vyrvvYyYYYFETYT PY RED vv YrY vvevereeeYyY res YYYFYTYYTYVYYTTN vr vrevervevvvv vrrevvt se tt vwrer Yvv S pg fr Vv vevrveyevoet TY YTervevYtYveYFPreTT TY v stR Vv veteve nte ret Ner N prev BEE LES stel ANS S SSA AS LA ÅA fee NR TT ba — LT: Dan Waern och: mjölken. t H - söndags gjorde vårt lands främs ste löpare på medeldistans, götebor=- garen Dan Waern, åter ett glansfullt £ ädande. på tävlingsb och! vann 1.500-metersloppet 1 lands- kampen mot Tyskland. Dagen efter] - kunde man I många svenska tidnin«; gar läsa en annons med texten ”Mjölk på morron — Dan är räddad. Mjölk är hälsans värn. I annonsen! kunde man även på en bild se Dan' + Waern höja ett fullt mjölkglas till munnen och på en annan bild sprängande målsnöret 1 en tävling) | :Det var en påpassligt gjort an« DEN 7 SEPTEMBER 1957. LT = :nons, Givetvis vär Dan Waern vars” iskodd: om att SMR, som betyder Riks för dj ” önskade utnyttja såväl bilderna av "honom som ett eventuellt segerlopp som reklam ' för mjölk som dryck "och. näringsämne.' Och naturligtvis 'stannade massor av tidningsläsare Just vid den annonsen då de plöjde 'genom tidningarnas Idrottssidor på 'måndagsmorgonen. Troligtvis var det också därvid många idrottsung.- (domar, och andra med förresten, 'som beslöt dricka mer mjölk ä än tis - "digare, : så "Annonsen fick alltså avsedd: ef: fökt. Resultatet av densamma kan '- inte gärna bli något annat än 'det, att fler människor väljer en god och : den stora proffsräfsten härom äre då Gunder Hägg och Arne Anders-: son tävlade om världsrekord 'och publikgunst .och drog massor av åskådare varhelst: de ställde upp.' Detta lockade tävlingsarrangörerha att erbjuda de båda idrottspojkarna rundligt tilltagna gage. Att: dessa'| föll för frestelsen att stärka sina , privata kassor . med ”förbjudna” pengar förefaller inte ”alls märkligt, De fick försaka mycket för att hålla sig i topptrim och de gav, sitt yta tersta för att tillfredsställa publikens ni på deras p É. Men deras ”handlingssätt! var. ett brott mot idrottens amatörbestäm- melser och därför skall heller inga. invändningar göras mot att deras amatörskap . förklarades . förverkat, Sedan dess har emellertid åtskils ligt skett på "den fronten. Inom box: ningssporten . har. problemet varit aktuellt, Fotbollsspelarna räknar numera engagemang i de högre se. rierna som ett inte föraktligt bidrag till livets uppehälle? Men där är traktamenten och segerpremier ”e galiserade. När 'Dan Waern bidrar till att popularisera. den goda och, hälsosamma dryck som mjölken ut= gör är emellertid amatördiskussio- nen igång igen på fullt allvar. Kan "det inte: tänkas att Dari Waern gjort folkhushållet och folkhälsan denra kt värdefull dryck. Avsättningsmöjligheterna för ett in- ' hemskt livsmedel vidgas, troligen på , bekostnad av något importerat. vår | dentligt hårt ängda va. lutafond får en lättnad, om än liten. Nyttan av annonsen är alltså påtags. lig. Någon som helst skada syneg' - den däremot inte, åstadkomma, . - + |. : Jo, kanske gör den det i alla fall! En herre vid nåmn Henry Eidmark ” har nämligen 4 Morgon-Tidningen , kan bes | ifrågasatt om Dan Waern kan : välbehövligt handtag 'för att vinna traktas som amatör sedan han med- verkat 'i denna mjölkpropaganda, Bakom -det resonemanget Rc MN :' stort arvode för en tjänst, som han tjänst utan tanke på pekuniär gott« » görelse? Måste en idrottsman abso- lut betinga sig ett mer eller mirdre kanske gärna gör endast för den ”evock UR. PRESSEN . "OM TILL KRISTNA KÄKNAS endast. de människor 'som tror på de i katekesen fastslagna föreställ- ningarna, som tror på vad de påstår "sig trorvid konfirmationen, är detta » äntal' försvinnande" litet, några få > procent ' av , kyrkans medlerhmar, skriver Dagens: Nyheter (fp) i en Jedare,, 'som behandlar "Svenskarna och kristendomen” Nästan alla hör till statskyrkan ” eller" något religionssamfund och fullgör" de kulthandlingar, avger de löfter och förklaringar. som på ” grund” av denna anslutning är på- 2: kallade; ' Den: kristna läran pro- - ageras oavbrutet av. många tusen "för detta ändamål anställda; sko- å Jorna fortfarande redskap för den + religiösa: ; förkunnelsen, Ja, ven inom den icke-officiella pro- ”pagandan. är läget.i stort sett det- samma. Inom partier och press är =; respekten, ofta förenad med an- -'tydningar om tro ellur åtminstone « ett välvilligt godtagande, förhär- ' skande; till: och med inom social= > demokratin är, det numera vanligt "att tala om den kristna läran som -' hållbar” eller åtminstone. rimlig. .” Ät; avkristningen ” "likväl är så tydlig ”Perör väl helt enkelt på att det i. vår tid; med" dess relativt spridda bildning, är så ytterst svårt att tro. på denna lära. Därmed vill vi' inte säga något så absurt som att tpplyshing och bildning är oför- enligt nled'tro på "den kristna .me- fafysiken! och de 'kristha" dogmerna. Men det" religiösa anlaget, den inre spänningen,” ". måste". vara : mycket En nordisk undersökning har givit vid handen att inte mindre än 30 k vid - dör. genom . procent av offren, som starkt för. att: vid en viss. intellek- get till'det orimliga” eller, enklare förnuftets kepitulation. . tuell medvetenhet framtvinga Et traf ) . kvävning, enär luftvägarna fylles med saliv och blod. För att för- : : hindra detta utrustar man nu ambulanserna med en speciell sug- ; purp, som skall suga ; är så enkel att den kan betjänas a na rena. Konstruk -lansmen med den nya apparaten. av v envar. På bilden ses en ambu, : Uskt ” Lördagen :den'T september "1957 ' För ännu” knuppt ett brilonde ge dan var det efterblivna, i medeltida v "Sovjet I laddar: opp. i Jemen I London är man förstås benägen | att skjuta hela skulden för denna på Nasser, som förmenas feodalism Jemen ett för de oogna absolut förbjudet öch otillgängligt land, som regerades av en gammal patriarka- lisk imam, vilken betraktade varje civilisatoriskt, inflytande västerifrån som ett djävulens bländverk och som utan; vidare ceremonier . högg huvudet av varje vedersakare men däremot tolererade en 'blometrande slavhandel: och : stoppade alla in« komster av utrikeshandeln I sin egen liga kaftanficka, Till sitt inträ- rypeli ÅN och sin anslutning till den arabiska ligan var Jemen fullgtän- digt isolerat från yttervärlden, Först efter det ', andra världskrigets slut började det lilla ökenkungariket att träda 4 diplomatiska förbindelser med utlandet, Den första 'vändnin- gen inträffade efter det den fana- konservativa imamen- hade mördats. Han hade” ännu vid sin ha spelat rollen av ett dåligt exem. pel. Så enkelt är nu sammanhan= - get icke, och lika dåraktigt vore det att betrakta imamen av Jemen om ; hans åtar som konvertiter. Sanningen är "nog ria= rare den, att Jemen. är djupt infel= terat .av främlingshat; särskilt "emot , engelsmännen, och därtill svårt in= , flammerade av den religiöst fana= tiskå arabiska nationalismen. 