/ | vreveYtYteYTPYFFYY Yr i . YYYFEYTEITETYVEYYT TY, yryFeeeret TE tYEFYYTYYYYYYYYYYTYYYFFYTOT TTTET YYtervrerv fryrmmerrrana N vr TrrvrvYY YrYTTYYY vreeverrtetrofettYFPtYTYSYFYTYTYTYYTYFYFYFTYFTE PYTT TYSTTT FETTYPTTFPTT var . . . é = LT DEN 19 SEPTEMBER 1957 LT Skördeskadorna - utvägar oe " Arets skördeskador är inte lokel. serade till någon särskild del gv landet, De har drababt såväl Väst- kustens som Ostkustens och Norr- Jands fordbrykare. ken man kan därför inte tåga att de drabbat ge- priser kunna bli den mest rättvisa hjälpen. De jordbrukare som i' för- sta hand odlar brödspannmål och baserar sina inkomsten på denna odling, skulle då åtminstone få chansen vinna avsättning för sin Ladade bröd 21. Visserli: nerellt, Det finns fi k som på grund av gynnsamma omständig- heter lyckats bärga sin säd någor- lunda orkadad. Samtidigt har gran- narna råkat ut för mer eller mindre katastrofala skador, ” Just nu pågår debatten om hur man på lämpligaste sättet skall kunna lindra skadeverkningarna. Ett glädfande Inslag härvidlag är, att alla omdömesgilla medborgare anser att samhället bör göra en po- sitiv Insats för alt om möjligt före- bygga ekonomisk katastrof för en- skilda jordbrukare, ” Hur bör då denna hjälp utformas? Först bör konstateras, att någon slags untversallösning som ger full- ständig rättvisa torde vara omöjlig nd, blir klyftan mellan normalt beräk= |” pat saluvärde och det pris som » stödköpen kan ge sannolikt bety- dande, men vetskapen om att'eri + del arbets- och produktionskostnä- der kan täckas härav skulle ändå verka lugnande i en prekär situa- . tion. Där katastrofen är ett full- bordat faktum och ingenting kan räddas av skörden måste: givetvis andra stödåtgärder tillgripas. I stort " sett förefaller emellertid ett stöd- -köpsförfarande till priser, som un- derbyggs med import- och förmal- . ningsavgifter för brödsäd eventuellt kompletterat med direkta statsan- slag, betyda en allsidigare och rätt- visare - hjälp än direkta skörde- Jordbruk att bstadk Jordbr 1 sol, + Den blir och jordbrukets förhandlingsdel rade disk d bl under skarpt. ändå inte lätt att klara måndagen, Den diskussfonen gav till resultat att fordbruksnämnden som en första stödåtgärd beslöt uppdra åt föreningen Svensk spann= målshandel att till visst minimipris knlösa sådan brödspannmål, som inte är kvarnduglig, men använd- bar till foder, Några priser för den na ål har inte offentliggjorts, - ut för många jordbrukare. En viss kreditlättnad torde därför vara nöd. |. vändig och bör väl också kunna åstadkommas, bo lan bi Vidare har det påpekats, bl a av - RLF-tidningen, att kvalitetsfordrin. garna för leverans av'!brödsäd till kvarnarna bör kunna sänkas utan att k därför behöver men de blir givetvis avgörande för hur effektivt denna atöd&tgird kom- mer att verka, Att stödköpsprlrer= na kommer att innebära allvarliga ekonomiska förluster för fordbru« karna jilmfört med do Inlösnings=' prisor som tidigare sklsserats för kvarnduglig brödspannmål är up- penbart, Men Inte förty skulle nå= gorlunda rimliga sådana stödköps, drabbas i nämnvärd grad, Så' har skett tidigare utan:menliga konse- kvenser. I nuvarande skördesitua- tlon skulle en sådan 'nedpressning betyda åtskilligt ur "ekonomiska synpunkter., Lindrigt . skadad säd kunde då förmalas till bröd och im- porten av brödsäd'nedbringas. Att denna utväg prövas är av intresse både för jordbrukarna och för folk. hushållet I stort. vo VissteNi nov att det I runt tal nu finns 21.000 skördetröskor 1.landet? . + att 1945 var antalet skördetrös- kor 483 st? 0 ov truon ikna att 1956 ungefär 14: prog. av skördetröskorna fanns I Östep= götlands Jin, 12 proc, I Malmös . hus lin och 9 proc, i Skara= borgs lin? Rona i att det 1956 fanns mer in. 200 skördetröskor I Jönköpings län drygt 500 I