ev Terprevererevevv ervevrvveveYteFYTYPFOFYP verrvv vrerv YYYErETYYYYTYYYFYPYN TTT ETT YYTYYFYYYFYTTY Vy verrervevyvyFtyYyvTrerv Te PTS YyvyvyVvY ervyvereYvreveryryvEreTYTVYTE vrv YyvryvyvYvY 4 Y vvy pyrYyvrynegonev yryrYr ryter 4 a = LT DEN 27 SEPTEMBER. 2057 LT = =r | Inga kvinnl iga präster. - nn "De svenska kvinnorna har all an- fedning att känna förtrytelse — skottsutlåtandet kan anföras: Bi Ytterligare en motivering gi beln lär att är en or: « Mlindrigt sagt — över särskilda utskotts nej till förslaget om kvinnlige' präster. De har det ganism. Kyrkan är Kristi kropp, där vi alla är lemmar, varandra . till därför att ingen som helst bevisning tjänst. Lemmarna är inte lika, de. kan anföras mot k iplig- har olika funkti - och därför het för prästtjänst, Snarare talar olika utrustning, Det har därför av åtskilliga faktorer för att just kvin- van bör lämpa sig särskilt väl för att föra ut det kristna budskapet 1 praktiken, Hennes sociala ambitio- ner är inte mindre än mannens, Hennes känsla för andliga värden kan gott och väl mäta sig med män- nens, och som fostrare och vägle- dare för barn och ungdom kan ; knappast mannen göra kvinnan äran stridig, Och gäller det att taga vård - om fysiskt sjuka och svaga samt ge dem tröst och andlig styrka i lidan. dets stunder; ja, då äger kvinnan företräden som mannen ofta saknar. "som något naturligt att det funnits - enbart kvinnor.” Den motiveringen ålder inom kristenheten uppfattats kyrkliga tjänster och ämbeten, som , varit förbehållna enbart män eller användes också av utskottet för att ånkompetensförklara den svenska 'kvinnan som präst, +... vr” Frågan är väl ytterst, vad som? gagnar människorna, Kyrkan & är in-' "get självändamål. , Men inte ens kyrkomötesutskottet vågar påstå att : kvinnliga präster skulle utgöra nå- got hinder för kyrkan att med sitt frälsande budskap'nå ut till'. märni- skorna, LU nöjer sig exem- « I går sade lertid kyrk särskilda utskott med 10 röster mot 4 nej till förslaget om kvinnans be- hörighet till prästämbetet, Detta nej kom trots att en statlig utredning £ frågan sagt ja härtill, trots att en! rundfråga till församlingarna gett positivt resultat, trots ecklesiastik- ministerns : wälmotiverade tillstyr- kande skrivelse till kyrkomötet och' trots att kristna och idella kvinno-/ föreningar vädjat till kyrkomötet , "om sådan behörighet för kvinnorna, . Vad är det då som kommit kyrko« mötets utskott att säga nej, ett nej som med all säkerhet kommer att bifallas av kyrkomötet? Kan det va- ra detta, att kyrkomötet på något undantag när består av manliga le- damöter? Knappast! Utskottmotive. ringen tyder snarare på att det är fördomar, som lekmannen utanför kyrkomötets hägn har ytterst svårt för att acceptera. Eller vad sägs om detta argument: "Liksom Gud. t hemmet har satt' kvinnan till hus- «moder och mannen "till husfader, sål är kvinnan, heller inte. kallad till husfader i Guds, hus och inte/ satt att leda församlingen." ” | . Vem är husfader i det rmodertia hemmet, där makarna följs åt till. arbetet på morgonen, sedan: makan lagat mat till familjen medan mani; nen läst tidningen, selt till ätt. bär- nen kommer Hill skolan i tid,' haft tusen "omsorger om deras -böcker, kläder, hälsa och mycket”? ”ånnat?' Och på kvällen upprepat samma procedur? Maken har kanske 1.inte så få fall förlagt sina husfaderliga = plikter till fotbollsplanen, bridgelo- kalen eller i värsta fall krogen. Och nog är hemmafrun med den