vv ryvrvvryv vereYYfrreveee? ereeeyvreyYyvyeeYYYFYFTTEPYT PYFYYYYTN BFT TFITIT VIT IEA a ra > mattid aldrig går under h .. sarg, som här, får en därtill genom : pa över. för -de flesta | brända oriråden. Nordkap, ”kalot- jutbearbeta med tallriksskumplog el- n ler annat lämpligt redskap och av- sluta med höstplöjningen. Det är ju en metod, som med framgång an- vändes på många håll i Sydsverige. TrrefYyrFp RIAA MVA ONA YRITEPTTTT hander cbr é a ” YYYYYrYREN yffvnea > v=yvyvvYyvryvyrveryryvyvvy t DNING wa vvs SÖKER NI". + lvslids fängelse, utan möjlighet till 'Den: spännande berättelsen fasci- rar som ett ödesdrama, både ge- nörm > den: kusliga berättelsen och dess :verklighetstrogna skildrande. Eönniers folkbibliotek, 7:75, > + man: Nordkalott, Ger vårsådda grödor och till val-; larna blivit aktuell. Då åsikterna om fäör-" och nackdelarna med ” «denna form av, höstgödsling går - isär en del, kan det 'ha sitt in=” ” tresse att skärskåda problemet. ; Att höstgödslingen har både för- delar och nackdelar skall villigt er- ” hom'" sina. tidigare naturskild Å har Hans Lidman framträtt som en mästare: att, med penna och kamera skildra svensk natur, I ”Nordkalott” visar han. sig sori en utmärkt berät- läre: och i talrika bilder återgivare -äv>de: delar. av nordligaste Norge, Finland och Sverige, som ingår ibe- greppet Nordkalotten.” Det rör sig öm ett stort område, där solen som- kännas, Finns det för övrigt något som enbart har fördelar? För att re- da ut. vad som"är för- och nack- delar och kunna väga dem mot var- verkan vid höst- och vå å den ena sidan och arbetstekniska ämpligt att skilja mel- > skör än vid vå Vil en Tan Ene Man räknar I ken "praktisk betydelse 'detta får -beror i hög grad på det markkemis- ka tillståndet i marken. På extremt kalkfattiga och järnrika jordar. med dåligt fosfattillstånd blir tillgänglig- heten avgjort sämre vid höstgöds- ling. ” Med". förbättrat kalktillstånd minskar .. skillnaden, och vid till- fredsställande kalkhalt behåller fos- fatet, sin verkan under många år, När det gäller superfosfat, bromsas nedgången i tillgänglighet även av re - varför man vid höst- KR a 1 ch n och -urider: den, övriga årstiden er- bjuder "praktfulla scenerier och ett " Prokigt'men glest folkliv. - örfattaren — har. ' uppdelat ' sin" Idring i: ett 20-tal kapital, vilka rycket väl kan tjänstgöra som väg- ledare för eventuella turister genom och arb gar å den andra sidan, . ; För att ett gödselmedel skall kun- :ha ge' god verkan ' måsteidet dels vara väl nedbrukat och dels förelig- ga i tillräckligt löslig form i mar- ken. När det gäller nedbrukningen, följdverknin- de" skildrade: neiderna eller för lä- tagna bilder-illustrera töfis höjdpunkt; kan ju numera med bik. nås på världens' nordligaste latidsväg. Här är gjort ett:reportage, söm skildrar folkets liv och leverne mer än hundratalet år tillbaka i ti- den, så t.ex den tragedi 1852, då re- ligiösa fanatiker, laestadianer, pis- " kade sina motståndare, dräpte läns- man och handelsman och brände prästgården. Det går fredligare" till i våra dagar, men det var dock vid dessa kuster, som Adolf Hitlers stål- kaross. slagskeppet Tirpitz sänktes I blir den mest effektiv: vid höstgöds- a ling. Bäst är om man kan. sprida på helt | stubben grund av den korta hösten där'i re- gel nöja sig med att plöja ned göd- seln till fullt djup med en gång, men även det går bra. På våren är det däremot svårt att bruka ner göd- seln tillfredsställande, Djupare köl ör bör kornad vara. När det gäller thomasfosfatet mot- verkas fastläggningen . hos fosforn i det, bl.a av dess kalköverskott, varför. det trots att det är pulver- formigt .' har god: efterverkan : och med fördel kan användas vid höst- gödsling på "sura "jordar; särskilt på de gyttjehaltiga jordarna i Mälar- "eller 'vallsvålen;' därefter "mellersta "Sverige får man på alen. NR 'Mut-inspektören > bör. avsättas: - nser. åklagaren I HUDIKSVALL "(TT:s utsände) "För 'grovt fagande" av muta. - yrkade Tandsfogde Hans Thor- "son avsättning av' den tand> . vårdsinspoktör, som vid tisda- :| skarpa politiska motsättningar fjär. kyla. Enligt Joh fanns det ett vekt drag i hans kyn- ne, men intellektualisten och aristo- kraten Schartau ser med mild ironi på det som tar sig uttryck i falsk känslosamhet. Den muntliga tradi- tionen "har bevarat bilden av en man, som i det enskilda samtalet om andliga ting kunde vara ytterst värme trösta. dem, .. som . sökte hans hjälp, ”Han bar sitt huvud högt”, skriver hans bittre kritiker biskop Agardh, ”och han uttryckte i sin hållning, vi vilja icke säga stolthet, men säkerhet, liksom ville han säga: ”Jag vet på vem jag tror”. Henric Schartau växte.upp i en aktad rådmansfamilj i Malmö, som sannerligen inte skonades från pröv- ningar och olyckor. Moderns död i fläckfeber 1771 ställde fadern ensam med en stor barnaskara. Den tidens made -familjen på ett tragiskt. sätt från nära anförvanter, och rådman. nens handläggning av ett beford- ringsärende, bakom "vilket 'man skönjer partistrider, resulterade” i åtal för rådmannens vidkommande. Partistriderna i Malmö fingo för Henric närmast den följden, att han redan 1771 som fjortonåring blev student i Lund. Fadérn var näm- ligen rädd för att sonen skulle 'bli påverkad av en meningsriktning som fadern ogillade, De akademiska stu. dierna förde honom fram till präst- lättrörd och "med: innerlighet och |. efter fem dygn STOCKHOLM (TT) Professor Olivecrona på Se- rafimerlasarettet har börjat un- dersökningen av den 15-åriga - flickan Colleen" Dalnin, som i lördags kom till Stockholm ef--- ter att ha flugit nonstop i fem dygn . ända från Sydney för. - alt opereras för hjärntumör. Undersökningen kommer att ta ett par dagar och torde enligt professorn inte vara klar förrän islutet av veckan, «+: Den australiensiska flickan in- sjuknade första gången för fyra år sedan hemma .i Sydney. Hon opererades. där för hjärntumör, men läkarna lyckades inte ta bort hela tumören och förklarade för flic- kans moder att Colleen kunde le- va högst ytterligare två år. oo Modern sände dock läkarrappor- ten till professor Olivecrona och frågade om denne kunde hjälpa. Professorn svarade att han skulle göra vad han kunde om flickan kom till Stockholm, - Flygbiljetter na för Colleen och'hennes fader, eldaren: Patrick Calnin, ordnades Sydneyflickan hos Olivecrona. dygns nönstopflyg genom insamling och bidrag från faderns arbetskamrater. Flygresan från Australien till Stockholm gick via Honolulu, San Francisco och New Yrok. . c : Drev till havs -- ora UN: RE "1 motorbåt En tysk styrman Horst Stoltzen- berg från hamburgskutan Hermann försvann på måndagskvällen. Sku- tan har legat söder om Härnön för att bärga ett sprängt timmersläp. På kvällen .skulle Stoltzenberg och nå- gra andra bege sig ut till skutan i en liten motorbåt. Han hoppade en- sam ned i denna för att starta mo- torn, men den krånglade och båten drev så småningom utom synhåll i mörkret. Man har sedan inte kun- nat återfinna den. :' Sjöräddningen överväger nu att sätta in en heli- kopter för spaningar. Talboken - ett ljus dag med att de i medeltal är rael- lån 700.och 2.800 meter tjocka'— det finns punkter där isen ligger ända till drygt 3.000 meter tjock. Skulle alla dessa' isberg verkligen smälta, så 'skulle vattnet i världs- haven stiga minst 25—30 meter och - möjligen ända upp till 100—125 me- ter, vilket skulle' vara mer 'än nog för att dränka de flesta hamnstäder i dag. En -vetenskapsmän i Kali- fornien, professor Robert P Sharp, har räknat ut att isen kring An- tarktis genomsnittligen är över en och en 'halv kilometer tjock och att 'vattnet "på hela” jorden . skulle stiga omkring 70 meter om den smälte, ”Det är ett damoklessvärd”, skriver professor Sharp, ”som hän- ger över huvudena på. alla dem com bor nära kusten”, Han tillfo- gar dock, att det kommer att ta minst 10.000 år innan katastrofen är - fullbordad... ... 