'Ryg- sarna å sin sida har: här som på så många andra håll. väl. förstått nit spela på båda dessa" känslosträngar och utnyttja dem till'egen fördel De "ivriga. koranläsarna i Jemen ' frågar förvisso, varken efter ' Marx eller' Lenin; men. de, lyssnar gärna ' till Kreml, 'som "lovar: dem både ' pengar och vapen att hålla de'ha- bä. ”yästimperialisterna” i schack med, '- icke uppgivit sina. hä da mot det brittiska "protektoratet, Aden och de under brittiskt skydd IH Det krig der till Jemen är förvisso icke av= . sett för -paradändamål I den jeme- ' då. tående vilka h han betraktade som inkräktare på Jemens suveränitet, Vilka under engelskt beskydd stå- ende områden, som: Jemen gjorde anspråk på, har icke, kunnat klaras nitiska huv Sana har man inte glömt det försmädliga' 'nederla= ' get förlidet nyår, utan drömmer om nya krigiska företag och ”erövrin- gar som tar sikte på, engelsmännens - slutliga fördrivande ” ur Aden och Britternas ' ut trots de grä k nflikter och det k d. utbyte av 1 Bom ägt rum under rv efter det sista världskriget. Storbritanniens "lautonoma Aden-protektorat omfat- tar icke mindre än 2 olika 'schejk- dömen "och sultanat; av vilka 18 är av upproret mot sultanen ' icke gjort nämnvärt intryck i Sana. Jemen såg hur stort besvär engels- männen hade att få bukt med de autonoma, under lokala” ding; lydande områden, : som har gemen- sam gräns med Jemen. Flottbasen Aden däremot och den därtill hö- rande hamnstaden. med dess ca 150.000 invånare står alltjämt direkt na. Moderna vapen strömmar i in. - Jemen har ingen industri och sak- kan sköta de moderna .vapen, som nar -helt. tekniker och. soldater, som under det" rists kontroll och" förvaltning, ty Aden har förblivit en brittisk kron- koloni, + > - me Jemen följer Egyptens exempel. : Alltsedan det sista av Jemen iscen- satta mot den väst- goda sakens” skull? Det Hi som om idrottsskribenten i kung- "liga huvudstaden hade en förutfat-' " tad mening. om fallet Dan .Waern och mjölkpropagandan. Eller är det kanske bara så att han ser rött när er svensk jordbruksprodukt får ett NH "större hemmam knad? Alt ha ordet i isin "makt; > Ordet: är en makt — för att för påfallande stor vikt: just vid orden... 1 av : ”Efter dina ord skall, du dö- mas "skyldig." Orden skåpgr hi storia, både personhistoria och na världshistoria. + vi i. on - Att ha ordet i sin” makt r ”Snakkesa ighed”, KR aktighet "är vår tids tragedi. Talandets förfall i' vår or översvämmande den "kliande lusten ” att, 'göra' tvärsäkra uttalanden och fälla kategoriska” omdömen i frågor som man. aldrig. gjort sig be- svär. att 'sätta sig in i: , . 7? Pratsamheten älskar överord. Pratsamheten . «mal oftast tomt. Vårt: umgängesliv präglas i allt- pladders : tideri. ”Tig icke" öm Gu och prata "icke om Gud," men Ä Pe Varma,. "uppmö de; ord till"männi "Sådant ” skall- .edert dal vara, att: ja är ja. och nej är nej.” Skulle - det : skrivas två ord som karakteristik, av den atlan- tiska ocean av ord och åter ord om. :väller fram över vår sön- derpratade" mänsklighet kunde man.;: skriva —' bristande-ren- lighet" — eller" kanske. ännu bättre: bristande" "redlighet; ++" : När :. redbarheten' sviket, be- gynner ordets förfall: Vi-"kom- mer”- inte undan» udden i. den frågan, någon” av -oss:. Kan man lita på dig? I alla väder? A du ? ärlig, ger för hög grad av ytligt pladd Å, vi borde varken ha tid, råd eller lust att, ständigt tala om väder — och "vind, .snick och snack, te Pratsamheten går i par med|: skvalleraktigheten. Och skval- '" leraktigheten har i sin tur en tvillingbror 'som heter och förtal. a : > Ett bevis så gott som något för ordets och danandets deka- dans är lögnpropagandan,.'