. - : sor ” D 1 a -— LT DEN 24 SEP! 24 SEPTEMBER, 1957 LT = = =” Finlands: ds eko 'nomiska. kris - Med klar majoritet men inga lunda enhälligt godkände 45-, finska marken till stor del förorsak; + Devalveringen av var ju en e ag yandlar. Balvårsmötet ' till ett: R H kom inte som svågon överraskning av de stora utgifter i form av une | BEHÖVER VI 220.000 statstjäns- 7] | talet; ombud, för de halländ- agitationsmöte för en viss linje d för finska folket. Alla visste atiierstöd, som senaste vinters oväng-| Femän frågar tidskriften Industria, z ska "hantverksföreningarna vid” I follomrö : den måste komma, frågan var bars tat omfattande arbetslöshet föror= | som anser det matematiskt bevisat > halvårsmötet i Kungsbacka på ' | - Herr Kareld poängterade "att inté& c när, Den ständigt ökande klyftan sakade, = - ” att byråkratins väldiga ansvällning "söndagen den 'skrivelse hant- "alla ” finner trean” tillgodoseende > Fre kostnadsnivån hemma och Parallellt med devalveringen har | måste verka inflationsfrämjande: i : verksdistriktets styrelse utsänt Ihantverkarnas intressen: Han frå d kligt fram g idtagits för att liberali: . Sedan” 1910 har antalet stats- : till föreningarna med indirekt ..)gade sig också om SHIO:s instäl motätgärden. ra Finlands utrikeshandel. Genom i Sverige förord för linje 3 i folkomröst- " | ning år betingad av .omvårdnadeti - + ningen. Helt. enhälligt blev '|av. småföretagarna : eller politiska däremot” godkännandet av det . |skäl, I det sammanhanget . påtalas, ” remissyttraride SHSO gjort till | des vissa politiska uttalanden” äv kmt i pensjonsfrågan och där Åtedande i ” hantverksorganisationen När riksbankschefen von Fieandt friare import hoppas man kunna | ligt ökat 2000 RT lite dan +» — fett radiotal redogjorde för åtgär- hålla styr på den inhemska pris- | . fälad 4 d en starkt ökande kom- den varnade han för alla de medpivån samtidigt som hemmamark- munala verksanmheten och i "> ” en deval förknippade risker-nadsindustrins försörjning med rå- | ” heller 7.t stora antal ofyllda va= | . ? an” . nå och manade både stat och .en- varor. och ' s försörfa pg med sen kanser-'som finns inom 7 Ånga man tillstyrker äl fönstepen., . i samband med fjolårets val öch:vi... - skilda till het. Riks Natt. kn, olika verk. - » sionering på frivillighetens väg.;> | dare" spökade en viss. Jänsskrivelse a S t is . måste av , Det stora, flertalet av dc över "I sambarid med dessa två skrivel: ki, band ert r uttalades ett flertal .värningar | let; I 'som. ”r poiilisering av 'hantverksorga> verksförenit ingarna.. att. St ig ; tisationen. Från detta håll” fram" | valsedel. som vpplög "dletrik "+ hölls 'också att då hantverh Isdistrik. : tet vid halvårsmötet ordnat med en redogörelsé i pensionsfrågan : horde man valt en representant från verje linje och" icke som iu sk ätt endast chefen påminde om att två tidigare markens utlandsvärde också, i viss | " 220.000 tjänstemän som $i en- devalveringar, 1945 och 1949, hade utsträckning medföra, att import- | . ligt Statistisk tidskrift hace den lett till olyckliga resultat på grund yarorna stiger. något i pris, men 1--okober 1956 . utför giveivis av att de inflatoriska följder som så icon ekonomiska sakkunskanen be- | ' a nyttigt gorbete som I i m nea lätt inställer sig Inte hade hejdats, räknar att dessa pristegringar först | tigt för samhällets