15.400 bilar blev. januari-awgusti ' STOCKHOLM (Press) — > z i Utrikeshandeln under augusit i år resulterade i ett. importöver- of. i so i I : ) : | ” MA kontakt med befolkningen 2 IT. attre. NG | , 1 södra Halland? sö ve . med möbler från = Do . - nt i Annonsera , då I Sr NEne . ot : . " TRÖNNINCE-MÖBLER . el : "oo" TORSDAGEN DEN : 26 SEPTEMBER 2957 | / NGE .LAHOLMS TI ta i t At > Trönninge tel. 40065. I - ”t : : föl fier - - - VS 7 > et 1 so ee , ,' on , nn . oa ' ' ” i få . LO + + Pod -- ; -. 4 RA : : . ” .” so ” gå c TI på | en ”rätt lärare” |Holar värtdskaven . s Töre a , £ — é OL SDR MR RATUR ARBETS. of omer” a I |) Henrie Schar u— en Fall aärare JERDEGT VED e 4 ; (2) LITTE RATIONALISERING | öcj Ag fler er TA Or ; Inz var Nilsson " löversvärma jorden . Å : cjär Noa | |- Se AE N; Do | | SÖ (J0G börjar , | Till tvåhundraårsminnet av kyrkoherde Ingvar Nilsson : a Ar AD ” Budahest: 16 okt—L nov 1956 är : [värbeuket tedan RANN RR : - , La Håller isen kring nord-'och syd-= . studenten Laszlo Bekes dagbok rö- ÅnS US 4 tt man inom, radikala och mer|sidan” av sin komministratur fick| de ett starkt. undervisande drag, En [polen på att smältas definitivt , tande det ungerska folkets friheter på . Hösten; med ” mindre. kyrkofienliga |han även bestrida kyrkoherdebefatt-; renlärig präst kallas också inom den är det riktigt, att vattenståndet i kamp dag för dag och timme för tt då SPtida er i / ningen i Stora Råby och Bjellerup,| schartauanska riktningen en ”rätt |världshaven i så fall skulle stiga I timme under de blodiga Veckor son act. "AR sretsar I vårt Jana inte har mycke : I samband därmed övertog han även] lärare”, Stor vikt fäste Schartau vid |så mycket, att stora hamnstäder I i fyvärr slöt med nedertae Sen För- | Handetsgödset: . En livsyttring, som går under 'den | skötseln av det till Bjellerups präst- den enskilda själavården, Den själa- |såsom London och New York skul= i | fattaren deltog själv i kampen som : : - äg än dse SYTT DE, ”schar is- | gård hörand lantbruket. Även om| vårdstradition, som går tillbaka till le översvämmas och försvinna? il ”otganisatör och som aktiv till dess a SoA nen”, är väl icke ägnat att förvåna. | Vissa av den tidens präster kunde: honom, bygger på den förutsättnin. | Frågan är en av de många, som i Vi - den unge studenten ställdes inför or 7 Forena Men "även bland människor, som sägas vara skickliga lantbrukare, gen, att prästen måste först under- fen jämn ström: inflyter till FN:s | | ” fastra "Som. väntade barn." Bokens ora PAN vid kyrkans sida, märker man ofta |harvar och plogar Sch. an. ig, liks om läk befinner tenskap och kultur, UNESCO, Och berättelser skall lärige leva som er- ÅNS, il) | 2 en reserverad, för att inte säga kri- | en sådan andans man som Schartau.| sig, li Äkaren måste känna till UNESCO har låtit en av sina veé- : : iniran om en folkresning, vari Budar HVANZN Ad (KN N tisk, inställning. Givetvis 'har man | Därtill Kom att ne belastning älta nedtolner, för att rd den as oli experter besvara den. ls ; . pests tusentals studenter offrade li- Dy AO N on AR ; "största ekt för en andlig !blev' bostället en tun; 5 en . . et är sant att isen , vid po! er- - vet under den .fruktlösä kampen : och kalt 2 viktning, som med sitt djupa allvar jeftersom ' innehavaren .svarade för| Schartaus lundayistelse saniman. |na håller på att dra sig något tills : inot en mångdubbel rysk övermakt, - Nn ”E h sin centrala målsättning i så) underhållet av de hus, som-hörde| faller delvis med Tegnérs, och mel- | baka, och följden av detta är även " 7 Liksom. för så många