. Då är ljugandet satt i systern, 1ö nen som statsdrift.: lögn Det finns även något som he- ter religiös 'pratsamhet. II den meningen att man um- gås med Gud som med en sko- makargesäll — för att tala med Luther — alltför familjärt och vulgärt. Också 'i' den meningen att man alltid måste anlägga ordrika 'och svamliga vittnes- börd om sin tro. - Att” ha ' ordet i sin makt är att kunna tiga, när det vore frestande att tala. =. ”Sådant skall edert tal vara, att ja är ja och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.” En ' kristens tal ska känne- tecknas av en hälsosam: knapp- . het, återhållsamhet. N Att ha ordet i sin makt är att kunna tala, när det vore fres- tande att: tiga." "Men när det blir brott att tiga, . kom att våra hjärtan viga och gör rösten varm av din kärleks harm.” Eckharts ord gäller för. alla £ ' . | bott ' Att? ha + ördet i sin” makt hur ska du och jag bli' sådana starka, : 'tyglade” > och tjelande människor? .. Svar: Våra "ögon måste öpp- has för den" sahningen”" att: det finns ett ord, som inte förlorar sin valör: Guds ja är ja, ”löfte- na kunna ej svikas”; Och Guds nej är nej. "Gud låter inte -gäc- ka sig. Vi måste låta.oss fångas av detta Guds trofasta:' ord; ' När Han som är Guds. män- niskovordna ord får ned kl. 18.53 Morgondagens aka ” ALMA : - Soléa' -går upp PL 528 och ned kl.'18.50. . . F Måndagens namii : iv AUGUSTA ned kl. 1BAT, ;T. vyde Park Corner är "en viktig it "ka ' knutpunkti Londons gatuvim- NV Solen... går:' upp kl. 531 och » Härifrån (för Picadilly: genom at, End -till Soho, och fortsätter "man" sedan Shaftsbury. "Aveny, upp till" New Oxford "street 'så är man strax” "framme vid Bedford Square i Bloomsbäry.' "Ännu förra ' året var :Bedförd Square en brännpunkt in- "om" den" engelska jordbrukarröreli sen. Där hade nämligen The British Farmers. Union , sitt, högkvarter. "Bedford Square är en idyllisk plats tion, med å uppgift att sam stimulera de jordbruksköoperativa föreningarna i. England. Denna" val ganisation :'samarbetade "med. The National Fårmers Union; Mer 1952 uppstod det en brytnin; "och 1953 bildade The National Farmers” Unit politik 'som: tionen "allmänhet och: av: det koö- perativa partiet; Fast; The National Farmers". Union inte heller är poli- tiskt orienterad. torde. det vara' en offentlig hemlighet att den harstar- reträtts' av. koopera- iva ka. försänl inom”. det ”kon- on sin egen. jordbruksk organisation, The Farmers Central Organisation. «Vad som nu inträffat Lär att denna;> » motsättning mellan ACA och FCO: servativa:'partiet, .En. sådan olikhet i den politiska orienteringen ger ju alltid möjlighet : till 7 missförstånd, -jImamen av Jemen hade" uppenbar- h liga delen av Aden-proktoratet i början av innevarande år bröt sam- man till följd av 1: nu strömmar in i landet, Reaplan och pansarvagnar kan inte manöv= reras av okunniga ökenkrigare, Men ten. I Jemen liksom i Syrien, Egyp- ten. och Afganistan vimlar det nu- mera av ryska: ”ekonomiska ex- perter”, som vet ganska litet om ekongmi' men desto mer. om modern vapenteknik, eftersom de egentligen energiska 'motaktion, slog de allt- jämt obeskrivligt efterblivna Jemen in på samma väg som Nasseis Egyp- ten dch :tog kontakt :med Moskva, ligen funnit, att oci är instr i. Röda -Ar- mén. Med andra ord: Kruttunnan : Jemen håller på att: laddas: upp för en ny explösion; Detta betyder na- turligtvis /inte,> ätt Moskva. hoppas - på en seger för den” rysk-jemenitis- dess; för England - snöpliga utgång verkade "mycket uppmuntrande. Kontakten med” Moskva resulterade först i Upprä - vid: Bab-el-Man- debsundet. Men "det är för : Sovjet vackert nog,':om man på. detta. sätt - kan" bereda England USA mer: be diplonatiska ; förbindelser "och « där- efter i en tämligen "omfattande rysk hjälp: med. både 'pengar och krigs- materiel. Att;Sovjet, trots -motgån- garna i Jordanien! och Saud-Arabi- en, försöker. konsolidera ; och ut vidga sitt. inflytande i. Mellersta Ös- tern är. ju icke något överraskande. Men när den nya rdbrukskoope- rativa ' komrnit 'un- och en ny central jordbr där 'en' " mängd.