stora > kvinnor" under, många '&r begärt sitt | barnkullen eller andra krävande « husliga plikter jämnställd med man- nen då det giller ansvaret för hem- met. : g i Denna utskottsmotlvering äl struntprat och ingenting annat. Men den ger I ett nötskal den oerhört svaga argumentering, varpå utckot- tet motiverar sin inställning till" kvinnliga präster. ( . | Ulskottsreservanterna sd ” skottsmajoritetens beslut, alt de inte” : "Tyvärr! torde utskottsmajor ” r frågan om kvinnliga Präster. Detta pelvis med -att ifrågasätta om det ' - goda samarbetet med den anglikan. . ska kyrkan kan bestå, om kvinnliga "präster i vårt land: ”Ut- skottet anser 'sig inte kunna göra något bestämt utfalande om i. våd mån införande av kvinnliga präster i svenska kyrkan skulle oförmånligt påverka de nuvarande synnerligen” goda relationerha till den anglikan« 'ska kyrkan, Det synes dock' uppen- bart att'i varje fall den nu bestå - ende ordinationsgemenskapen mel- Jan de båda kyrkorna skulle allvar. ligt äventyras” =. I ord Inte -heller detta kan anses vara något argument för att stänga vägen till prästtjänster för kvinnorana, Hur går det förresten med' de kyrkans samarbete med den angli- kanska? BRC | » dessutom i sin reservation möt ut: någonstans kan finna, att Jesus själv "velat utestänga kvinnorna "från. att j predika" eller: handha sakramenten. Det säger. "också; att än så länge. är kvinnorna: det. trognaste . kyrkfolket "och de kan inte förstå att inte även kvinhan beredes möjligheter! att som | . präst. verka i Kristi kyrka. , len "komma' att "segra vid kyrkomötets : hända sant, men det kan att:vi-vet-litet om negerproble- mets reella innebörd,: men det bör. också. genmälas, att negrer- na aldrig bett om att få komma till:”frihetslandet”.: De hämtades en'gång dit.ined våld, och de har under årens lopp fuktat sydsta- ternäs jord med floder: av svett för sina vita herrar, + :=> - De, har. också alla en "med- borgares ' skyldigheter.: «I: två världskrig har de gett sitt. liv för, ett - land, där ett ogunstigt öde placerat dem. På olympiska vädjobanor har :- stjärnbanéret gått i topp för betydligt. flera svarta än ' vita segrar, även: om den” svarte 'vinnaren.'sedan inte alltid ansetts nog mycket män- niska för att få segerfesten:;, ” . Negrer luktar illa. Det r må- stinka stank” som : i" dessa dagar; ör- péstar inte bara' USA utan en stor del av, den vita "kulturge- Ii behändling" av . frågan; Men det sär 103 inte alls säkert att den, seger "en seger. för. kyrkan I dess, str i blir B) n att föra 'ut det Nivistna budskapet | > till "måniniskorna. DÅ finns tecken 2 somefalar. ett motsatt språk, Sålunda svenska "kyr! kans . mést' verksamma "utträde ur'svenska kyrkan som prod jtest mot utskottsmajöritetens, beslut kan. kanske. betraktas som ett för« stat steg, men det är synnerligen tståeligt, ty dé svenska kvinnorha kan inte vara "tillfreds med kyrko> I mötet behandling av denna bety= delsefulla fråga: / . I sitt första 'vanhoder, om. han' har. långt hår, men .en' kvinna "till ära; 0 här längt hår, ” öv till; Timöteu? behandlade "han: kvinnörnas upp: trädande vid gudstjänsten: Sedar. at. männen att. allér.: han örn” ”exola uppträda 7 kt'och' icke pryda" sig rftätningar och, guld ene. Nu kan. det visserligen AR "LILLA KLIPPAN — Little Rock i i Arkansas : "ph den tuva, som välter över ända hela begreppet om: Ame”” : . rika som frihetens land framför alla andra.w >" : : '— JÄRNRING AV TRUPPER RUNT LÄROVERKET: I "LITTLE ROCK — PÖBELN I MASSHYSTERI — SOLDA== TER PATRULLERAR I SKOLKORRIDORERNA —:Jätte- rubriker, radioröster, televisionskommentatorer: världen runt förmedlar de skakande nyheterna till en -uppskakad a ä : tillstädja ” en”. ” kvinna: att : själv uppträda som” lärare, ej heller. att råda över sin man astmer. må hon. leva i: still i Dessa: ord skrivda f r. 1900 år sedan: hindra; dag. majoriteten av "Sveriges Pri sterskap från att ge kvinnan tillträde" till. Prästäm- betet. Man.” hävda av. "Gud direkt Hjptreradler + manliga präst ka pets'. Nägren: Enligt samma, lära skulle samma manliga "prästerskap "vara för. hindrat, att. raka: kanten. av, -sitt skägg.. Ett "ber pUer, armbrott "skulle också" förhind a dem att mera träda inf altäret "liksom OSLO (TT-NTB) i Fem. -kungar, en regerande drott- ning och två presidenter" skall ber vista kung. Haakons” "begravning på tisdag.” Utom” kung "Olav ” V.: blir kung Frederik" av: Danmark; -kung Baudouin ! av: Belgien; :kung Paul av Grekland, drottning: Juliana av Holland, Finlands "president Urho Srekkonén" och Isländs:: president, : 'statsöverhuvudena Predikoturei redikoture r | Iaholm hgm, 10.00 kh Håkans- son, ssk. deltager 1 hgm. Skogaby hem 14.00. Obs, tid ' Sembori mr Volnge lördag kl, 20 helgmålsbön, Söndag hgm, 13.00 med nattv.. förhör, Komm Nyqvist. Tjärby 10.00 hem, komm, Ny- Qvist, ask 11.20, Moestocka 10.00 hem. med nattv.- förhör kh, Ljung, Ränneslöv hgm 13.30, därefter samtal med barn kh Sjöholm, Ysby hgm, 9.30 därefter samtal med barn kh Sjöholm, Våxtorp 930 hgm 11.00 barn. « £udstjänst kn, Hasslöv 13.30 hgm kh Mörk, Båstad. 11 hgm som familjegdtj måndag, 15 barnsyfören. 19.15 kyrkobr, | Vråkärra skola (Väx torp) 930 kaja stjänst 10.00 gudstjänst Hinneryd, Barngudstjänst kl. 11 Kh B Andersson, Alla socknens barn jämte deras förätdrar in- bjudas särskilt, Söndagsskolan inställd. Inskrivning av årets konfirmander efter gudstjän- stens slut, Avgå Ng från I fen). Tisdag. "1930 Carlsön; iSång av ÅA. Isakson, Våxtorp Betel, Lördag kl... 20.00 .bön, Söndag kl, .10.00 söndags- ';skola, Söndag kl, 17.00. -Off. mö. te, . Onsdag Kl. 20; 00 - möte, DL, "Nilsson, NRA 'Trånget (hos Augusteson) Tors: dag kl. 19.30 » Off, möte, I. Nilsson, . Mö Hishults Missionshius. Söndags- skola söndag kl, '11. Ungdoms- möte samma dag kl. 15. SN Elestorp " (hos Alfred Karlsson.) Tisdagen den 1 okt. kl. 14; Pre- . dikan av Ture Andersson. ': Velnge, Tabernaklet. Sönd, ..-10 ssk, Bussutfärd till 100-års ju- ibileumsmöten 1 Ekeryd. Avfärd 10 fr, (grbernaklet, Onsa, 19.30 Bönemöte. Skogaby, Martinssons. Sönd; Sön: dagsskolan inställd, Laholm, Salemkyrkan, Sönd. 10, ssk. ' 11 pred; Past, Th. Lind: skog. "Almborg. E. m.: Se pre» 'dikoturer för Betania, Vivljun- ga." 'Torsd, 19.30 Bibelstudium och bön, Hishult; Betanla, "Sönd. 10. ssk Möten se predikoturer, Betania Vivljunga, Tisd. 19.30 Bönemö- te, Torsd, 1930 Off. möte. sarge it .G. Hermansson och folkskolan medtages Torsda kl. 19 Kyrkl filckringen i Prästgårdon, Torsdag kl. 29.20 Musikgudstjänst i kyrkan, Prof A Papmeht, Fritt inträde, Kol- lekt, Hishult hgm. som barn och fa. mlljegudstginst kl. 10.00 kh Gustafson, ssk. börjar och kon- firmander inskrivas, Knäred? Familjegudstjänst 10.30 kh Eriksson. Skunmmeoslöv 10,00 hgm.” Östra Karup 13:00 hgm 10. 