od . ington och Moskva om de” ”färgadé, - stlge och äuktoritet, YrvevrerYryvYv efeyvYePeeeY Ye TY TV ryvvv vyeyyrervyvtvyr re nerTYYPYY TY Kd Amerikas svarta fläck ">. Den från början rent lokala sköl- tvisten i staden Little Rock i den. amerikanska delstater Arkansas har : utvecklats till en allvarlig kris. Ef- ter denna veckas pöbeluppträden I staden med anledning av att ett an= tal färgade elever försökte begagna sig av sin lagliga rätt att få under- visning i läroverket, har president Eisenhower beslutat ta till kraftåt-' gärder för att skapa respekt för de federala myndigheternas beslut "och order, Nationalgardet i Arkansas” har ställts under federal kontroll, federala trupper har ryckt in i del- staten, och ' presidenten har klar- gjort, att han kommer att använda Förenta staternas hela makt, vilka . —LT DEN 28 seermper 107 LT = införa integration annorstädes 4 Texas utan godkänande av väljarna i eati j Iokala folkomröstningar, Det "kan knappast råda något tvivel om” ai om 'skolintegrafionen” stoppas i de stater, där den redan inletts, så kom- "mer detta att i mycket hög grad försvåra och förlänga dess förverk- ligande i den ”djupa södern”, "' ”. I sitt motstånd mot Högsta dom- stolens beslut har segregationsan- hängarna nästan ' uteslutande ” åbe-" . ropat ” delstaternas rättigheter "att utan inblandning sköta sådana inre - frågor som bl a skolväsendet, När det gäller. skolstriden: i" Arkansas, tillkommer nu det faktum, att fede- rala myndigheter. ingriper med va-" för att driva. fede- f Gamla Laholm: Någfä. människor i. -Kyrkogatån 5 58 MM en gamla gården med alla ; dé "gamla "människorna; ja, så r skulle jag vilja kalla huset .'nr. 581/2 vid Kyrkogatan i ' Laholm, : Under inte mindre än tre: ' perioder: var den går- lomsminnen har jag förknip- ”pade med den: I redogörelsen sför..- Laholms : Sparbank står, att det första lån, som bevil- ; jades, . var. till Johan Nilsson i mot säkerhet i. gården 58 12. : Johan, ” eller sort Kän hette, Joh medel som än kan bli nödvändi för att trygga att lagen inte tram- pas under fötterna av extremister, Det är starka ord för att komma från Eisenhower, och de innebär en radikal brytning med hans tidigare hållning i frågan, | För att bedöma orsakerna till pro. blemet om samundervisning mellan vita och färgade elever i en ameri-' kansk småstad fått så stora propor- tioner måste man komma ihåg. att frågan har flera olika aspekter, som är mer eller mindre inflätade i var-- andra och gom var för sig påverkat de inblandade myndigheternas och personernas. handlande, Det 'gäller kanske I första hand Förenta stater- "nas inflytande i den färgade värl den, som börjat få allt mer att säga rala beslut, Med all säkerhet .kom-. mer en storm av protester att resas mot presidentens resoluta åtgärder med den motiveringen, att'de inne: bär ett övergrepp mot delstaternas rättigheter, NT AN :' Det finns i detta sammanhang, an- - ledning ätt ställa frågan; om "inte skolstriden i Little Rock kunnat avi vecklas lugnare och smidigare, så- vida "presidenten på ett tidigare star ”dium ingripit på' ett mera ”beslut- . Samt sätt. . Eisenhower, som i sin -av k "statschef aldrig vårit någon stridens! mari i inrikespolitiska frågor; försökte ' här " som i så många andra fall att till -en början . kompromissa sig fram Han togi "mitten av september emot till om 1 internati hang, Det försiggår en världsomfat tande kraftmätning mellan Wash. : storpolitiskt oengagerade staternas gunst, Mot 'den : bakgrunden "har uppträdena I Little Rock och inte minst de över hela världen spridda fotografierna hur vita ligister: smä- dar och misshandlar negerungdomar .varlt den sämsta möjliga reklam för Förenta