andra blev - ” ag fö sm centra. me änni: it. : ' so. os flan de båda familjerna synes halatt klimatet har ' blivit mildare. i" i el ånga äventyr Österrike en|- , gå hög grad kunnat prägla människors | dit. : oh it ett visst me h atet I ; > Hen Na de många d | liv i helg och söcken även i en tid,|.. Det var emellertid i' den sydsven- |vari' ett visst umgänge, Trots vä- |de nordliga länderna samt i andra at änhalt för" de många. fusend Lem SA : 2 se ku lariseringen fortskrider, men ska 'Jlärdomsstaden, som Schartau sentlig. olikhet f£ tänkesätt o åskåd- |områden som står under inflytande t endast fräsra n jag ” . : a 333 tföra .en för hela den|ning hade den store skalden och larområdena. Men i vad mån H t, författaren för att med sin ma- HL s har svårt att gilla den 'glädje-| kom att utföra 25 . och lav polaron a. Men I . : ” ”Yka hamna i Kanada, där han ned- vt MIRROR TT, dra fe dödandé lagiskhet och ofördragsam- | svenska kyrkan betydelsefull präst. eten kring horom en stor respekt polarglaciärerna är på väg att helt . i 1 "skrivit sina kni till erin-] >. I VV ” "vct oc ' | het "gentemot oliktänkande, : som |gärning, Den tidens främsta kultur. | för Schartau, Belysande är en liten I och hållet försvinna kan man inte i fan om de tusenden offer, fö De tee ve ec 06 BR ve: "| man menar sig finna hos schartaua- | personligheter likaväl som enkelt episod från chartaus jordfästning. svara på Ton skulle uvecklingen | fesultatlösa "för "det frihetsäl SA j - . || d I företrädare. Det är just så- | tjänstefolk samlades kring hans pre. | Vinters n drog khänsynslöst|också gå i den riktningen så kom- folket, Hökerbergs förlag, 10 . Aktuellt om hös 2 |] oj ID 3 - dana sidor, som visa film I kari- | dikstol. I domkyrkan, trivdes han fram RR lundaslätten och si skade | mer det att ta 10.000 eller 20.000 Prottslig drift. är Meyer Levins | - oo oke RET rn 0 MO oe a "| kerat på ett — vi måste tillägga det | bäst i koret med åhörarna tätt inpå de 2 ny ridronorna, K år, Både vår egen generation o. vå= = ; | dokumentärroman om två 18-åriga "Med den starkt minskade till-' |derbördsrikaste "trakterna i Väst- — ofta, osympatiskt sätt. » |sig, Schartau inte bara undervisade de H rn öka st väv är, a barn och barnbarn än a a : nl > SO ördad: 12-årig . er LE ne ige. . : fö : tan frågade också och hade en sär- g a y lugnt bo kvar vid kus folk Och örtv Ulmaningsbrev tilll gängen. på eri betskraft P e gär- "När det gäller förändringarna i Med detta i tanke rna kunde flöt egen förmåga att locka fram svaren. | gården, varpå denne genmälde: ”,' + fiskera att bli översvämmade. - rn : Hd I Chicago på 1920- darna, beg de Ule srighetena" växttillgänglighet, ligger saken oli- Dassera tvåhundraårsdagen av Hen- | Någon folktalare var han minst Xy sådan äg som Schartau följer men; . För att kunna fastslå det akta aktisk bakgrund i sq) nerna oci o - ill för olika gödselmedel. För|": an sddes | allt. Stämman var inte välljudande, l ända ven”. Jordfästningen i|smältningstempot och den ti 7 a talet, då författaren had SM uepgtt ne att över huvud taget få tag . kalkeris verkan kan man räkna med der Schartaus oELIST) söka få a det sägs, att han hade ”en så pipig| domkyrkan blev hedrande för den | skulle ta att töa upp polarområ= su fölla den sållulla mordhistorien. på extra arbetskraft under 2?., lait det är en fördel att den får tid klar och åskådlig bild av schartaua. | röst”. Det var aldrig Schartaus av= store läraren och själasörjaren; Så- | dena skulle mera noggranna mät> | Författaren tolkar i ett slutkapitel] detstoppen på våren har — sär: på sig att reagera med markvätskan. | Ijonens upphövsman, Lechard Jo- | sikt att skapa stämning genom gråt- | väl enkelt folk som allt vad Lund | ningar av inlandsisens tjocklek be- örsaksförloppet bakom den hemska | skilt när det "gäller