30 ack. Koll. med hovgång til Röda Korset, Laholm Luth, Missi Knäred, Betel fredag 19.30 jubi- leumsmöte Past, Josef Wiklan- Bdan K Fristedt, Gottfrid CH, Ber, Sång och musik, Offer. : Ekeryd ”Betanta lördag 13 hög- tidsstund å gamla kapelltom- ten, pastor Gottfrid Edein, m. fn 15 kransnedläggning & Hin. neryds kyrkogård. 16 gemen- Samt kaffe i Betania. 19: 30 ju- bileumsmöte, » Missionstörest. Erik Rudén, Distriktsförest. Bernh, Andersson, Past, I Wik- lander, P, lén Ch. Eerg. Sängarna, Söndag . 11 jubile- gatan, Söndag 14.00 Allan Jo. Hansson, Laholm Sion. Söndag 11 söndags- skola, 18 bön, 19 offentligt mö- te. P Carlson m, fl, Sång av sångarna och ÅA Isakson, Tors- dag 19,30 Bibellisning och bön, Vallberga, Misslonshemmet. Sön- dag kl. 9.30 söndagsskola, Knilred, Ston, (Codtemplarioka- Jänst Missionsförest. Erik Rudén, Distriktsförest. Bernh. Andersson m fl. 1230 Kyrkkaffe. 14 jugil söndagen den 15 ds ägde" rekryternas ” Samtidig : förbundstäv- ling rum. Det dåliga skjutvädre' inverkade menligt på resultaten Å följer kistan till "fots" från slottet" till domkyrkan” och: vidare ' till" den" kungliga gravkammaren På: Aker- hus. fästning, Drottning Juliana fär" das i bil processionsvägen tillsam='; mans "med, övriga 'drottni gar och andra kvinnliga gäster. Medlemmarna: av. den riorska re- geringen och högsta domstolen samt. ' andra högre militära och civila ä äm=" betsmän följer båren till fots; ee Till . begravningen : "väntas också NEsSpris 1957. Klass 4-5. 1:Gotthara' Nilsson, Svenshult 7 2 Erik Jönsson; Knäred Tu 3 Alf Nilsson, ; Svenshult 70 - Klass” 3 i NS 1 Karl Svensson; Knräred 6€ | Klass 21 07 ev 1 Folke Persson, Sydkraft i 30 : Klass 1 1 Anders Persson, "Hult 2 Ove "Karlsson, - Knäred ” Rekrytklassen 1 Stig A. Eriksson, Knäred 49 2 Margr. Nilsson, . Svenshult -- 48 3 Gun Eriksson, Knäred 47 4 Hans U. Nilsson, Svenshult i Förbundstävt, Rekrytkl. - tlantpak befälhavaren gene; ral Lauris Norstad; . -.Den avlidne 'monar!l ens. adjutän- ter skall. bära kistan till. och från” katafalkvagnen. och gå på ömse si- dor om denna under, sorgetåget -Som en sista häls; ning till. kung Haakon ' från alla Norges skolbarn skall. 230 barn från folkskolor” och högre skolor i Oslo stå medsflot- behängda fanor utanför . domkyr- kan. då" båren' bärs in till. sorge- högtidligheten. som börjar”. kt 12. S . tär sin realexamen öch fick' nu dras det kung Gustaf Adolf av. Sverige, : Rekom' Pp " samrealskolan hade ryktesvägen fått höra att flera av: de' äldre: elevernäå berusat sig "| på en”elevfest i ett hem utanför staden. Det'var en femtonårig poj- ke som under föräldrarnas besök hos en släkting långt ifrån fått lov att bjuda -hem sina kamrater. Det var ett. ganska ./ stort ' bondehem. Pojken" hade" aldrig förr visat att han smakat. sprit. Han :skötte sitt skolarbete” och hjälpte till. på går- den. Han var. med. ndra ord verk Pojken. som ; värit : värd kände på något: vis. att : skulden var ' hans. Han orkade -inte "som förut. med skolarbetet; Hemma: blev. han skygg och rädd, Fadern hade inför sprit- stölden slagit honom hårt med en käpp:! Pojken: hade: -länge märken efter slagen: Nu.var han skygg för fadern ' som 'också' fortsatte med = CA. Ingvar Wahlén = a att "Kontakten mellan tonåringar- na och föräldrarna vore bättre, Nog kan vi lite till mans erinra oss vår egen ungdom.: Jag har själv re- dan söm mycket ung varit med om att tjuvdricka "ur. de vuxnas flas- kor. Det var inget så farligt brott. Det var:nyfikenheten som drev en, Man hade ju sett glädjen efter de första suparna, de många histori- erna och de' gladå: skratten.. Man ville uppleva :det