staterna I Asien och Afrika, Detta är vad man skulle kunna kalla den världspolitiska aspekten , : "äv Little Rock-affären, och den har 'med all säkerhet spelat en väsentlig roll för Eisenhowers slutliga" ställ- ningstagande. Hörtill kommer, vida<, re sådana faktorer som det emerl- | kanska negerproblemet över huvud, taget och , nu närmast frågan, om skolintegratfonen, det i Förenta'sta”" terna nästar "alltid aktuella, tvist. fröet om delst "tydde snarast på att den förre fal . jande händelseutvecklingen att d - . ma var detta inte fallet, men” In” | trycket av att presidenten, var be- nören 'Faubus, som " genom att kommendera ut national” . gardet för att hindra de färgade ele. », verna att komma :in I läroverket f Little Rock, gjort. sig skyldig till up- " penbart. lagtrots;' De vaga uttalan- den, som presidenten och guvernö- ren" gjorde efter överläggningarna, undan för den senare. Av den fö iredd att låta Faubus” beståmma fc Ne sida ning finte ringa grad ha bidragit till: att de vita' rasextremisterna 1 ILittle” Rock trodde sig ha fria hän- der. Sfi PL arv tg atta så t ä mot denna bakgrund, som tr gan om Eisenhowers personliga " auktoritet, och inflytande kommer vn 1 bilden, Under sin: fö ta 'presiz Å sig på ärlighet för republikanska contra de” federala myndigheterna" och sist men kanske inte m fäst frå umn1956, ,. har » Eisenhower, ur republi. 'gan om Eisenhowers person ga MM 1 de ikat. | tced ; Skoli 3 pårkist,. som kandidat för en, andra 'Prekidentur. Menii efter. seégervalet. Jöak J synvinkel, fylltisin funktion; ha har, r, säkrat det republikanska ska syd har Hög sta domstolens beslut äv 1954 om" T dess genomförande gjort otvivetak tiga framsteg, Men detta gäller ä ännä ” inte den s k djupa södern, d:v-g:"> staterna Louisiana, Mississippi, Ala. bama, Georgia, Florida 'och Syd carolina, där rasåtskillnaden i sko lorna ännu upprätthålles i full om- fattning.Det lr I de s k gränsstater. na mot norr och väst, som samun- dervlaningen genomförts eller på. börjats, men det är också, här. som - | h »AY Te kten . till 1966, och han kan inte 'påräknas som ar didat för. en tredje period. Följ- : digt :sjunkande -uri- iden. de, senaste, . månaderna, . vilket . inte minst framgått, av -upprepade bakslag i kongressen, som bla ra- dikalt skar ned regeringens änslags- äskanden för försvaret och utlands- hjälpen och dessutom kraftigt ur- vattnade ett förslag om tryggande av rösträtt i sydstaterna. |-: + tståndet mot int di tagit sig de mest elakartade uttrycken. För att förutom Arkansas endast nämna ett exempel, så har integra=. tionssträvandena fått röna ett all-' varligt bakslag 1 Texas, I denna stat hade nyligen 122 skoldistrikt på leget initiativ fattat beslut om sam-. "undervisning, när en ny delstatslag förklarade det vara straffbart att I samtliga fall kritiserades presiden.. ten för att han inte med tillräcklig kraft och beslutsamhet | försökte-ge. omdriva regeringens -ursprungliga rav, Det återstår att $e, om Eisen< ower kan reparera: sitt "anseende genom åtgärderna i- samband med Skolstriderna i Little Rocl SABBATS Av k inister Gotthard S TAN H Göte borg. 1 Templet och barnen. Låten barnen vara 'och för- menen dem icke att: komma till mig, ty himmelriket hör sådana . Matt, 19: 14, Då lärjungarna en gång ville hindra att man bar: fram barn till Jesus, för att han skulle läg- få händerna på dem och bedja, då tillrättavisade Jesus dem och sade: "Låten barnen vara och förmenen dem icke att komma till mig, ty himmelriket hör så- dana till”. En liknande tillrätta- visning — fick översteprästerna och de skriftlärde av Jesus in- ne i Jerusalems tempel, då de ville hindra barnen där att ro- pa: ”Hosianna, Davids