de” amerikanska myndighetepnas sida, +... ” slag om att man först skulle . Undersöka" förhållandena :i hemorten för en amerikanare, söm önskar gifta sig med 'en . om DDakeor Kova råd Ljusa 'sommarskor som blivit rynkiga och fatt mörka fläckar gör. man fi. na igen så här: "Stoppa upp” skorna med hushålls. papper och tvätta dem se- dan i ganska stark tvållös- | Inte minarg än. 3 umlljonoga I utländsk” flicka, om det. är ” så pass stort. "Undra på att, ne kvinnosam- - - manslutningar är på det klara . rikanska" män föredrar, att ' bland soldaterna, som är sta-; : Amerika; ” . Amerikanska män åt 'ame- : » Det har t; o..m, väckts för - > stort kvinnoöverskott på hans ' tieinort:” är det.så skulle: han ' inte få gifta sig. med en. ut-' ”ländska' utan" vara hänvisad till en brud i sin hemkommun. . Fullt så långt har emellertid de amerikanska kvinnoorgani.. sationérna inte lyckats driva I; DAGENS GODBIT. : Aptlittallrik med tomatjuice i Skär upp:ett korvbröd; rul- Jå en kokt eller lättrökt skink. xkivåa, "vägg den I brödet; pryd : med persiljekvistar i ändarna." : Skär en' hel tomat som en ros, lägg en liten rå blomkålsbu-:. 2 kett I mitten, stick tätt med kål; lök," paprika)! på ett litet ”stekspett, . . Servera .. alltsam- mans på en bricka som liten ” "Iuachrätt, "kvällsmat. eller som ett uppiggande mellanmål. H Italiensk spenat a pers) LA kg färsk spenat : e 4 tomater” - - 2 gula lökar . - 2 msk olivolja » 1 tsk salt i - 6 nymalda Pepparkorn, sn Beredning: Spenaten ”sköljes noga och förvällg I tjockbott- nad kastrull, med tillsats av "en bottenskyla vatten, I en: annan ' kastrull fräses: olivol- jan” med de sönderbrutna to. materna och den fint skurna löken. Kryddas väl med salt och peppar. Blandningen hälls över spenaten . och alltsam- mans får puttra ihop 5 min.- Stekt makrintilé med kaviar- Pickles (zurka,: oliver, blom- IS -2' msk skorpbröd' 75 r ar grädde, t "Beredning: Rensa" och ” fil fisken; Lägg - filéerna - med skinnsidan' nedåt i'en ”smord” "eldfast "form. Bred på'n” : ' blandning av kaviar, dill och i Margarin, Strö över skorp- brödet.- Sätt in' formen i me: delvarm ugn och Iåt fisken” stå tills den fått vacker färg. Hän "över grädden, "Tid i ugnen ca - 20 min.: Servera fisken med ' nykokt potatis och arönsaneäl t Appelbeignots (6 pers) 46 äpplen, ' Frityrdeg: 134 dl vetemjöl . 1-:dl vatten (ev, vitt vin öller NN . något fe ronsaft) : "Vy tsk salt . > . 1 msk socker 1 ägg ars 14 msk smält smör. en Till kokning: : flottyr, - ” Beredning: > Till ' frityrdegen ' "siktas mjölet och blandas med "gula, vatten, ”salt,. socker- och "det smälta avsvalnande smö- tet. Vitan vispas hårt och till." sätts sist. "Äpplena skalas (kärnhuset . borttas) ' och ' de skärs i fyra delar, Klyftorna doppas I frityrdegen och läggs därefter genast ned i den upp» hettade flottyren. Lägg bara neå ett par klyftor åt gången, annars blir flottyren lätt för avkyld. Applena sväller upp och får em vackert gulbrun färg, då de är färdiga, De får rinna av på Bråpapper och när förd itet " som ' resul- tat. Sydöstra” förbundet : planerar att öka kapaciteten vid sitt träslä- peri: i' Fridafors "från "12.000: till 52.000. ton,” Vid sulfatfabriken i Strömsnäsbruk "planerar man ' öka produktionen. från .7.000 till 1.000 ton och: dessutom . tillbyggnad av en » fabrik "för. halvkemisk massa med en produktion av:: 10. 000 ton, Vidare räknar 'man med "att" öka produktionen” vid sulfatfabriken. i 'Delary' från .20.000 till 57,000 ton. Vid" Åryd : kommer -- plattfabriken att få en produktion av '16.000 ton. Även;Skånes Cellulosa/AB:s fabrik r: halvkemisk massa.1. Broby,som nyligen > startat . driften, kommer "inom /den närmaste framtiden: att öka årsproduktionen från” 12.000 hanget inte tillmätas samma NE år | delse" som den kraftiga utt större och - modernare "enheter « än 4, iet har 1 länge håft det ” den; av massaindustrin i USA och Kanada,” Här . återkommer man alltså till frågan om den svenska massaindustrins ” konkurrenskraft. En jämförelse "med ' Finland "kan i detta sammanhang ligga nära till hands, Den finska cellulosain- dustrin har f n en kapacitet av ca 2 miljoner ton per år. För den- na "produktion: svarar 20 sulfitfa= briker och 9 .sulfatfabriker. Den svenska Produktionen ä är ca 3,2 mil- joner. ton och den produktionen den leken lig- ger för sulfttfabrikerna i'Finland på ca 50.000 ton och för sulfatfa- brikerna på "c:a 100.000 ton. Ut- sträcker : man jämförelserna ' till USA och Kanada torde den i ännu högre grad. utfalla till den svén= ska industrins nackdel, Denna om- ständighet är. : naturligtvis en, fak- tor som inverkar på vår konkur- renskraft och ytterst, får man 'an- taga, på råvarupriserna.” Det ”fal- ler sig därför. ganska" naturligt om i dag svarar 50 sulfitfabriker och 30 sul- fatfabriker: för; Den finska indu- strin” har: alltså ” betydligt nyare. måste ägna den mtecmdustriella utvecklingen st stort intresse." . . INGA; : Sk lor "en ökning” jat och för St i; till uUppropen” i I folkaleter läroverk, i flickskolör,:. Folkskolorna fick'ta emot rekordantulet.. 80,000 : barn, ed :4,000 sedan förra hösten.. På bilden skrivs fr.v. Anita "Ingegren .och Gunilla Duné ini Hökarängens: 2 skola av fru Rut Selander, "15 => "Åelever pr år till 19.000 ton,” Sek 15öd- ra Sveriges. skogsindustriutredning, forstmästare Ragnar ' Eriksson 'i Skogsstyrelsen, "som . åren . 1950— :1956 utrett det sydsvenska-råvaru- överskottet, framhåller för tidskrif- ten. Skogen, att 'denna kraftiga 'ut- byggnad. av den ' industriella 'ka=- paciteten "jämte den som sker vid sågverk och övriga företag;: istort | sett kan beräknas suga upp över= skottet av: barrvirke." När det gäl- ler lövvirket. torde det :dock ännu finnas" utrymme, för en betydan- de ga ocektionsökning. inom indu- är situationen 'delvis en annan. De stora - ' trävarukoncernerna längs norrlandskusten ” har i varje. "fall hittills ansetts ha en kap t, som | la utgiftspos rna. d för h temen- bet konstaterar 2 en rapport att ut- gifterna för enskild konsumtion un- der första halvåret 1957: var 4 pro- cent högre än under samma tid i fjol, vilket innebär en lägre ökning än i de senaste 20 årens genomsnitt. Under åren 1938 till och med 1957 har dent del av. nationalinkomsten 'som stod. till : den” enskilda förbruknin- gens' "förfogande ökat: årligen med omkring: 6 procent, varvid den tota- jen under! samma. tid I” nära, skulle. svara mot -produktio= nen 1 de. norrländska skogarna. Norrbottens län har på ett sätt va- rit ett undantag, men där har bl a Statens skogsindustrier kraftigt ut- vidgat sina > anläggninar.. Under senare år har det emellertid fun- nits tendenser som pekat på loka= la överskott även i Norrland i Öv- rigt. Detta har. framför allt gällt |” sulfatveden och. även om man kan- ske redan i år kan vänta en om- svängning på den punkten måste utvecklingen, tas'som ett observan- dum," När nu .Mönsteråsfabriken, där även. de norrländska ' skogsä- garna " har betydande intressen. kommer Ågång kan. man säkerli- gen vänta att de' norrländska bon- intresse ål Eråg ägnar ännu 'större intresse åt frågan - industrier: gan om egna massa Trävaruexporich svärade. 1056 för 45 proc av vår samlade” export. Om man vill bedöma näringens: fram- tidsutsikter' spelar alltså de inter- nationella förhållandena en avgö- rande roll, Man kan anta att kon- sumtionen ”av hela den rad: pro- lön SOM -numera "grundar . sig SOM råvara, k utgjorde:..51, procent för dgch 72 procent för varor. = no i Den amerikanska Medelson ” dispo- nerar sin inkomst i procent av de to- tala ”konsumtionsutgifterna”. enligt följand: fen Varor, "båd väraktiga > och' DM 58,2 Yo 34,5. « vanliga :- Tjänster - a Annat : (sparande, pennin = « gåvor 0 s 13 : 100,0 '& i ; För. varaktiga varor ; utger ”Medel- son årligen : 11.3: procent av sina pengar. Därav kostar bilen "med til- behör 5.1: procent, möbler, kylskåp och annat husgeråd av varaktig ka- raktär 6,7 procent. För kläder utger möbler, vilket är en hög siffra, rese) "I STOCKHOLM ' trafiksvaga : bandel - naden; -—"itéx Av. de totäla- kost- ing, radio, te- levision, kylskåp o s v åtgick. hela 25” procent för anskaffning av nya " De 100 milj kr järnvägstaxekom- mittén vill 'geSJ' årligen som - er- sättning för förlusterna på de s k na bör höjasi. bekymmersamt på "grund 'av 'brist på mätningstekniker : och kontors- personal.. I flera år, har man; sökt avhjälpa bristen. genom provisoris- ka åtgärder, bl:a nyutbildnings= kurser, "På. "uppdrag av" regerin=- gen har lantmäteri yrelsen nu lagt fram' en utredning för att tillgodo= ningstekniker- .rundér i de' närmas'e” åren. Det' föreslås . att nyutbild- ning av dylika tekniker organi- seras för. intagnihg av 60. elever årligen : under åren :, 1958-60 : vid två undervisningsanstalter, den ena förlagd: till : Stockholm ”och ” de andra till Östersund, Vardera an= åtalten skulle” alltså få "mottaga 20 och utbildningen skul: : "För nästa budget- le bli:tvåårig: fordras . 657.000 kr. Förslag fram= lägges .även :om fortbildning, av en del: smätningstekniker för att inom rättningsarbetet. " Behovet .' av: spectålutbi idad - trädespersonal."—' distriktsbiträden för. kartritning, , fastighetsutredning - vill lantmäteristyrelsen a "tillgodosett. genom årli-.' ga.kuiser i Stockholm”och "Öster sund, två i Stockholm och två—fy- ra ftrÖstersund: Det föreligger ett . behav: av: cå-.60 nyutbildade bi- träden. ' Anslagsbehovet : för ' nästa budgetår: blir här-207,700 kr. Även ' ifråga om distriktsbiträdena -före. slås bil ningskurser, ” Nya. kjolmodet ger. strumpfabrikerna "Det korta kjolmodet som land > och dess” "enskilda företagare skriver "””Dainmodebranschen” i" sitt senaste” nummer; Man” räknar dock tare kjolar. ska' bli.” någon : revolu. tion i stil” med SN lookens” > g nombrott'” S Än kationen. [AR tats' har ' kjollärigderna i »höstens parismode. avkortats till" mellan; 39 dellutformningen i. övrigt, och det dellerna : har. "redan nu förhållan- lingen "mot kortare. kjollängder på ga "förlusterna ; "på :desså 'bandelar. formning äv & fordras: '; nedläggningen av trafiksvaga ban- Medelson. 7,5 procent, för 1 246 "procent, vilket i stort "sett 'mot- svarar svenska förhållanden, För al- koholiska .dycker ' utger. han "bara lelar . manar jär förbun- der: till försiktighet; En sådan ne- läggning kan väl vara motiverad ur rent föret: rocent, trots den allmäl fö- 32 roren, att amerikanen dricker gin. och: whisky i tid och-otid på dagen, Bränsle för bilen kostar in- te heller mycket,-bara 2,3, procent av konsumtionsutgifterna, medan toba- ken. intar närapå samma” ställning med hela 2.0 procent. s Unde' de: gångna 20 åren var'det utgiftsposterna för "kläder och livs- medel som undergick de största för- att sti- d en ' höjd levnads- ga i takt me; kommer så konka I frå 'sättningsprodukter. Allmänt kan man dock anta att trä alltfort kom- mer att vara en nyckelråvara, -. jÄven förändringarna i "den in- rnationella Konkurrensen måste äkningen. Det öka. esset för” d - peiska måskrndg för sågade trä varor bör kanske i det samman- a EON DE själv Vad beyder , detta märke? ändri . Medan n un- der 1920-talet måste utge omkring 20 procent av sin inkomst .på kläder räcker det nu för” betydligt bättre och mera luxuösa - kläder: med 7.5 Procent, - Livsmedelsutgifterna sjönk under samma tid från 35 procent till 24.6 procent, . - . Under första året efter prohibitio- nens avskaffande år 1934 gick det år 2 miljarder sollar för' alkoholiska drycker. Summan ökade från: och med år 1947 till en stabil nivå som trots, . ökade och ter, Man' kan emellertid inte för- svara ' "nedläggning" av. en järnväg enbart med att det finns en lands- väg. Människorna och : nä; inglivet vid: den "aktuella bandeler” bör ha tillgång till ett annat av. samhäl- let ägt "kollektivt transportmedel, så att 'samtrafik och ”genomgåen- de . 