funktion. "ed "Så får nu icke ske”, underströk om drygt ett halvår kommer att bli en !befolkzingstillväxt på i bäs- herr von Fieandt, och vädjade till ,,ärkbara £ högre grad. Den infla- ta fall ett par. procent om året alla samhällskretsar om stöd för toriska effekten av devalveringen älslan ökning av de offentliga p - stémännens' arital med 6 pros Finlands banks strävanden attjjör med andra ord inté bli ome- e emellertid til sict en | - syftade ul petson.! parti och. framhöll? ej kunde bli foson. rån Lå skydda penningvärdet. ' ösa outocerligan "så de Zu av de tv de skälen till smånin äm. göre sl gällande, men ; i Herr. Adolfsson från 2! + - ar sal 2 oc a Det vore en' stals - AE n Det - enda: av. allmänt intresse är devalveringen var hotet om en om- vid en tidpunkt då såsom motvikt > av stora mått att |. Nye a ikanske ambassadören 2 väl valet äv, valutskott. Här omval- fattande arbetslöshet 1 Finland äns ett 4 andra avseenden. stabilare ömmen .: innen den hon såg nästan europeisk ut — det är han t v— när. ir kungen möttiäg I des + ä Teodor Joh der den kommande vintern. Ex- ekonomiskt läga har inträtt... +" hk. dränkt” oss "alla och sköljt” ur honom högtidlig audiens. Envové Ramel hjälpte till med ctiketten ” Oskarström; "målarmästare . C "AA - Carlsson; Halristad, fabrikör Sven” -I Andersson;: Varberg, ' "snickarmästa- re Gustav Knutsson, Halmstad, och ingenjör ' Ture" Selfvén,' Halmstad, sämt ”nyvaldes "fabrikör Karl Wes- terberg,: Lahol; . je: 65 "deltagarna i halvår mötet sades välkomna av sotarmästare Ruhe Erlandsson, varpå Litt ” +t bolagen besågs;' Det. var: efter lun- < Entreprenör :: Osk chén ; som "förhandlingarna "tog : vid Värberg,' höll me portindustrin, främst trävaruindu- Det. är alltså med sådana för- | : den" arma kronan även och trappstegen till" The Seven Glass Cairiag strin, var Inte längre konkurrens- hoppningar som mangnu. i Finland | > 2v dess köpkraft. - " Det är många ' människe kraftig på världsmarknaderna och med spänning ser fram emot. er, Då har" fär siskorna för att produktionen steg period av" stimulerad handel. med mm g hädiska fun doringar som krita E ind bird Hull fr lov att skäras da går ort utlandet och gt tryggare läge pP benten, i .Industria.. Grunden . för. nu ut på att devalveringen . skall ingen Pan upp stätt, Ne att me= an dära belar vn hjälpa exportindustrin upp ur dess deva Iver LA and i allmänket tog arbetes som ,utföres,..j. skogarna i - vågdal och att läget på arbetanark. feva veringen ugnt, synes tyda på massåfabrikerna, gruvorna, ! verk=' ar SER naden därmed både direkt och in. 2tt åtgärden närmast är populär, städerna,' på, åkerfäl en, på ficka” id mitten av förra århundradet tyska. direkt skall förbättras, Bland an- Under, de veckor och månader då | båtarna o 8 v. V nat finns det anledni vänta att 1 stötta och, i-arbate, inte, alltid. Jika högt batalt | "Bondens angelägnaste göromål vid öfvertygade, att dransken skogsförsäljnt som blötts inför offentligheten, har man | eller väl. ansett "som exempelvis | Jordbruket” och den var sin”tids|kat den..: > h skall komma i gång med allt vad. "så 'amåningom' kommit fram till den |'.skrivbordsarbetet:: Detta bidrar nog | elementära kunskapskälla "för: all- | Ingen sonde, ingen arbe re, som detta Innebär av ökade arbetefill- förvissningen, att någonting tämli« |.också , till den utveckling" Tndustria, mogen