Kopparbergs" oms kring 660 I Värmlands och ungeflir 130 1 Kronobergs län? VINTER- OCIT SOMMAR- MJÖLK, Vid engelska studier av håll- barheten hos vintermjölk jäm- förd med sommarmjölk har man konstaterat en betydligt högre halt av acroba sporbilda- re vintertid. Detta har,man antt I samband med en luft- SKOTSK HALLCN- FÖRÄDLING. ,trsn osdoåye i Vid två skotska försökssta- t'onmyipågår : för! närvarande ett intensivt '"förädlingsarbete . med hallon, Av särskilt intresse är a att man också prövar att korsa]. hallon med hjortron för: att upp på större hs lighet och nya imaktsper Målet för förädlings arbetet "är 1 hög' grad att tillgo- dose konservindustriens sär- Fk'lIda” behov, Bortsett från god nvkastning skall : sorten vara smakbeständig samt väl bevara sin konsistens och färg under konservering. 'Särskilt intresse tilldrar s'g en korsning mellan Lloyd George och Burnetholme Scedling. N utfodr'ngen i ladugård. Högre pasteuriseringstemperatur an» ses ej eliminera denna olägen- fat ATA RR Tönnersa avta Potatisodlingens | maskiner iomed i omfattande försök fe Skörden -är dålig, mycket dålig, och på: sina håll rent katastrofal. Här i södra Halland sätter man i stor utsträck-- -=> ning sin lit till potatisen, länsdelen är ett potatisodlande di- - ; strikt av stor betydelse. Därför är det kanske inte så märk- värdigt, att det just i dagarna satts igång mycket stort upp-' lagda försök med just potatisupp i kiner av skilda lag — i främsta syfte att klarlägga de maskinella skadorna id upptagningen. Huvudpunkten för dessa försök ligger på maskin Jat Vädret var ovanligt vackert, när vi hamnade på Magnilunds vackra gård i Eldsberga, där man just höll, på med upptagnings- försöken under ledning av agro- nom Yngve Andersson från, Jordbrukstekniska försöks- anstalten i Uppsala. Vi fick ock- så en trevlig pratstund med ag- ronom. Andersson, . 2 7 Dessa försök är faktiskt de första I sitt slag i vårt land, om man far, hänsyn till omfattning och art, förklarar agronom An- dersson, Redan tidigare har det lunder, två år drivits vissa upp- tagningsförsök, då i samarbete mellall. ” Hushållningssällskapet, Potatisodlareföreningen, Svensk Matpotatiskontroll, Jordbruks- tekniska institutet och Svenska Lahfarbötsgivareföreningens ar- betsstudieavdelning. Från i år har detta arbete helt övertagits av Jordbrukstekniska institutet, sedan medel ställts till förfogan- de, främst av importmedel från potatisimporten, i >, Försöken: beräknas pågå t blir - N fyra år framåt och gällef i för- . sta, hand, upptagningsmaskiner. :;I' Undersökning skall även be ; drivas. med. sättmaskiner och 2 'Tönnersa försöksgård och i går fick Laholms Tidnings med- - - arbetare tillfälle att tillsammans med Bror Håkansson titta på dessa. | jordbruksinstruktör vi på Magnilund mera ”stenbun- - : den jord, just sådan som vi be- höver för våra försök, Fältet är utomordentligt välskött och vac- - kert och potatisen frisk — där ser man vad det gör med rejäl bladmögelbekämpning, -+ BÄTTRE MASKINER — Det enda vi gör här är för- ' sök att få fram bättre maskiner, fortsätter agronom ' Andersson, allt medan de olika upptagarna,; körs med traktor, och en del damer plockar potatisen i lådor. Vi har inte mindre än tolv olika upptagningsmaskiner, däribland ett vanligt årder samt en norsk potatisplog. Bland . maskinerna märkes: flera nya tyska,. som aldrig förut prövats här; i 'Sve- rige, men . också > sådana, som funnits, i bruk i flera år. +. - Det kan kanske ha sitt intresse att berätta; att redan så tidigt som på 1870-talet konstruerades de första 'upp- tagningsmaskinerna i Sverige. De var givetvis hästdragna och inte alls dumma till. sin konstruktion. De : påminde rätt : mycket om våra dagars ”sprätt” och i min ungdom uppé i norra | rader. o. potatisen plockas sedan | för. hand i