'fraktberäkning - väg och bil. I vårt land med vidsträckt areal, liten folkmängd "och - med .natur- tillgångarna spridda. över landet framstår behovet av en välutbyggd transportapparat som något syn- nerligen' angeläget, , Ett kollek- tivt. transportmedel — järnväg el- ler bil. — kan inte räkna med att få kostnaderna täckta. för. varje högre priser sedan 10 år tillbaka rör sig mellan 8 och 9 miljarder dollar årligen, I fjol såldes 3.7 miljoner kylskåp och 1 miljon ”home free- zers", d vs djupfrysningsanordnin- gar för hemmet. I år blir siffran om- kring 10-20 Procent, högre, Kyl- SR |skåpsindustrins omsättning uppgår i de senaste sex årens genomsnitt till 4 miljarder dollar. Ungefär lika myc- ket, "ts räljarder, utgav amerika- nerna för tvätt- och diskmaskiner. Bland de varaktiga konsumtionsva- område, Det måste ske en utjäm- ning mellan trafikstarka och tra- fiksvaga områden eller måste sam- hället direkt subventionera de se- nare. Hittills" har SJ låtit utjäm- ningen ske genom att de trafik- starkare - linjerna" fått: stödja de svagare, men detta blir - alltmera svårt att tillämpa på grund av att inom de trafikstarka banorna mö ter "ökad konkurrens från bilis- men, Hur man skall förfara i fort- rorna kommer: därefter - "televisions- och Fadiospparaterna som de största sättningen håller nu på att utredas till 200 milj; hävdar Sv järnvägs- 2 | mannaförbundet, Till 200 milj upp- Ne går nämligen de' beräknade : årli- På' grund sav "inträffade "kostnads-+ stegringar är 100 rhilj inte tillräck. liga för att ernå' den rationella ut- taxor. som er . När det: gäller: den föreståsnde kan: ske :med det stora järnvägsnätet, För sin del tror förbundet liksom - taxekomit- tén på ökad samtrafik mellan j järn- överr g. Här uppe i vårt kal. la land är damerna emellertid in tern.— och fö; en avpassas "efter ' figuren.' Men. vid ' uppläggningen av .vårkollek= tionerna kommer 'man givetvis att ta hänsyn till det nya Paris-modet,"” |Om: ett halvår kömmer alltså mo- debilden att bli mer märkbart för= ändrad, / ” i Vissa andra. svåskningar. kan man, också, spekulera över ' inom : "Fill strumpor under det första halvåret I år ha minskat: "med 5- ; miljoner - ga. fall. kortat :kjolarna” ännu. mer,'. Frågan ,om 'dam=, och tonårspubli= + ken väntas reagera på samma sätt som. när .”new. look” kom är svår : att svara på, men man tar risken se ' lantmäleriets': behov "av: mät. « år skulle för denna :utbildhing 'er='-'. varande 'Janseras av. Paris- ledanz-'. n de modehus väntas få vissa. konse= " kvenser också för branséken i vårt inte med- vatt. övergången till kor= ' och! 42" em 'från' golvet, men” siff- , rorna': "varierar naturligtvis med mo> er finns 'modefabrikanter söm; 1 mår= '' devis. korta - längder, och' utveck«" kontinenten, kommer. inte som en . ör. övrigt bör ju längs: I .USA sägs konsumtionen a av dams | Par jämfört med motsvarande pe > riod 1956" och med 59. miljoner jäm= fört " med > första”: halvåret 1955. Strumpisbrikanterna + där: skyller , nivekninj en, på ”bystdrottningar= ”? Marilyn. Monroe,. Gina Lol= lobrigida Sophia Loren. m fl och" lär ska stärta en stor reklamkam-= panj för att: hävda” silkesbenen I” konkurrensen med bysten. Detkor=- ta kjolmoder kommer sannolikt. att ge. strumpfabrikanterna : ett effek. tivt handtag. .Det korta kjolmodet ger verkligen, en. påminnelse: om' de konsekvenser-— stora eller små -— som' varje 'modevariation kan . ha för branschen och - dess enskil=" då företagare, "= "> ———LA ' Prenumerera ee trafikutredning; I avv, härpå bör; SJ ' subventionera uppkommande” förluster och - 'samti- ” digt bör största försiktighet iakttas vid. 'nedläggandet "av ”träfiksvaga banor, i all' synnerhet som annat - av staten . ägt «transportmedel ej kan erbjudas som ? eabatitut. a, . ning. Skölj dem i rent vat- smör (4 pers. en - oe ten. Ta sedan ur det våta 4 makrilar . ) oode skall" serveras beströs de för tv " ” pappret och stoppa dit nytt 2 msk margarin ” rikligt med socker. Serveras och låt dem stå och Muft. 2 msk dillkaviar sa " Varma och | frasiga, > ; torka, + 2 msk klippt dill I i - 7 N | rid N -a == === så pigga på kortare kjolar för vin= . - f an
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.