eller arisågs i varje fall att |super; finnes, som inte skattar me- fällen och överhuvudtaget förbätt. Een radikalt måsté ske för att lan-' påtalar, us vara detta, Författaren” var; P: J|ra: genom” brännvinsåtgången, än rade inkomster. Infrias de förhopp- det skulle komma ut ur den eko- OM > LANTHA) DELN | . FÖRS Garstedt och boten de up plac | hela = SN af hans skattebi ningarna får devalveringen ome- nNomiska återvändsgränd, ' där det vr | 82 trycktes i Stockhol 2 gt SVINNER skulle landsbygder bif, Denne före; till. år. Sr dolbart en nyttig verkan, Inte minst hamnat. Nu har något, som allmänt | bra' myck t' fattigare och, di e föregångare N SER » + Lo dd eh yci ei Cå ligare oc jet är: tids rika jordbru ksli betydelsefull, därför att minskad tros vara bety och " posi= ställt” utom: allt;" tvivel att "folket N arbetslöshet medför minskade ut- tivt, skett och när riksdagen den 24 gifter för staten. Den krig som september ' återvänder; "möts den drabbade ” statskassan . under 1957 .trollgen ' av politisi are"; unders kte ; utkom en bok, som bar titeln | sjukdom i Tyskländ; blefvo de och under ledhing- äv distriksordföran- verksorganisation den. elin; tallatör: Ernst Carlsson..:- litisk,' men kundé i Några Jedaitiöter i Kungsbacka rorsa= litisk karaktär, Även: ora sted ett: inttalande förs dö; medlemmarna. -lanthanideln, skriver Sju" dst öygdens Tidning (bfj:s. > «cr "barndomen" insupen förvillelser "Hvarigenoin/ han tror att |: . mantrö ordatt alla! » Bom ljusnat något sedan scnast. i - mn; a jä Sr också a man Fat brännvinets' dagliga” sä måttliga . Har :o gande ska oa Nors härad. 1 ' mint : den..re Vid Ryagården skulle dot” bål den fara som hotar om lant. bv” : Örkellj junga... frysrum” å — matselsbyggnadak,| —hopdla Tyr om Ian | fattaren tll storms mot den : + Lilroverkon. , badrum 1 inödrahemmet-m. mt är: heredd att taiett krafttag för "mänt gängse” uppfattninge Timläraren Svérkor' Föghammar till en kostnad av 31,000 kr.|. att värna om denna näri en. och: djurens ut- vi Byggnadsstyrelsen påpekar att Flera av'landsbygdens organise « fodring med drank skulle. vara en |: som fr, 1 okt förordnats att. .uppe- vattentillgången vid. Ryagaården] "ttioner;' både: -RLF, SLKF - och'!(fö hålla rek t lér att bli otillräcklig efter] 'SLU, har vid flera tillfällen ta-: aomlnarlet "I Örebro, "har on under | tillkomsten . av föreslagna » elev-| git "upp lanthandeln . och dess förutsättning "av -att hans ansökan paylljönbbyggrader " ; ock bol” pröblem. till diskussion och man, om ledighet - från. timlärarförords stadskus. ', Ytterligare " en borr-|.' tycks: på alla händer vara ense nandet vid samrealsskolan fö runn' bör därför anordnas vilken > Om'att något' måste göras och året 1957/58 skull e avslås jOt botäkerias kosta” :30,000 krono; "+ göras. snabb!" för att vär” om kände fe a garegrt éntledi=] wet fenna för bygden så betydelst - Zz kande från sin tjänst där från: lj Avst ed ka, -omäl, ulla näringsgren + örtäning? > Hani för ock > Skloher. Enligt, hans mening. koll hå , eg :"sDet-rär: dock. inte. nog « ned. onungen '; och + andra : aenniskor 0 lärare, som har en ur vikarlé-' "fgalomålen fan Allan Ohls- "sådana här aktioner då 'och då, | vänner göra sig all möda: att upp- synpunkt kanski - : grupp behöva av Svårare ämnes | son och. Nils Asp 1,Örkelljunga| . Vad'som.framförallt behövs är lysa folket