yin; YTFer een YYTvYrYrFTYYTY YyYYY YrYYTT er "erYyvrere YrveevyrYeer YYYYTTYTYTYYFYTTYYYYTTYTYYEYYTTYTT TOTT TTT verrv YTrv note Men längst öster ut i södra . ken visar det, Vi tänker. då bv relsen där. . : > Knäreds folkbibliotek. pas- serar . 20-årsdagen " i år, men - det är inte på något' sätt för att ' ; celebrera 7" jubileet," som man "passar, på att öppna, en ny filial. — .den här g änge Svenshults skola. na — Nej, det & är helt enkölt fol- kets . intresse "för böcker, som har gjort den nya filialen moti- verad,.', säger :. stationsmästare » Helge: "Andersson i Knäred! . folkbibliotekets föreståndare se-: dan 1953.: Tidigare hade man tt | SLS-bibliotek i Svenshult, och det har vi, nu "fått övertaga. Ät: 'minstone "till; .en början får. vi ' lov att inskränka oss till. en ut lninigskväll , i. veckan, men :vi” tror nog, att svenshultarna och , deras grannär passar på då. TRE FILIALER CT FINNS. FÖRUT. Det är" god fart på biblic " teksverksamheten i Å : Knäreds socken;”Man -börjadé med: folk- biblioteket "redan "1937, 'och vi har alltså att” gratulera" eh 20- . årig " ”Jandsbygdsmissionär”' i år: Mission är ett gott ord i det här sammanhanget — att ge folket god... "litteratur "och läslust är , minsann; i TRION som" ”slår ut själve Vilhet | gift,.. SE | : Bakom - folkbib oteket "står "kommunen, säger hr An= " dérsson. Senaste anslaget från |: kommunen gick löst på 3,800 kr., och samtidigt bidrog: sta- ten med 4,009 kr. Vi har allt- -så inte någon " anledning att " klaga. ' på stödet uppifrån — och vi gör det inte heller. :Hr Andersson hade redan ti- digare tre filialer att förse "med - böcker' från ”centralen i Knä- red. 'Det. är . Körsveka, Korp- ”hult och : Putsered, ' som blivit " biblioteksorter ” i: sina bygder. 3,000 band har man att tillgå i A kommunens bibliotek". = böce: - kerna vandrar från det. ena bib- - lioteket till det andra —' i den nga och av det slag, som ef- terfrågani på ; de olika- orterna bestämmer. : - Och skulle någon, av . de... efterfrågade böckerna '- gaknäs på : huvudbiblioteket Knäred, så har man ändå. fina chanser att ”ge kunden rätt; ua 4 J | Jordgubbsblom': och röda bär :: i "ALSTORP DEN VÅR de svage kal- lar höst”. — uttrycket kom- mer väl till "pass, när man latt vidarebefordra ett gl skall: från Åls- i jelande torp. me Hos : lantbrukare Janne Nilsson i. Alstorp blomniar sedan: flera dagar jordgubbsplantorna för fo "Vackra - blommor: har: följts ch fullt mog- smakar minst lika. bra som. i Sommen rens härliga "dagar. Klar t ute I man sig bara för fros kunna ; skröda , saftiga jord gubbar. ända fram mot ok- tober månad — och ' det är minsann ' inte vem som' helst, som kan "ägna sig åt samma trevliga. skördéarbete så bär års. — Och Uet är inte för- .sta.- gången, man får ”höst- jordgubbar”. hos' Jannee Nils- sons i Alstorp. Förra- året blev, € det: också ”dubbel” skörd. vecklingen var att ett större Ja- Alstorp bör familjen ' Nilsson Ll.- Måndagen 23 september 1957 TYTTErTtYYTETETYTt TEES Yrrfteevv Moberg of. h. Anna Lor - ” Pettersson. . Lokal författartrio slår ut "Moberg Få knäredsbibliotekens. lånestatistik EN GOD BOK är min bästa vän, så - gånger använt ordspråk... Vi vet inte, Halland h rmast ES vi har gott : samar] centralbiblioteket vände med säger hr Andersson." Därifrån kar vi rekvirera, den "litteratur, som) vi själva inte kan:hållat oss med, ' (eller som vi inte kunnat få tag” i. Men faktum är, att” de lånen . inte är så många." Vårt urval — tycks ' tillfredsställa "de allra flesta -boklånarna. BÄDE FÅCK. ock ;a SKÖNLITTERATUR; "Alla kategorier människor och' alla åldrar är väl represen- terade i Knäreds-bibliotekens liggare. De yngsta" bokälskarna är "inte, mer : än: tio, elva år gamla, de äldsta går en bra pit ppp.i' pnesi ionsklåssen. ta Våra flitigaste - ”åntaga.