medelstora För kalium torde" det i de flestalj, son har i en nyutkommen | milda ord, Men ändå kunde han |hade av representanter för snille o|höva företagas än dem man hittills ” gärningen;, . Han: urskuldar "intel och . större jordbruk — frågan . fall ej spela någon större roll. för biografi lat korrigera Sen gängse | fängsla åhörarna. Här talade den |smak hade samlats vid. hans bår |har kunnat genomföra. En av de brottslingarna, : men anser att sin-| om man ej redan på hösten kan tillgängligheten, om det ges höst el- osfattnin Ca 2 äne märklige | livliga åtbörden, och man såg, hur |Inget griftetal hölls, men hans jegna | uppgifter som vetenskapen sysslar nössjukdom bör botas, inte pestna sprida erforderlig kalk of h hen > |ler vår. Fosforn däremot blir gene- ochalt OSEn Av Kt kyrkoliv som | han levde i sitt ämne. Hans pre-lord om döden och evigheten toro i |med i samband med det geofysicka fas, "De. skyldiga förbrytarna ficl delsgödsel även till. nästa års > rellt , mindre tillgängligt vid höst- ger med hård ladiorhet och o-! dikan var intellektuellt klar och ha- Jallas tankar, . "> låret är även att söka Factelå fromma ning . då ' medför "stora risker för djäm uppkomst med därav följande stora olägenheter vid mognaden och skörden, medan, ytlig nedhbarvning ger dålig gödselverkan, om det blir en torr vår och försommar, Höst- gödsling medför således den effek. skott om 72 milj kr mot 76 milj under juli och 76 milj, under au- gusti i fjol” Enligt kommerskolle- git statistik uppgick nämligen im- porten under augusti till 956 milj vigningen år 1780. Men dessförinnan, skola vi ett ögonblick dröja vid en märklig episod i Ryssby kyrka i närheten av Kalmar. år 1778, då Schartaus liv fick en Helt ny inrikt- ning, Schartau vistades som infor- av.engelsmännen. Skeppet har varit ” en innehållsrik gruva för det bolag, som därute årligen. hämtat tusen- . tals ton rent järn och stål, 2». > Den” instruktiva boken, med 170 illustrationer i djubptryck, ” skildrar ' gens ting i Hudiksvall var åta-, lad för att han bl a fagit emot "minst 5.460 kr:i provision vid "inköp av tandläkarstolar och . röntgenapparater åt Gävleborgs "läns landsting. - eta 'pressas hårt av. i-blindas mörker” SER | ett av Europas intressantaste områ- den, LT:s förlag. Hft 23: —. so "Jesuiter' från USA övertar Mellersta om tidigare rapporterats har to jekuitordens "representanter . från fosfat som kali. tivaste nedbrukningen av såväl kalk, : Hur är det då med gödselmedlens tillgänglighet för växterna Vid höst- resp vårgödsling? Lakas ej en stor del av både kalken, kalit och fosfa- .|tet ut av nederbörden vid höstgöds- «| ling, medan en ; annan del dixeras eller fastlägges i marken och på det sättet går förlorad för växterna? Ja, hur det här blir, i ett enskilt fall be- ror mycket på jordarten, kalk- och näringstillståndet i marken och ne- » Egypten och de världen samlats till extraor- gå kyrkans mäktigaste och mest själv- ständiga organisation, fatta viktiga rhandlingar: skall den katolska . feduitordens , ledning under : kon- - greatlonens lopp i hög grad över- tögits av de amerikanska ordens- bröderna, fastän di I än en belgare, Av jesuitordens 35000 medlemmar är mer än 9.000 mjerikaner; Det finns” bara 2.500 italienska jesuiter, : Således utgör - amerikanerna den starkaste natio- nella: gruppen på kongressen, De lyckades att genomdriva ett be- slut enligt vilket de amerikanska jesuitklostren helt skall överta an- . Svåret för missionsarbetet i Främ- . re Orienten, vilket i detia saniman- .. hang och i praktiken innebär po- litiskt 'och kulturellt ledarck » derbördsförhållandena, I allmänhet är riskerna för utlakning i södra och mellersta Sverigé mindre än man föreställer”: sig. .