sont” Jesus gläder sig icke blott åt att äldre kommer till templet. Han gläder sig även åt att bar- nen komma : Själv sade Jesus som tolvåring: "Skulle jag icke vara där min Fader bor?” Hel- gedomen hade Jesus här. Det är:de äldres plikt att se till att barnen få helgedomen kär. Re- dan som små skola de föras till det Heliga dopet, för att inför- d 1, Månstads. Jörsamliäg, livas i den kristna gemenska- pen. Och du fader eller. moder tag ditt barn så fort som möj- ligt och låt det få komma tH söndagsskolan! Tag det med till övriga gudstjänster! Barnen be- höva den fostran, som kyrkan ger. Det är så mycket som vill lägga beslag på de unga] Där- dem få gå till templer. — till för giv dem stöd. och hjälv! Låt söndagsskolan, 'så att de lära sig var hjälpkällorna finnas till ett sant kristet liv. Templet bör vara en kär -plats för barnen. Där skola de lära s'g lova och prisa sin Skapare och icke minst | , den store barnavännen Jesus Kristus. Må templet genljuda av unga röster — må lovet sti- ga till höjden från barns och spenabarns munnar. Så will Herren ha det. Så förmenen då icke barnen-komma till Jesus, ty himmelriket hör sådana till. > CN Amen. Text: Matt. 21: 13-17. [1 LT HEMMA OCH UTE, :” - trana J Nilsson var timmer- man och nästan storbyggmästa- re. Han hade varit med om att bygga den :s. k. Bolagsgården (Lagers . gård) . vid, Storgatan, sen Byggde han sin egen fastig- het ' vid Kyrkogatan : och sin gård ute: vd Olestorp. ” Högt i taket ' och höga fönster. var nå" got” Johannes satte stort värde nå, ioch" därför var det. ganska besvärligt... med.. fönsterinsätt- nnig . och” uttagning: - Och vad det: gick "åt gardiner sen! ; Jo- hannes' Nilsson var född "1221 och; dog 1900.. Huset”med-alla hyresgästerna skötte - han: med faderlig Omsorg och tålde inget > Hilda: Berg . och. hennes dot- iter, De hade för vana att gö- i ra natten till dag 'och” följden | blev att "de sov mycket av "dågen, En :' dag: blev; det för "i mycket för. "Johannes, ”närhan >. såg. ; rullgard!. genen”: billigast; : AD fe r unga” familjer som. ha? de- -barn! Ni barn” var. "emellertid allt'd .” alltid". goda" vänner "med ;'Hannos' Nilsson”, som” jaz kalt lade honom, I ett rum och kök mal ”pedantisk” "fröken, som var ohåkring "sig. att stickstrum an, som, var” hennes fick: komma -i andra: hand. Else var [mycket . omständig: i and vad, hon : gjorde och sade och hade stort: självförtroende: Hor var sätt SM anlitad, 5 a barn- vakt: hendeksömmenska, Herines, mor: Stava Berg, minns jag. mycket väl: En gtilla, försynt människa. som "gjorde" så "lite väsen: som möjligt. tade” SN in i 58:an. Hon låg he- la sommaren på: torget och lu: kade, På ;vintern va 1. en annan. "lägenhet. bodde ,» Emma: Sandberg och hennes får ä da tills henries leder var "så förstörda, att hon: inte för- . ' mådde ': mera. ' Hon var född myra ”;som bar sitt öde med . tålamod, i tysthet. Allra : - nederst - i-fasti heten bodde Emma och Helena, som jag nyligen skrivit lite. om, Louisa Larsson hade ett rum och del i kök. Hon hade visst tjänat i "fru Mina Hallbergs hem nån gång, och hon glömde aldrig sin gamla tjänarinna. Louisa ', stickade strumpor från morgon till kväll. Tyst var hon av naturen, och ingen hade hon att "tala "med mer än Elsa Skog- ström, som var hennes nära nog ständiga sällskap... Elsa pratade och "Louisa ” ' Svarade ”ja” och ”nej” | eller också kunde hon säga på sitt kärva sätt: "Nä så va de inte” när Elsa broderade ut lite för mycket. i; ; = Dessa två gamla kom ofta in till”;oss med sin stickning om kvällarna Det var ljust och varint inne hos oss, och så be- hövde de inte Bränna. sin. egen fotogen då. Det var ju altid några droppar som sparades. Kaffepannan