om "allt .det onda, som &0 aina möjligheter till skulle. på allvar: våga förneka”att om över förbudet att använda en-| att:den' stora allmänheten, be- |'denna. så kallade husbehovsbrän- ära P potatisodläre" Tp men ock > tuell möjlighet, . för: att. inte. säga ti skilda; vägen från deras festig-| Sintar sig och att man i hand = Får brännéridistrikt... Potatisplöck= "4 ordran och avansemang ä ckta. beter i OMelljung samhälle Hl ling dagligdags visar att man vill ning åstadkonimer"— han hör och Tinben sker ofta: (som. t ex på det Nybyggnuder vid skolhemmon | ha sin lanthandel kvar,'Och det jäs att alla förnämsta mennisko- Byggnadsstyrolsen -har upp: gen av Tinsstyrolsen BO EON - sker, enklast genom att man tän= joch djurläkare Palla länder förkla” sätoraatiskt ind maskta (ek "ta elr gjort aklasförslag till byggnads-| natt! det "ur. trafiksäkerhetssyn-|' > ker big för när man handlar och | fra brännvinets; bruk vara skadligt na"). :På. större ”årealer' är nl effektivt kan fylla si tsfinansiella: öch . pennirigbosg. rg Al vilka socialstyrelsen] punkt" är "synnerligen angeläget]: N handlar, ee Je menniskor +och "drankens "för ”tunnan” lönsam. F. ö är, det ytter- plus -ålEra litiska ; syften,. dels inte i onödan La er Ing 00. BL ag till budget-|att utfarterna till den starkt|— = d reaturen han borde" dervid lätte= ligt svårt att' få tag på manuell ar- ära åtgärder belastar i ; företagen "med fedovis=.,.; : h a. gäller detta|l trafikerade riksvägen begränsas mans + Jigen kunna finna, att han kan stäl- betskraft;". åtminstone; på denna j— en av. de, främsta "realitet nings- och i bete och där= nee om on uts Ka, kosinadsberälnad till 235.000 vägtörrättning tilldelas ny; ut-| dr Klagaddena har gjort gällan" | att han wfskyr brinunt is” bruk. |Si2 tribut. I dessa etter. folkomröst| stributlonéns > omkostnader.. Här kr och en apeclatavdelning vid förtsväg och frå; ätt ut-| de att var. och en av fastigheter- Då 7 rännvinets ruk. finns eller. har funnits OT 100- ningen och koalitionens som säkert | har 'dö "centrala" , organisationerna RAbyskolan till en kostnad av!förp uppkommande mr vägförlänn Du genom vägförlängningen får ät genom oderväxters odling talet brännerier. Nu har man dotk : betraktande skeppsbrott, Alia vetten "spgelågen arbetsuppgift, De har. ov 430,000 kr. » = ning om clrka 4 km k ng-| sitt + försäljningsvärde "minskat | jemellan sädesgrödorna den utmat- påbörjat” ” Tatfonaliseringsprocessen att hästkuren >behövs:: alltså lutar | av” allt att döma bara en kort tia” | a ommer | med '5—6,000 kr. fade jorden ' blir "skickeligare "att med” ett mindre antal" större .man åt ”nationell samling” som till. sitt” förfogande" i innan” bomben ' ära säd och ladugården" vid en brännerier. Här: finns också, stär- ger 'varje 'partiledning möjlighet Ireverar, kraft, föda lemmar, jemte an- kelseindustri; den skånska stärkel- latt låta väljarna tro "att det egent-]- il ligen är de andra som bär ansva- 3 | . nan afkastning, äfven en bättre sen är en lika få "d : ädning n lika om den ss - FOR rermj vore exe bättre hoHändska,> som' anser Com! bäst. | ret för de. obehagliga Jdngroppen E Finkade fick själva - a Aes äs oe OM] Sä | och att man själv bara nödgas hål- 'vände sin håg till sådana foderväx- äger man. Vi talar med en” Jant- la med för sämjans skull. . > « : | betala Gotlands-resa moss ters odling, som