trälådor med två av- delningar. — anledningen ' till detta skall vi återkomma till. Varje låda är numrerad och bokföres ' noggrant. : Agronom Andersson mäter upp varje sträcka; 'som ' plockats, Därige- nom får man en uppfattning om hur stor 'skörden är pr hektar. — Vilken maskin som är bäst? Det kan 'jag' absolut inte svara på. Kunde jag det vore ju des- sa försök "obehövliga, förklarar agronom Andersson på vår frå- =a, 'Al'a maskiner skadar pota- tisen mer: eller mindre, och i alla natatisedlande länder håller man på med försök för att utröna. hur.man skall få minsta möili- |. ga' skador, - Men man går ut från lite olika; förutsättningar i olika . länder. .T" Danmark tänker man sålunda / mest. på sätt- och ev- -portpotat'sen,' medan vi här - mer tänker på att 'få lagrings- duglig matpotatis..' : [ - Tankenl är emellertid att söka ' få forskningen på: detta » område lagd efter någorlunda enhetliga linjer, och den 1'ok- tober 'skall.:én stor internatio- nell konferens: "äga, "rum på . Liineburgerheden. i Tyskland. — De maskiner vi kör med, köper vi” samtliga: in — däri- genom. slipper . vi "alla ”kontro- verser. med: maskinfirmorna. Vi provar:. dem": absolut förutsätt- ninsslöst, både; här. på Magni- lund med. "stenig jord och se- - dan på lättare jord på Tönner- Den sinnrika tvätt- och sorteriigsmaskinen 'i arbete på Tönner: ” ingenjör Allan Seks och instruktör Bror' Hål föregångare på detta område, lekssorterat varv. Av varje . enbart är för|skin' tages minst fyra lådor på Nee " "Magnilund och fyra på 'Tönner-' fast att den nu provtvätt. Klassificering svårt jobb. Sedan : potatisen » tvättats blir det assistent" Bengtssons tur att gå igenom och klassificera den, Det är”ett svårt jobb förklarar ; Sekt, .men' för att man]|.' are. skall 'kunna”se alla ska- "dor: säniks. potatisen ner: i en ytterst svag jodlösning — :en tusendel' jod på 999 tusendelar vatten: "" Därigenom " ' framträ- der även de. minsta skador på skalet," genom - att stärkelsen färgas av joden utan att potati- sen skadas på något sätt, | "Assistent Bengtesch .- vet :en- dast numret. på, varje .låda och får aldrig reda på-vlken ma- skin, som /stätt för upptagning en. Därigenom :garanteras en absolut objektiv bedömning 'av - "8 olka maskinerna: Krosska- dor. skärskador och stötskador bedöms alla i"tre olika: grader, |” stark, "svag 'och' obetydlig.” Var- je skada » bokförs ' och sedan sn potatisen tl baka i lådan skansson. vd Fr. v. assistent Nils Ben on, sa och sedan sorteras de : på. nytt efter olika ' tidsintervaller. Då: finns ju också möjligheter ' att jämföra den tvättade pota- tisen med den :vättade och ”o- ka. jordbruket. må : Cel, Ka be LT-annonsen; för I med papper emellan varje stor- .; EFFEKTIV, ANNONSERING. , ma- ge” goda resultåt för det het. Förebyggande åtgärder för att eliminera' mjölkens infek-1 spridning av dylika sporor vid tion rekommenderas, r Allt för VI UTFÖR ' tällnå Liust BILEN OCH'TRAKTORN'. '] & Bil och tÉaktorreparationer Q Karosserireparationer och riktningar QO Lackeringar och underredsbehandling i glatt c inte beträffande sprutor. Det t VE HAR OQO Mobil oljor Tel 107 , Lj 8 lj g : [ Hjulinställningar och hjulbalanseringar =. Q Moderna smörjanläggning QO Bärgningsbil dygnet runt OQO Reservdolslager och bilgummi O Fylgia försäkringar Q Personal med mångårig vana G. E. Johanssons Bilverkstad HISHULT finns: nämligen en särskild . forskargrupp, som undersöker allt som rör odlingsgrenens sjukdomar. : -— Att vi förlagt försöken till södra Halland beror helt enkelt a på, att vi här har ett förnämligt . potatisodlaredistrikt. Här har vi bra potatisjord, och här har vi på Tönnersa försöksgård en bra utgångspunkt. Den har bara det felet att jorden är för bra och för stenfri — men i stället har och moderna verktyg. Tel, 107 = ” När