- Fosfatet . utlakas praktiskt taget ej' alls. Av kalium och kalcium får vi ailtid en viss ur- lakning. Oberoende av om vi höst- värd ökning i utlakningsförluster- gödslar eller ej har vi emellertid all- tid ett visst, ofta stort förråd av des- sa ämnen i marken, Om storleken av detta förråd genom höstgöd?lin- gen ökats på med några få procent, så medför det ej någon mera avse- na, På rena: sand= och mojordar i nederbördsrika trakter, såsom Hal- land och vissa delar av Västergöt- land och Bohuslän, blir det givet- vis annorlunda. Sådana helt lerfria jordar är emellertid ovanliga, och så snart jorden håller några procent lera fasthålles kalit i stor utsträck- ning av detta. I de mindre neder- bördsrika :. områdena = tillkommér så det förhållandet, att en » bland katolikerna i de arabländer där. sedan gammalt franska och engelska jesuitpatres svarade för . detta arbete, bl d Syrien, Libanon, nordafrikanska - De poktish FR >" nå mellan de berörda ländernas . allmänhet öch Frankrike respektive . England har” gjort 'vaktombytet nödvändigt ;. i katolska kyrkans kraftig gröda under sommaren töm- mer marken på vatten i sådan ut- sträckning, att den större delen av nederbördsöverskottet . på hösten fångas upp av den till stort djup ut- torkade marken, så att avrinningen a ngclagrt genom drä garna blir "> Försvarsadvokaten Ragnar Gott- farb hävdade att brottet inte kunde betraktas som ' grovt och ansåg 'att det" kunde räcka med i mator i Danerum, och fastlagssön- dagen går han den långa vägen till Ryssby. Han deltar i skriftermålet, och just nu sker det andliga genom En direktör från Stockholm som i julgåva 'sänt inspektören ett ci- garrettskrin av. silver värderat till minst 125 kr; tillbakavisade åkla- garens yrkånde om ansvar för be- stickning. ' Häradsrätten meddelar sin dom fredagen den 4 oktober. . Då flera. nämndemän! från Hu- brottet. Omvändel: är icke fram. driven av yttre omständigheter; som kunnat. påverka känslostämningen, Prästens person och dennes andliga | och moraliska kvaliteter spelade vid detta tillfälle ingen roll, När prästen å Guds vägnar tillsade den ångran- de den gudomliga förlåtelsen, för- vandlades . oro och förtvivlan till diksvall ansetts jäviga, satt åtta nämndemän från Bergsjö vid sidah av' häradshövding Olof Riben, som ledde, förhåndlingarna, Fyra tand- läkare var inkallade som ' vittnen av svarandepartern, :. Landstingsord- förande Edvin Jansson, som repre- senterade landstinget, hördes på åklagarens begäran och under må- lets gång fick: en kriminalassistent från Sundsvall bestyrka 'en passus i förhörsprotokollet som det blev diskussion om. ; röt trygg förvissning. I ett brev, har Schartau givit uttryck åt vad han upplevde: ”Jag bortgick från natt- vardsbordet med hjärtat så uppfyllt av himmelsk fröjd, att jag knappast kunde återfinna bänken i kyrkan, där jag hade min plats”, ' s När Schartau år 1784 blev kom- minister vid domkyrkan i Lund, gifte han sig efter 'den tidens sed med sin. företrällares änka och fick sju. styvbarn att försörja. I snabb följd fick han sju' egna barn, Vid :Europa-konkurrens. Det är inte bara i Europa som småbilarna alltmer ' vinner insteg på marknaden. Även i USA ökar försäljningen av europeiska vagnar och utgör enligt tidskriften Fortu- ne en mindre . behaglig företeelse för fabrikanterna 'i Detroit, 'Tro-' ligen, 'säger Fortune, kommer den stora efterfrågan på småbilar at starkt påverka priserna på begag- nade stora bilar och kanske hela bil- marknaden, . . i .Lagret av osålda bilar börjar nv utgöra en tung belastning för: bil handlarna i Amerika. Första augus ' ti hade dé amerikanska bilhandlar . modell, sju procent mindre än un-- der '" rekordproduktionsåret: — 1955 men hela 22 procent mera än i au- gusti förra året! , . Fortune har gjort en undersök- ning bland amerikanska köpare av liten och då kan ju rimligtvis inga större mängder växtnäring lakas ut, Riskerna för utlakning behöver