try; h br ktor. om ' | a missväxt. på åker ga hona not ring, ”jordbruke "och - drank, . Han | Det är tidskriften Fri köpenskap,|t Av de” 800 ”repelitionsgubbar” H ö R N ÅA 'han icke lyckligare" han försa- säger: ”Jordbruket står och faller som går er senstaterande pe oe När minort Öve Su : | . kade sin 'sup och njöte” ett bättre |”Med- Odlingen av. fabrikspotatis i heter vidare bla:: Vr. Oxelösund för transport över 'till Nos SV bröd, ett bättre sofvel och en hel- dessa trakter. Dranken är ett myc- | Politisk-moråliska '” synpunkter] Gotland ' finkades fyra: för fylleri = "0: TYSKT YLLEMODE ee Dt ONE sosammare ' förfriskning; än ”rus- ket gott och närande foder till. har numera ingen nämnvärd bety-| Som en följd av fjolårets skandal= > - - oe gifvande drycker? . kreaturen”. Vi frågar en jordbru- delse i praktiken. Vad ”som där-| artade inryckning hade ett uppbåd . Hans Maj:t Konungen har gifvit kare om potatisen som födkroken "emot har betydelse är den krasst av statspoliser infunnit .sig denna den svenske jordbrukaren ett vörd- på Kristianstadsslätten, och han praktiska frågan: hur skall hålet i gång, mev de behövde som .sagt 1 Han har anbefallt | SVarar: ”Här kar -man odla allting, ! statskassan = fyllas? ' Folkets”, och | inte överanstränga sig. Utom stun- att alla ”brännerier på hans betyd- inte bara potatis” «. Vem skall man | näringslivets bärkraft ifråga." Om| dande böter för sitt onyktra upp-, Vv liga gods skola nedläggas efter det- tro? rt ve os ot [direkta skatter är anst rängd intill] trädande ådrog sig de arresterade —.:.. <= 7 ita. (Konungen var. Oskar I Signa-] ——— " kristningsgränsen — "för företagens] ännu en extrautgift: biljetten över ' 'turens anm.) Hans' Kongl. Höghet| Vi:har håft brännerier i i Halland del till och med därutöver. Den| till Gotland fick de nämligen betala. nea Kronprinsen shar > likaledes ' låtit | också; För :ett 40-tal "år sedan , ifternå fortsätter, fr ralgdatsur a . : en ernå fortsätter, y ” jnedlägga all... brännvinstillverk- fanns det ett sådant i- Trönninge, : Späd, d med våldsamt kostnadskrä- vande, av den' partipolitiska kon- Ring på "sin innehafvande kungs-|ett: stycke söder om Halmstad. gård Bäckaskog. Gack, du redlige | Tegelbruksarbetarna ärbetade' om och frie Danneman och gör samma. | vintrarna på bränneriet — och fick | kurrensen framdrivna nya ”refor- | ofle ledes på ditt hemman, så gör du |sålunda årsarbete, 'Bränneriet' gav mer”. Var skall pengarna tas? Inte Solskenshistoria ock en stor barmhärtighet mot dig | upphov” till en omfattande potatis- I en5. regeringen tror väl att. den is b yt själv, din makla,' dina barn, dira |odling i socknarna söder om E>!m- : länge till kan fortsätta, det erbarm- I septem er st medmänniskor och dina husdjur. . | stad. - Trönningefabriken inte" bara | liga växelrytteri i riksbanken som "Maria Boliect,. 18-årig musikhöge', : I Tänk om du på en tafla uti ditt] tillverkade ”tosavann”, man födde |det senaste halvåret gjort det möj- |skoleelev i Milano, hade inte” en ' : - bränneri kunde se framför dig allt | genom dranken upp svin, ankor ligt för den att hålla plimsollaren | enda lire och var hungrig. Hon. = >. det onda,' som tilläfventyrs kan och gäss på samma ställe. Svea hjälpligt flott i bränningarna. | satte sig på en bänk I en park i uppkomma blott af det lilla bränn- r' Bönderna hämtade. också