-lärda' rativ or bildats och flyt- rivs "Koden omedålbara ” "närheten till British Museum” och: London=' :univeristetef.” Men” de: "små smala är” är I det trång- armers', Union beslöt flytta rannskapet. och slå sig": i "rärheteri. av Hyde Park Corner så var det väl närmast för trång- :boddhetens: skull. 1. ett, Bö t,'-och. när. The 'Bri» |) tats in i Agriculture House. Molkdnon Syftet "med dennå /:' nya 'central- organisation 21): att. stimulera. och: ; utveckla .obperationen - inom 1 der :samma "tak som The British Farmers :Ution i Agriculture Höuse föreligger. kanske möjligheterna till en; bättre” samverkan" och" en ökad utveckling”: av” den; engelska jord- att, sörja för samord Mera förvå är det faktum, att: det "ärkekonsetvativa, efter ko- ransk lag regerade: Jemen med den rent. feodala ; principer av egen. fri kens 'riskabla farvatten och nu står i begrepp att förvandlas till en kom- munistisk - operationsbas mot den . | västliga , imperialismen”. . jordbruksk a för politik "och "verksamhet," 3) ätt till- an. söm. kan Eus ' ville . man få plats” att sam- "manföra "inte -bara ' alla” Unionens olika avdelhingar "utan också ' fler- "talet ”dotterföretag.:' Vid, Knights- birdge” "strax intill Hyde Park Cor= 'ner var detta möjligt. .- "När Agriculture House öppnades där i' slutet av förra året beteck- nade det en vändpunkt 'i i .organisa- tionens historia. Det var en modern, rymlig” byggnad som togs :i bruk, "Tvärs" över gatan :hade;man' Hy- de Park, med -Rotten Row, den gamla: berömda . ridvägen,: en : av. de? traditionella” höjdpunkterna "i Londons gröna , bälte av. parker. Inom nära räckhåll utmed Consti- tätion' Hill” fanns Buckingham: Pa- av mar, att stimulera” eller” S driva forskningar” på” områden” som är av "betydelse. för "medlemriärna och 'att”samla' 'öch sprida "upplyss ningar av intresse för organisatio- nens medlemmar, 4) att i samför- stånd med The National Farmers Union främja och representera, or- ganisationsmedlemmarnas' intressen, varvid The National Farmers Union åkänner lutningen. som ansvarig för jordbrukskoopératio- handahålla ådgivanide;' ekpnomiska ; För den) PES i en: liten by. blir ibland längtan till storsta- övetmäktig, ' Vi + kallar det ”flykten från landsbygden”, men är det”. inte ett litet felaktigt” valt ord? Då skulle vi kalla stadsbons längtan till lantlivets behag - för ”flykten till: landet”; Ty längtan efter" något: annörlunda. driver bå- den : Men det. finns sådana 'som kämpar Ie emot denna utveckling - Tråkigt nog finns det människor på svensk landsbygd'som arbetar emot allt detta nya som tränger fram, Främst är det äldre och myc- ket konservativa bönder, som hela sitt" liv klarat sig utan att läsa annat än ortens lilla tidning, och i den endast annonserna och -fa- miljenyh som rört - bygden. nens utveckling "och. koordi i England med rätt att ta kontakt med regeringsorgan och andra myn- digheter i frågor som rör de jord- bruk i) och lace, "som ' till shögtidlighe- ten sände drottningens mor att Tep- resentera . kungahuset, » och runt- omkring "fanns en mångfald am- bassader. och. klubbar”. (som ' det ativa'för delstransak- tioner, såvida "detta inte har någon återverkan på den. allmänna” ijord- brukspolitiken, betr äffande vilken berömde. the Royal G fical So- ciety) som kom bra till hands för Je" "internationella ' konfakterna. I en sådan . miljö 'och. med "lokaler som” Eer bättre svängrum' för ökad 'utveckli kt. ser: the" National Farmers Union fram emot en 'ny "epok i i sin mer än 50-åriga tillvaro. ?Men det är inte” bara Agricul- ture. -House; som: bidragit att. göra 1957 