sällsamma undret själv. Efteråt fann man att det in- te fanns något sällsamt i det som mycket svåra att |' ippförstorar många saker. ndra, De känner sig på nisamma och svikna, Oftäst har modern en viss kon- takt” med”x d .Det verkar ett:x strängt Kan du inte sköta dej. utan: till- «+ Modern 'bara” grä med" "ett sänkt uppförandebetyg. I det såg hon livslång olycka, NÖRD mellan" froverket var också på något vis bruten." Flera av dem skyll den > bjudande gråbben.. De också många som ” redan « ti ligare prövat på spriten, Men. denna” gång hade. det blivit uppti kt, Det var rnen är: absolut: nödvändig, alla ungd marnas frågor nen och föräldrarna: "Jag har sett far och son. ägna sig åt fotboll bå-' da; sett'dem' jaga tillsammans, sett dem vara .minst. lika : intresserade av motörer. I sådana fall växer det stark. gemenskap, mellan Han ' stod i harnésk. mi t fadern” och modern. t a Han trivdes: ingenstans. mot: honom. ansiexamen Han var på "berusad, Då ; ag derna, Olssons B Bilfirma, Fadern stod. var något. underligt att. höll” till "som bilmeka- tt göra ie! be- redd att överta gårdé . taladé med: sonen öm; det. Men det i var” fö; sent, ”Sonén; hade" liksom skaffa vem au vill på gården, pappa, sa han. et” finns sPojken;: tog" aldrig gården. Han s Zitt . och "blev mycket” 'sköt- sam vertog några år senare en egen: firma. Hans tidigare sprit- ” vanor, lämnade inga spår. efter. sig. Men; «fadern / och ”modern/ var det mycket bittert. att mista ende sonen.”.De tvingades sälja gården | R till” utomståeride, och: rmåste ' flytta sn från den: k7 ov Hur, hade nu dettö” skett? va det nödvändigt? i Visst händer? det många sådana Kontakten . mellan 'de" större. bar- års åldern ä "I snaps: om. de önskar: de i ; Glöm inte ”att' åu själv var "myc" ått de första tonåren! ==, ; ” Låt kontakten mellan ; dig och dina barn bli sådan att de inte be= höver ha några bemligheter för dig, Olämpliga lärare” "bör bort ifrån undervisningen! "STOCKHOLM (Press) CE, "Lärare kan av kända skäl lättare: än flertalet andra: yrkesutövare i. allmän tjänst komma att framstå så- som olämpbga för sitt yrke och det: är intet tvivel om;att det förekom mer lärare i våra skolor som saknar den för - undervisningen. Det - skall ger sin sänktion på ett. av skolövere. hn eck! avlämnat' förslag.: Detta går i kort= het ut på att från 1 jul 1958. tio sår, dana. läröverks] vis? las från undervi: och anvisas annat arbete, «Cr ' Olika vägar: har hittills sökts för att på ett ur såväl lärarnas som all-" ligt. sätt kömma” till. rätta med för: hålländena; "bl ”a' förflyttning. : För: fyttningsinstitutet . har emellertid vi- sat ”sig "svårhanterligt, bl a därför att-"det! åsyftar en varaktig anord- ning. En förflyttning till exempelvis . statligt ämbetsverk medför vidare, att lärare i stället för ferier erhåller > semester, Ett annat:och': ofta -avgö- rande skäl till motstånd mot här. av- sedd: omplacering är, att en sålunda förflyttad > tjänstemans "lön" belastar ' fe rädsla, bara en:glad kamratlighet i samva- yn t z et - + att . bärnet sig på egen hand. Det. är n av de farligaste åldrar- "människas liv, Man möter yuxnes "tillvaro med "så mye ket” som” börjar. b i; inte spriten ett tabu som man mås- é | politiska mötena” så r' intresse” för: dem.) indan . barnen -med-de | Det: här begriper du tel Det är ju för att 1ä-: lönlngsanelas och minskar dess möj- ligheter att anställa annan; personal.” « Skolöverstyrelsen : - ” let rare