så- NS intresse, påpekas merade krelsar i Rom, ledes ej ställa hinder i vägen för höstgödsling, med undantag möjli- gen för de lätlaste jordarna idene- rv Satchmo — Louis Armstrong Det finns inget "att tillägga och inget att ta tillbaka, kommenterar - ' — med glasögonen : i Pannan, när åbilar och funnit att 99 procent av dessa ämnar köpa en småbil igen. 49 proc framhöll 'de låga driftskost-- naderna och 19 proc angav, anskaff- ningskostnaderna som skäl. Den amerikanska bilexporten har sjunkit 'starkt på grund av ökade 'bensinpriser,. hårdare konkurrens från utländska fabrikanter och de höga skatter som en del länder lagt på tyngre bilar. Under första haly- året i år exporterade USA endast 88.214 bilar, d v s 29 proc mindre än förra året, . . oo Ford och General Motors har nu na 750.808 osålda bilar av 1957 år: Den talande boken — band inlästa böcker — rum under 1957 års De på ljud står i cent- 1 blindas dag och uppmaningen ”Blunda ett ögon- blick och ' tänk...” är mer aktuell än någonsin. För den blinde liksom för den.seende är läsandet en livs- funktion, I år gäller det alltså att säkra. den talboksverksamhet som De blindas förening drivit i mindre skala ett par år, ty Talboken- är i ordets rätta bemärkelse ett ljus i de blindas mörker, . : I Affischen här ova Erik Ölmebo; Den ko; över hela landet en uppmaning ti] öppna litterature; för dem som inte n är gjord av mer ett Spridas och är avsedd som 11 älla Svenskar. att Tis fönster På glänt kan läsa det tryek- börjat importera småbilar frå eg- na fabriker i England och Västtysk- land, och man kan anta att de båd. bolågen kommer att allvarligt över- väga byggandet av en amerikan & småbil. för hemmamarknaden, on import visar sig bli lönande, : Varken Ford eller General Ma- journalisterna avbryter hans frukost och begär ett uttalande med anledning av hans senaste utfall mot regeringen för dess Taspolitik. Satchmo har vägrat Tesa till Sovjet som USA:s goodwill-ambassa= > dör vå grund av de sengste -Tasoroligheterne., hörd tors trodde givetvis tidigare att de- ras utländska dotterbolag skul!- kunna konkurrera på den ameri T kanska marknaden, 55.041 unde; pörtökni delar ei; 80 milj på milj på far På övrig; ner och kr'mot 1040 milj under juli och 915 milj under augusti förra året. Exporten sjönk. till 884 milj från 964 milj, under juli, Exportvår- det för "augusti förra året var 839 Huvudsakligen hänförde sig im. Portminskningen från juli till au= gusti till fasta och flytande. bräns- len, varav importen steg. avsevärt under juli, På exportsidan minska de främst utförseln av maskiner, Även exporter av trävaror, massa och papper gick tillbaka något. Porten för tiden januari .— Augusti i år uppgick till 8.393 milj kr mot 7258 förra året och exporten -till 7205 milj mot 6289 milj. Underskottet I " handelsbalansen — blev : sålunda 1188 milj kr Av importöknin, i? | Vv. gen om di 1100 milj kr kommer mi maskiner, strument, varav 70 respektive 75 milj på Porten av han stål steg' milj, för samma tid mot 969 milj förra året. 350 — milj på transportmedel och :in- flygplan och' fartyg. Im- delsfärdigt. järn och 2 CE med nära 200 milj kr och ränsleimporten med 270 milj. talet införda bilar var 75.092 mot Å ngen om 900 milj kr, för- E med 130 milj på trävaror, Papp och papper, 190 tyg och nära 250 milj a transportmedel, maski- instrument. Utförseln av ta > ordet. ; Postgironumrot för rn o| örnmalm steg il . : t för Dellivs 3 med 90 'milj och Blindas Dags ”Akti ör De livsmodelsexporten- li 99 04 61, > om Talkoken är [milj Exportvärdet praså med 90 — Ska” jag skicka N : förken eller k d Oj då. det är e = . i den på? behåller. kund i Överrgokarna, Th fi alldeles sä. CN M N os kosty, att ni bade er dr dead så lå al YM på er när oå r samma tid i fjol. Ex- - een
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.