till ett.nytt år i den” engels- ka jordbrukarrörelsens historia, Ef- "The 'Na- tional Farmers Unions behov av att handla 'som en "riksorganisation med förutsättning att'tala: för jord- brukets . alla" olika. organ; ' 5) tatt bedriva sådana bildnings- och ut- givningsföretag som kan -öka' bön- dernas och trädgårdsägarnaskänne. dom om: kooperätionen på dessa områden; 6) att bedriva -all.. annan verksamhet som enligt vad. .styvel- sen för organisationen anser, väl ter' långvariga 'förh mel- I2n'. The 'Agricultural ' Cooperative Association 'och 'The National Far- mers'. Union har den av the Na- tional Farmers Union bildade The Farmers Central Organisation sam- manslagits med The Agricultural över er "med: dess: syften, 7) ;att förfoga över 'en bokförings- avdelning ' och ett sekretariat, att ställa . till förfogande "direktörer, handels-' och! allmänna :rådgiväre, bokförläggare och bokhandlare i mån som det anses nödvändigt .och Co-operative A . På så sätt bildades ”en" hy organisation - The Agrucultural... Central .Co-operati- ve Association, Det - innebär sett nytt stådium i. den engelska . jord- ”rukskooperationens historia, Den- a går tillbaka” till 1870-talet men Mar inte utmärkt: sig för någon rärdeles n utveckling. En cen- iralorgani sation bildades 1901, Den betade särskilt efter första världs et under betydande svårigheter Sch > måste". upplösas : 1924: Först 96 bildades åter en central jord- ”rukskooperativ.. organisation, The .Aexicultural Co-I ”operative, (Assoc ligt för att bedriva .en verk- samhet med de ovan angivna ye tena”. - Detta" utdrag” ur den" nya orga- nisationens 'stadgar torde ge en fö reställning om: de" mål” som :upp- satts. Men den Uppmärksamme Jä- saren finner också, en; antydan om de; vanskligheter'.s som” kan "komma att möte den ' nya; jordbrukskoope- rativa organisationen” i; England. Dessa vanskligheter ' är "väl. inte minst av Politisk” natur. 'Den en- gelska jordbrukskoopérationen har framträ!t som politiskt och? reli- torstadsh de 0 hö landsbygd: bon att längta efter värandras mil- jöer. Oftast blir. nog landsbygdsbon mer besviken (och fortare) på stor- staden, än storstadsbon tröttnar på landet. . Längtan till storstaden är ofta ikopplad med nöd digheten att skaffa sig ett. bra yr- ke, något som är: välavlönat. Ar- betarna på landsbygden sneglar på dyrorternas högre löner, Och hem- Glädjande" är ått dessa. människor blir allt färre, vt En annan' kategori på landsbyg- den, som ofta skrämmer bort ung- domen, är de frikyrkliga. .Var och en - unnar säkert den frikyrklige sin glädje i sitt tempel, "men man blir arg då man märker hur trång- synt de ser på landsbygdens kultu- rella liv. För dem frikyrklige är al- la ; synd 'att läsa, (Om de på de små jäm" för sina. ekonomiska, mö. med -storstadsarbetarens och finner ofta att det kan vara på -sin plats att ta ett arbete i. staden:: Numera är det inte så ofta som man kan säga att -landsbygdens kulturella fattigdom driver 'ungdömen till sta=' den, Man har rätt att vara opti- mist i detta sammanhanget, :De sista" åren ” (för varje dag märks det) har så oerhört" mycket. nytt kommit landsbygdens människor till |7 gheter |”; inte getts Ut I "Filadelfia, Mis- siornisförbundet : etc). Givetvis är filmen en minst lika stor styggelse, som absolut. borde förbjudas, Re- sande teatersällskap har. givetvis ej heller ' något berättigande. De fri- religiösas värld är på detta sätt så oerhört begränsad. För den. fri- kyrklige finns det: liksom ” ingen kritisk inställning” mot' det egna, men en överdriven. sådan mot allt som rör det dessa människor kallar ärldsligt De har inget sinne för godo. Nu: är