ningar; ”katalogiseri lingar mm förmåga att effektivt. utnyttja ti- " ket osäker, mycket "prövande då du emellertid nu bli -en början till änd= . ring härvidlag, :.om” statsmakterna ' av. ' åtnjutande av” ölen uppllyttas i neklass: enligt vanliga :grunder och? ha' sin: pensionsrätt oförkränkt. Möj lärar fav tjänstebostad bör kunne bibehållas vid denna förmån, Skolöverstyrelsen, påpekar. till sist, att ett: genomför; den 'nu-: föreslagna : anordnin- ripa > som »c tonåringen måste vara” "vetgirig på allt, - lighet, och: :pensionering, lallmännas utgifter för. lärares sjuk-, NOERBOTTEN: ' nen och föräldrarna blir aldrig som. . ' den ska, I 'stället. för att med ord som. hjälp ha visat sonen hur dumt det var att ta sprit utan lov, för- sökte mannen slå in:det i pojken. Därmed väckte han pojkens :trots. Moderns" eviga klagande : över det sänkta”. uppförandebetyget ” gjörde Så gavå ; nas till minst 10 milj kronor, Statshjälp väntas, pojken ännu mer d han sig av. hemifrån, Kvar stod de Hishults Skytteförening ' 4 Hans U. Nilsson, Svenshult 45 2 Mig A., Eriksson, Knäred ' 49 fargr, Nilsson, "48 3 Gun Eriksson, Knäred åt dömts till uägdoms-' fängelse för förskingring av 3.500 kr från den firma, där han var anställd. Han avvek i somras till Köpenhamn, där han rumlade om i en veckas tid, Missionsförest. Erik Rudén m. fl. Sängarna, Representanten från grannförsamlingarna, Mis- sionsoffer, Tisdag 19.30 Bön. Fredag 20 församlingsmöte. Kornhult. Söndagsskola på. sön- ARANDA A dag haga Porssona kl. 10, 3 AA AGA AAGALADASIASARARAAAMA KAAA ningen t Fatolm på pöndagen föräl Hur gärna ”skulle'r man inte vilja : förvandlas till en rullande weekend- |]. : stuga : för ' ägaren och hans' familj. Under sommartiden kan den använ- das till en kombinerad semester- och "affärsresa, och därigenom blir en tvätteriägares ' tillvaro faktiskt mera omväxlande än de flestas. Den praktiska initiativtagaren kan dess- utora glädja sig över kundernas | '. facksamhet, speciellt avlägset boen- och klena husmödrar utan hemhjälp och möd- rar med - många andra krävande mn deltager även i år i G-P:s omfat-| Han for därefter. till Paris'och sedan tande rikstävling på' kpist med] med båt till Oslo.. Så småningom inalles 4 t lag. Tävliogen han i Gävle, där han avvek äger rum den 28—29 se sept.. fån en hotellräkning på 100 kr och Lag 1 stal smycken från modern till en lä- Roland NM klas roverksflicka, som han skulle förlo- oland. VI klasson "> o: 4] Va Sig med. Han lurade: även en urt: Jol sson . 3 på fvå gulåringar, värda Börje Johansson oc 21 10 kr. . H Chauffö, Lag 2 ren grep i Stockholm, dit an E. Frick 3 fager för Sydäspptestran. vant. Torsten Karlsson 3 Lag 38 ' skall ” om möjti Hnta Teräräinen . 2I'G-P? redan Jörds 2 ” öra et rerdert Wijkander 1] Samling — skjutb.. Kornhult' kl. S - 2114.30. Då det är av stor vikt att a in fören. blir Tepresenterad av.så Harald Johansson al minga som möjligt vid krets- ok fältskj. i Laholm uppmanas med- Rolf Mellberg 3 SS mangrant delta- g gärna. till ' ordf. ell. Aled - -hänsyn. un kretsfältskjut- pekreteraren” om ev. lägenhet dit a re toa SAASAAMASAAAAALAARAA AASAA att sköta, Kd an Sigrid I Mellbye, Endast mindre broar har trä de (>) Översvämningarna: an är katastrol NR hotade, E de vä tala.” "Astra RECNSKADORNI TD) NORRA SVERIGE: - - kan leda till minskning av det " lighet bör , också föreligga att åter- taga; utövningen. av ;den egentliga :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.