kom . också på i- bland. Mormor var också gam- mal laholmare; 'så de hade: så många . gemensamma minnen att berätta. Vad jag kunde sitta ANAMMA KAS ADA Ior mARAA. z oden. mitt hem,' och de flestal|: ; av mina ”barndoms- och ung-| - ns långa,” hårda kamp mot lort och all. de av sorgliga och komiska poänger, I t renlighet inte bara av okun-, . der: försvårades strävan mol ou nn ene bågen om elementära hygieniska förta utan framför allt - av bristande resurser. I våra dagar är det helt annorlunda, Nu. står så mycket vetenskapliga och tekniska hjälpmedel till vårt” 5 borde kunna vara ännu bättre än. den . Det skall inte" bestridas'att denna |: förfögande att ae via är alltså mogna för ett nytt stort kliv - fråga vållat mériingsbiytningar i in- Ja är, bara de utnyttjades, I och därmed också. mot ökad hälsa om kyrkan; skriver Skånska" Dag- .. framåt mot ren shetens ideal oc! j i . och trivsel, ... a or bladet (bf) och kommenter: . smutsiga i folk kän vara” under när De skall emellertid på intet vis, förberett; åker. fr. , - överskattas. Det har talats: om de helt oför j rån på sjuk- att. präster skulle Iämna 'kyrkan;, ' huset och. allra först blir badade, om kvinnor fick prästvigas: Det- Och den saken gäller, ' framhåller ta kan lugnt avfärdas som tomt. |.t. Bara ett skämtsamt ördstäv! Men e, - både ' damer och herrar ”som hot. SM mack. Mon: få ren |.det återspeglar”; faktiskt, de. hygie- vill gälla för att vara bä ittre folk", sätt i Danmar! lan: kan efterå m konstatera att ingen, enda man-" niska" förhållandena, ungefär” EV Hlandduken — en "Varadsak ' lig präst lämnat den danska kyr- | de kunde; ;te sig en” gång "iden d det ialla fall d kan,” Och varför skulle de det? ket 1 da tiden. Och in- Ne för tiden är de a et inyc e gam 2y £0£ . ligaste :' bland: civiliserat 'De danska” kvinnliga prästerna allra ' vanligaste ra! har inte blivit flera än ett:tio- te bara. bla : det "enklaste folket, folk att tvätta sig ansiktet och om tal. Den fruktadé "konkurrensen utan även-i de fra” högst uppsat- händerna mins "två "gånger och har. uteplivit. rg öre med”. | ta kretsarna. Tänk till exempel På | anske för det mesta flera gånger största sannolikhet gå på 'samma Ferdinannd' "V:s. sv Spanien ge- dagen. Men så har det inga- "sätt i Sverige. Efter någolr tid" mål, drottning Isabella, som" inte Jun da alltid varit, vilket bl afram- skulle prästerna övergå til tv bytte . linne under hela belägringen gång av följande, enligt lärde män av: Granada ,1491—1492, "Det :inne- lt sanningsenliga uppgift: bar: visserligen något .. slags vad, fu ” orien om människan "sköns orenlighet är fylld bå FRÅGAN OM”: KVINNLIGA A PRÄSTER måste - -ses .både" ur 're- ligiösa och " praktiska synpunkter. Al god . sak, "sa kärringen,: vände” särken på julafton enn räkna lönegradsplaceringar. 2 Men vår lutherska.' kyrkas "sis Ide åt & gå till på det här ; sättet en-- tvation är "ingalunda avundsvärd, fortsätter kollegan. Sekulariserin= gen fortsätter: med kraften :'av' en, ångvält" och ' kristna, normer”: der allt mindre. "Ingen vän re att kyrkan och: deås män: skall ge det förlösande ordet; Det behövs därför nya "linjer, nya i kyrkans :arbete. Det 'bel kort sagt ett salt. De' kvinnliga präster- na skulle ha kunnat bidra till det kyrkliga livets förnyelse. DET KAN INTE” "FÖRBISES. att stora grupper av : varmt” kristna människor med ett levaide intres se för. kyrkan, anser : det i; Bande 'av: snart fvåtusenåriga före- bety= . | färg hennes linrie hade antagit, när det äntligen. var dags att. byta "dety-+. skrifter, som nu bl a biskop. Cull-- men även om hon hoppats på att belägringen - skulle gått dubbelt så fort, så är det ju vackert..så. Den har | givit, upphov till" den än i dag. ganska obeskrivbar. vitgulbrunak- - tig färg, som:ej oävet. blivit kallad kaffe med mjölk”, Men såväl under Isabellas tid som nästan ända fram till våra dagar 'torde 'det ha -varit ganska” gott om underkläder, vilka blivit Isabella-färgade - genom. vad ' man - kanske 'skulle kunna kalla ”paturmetoden” - JAtt- mera regelbundet yta un. derklåder” är med "andra "ord ett san" i Sven Estridsson; då han ' förklädd stigit i land och blivit väl mottagen ”Morgonen efter slaget vid Nis- augusti "1082. tvättade sig men i kroppen; det håller magen i opåning, det ger trötta människor” Net "Troels-Lund; : "”En konstnär: hyrde in sig på ett ställe i | Vendsyssel nära havet. Han avritåd på botten... Då han dagen efter' skulle" ha middagsmat, som bestod av soppa, fick han den i ett kärl av samma 'slag, som Napolein låg och simmade i. Han tänkte ju; för.” säkerhets skull .sporde han kvinnan, hur många. sådana” pottor de hade. Vi har min själ inte meta än. en. och samma”, sea H "Det är märkligt att medan van- - lig tvättning av händer och ansik- te hade så svårt att tränga igenom, så” var. det mera omständliga badet i ild; medeltiden i Norderi. Det' var: det” störa” värdet "ur flera synpunktet och särskilt såsom" kraft-' och - hä sokälla, som man satte på badet, I ' .Jen läkebok från medeltiden heter det sålunda bl' a om badet: : ”Det styrker, den naturligt värd .Jfick eri”gotta, varpå Napoleon var”? : att de. hade flera; då han nogkun= , + . de" förstå, att det var vrakgods. Men — . allmänt och omhuldat under. hela Lar "bodde. Elsa' Skogström, 'en gam-) .p, ”Jeyebröd” Ia " "1869 "och dog” 1931. En årbets- |" / berg frånkännér! relevans, utestän= ger 'kvi : från: ”brästä anser Svenska D bladet (h) ganska d påfund, även om ' det ett tag kring början :av-1600-ta: let var en modenych att'av hygie niska: 'skäl- ofta” "byta kläder'-”för dem" som- hade . tillfälle till det”,... . "Jdvs de” ; verkligt besuttna:; Men det: skedde" på. bekc 'de, Men långt Söne :tillmätas”oron; över att hand, ett arbete Vanligt sådan ly& De” öjde” sig merendels tror 'på de' förklaringar som" av=' "ges vid konfirmationen;: huvudé: 1500- tälet "so .hand= de svenska - kvintorna . «och ib R fll imed”att torka hän? derna ot” byxbaken. Men det” så lätt med. den tidens": näs vbefintliga hjälpme: -vet vad 2d dövelsen innebär ;-eller del till renlighet i modetn' bemär- kelse; Det. var: först en bit in på som olvarandra ? i land: blev" den nästan man mat, och : dryck. —. a, ibland ” de. siria- hå åltid. Baden; förhållandet. i.sam! and med, renässansens lössläppthet vid" nya tidens , inbrott, :Män ; och" kvinnör - 'nåkria tillsammans, vil ket. döck” inte” var något märkvä digt för: medeltida förhållanden, då ' ju "män! och "kvinnor 'också” sov i +, saken. är vatt. man " står. kvar: så kyrkan ” och. :i-.regel säger "sig "tro .på' Gud, hur dimmigt. detta ; begrepp än är. Bakom dessa re= sonemang ligger -kanske' hos. någ- ra ” uppfattningen : att' de - satser - kyrkan förkunnar..i : själva ver ” "ket är : mindre "väsentliga eller. kanske ', rent ':av , ohållbara; <chos "andra. att dessa satser, rätt Fö "stådda, . är. för / att fattas av vanligt fo På en punkt 'syne: mellertid ' » denna. förtunning .. av tron "inte ha drabbat kyrkans "män. "När : det: gäller frågan om kvinnornas . Allt) träde . till prästerliga ämbeten ..gör. man bestämt motstånd 'un=, "der hänvisning till några: satser ' I Bibeln, «+: > H tt. dande förbättringen när det "gäller renlighetöer; annars ; ett; flertal d väl” den allt större | nu : vid betydel d för” det intryck k då . Doc var. -än- Århundrodels slut, mera en praktiskt använd arti- - andfaten ansågs