- . | är ändå skolungdomar, som!" bor i' föräldrahemmen ' tekarien. Men så här fram på ' hösten blir det uppström i be- ” sökareantalet, trots "att "alla ”scolares gett :- "holm," Halmstad, Lund. eller de kan vara, : Nu är: den, ta tiden att ta till de:guda- gåvor, som” god Ntteratur ger under ferierna;' säger biblio-|. sig av. till La-1. entz, Ingvar Wahlén . och "Astrid ger” araben, co om man får trö ett gammalt och mnånga”. : om "denna bokkärlek är något typiskt ”österländskt”. . ar vi hur som helst ett bokläsande släkte — statisti-.. på Knäred och! verksamheten : inom. folkbiblioteksrö. Nv får” ae på en trevlig fackbok — den kan t. ex. handla om mo- torer, som för många i det un- ga släktet tycks vara' nya tidens nyckel. Utöver den facklittera- tur, biblioteken, kan -vi, tillmötesgå våra, intressenter med böcker och . "tidskrifter, som finns ut- lagda i ett läsrum 'på bibliote- ket här i Knäred; — Vi. har inte "slagit så myc- ket på den lättare detektivlitte- raturen. Naturligtvis finns även |- den representerad — men jag tror inte, att den tillhör det all- ra mest lästa i våra förråd. Där emot har vi en hel rad ”lokala” skönlitterater, vars böcker går åt som' smör för solen. Jag tän- ker då särskilt på trion Ingvar Wahlén-Astrid : Anna Lorentz. : Dessa: " bygdeskildrare ”har "faktiskt slagit ut Vilhelm Mo- ” berg 'i' vår statistik '—- även om den. senares" tre emigrant- ste åren. Men just bygdeskil- . drare har flitiga läsare i våra » trakter. folk ' söker sig nog|-. » också rätt gärna. till. den lit- «' teratur,' där de tycker :sig få bara. ting. Ungdomarna ä kan ;somi 2 Och > till: slut siffra, sont ske: speciellt facksamma, när de säger! en hel del" om det stora lockade massor Vid 18- tiden i går kv än syntes det från Laholm ett väldigt rök- moln norrut och överallt frågade man sig — är det'en större”elds- våda. .Rökmolnen uppfattades ; i den: stilla och" klara kvällen" på mycket långa håll; ända uppe i 'Tönnersjö : :och på Hallansåsen iakttogs det och bilar i hundra- tal och åter hundratal. gåvo sig åstad ' mot "röken," 'Men några brandbilar hördes'aldrig av var- för man snart förstod att det:in- te var så farligt, som man skulle tro av skenet, '.:. Men det -var inget: Så vå bra $am, den var nog så kraftig: och orsaken till den. kraftiga 'rökut- ger .med gummiavfall hade an- fänts, Strax ' söder om Veinge station” alldeles intill vägen' mel- Jan Laholm och Veinge finns. .en skrothåla, där en mängd avfall, däribland. gummiskrot, . kastats. 'Troligen -'har detta antänts av några barn och det blev som sagt en . brasa,. som syntes milsvitt. Man lät det hela brinna då intet annat värdefullt hotades; |” Men till sist blev röken så be- svärande att polisen ålade Veinge kommun "att "släcka. Så skedde med en tankbil varjämte Laholms brandkår lade ut skum. Men än- nu i morse pyrde det i de svår- släckta' gummimassorna, Men det blev en oerhörd 8 'an- hopning av bilar på vägen och här på tidningen fick vi massor av. förfrågningar, var det brann. Man ' gissade både på Linfabriken och Esseli för att nu nämna någ- — Gummibrasa vid: "Veinge. station a av "åskådare i i går: ra. nå gratisnöj, e av ovanliga di. mensioner blev” det för mänga söndagskörare. ent som finns tillgänglig ute i). - Pettersson— | böcker stått på toppen senå-| € "ning och demonstr. ion. a NY Era som känner trötthet i i ryggen För Er med överansträngda muskler ör Er: 'som går och står mycket S "För Er med ”figurproblem” senterar vi Camp "korsetter méd individueltt regler” art figurstöd. Camp” s anaromiskt riktiga korsettmodeller örebygger och motverkar: de skadliga verkningar, som' "orsakas av förändribs Far i "hållningen och figuren, . ONSDAG 25/9, TORSDAG 26/9 . . står Camp-' -utbildad” expertis till Eder i tjänst med rådgiv: oN 2 fabrikat för funksionell korsettering — É - Edra besvär, > söoRra REGINA tagel Telefon 350, Laholm. + : « det kan beyda sh slutet gå Något : av-.den miljö och den |”'7 i lys e upp. himlen 1. regnbå- gens alla färger: : is ssd Fix Allt hopp.ute-om : (Hamburg i dag) Pumpir .