det gäller TÄCKDIKNING -— tala med | Ängstorps Maskinstation Toll 356 Laholm Bror H ikansson. , kupningsmaskiner, men däremot ' med jordbruksinstruktör ee Halland var dessa eller liknan- de maskiner ännu i bruk, be- rättar agronom Andersson, . — Vår avsikt är ingalunda att konstruera en masåiin, som fill- fredsställande kan klara potatis- upptagningen — det har tusen- tals människor sysslat med i minst en mansålder. -Vi skall bara studera de maskiner, som finns och ge tips på förbätt- ringar. Inte kan vi komma med någon ny ”universalmaskin”, på några få år. SN ” Vi tar oss så en t'tt på de o- lika maskinerna. Den, man vid vårt besök just kör med, är en tysk Kromschröder, som av hr Andersson beskrives som en RUNE CARLSSON ; 73 "5 Tel 306 Laholm o . se - Låt oss maskin-täckdika Edra fält! Vi är välkända för snabbt och "noggrant utförda tä k- dikningar med full garanti för förstklassigt arbete. " RING OSS om Edra dikningsproblem och infordra ipptagare med sållhjul (hori- sontalställt), avsedd för kand- Plockning. På en annan dél av fältet kör en traktor med Eken- gårds halvautomatiska upptaga- re med sållmatta, alltså en ele- vatormaskin. Denna är inte ny utan har varit-i bruk några år. Hardar från Lybeck är en annan maskin, liknande Dettman men ny för svenska förhållanden, medan den norska Underhaug är gammal och välkänd. Intres- santa är en del nya tyska sprät- tar av olika typer. Upptagningsmaskinen provas [örutsättningslöst. kostnadsförslag, Vi utför även kanal. och grundgräv-. ningar samt schaktnings- och Planetingsarbeten, mor ene er csn / | : mA TYYYVYESE Aa. ät SVF TFN FR a Med varje maskin körs vissa pr vw SASARADAAASAAAADSAAAALAASASAAN SA ned...större hastigheter igare påfrestningar. . . Egenhändigt utexperimen- terad tvättmaskin. 'Det- gäller sedan att konsta- tera, hur mycket skador varje mask'n åstadkommer och den- .na kontroll jämte en hel del andra” försök äger rum i ett större 'uthus på Tönnersa. Här finns ingenjören Allan Seks, estländare ' till börden och an- ställd "vid Jordbrukstekniska institutet 'i Uppsala samt 'assi- stent Nils Bengtsson vid Hushållningssällskapet i Halm- . vi nämnde tidigare, attvar- je låda är delad i två delar. Den ena hälften tvättas genast, stor- lekssorteras och granskas,. me- dan den andra hälften får vara orörd. Sedan lagras lådorna o- lika lång tid, tills man ser hur olika 'maskinella och andra skador verkar. sang tnaskinen är en intres- » Specialkonstruerad på Jordbrukstekniska anstalten. Den drivs med en elektrisk motor och roterar, I första av- delningen tvättas potatisen yt- mn varsamt, varefter . den ut i tre efter j placerade gallercylindran. Med platsband får man här olika masktäthet och kan sortera po- tatisen i' fyra olika storlekar. Maskinen är verkligen sinnrik, och man förstår att det är med en viss stolthet, som ingenjör Sekt visar upp dej Det har talats rätt mycket om, att matpotatisen borde tvättas innan den säljes — den. na maskin kan kanske bli ex MAA AMAMA. — den tegande potatisupptagaren / es är upptagaren för odlare med stora anspråk, ” - : > är konstruerad för montering «på traktorns trepunktsupphänzning och med koppling för sa direktdrift från kraftuttaget. i får en snäv vändningsradie och kan backas in i hörnen samt köras på åkrar med mycket'; kort vändteg. Dessutom kan maskinen lätt transporteras, då den är upplyft med hydrau- VID UPPTAGNING BEHANDLAS POTATISEN YTTERST. SKONSAMT : stt ” " PROVAD VID STATENS MASKINPROVNINGAR ” upplysningar kan erhållas å närmaste / . Broschyr, pris och övriga LANTMANNAFÖRENING. Hallands Lantmäns Centralförening Maskinav delningen so . [CANTMANNAFO Ua Tel, växel 200 ADPIAR GA Shan ee SÅ LAHTHAHHAFÖRENIGG Yo rr ARA Am AAA AA NANA AAA SA AMA AMS ps AA SNRA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.