hem Sådan är den verkliga situatio- [Milano för att somna. ifrån den vin du tillverkar... massor av drank till ' sina djur. |nen, och det är endast om man vill | fattiga vardagen och få drömma j. Hade det icke varit bättre, att du Men bränneriet gick ekonomiskt |lita till tron på under som man|om framgång i stället för dagens istället för brännvin bade haft att bankrutt, Rörelsen upphörde och |kan undgå slutsatsen att — förutom |mål. Hon såg sig i drömmen, som isälja ost, smör, mjölk, fläsk, ister, ersattes med : stärkelsefabrikation, | en nedskärning av alla röstköpsbe- len firad och berömd pianist och . ” ” ve ” tonade anslag som finns i samtli, edan hon sov, Till vänster: La öhlea- . miles : SOM gick samma väg. På 20-talet j s ga | smålog mi sov, ensam på durtf: Varm och nPöhlea I mitten: Horn-Model: En mycket svagt svängd. I ögon- i Hen — du här så god' nytta af ber det bageri i fabrikskomplexet, |buvudtitlar utom den första — en |sin bänk. Amerikanska filmmän var ap ovanligt vacker eftermidda. Ng 'dranken för dina kreatur — så ja och det har klarat sig bä'sre. kännbar oms skall kunna jute efter motiv och såg ungflicks. På £ ljus ylleatbelin. Vidlen &3- — fallande är de båda högt pla- så jag + > | uppskjutas: längre eflicks. sn hålls ihop äv ett läde Wännlag 1 vit yllejacquard cerade fickorna där ivill göra dig uppmärksam på pros-4:"- — ” tll börd. 4 årrikeda på sin höjd Ileendet, De väckte henne inte St Pp rakärp I = med ytterst diskret design för går på. snedden mönstret ten Wieselgrens berättelse i hans Och" nu funderar" många hal- rjan av. v; gen." . -'|men tog en rad bilder. Då Maria + : färg som harmonierar.' Två att bättre håva det fina Bäverkragen |; > om ska ländska bönder på ett nytt hal- | I det. läget har handelns folk, |en tid senaré vaknade av hungers's störa knappar och den dubbla — yllematerlalet med stickeffekt. understryker den vinteraktiga |! Skåne > och Tysklandslärige Järjat i ländskt bränneri. Det har väl ak- [som i detta sammanhang inte bara |känsla, hittade hon arvodet i form : höga kragen betonar den spors = Ett liderskärp I guld karaktären, (wsvud) |! 3 så sy h genom de |har sina egna utan också konsu- [av en sedel på 5000 lire, fästäd vå tiga stiten. bordar eleganse guldfärg futl- LL s sukden af d den art, att den förtär | usla producentpriserna på potati- menternas intressen att tänka på, kjolen. Visst är 5000 lirg bara 42 a a . mo sr enbyggnaden, så att sjelfva ref- | sen under senare år. Av det an- |endast att med all kraft inrikta si- |kronor, men det var för Maria just : Till höger: M : oo — Ma a = nen brustit i stycken på lefvan- förda att döina har brännerinärin- |R2 ansträngningar på att få en så- jdenna , Beptemberdag en hal | > j——Dagens goda rit Cheviot I flsknensenörsiat kk LUN nitton de kreaturen; Vår berömde läka-|gen både bättre och sämre tider, !dan utformning av den nya skatten - oe Fa ki NCH: Svampomelett. re, professor Florman, fann ingen Om de senare fick man veta: re- : Do ” ot opp kokosflingor I | materialet I denna wutomor- annan orssk till eländet, än en öf- [dan för I 200 år sedan, " - vanlig enkel våffelsmet gör MIDDAG: Kalvfrik; H : väfflörna uolikata. & dentligt användbara och snyg. | 3, Äppel rikassé, verdriven utfodring av drank, Då ga. vinterdräkt, ' Jackan är, ppelpaj. ÅA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.