« Utsikterna att någon överlevande från det tyska skol- fartyget Pamir ter sig nu allt mindre och t 0, m, rederiet i Hamburg har uppgett detta hopp, Tre «och en räddningsflotte har påfråltats, Sjöhävningen I kata- stroftrakten är mycket svår: med uppåt tre meter höga vågor, och dessutom väntas ett natt oväder I dag, v Pamirs th båtar Kretslogen i . a L höll möte i Knäred Södra Hallands kretsloge av IOGT höll lördagen den 21 sept. sitt ordinarie kvartalsmöte I or- denshuset, Knäred, |. Mötet öppnades och de när- rarande hälsades välkomna av kretsordföranden Nils + Nilsson, Hjörnered. Närvarande var ett hundratal medlemmar. En propagandaturné kommer till Södra Hallands kretsloge 29 pov. —2 dec, Den 29 nov. kom- mer patrullen till. Laholm, den $0 nov. till Genevad, 31 nov, till Fdenberga (eftermiddagen), 31 nov. till Våxtorp (kvällen) och fen 2 dec, till Skogaby, + Tage Larsson frumlade rapport turnéns utformning, . Föreslogs : +: Forte A nilen «on en av de [og H, BENGTSSON — H vå bakom samgåendet dd. Sydhalländskt för örfattarkollektiv - "DET: FINNS MANGA skri- benter i södra Halland — inte ' minst - den, . som- placerats på ”Iokaltidningens - redaktion, får goda" bevis för påståendet, En del av .dessa skribenter + har timed å åren fått rikspublik, andra går alltjämt och väntar på det "hägrande ” "genombrottet," "som skulle gechans till större .mål- edvetenh et i skrivandet, Men, bokintresse,. man kan redovisa i "Knäred. med omiejd, « I fjol ände knäreds-borna inte min- dre än” 5,500. böcker från sina folkbibliotek. ” En' siffra, ' som både hr Andersson och biblio- teksstyrelsen.: kan. vara nöjda med. i Iman, blir inte författare utan "vidare: —-- marknaden tillåter endast ett strängt begränsat antal litteratörer. ' a " Svårigheterna. fören skribent att komma någon vart med sina skriverier '— svårigheterna att nå. en större publik: — är: väl Pr av stor: vikt, att alla” dessa , förmågor "ute i bygderna' inte ppas bort och glöms av, De ulle snart resignera och börja tänka på annat. Deras åskåd- ningar " och, synpunkter. skulle med andra ord aldrig bli fram- förda, "det ”värdefulla i dem skul 18 aldrig nå medmänniskorna."" Det finns ett par ”pennans :män” här i södra Halland, som i en sådan - utveckling anar ystora förluster, Vi tänker på jförfattarna Ingvar Wahlén och C. H' Bengtsson. De” har: de tills å i .kläckt en idé, som vi tycker verkar tilltalande, "7" /" L kända. Samtidigt & är det emeller- "Inom mindre ee eller Din arbetsgivare. har al. "följande förutsättningar: - Linje 2 menar, att 2. Du vill ha full, pe lämpligaste sättet Disponent L arnt dee n N dlande Emil Berkman' :r - Kontrollassistent Göte Nil käv den kvällen mån- ” fp Frik Broberg > ÖV Lantbrukare Pehr Pehrsson, mr iv cm "Vd Fru Maria Carlsson sad Mekaniker StureiMalmström = vo DD et Are tbrukare J EF: Johansson: ” TS Trafikbilägare Verner Persson. na i - ene Jar Tar Ela Jönsson . Lantbrukare Nils Persson . : i -r - - - Lantbrukare Axel Jönsson .” > - oo > tt" Köpman Per Magnusson . Fäntbrukare Adolf Jönsson”; > > > Läntbrokare Arthur Östring ot Även små. döser SS prat : i | ie AV | säkobal förminskar körförmågan: " - et > . , AAA SAM MAN ANAADANAPA DRAR AMAAAA br FFOvv SARA AMA NAPRAAAMAARBAARAAANAAKAASS PESO VITTTE Tre linjer har Du att älja" mellan," Linje 2, den personliga. frivillig] « linje som passar Dig. Den är den" enda möjliga fö Dig under" 1. Du lägger huvudvikten vi egentligen är det enda nödvändiga. ' Kamrer