sk förbättrat, möjligheterna ätt gåil roverk och. i alla. fall-bo' hemma finns nu. på. de.tlesta” håll. i söd- ra öch melletsta Sverige. Värre blir det : med Norrland, ' som har sina långa! avstånd. Men”även där har förhållandena ändrats väsentligt på senaste tiden; I de flesta "små byar finns : det biograf: och! dansbana, där - finns också föreläsningsförening och där finns :de som varbetar för Dramatikerstudion” som reser runt med : goda teaterprogram. + I rela- tivt små samhäller. finns också sto- ra. bibliotek med: tillgång till de mest kända kulturtidskrifterna och de 'största dagstidningarna. För var- je dag som går blir det allt bättre | giöst neutral, Ändå torde den inte ordnat på den kulturella fronten, «|det konstnärliga, inte ens en verk- ligt god konstutställning av yngre konstnärer :besökes "av dem, Det är synd om de frikyrkliga som in- te förstår att närheten till Gud 'in- genting har med alla dessa. olika samfund att gö; Kunde man inte efterlysa” tolerans? Ingen. vill: ta' tron ' "Och 'samfun- det från de frikyrkliga, Allra, minst jag. Min uppfattning är att alla skall få behålla det som är, värde- fullt för just dem. Och man kan oförbehållsamt erkänna, att de fri- kyrkliga gjort mycket gott och sä- kert menar 'allt gott åt. mänsklig- heten. Det enda man vill efterlysa hos. dem är ; förståelse, . Tänk om ir denna eldfängda" region, - gedi för 'Jemens omkring: 1 miljon invånare, ;det:-frågar. man. icke, ef- ter i.- Moskva. i Huvudsaken är - att mohren 'göj de vapen' öch de instruktioner hän' fått. På" den punkten. kän 'Moskya nog: se - framåt: med. goda förhopp- vilja begett sig in i -Moskva-politi-] - - I en liten" östtysk ”stad "kom. en! gammal skäggig man till partisekre=| tiet. — Vad har” ni för utbildning? frågade partimannen. — Jag är proc! fessor, sade den ”skäggige, men jag: el har slutat nin lärarbefattning att kunna ansluta mig till den radi kala oppositionen. "”- = Vad har du”egentligen för uppfat ning om doktrinen? ««..> Den skäggige: .— Xrligt . talat > -—>a jag står i motsättning till Bakunin. . > Naturligtvis. — Är du gift? ". h ute pekades som en 'provokatör och kass. tades' ut-'ur. Iokalen. Slutligen. ropa» de en partimedlem -' efter honom; Vad heter du egentligen? : Nn - Jag? 8 heter. Karl Marx. H - Människan I ha; syndat så myca ; ket, att den, gudomliga rättvisan har Den .arma själen' beger' sig' alltså : till helvetet, där den gör: en under=, bar upptäckt, I stället för att finna en dörr finner den två. Över d Mr KANE ooo de kunde. förstå” vad en god- bok betyder .. (också : om. den inte är . skriven av. en som. tillhör” sekten)... Eller; om de kunde låta bli att be- kämpa teater och. biografer "och lå- : ta agdnen ha sin glädje för sig'- själva: "är så' mycket "svårare: : men ' för den: skull.! kan " vi” inte. alla vara får i samma: fålla, För den uppväkandé ungdomens triv. sels skull: önskar man: att alla, på svensk landsbygd arbetar för att ge dom samma : möjl till utbildning och förkovran. Längs . tan efter något annorlunda (om ej bättre) skulle kånske därmed kuna na minskas.' Och Tandsbygden be= höver sin ungdomi”, år — Vad? Mot Bakunin? Mot'revolu= 7 de 2 är du" verkligen en som” nu "anlän- a av Oman-Muskat har uppenbarligen - Kanske snarare tvärtom, då man i” Sovjet råder bot också för den bris= .; . tariatet 'och bad om inträde" i: pars; " Att det" kan' sluta med en: blodig tra= > : bestämt" henne till evig fördömelsej = att leva i' en by 'där alla känner - . ; Jalla utän att toleränsen dagligen ' får tala, Vi kan inte vara anonyma, NV r sin plikt:och ahvänder., sö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.