un. en de ökade ”möjlig- början! söm något slags lyxföremål. lighet, ' som. moder- preparat och. tek- nä. hygi d hiska hjälpmedel åstadkommit samt ut: sanitär "synpunkt bättre bostäs digt," vilket, krävde åskådare och full: belysning. - ”Först på 1600-talet och då endast hosrde allra:rikasté påträffa vi säkra tecken på att h sets gäster, om de” så önskade, kun” de få tvätta” sig om morgonen”, be- rättar . Troels-Lund + f. sitt verk "Dagligt liv i Norden på 1500-talet”, och fortsätter: ”År 1628 anskaffades således till :Fredriksbergs slott' ett rikligt förråd äv handfat, kannor å |och pottor, allt av tenn med kro- na och kungens namnehiffer i bot- der; samhällsorganisation' och. pla- nering,. Men även bevekelsegrun- der, som inte direkt:har med ren- ligheten ” "an. sick”. att göra.har va- rit bidragaride orsaker, Det lär vara ganska vanligt 3 att damer” som mo- nbel ” Solen går ned Ckl. 17. 51. : Solen går up ned kl. 17.48, '; Vi hade också én 'änhän gam- mal, ' som flyttade in” från lan- det. Hon hette Nilla: Börgesson. Jag hade en väldig - Tespékt för henne." Inte för att hon var a ”morsk” | av "sig, - hon; våp en talade högt för sig själv. te nog med :det hon:stammade oerhört... Man . vet ju att barn alltid reagerar för allt som in- te är precis som det: än vanda vid, ” Ja det var en i del” om alla” de gamla, jag minns från nr. 5812)” T under medeltiden en somlings. ofta viedför de Man såväl mat 30 och sällskapsplats och mn mryek. - i Laholm. Ebba Edquist.” -Joch , frisérsalonger "Tberarna hade på den tiden, liksom förbjuda gemensamhetsbaden, 1 men « med ringa. effekt, då. det icke hade; någon grund i folks” haturliga; mo- raliska uppfattning," Mås a : " Badstugari lockade ' också "där att man där fick" vara i' fred sina fiender; I våra äldsta lag. ähtor" ämligen" badstugan "i "juris såra eller dräpa någon i badstugan ansågs som :hidingsverk enligt den äldrei Västgötalagen «och bestraffa- des enligt, Björköarätten och Visby ” stadslag med. dubbla böter. Och den” som bröt ”allmännelig frid, :' kofrid och hemlighusfrid”, var en- ligt en" kunglig: stadga av år 1538 en. ärelös man, som. ej fick gå ed eller : bära ' vittne 'inför domstol] Även stöld i badstugan betraktades! som ett särskilt skamligt dåd. och” straffades enligt t Björköarätten, [strängare än vanlig tjuvnad.- Den! som inte kunde lösa-sin hals:med: 40. mårks böter, skulle: hängas, sä- ger denna vår äld: ta rstadslag.; - N ' Förutom vad som" redan näm; ts; tjänstgjorde -badstugorna - som fråk. samt som en motsvarighet till, vår: tids "”polik] H niker”. . » Där tjänstgjorde nämligen; » dvs som liksom i våra dagar,” Takade; och klippte,” men. dessutom fick ' det: enligt en kunglig resolution av 1675. rätt att sköta hugg-' och brännsår, : varemot på "badarnas lott kom 'så- dana sår. som hade: ”sitt ursprung; av en osund kropps disposition, ochi — superficien "därav angrepo”. Bar-' i någon rnån även badarna, en vi: fältskärsutbildning. Äderlåtning fö rekom därför paturligtvis. också på badstugorna. t ”Snuskigt och hemtrevligt” i Ett område inom vilket framste-' gen är särdeles märkbara, är bo- Efter våra h rent av skandalös var ju det enk= lare folkets bostäder på landsbyg- Iden ännu för några” årtionden sel” |] dan, och riktigt bra är det väl & än= nu «inte "överallt, vilket s- tydligt framgår. av åtskilliga aktuella tid- ---ningsreportage, Över tillståndet vid Forts. ett. nöjestempel; .ty' ofta : medförde . samma ' rum; även" om de var främ- - lingar, Ett. och annat försök gjördes a visserli från katolskt . håll "att diskt hänseende en särställning, Att . som är hemfrid, badstugufrid, kyr- >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.