Gunnar" Andersson 3 . Lantbrukare Henning J. Bengtsson . - " "Fru Ragnhild Bengtsson 3... soc CX . Lantbrukare Ebbe Bengtsson oe månad | skall SN folloraröstning ” > ta ställning till en för varje människa väsentlig fråga, storle- "' > ken av de pensioner Du och Dina medmänniskor en gång skall "> åtnjuta, och därmed också storleken, av. de pensionsavgifter Du att inbetala. under Din aktiva tid. en tillräckligt tilltagen folkponsion r Dig att utöver folkpensionen sörja för "Din ålderdom. Linje 2 vill Jäta Dig själv och ingen . rsonlig frihet-att välja det "Vv. ordf.” Georg Andersson tt mycket viktigt : jen, , kanhända är am . en ordentlig folkpension.. Ö si I "BYGGMÄSTARE AXEL E. LARSSON - erna ordf” .LANTBRUKARE BIRGER SVENSSON Lee » annan sköta den saken. hot. 1 . 1). eller" arb & å nad Varken staten "(som i i linje n: "som samma ige löntagare. Linje 2 är d ”. sion: eler låta bli ;. linje 3 bör i någon del ha något att bestämma i detta "3 Du vill ha lika. rhtligheter för egna företagare "och . parter i'alla delar valfrihet att teckna e: en tilläggspen- "4, Du vill ha en för Dig "själv och hela Jandet så | billig - och i den nuvarande sainhällsbilden så litet omstör- tande pensionsreform som möjligt. Linje 2 vill ta den kostnad, som den höjd folkpensionen medför, men ” därutöver : får den som så vill tilläggspensionera. sigi et och själv betala helal premien. IA enda linjen, som ger båda här 4. de 1o- ” I Laholms. stad och 1 kalkommitté valts. Déss medlerjmar. lämnar upplysningar Du ytterligare öns! : i "REDAKTÖR STIG JÖNSSON. > sekr.! - Trafikbilägare Sven Larsson Lantbrukare Ernst Lagerberg Fru Vivi Månsson . Kvarnägare Valfer Nilsson Tot -- Köpman Gunnar Nilsson Dig gärna de od Få föds i Laholm” den Tinovember?. I EN ANTALOGE oc i" "I VARDANDE? . ' Hrr Wahlén och Bengtsson får allt som oftast förfrågningar från lokala skribenter i alla åldrar, spm vill ha råd och anvisningar. De frågar om "möjligheterna att ' placera sina litterära: alster: — de vill haett btlåtande om något ärbete, de skrivit, Deras största nöd "är 1 regel, att de har så svårt att få nära kontakt med de företag, som möjligen kunde honorera. dem för den litterära mödan.' I”De två” har ofta diskuterat, sådana här frågor sinsemellan och, kommit fram till, att något påtagligt . positivt borde göras ' "Hör dessa lokala författar-ama= törer." : . Skribenter inom ett strängt avgränsat ' geografiskt område vill gärna komma tillbaka till de lokala egenheterna £ både män- nisko- 'och miljöteckning, Bara där ligger ett stort värde, som ' ingen ”lokalpatriot” vill gå miste om, — Vore inte frågan rent av värd 'att tas upp på föredrag- ningslistan — I ' hembygdsföre= ningen? . Så till idén. - Wahlén och Bengtsson har | helt nyligen träffats just för att vidareut- veckla sina tankar, Resultatet har blivit: Man har förfrågat sig hos ett 20-tal lokala ”skri- vare”, om de har intresse för att gå in i något slags ”kollek- tiv”, där man gemensamt kun- de fortsätta att arbeta för närmare kontakter med förlag och press. . 1 "Man har till och med haft tankar att — om intresset finns — sammanställa någon antalogi, som - Kunde gå ut på ett eget förlag och genom medlemmarna försäljas till sydhalländska och andra -bokälskare. — Eu annat förslag är aft geniensamt ge ut någon ' publikation — en lokal jultidning av lokala författare till exempel. " Dessa förslag ligger som sagt endast på idéplanet ännu —men Wahlén och Bengtsson tänker' så småningora "lyfta "dem därifrån till ett realiseratde, Därför har de ställt sig bakom en kallelse, dår "man inbjuder "det 20-tal, skribenter, vi tidigare nämnde, - till en träff på Lahölms stads- hötell' den 1 november, — Skall det födas ett” sydhalländskt för-.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.