NAN - vyrvtvv M s ; yr YYrr revyvFYTYYTETYTTeYVTYPYYV vyvyrrYyret yrvveyevrvererryvYYrvyvyvyvvyryvyTT H tyreery st veerevYrey N fyr? verFryrperyr FryvttFrYVYPTYTFT Tisdagt — LT DENA OKTOBER OBER 1957 | IT =- Deflation a å la Washington Det råder inte längre rågon tve- kan om att inte en jättespekulation I bajsse — under. täcknamn av in- fationsbek d i stältet för omkring 220 tidigare. > Det är till att Vara offer. för sin egen räntepoli för k blir: enligt beräk- från W och med reg gens välsignelse är i ging Ränte- akruven dras tid efter annan till under de mest krystade motiverin- gar, rustningsutgifterna skärs ned - ning 5 miljarder per år för högre räntor, som går i- bankirernas och kankernas fickor. Det totala resul- tatet är: försvagat försvar och hög- re . - helt oberörda av ryskt mel och försämrat internationellt klimat och kreditrestriktionerna skärpa fortfarande, Allt detta med den skenbart så goda och besked- liga förevändningen, att gollarn En viss arbetslöshet börjar. nu göra sig gällande, som följd av den höga :”ntan. Över 1,2 miljoner per- soner är sysslolösa; Men via den fortfarande överlag goda national- ink ökas det starkt. skall försvaras och i: kämpas. Resultatet i den vägen Har emellertid under det år som gått Ett av motiven att höja diskonto- räntan så högt och att begränsa FEU ESTER LUTTEMAN Jäm- le statskyrkan och blev där- med en av de svalor som förebå- dar en ny 'reformation eller måä- hända; om man får tro historikern Toyabee,; en - ny religion.” " Länge -torde det inte dröja förrän svens- ka staten slår följe med fru Lut- teman ut genum kyrkogrinden, tror Hallandsposten (fp): " "Om hon gick berodde det inte « på. oppositionen mot kristendo-' : men. Hon har: varit en av dess = främsta tjänarinnor” i detta land. : Men hon har en annan mening om kyrkans lära — just nu ifråga om kvinnliga präster — än majoriteten av statskyrko- H På ett ” allt kvinnliga" krigare kallar man. sedan var amasoner i bemärkelsen : Det är' en'benämning "med be- römmande « - innebörd, "och: det kan man inte säga att det är!.de speciellt . kvinnliga," ansedda dyg” snarare på spänst och” ”brigiskhet”. kvinnor,. .ryttarinnor och framför för armasoner.” I: litet mera ironisk, ; bemärkelse kanske man också nå- gon' gång får läsa om ”vilda ama= soner”. som råkat i luven på var- : andra; dvs kvinnor 's "som råkat: i "slagsmål : Bara för "ett par, tre årtionden : i kvinnliga : krigare . något ” ytterst varit negativt, Levnadsk dex har oavbrutet stigit månad ef- ter månad och är nu vid en långt högre nivå än som någonsin tidi- " gars nåtts och drygt 3 Jo högre än för ett år sedan då deflationsattac- ken begynte. H Om attacken mot inflation på pris= och lönefronten misslyckats, så har man I stället Jyckats så myc- - ket bättre med att skrämma bör- serna, och börskurserna på många ledande papper ha fått vidkännas förlusterna på 34 av altt värde och mera, Men Eisenhower har som be- kant I sin regering samlat enbart New Yorks miljonärer och banki- rer, som nog vet hur man bäst för-" tjänar de grovaste pengarna om man bara ritt: utövar sin politiska makt, Det är troligt att den åldran= | pol"”-en är i själva ; de presidenten inte alls förstår vad spelet rör sig om. Den planritning för "den ekono- gen var att få di ”i gång”. Men sparandet har aldrig varit vid så hög absolut nivå som |" under de senaste två åren. Bostads- byggandet har; drabbats särskilt. svårt av räntehjöningen och 'ned- gången i nystartade hus blir för 1957 minst 40 7 mot förezsående år. En allmän nedskärning i bola- gens investeringsprogram sker över hela linjen. Man har således 'lyc- kats skapa en nära nog fullfjädrad förutsättning för. ekonomisk de- pression, utan att det ringaste rå på infletionen, som man ju offi- ciellt är ute för att bekämpa. Eisen- howers andra regeringsperiod har börjat med tonvikt på otur, både ule och hemma. . : Missnöjet med den ekonomiska verket så starkt och så utbrett, att man med — bestämdhet redan nu kan förut- 'säga, att republikanerna vid pre- lid let inte k att ha ers miska politik som Eisent eko- nom!ska rådgivare gjort upp är i all sin enkelhet den, att ”inflatio- nen” skall bekämpas med enbart "konservativa” vapen som hög rän- ta, kreditrestriktioner och minska- do alatsutgifter, samt att om en tillbakagång I produktionen av större pro” 'ioner skulle bli följe den en politik med' lägre räntor, littode kreditrestriktioner och si re statsutgifter skulle ta vid. Sh-' enkelt och precisionsartat funktio-" nerar nu:' emellertid inte ett mo- därnt jfättelands "invecklade . eko- nomlska maskineri. Det är relativt lätt att med ovannämnda medel” slå ott lands ekonomf ur jämvikt, men . dot är into lika lätt att Åeratälla, k " bol. don då -e en avlägsen chans att vinn. En'ny påminnelse anv lom tidningsdöden ; 'utgör "meddelandet om” ätt Små" landsbygdens Tidning från och med den 1 oktober: skall: övergå från Igex- till" sad idning.' Det "är -> år har mellan teologernas mening - om kristna läran och lekmannens syn därpå uppstått ett svalg. Lekmän som lyssnar till sin ra- diopredikan, går i sin kyrka. och läser sin bibel avslöjar oftast omedvetet vid resonemang" en - helt annan åsikt än den kyrkan - förfäktar, I början. av seklet fanns alltjämt gudomen kvar i sin urbibliska - hårdhet och "stränghet, en oblidkelig makt, som förde vinden och rörde reg- nen och lade sig i allting på jor- "- den. Det var 2za bild / vilken . om naturkrafterna okunniga folk för tvåtusen år sedan hade ska- pat. En ny generation som sko- lats i vetenskap har. blivit till. Den är förtrogen med naturens. krafter. Dessa inger inte längre - skräck. Den moderna människan "faller i förundran inför univer- -” sums väldighet: men hennes själ - fylles mer av frågor än av fruk- tan, I det allmänna medvetandet har' gudsbegreppet undergått en förvandling på femtio' år men " kyrkan har reagerat med hög- kyrklighet och därigenom ” har: avståndet mellan . teologer : och lekmän fjärmats. — . En folkomröstning skulle ge för- krossande majoritet för fru Lutte- man, tillägger HP, Och det är myc- ket möjligt, även om det är så att svenska "folket I I reagerar '. > mycket 'ekonomiska skäl som dikterat detta för en tidning mindre angenäma steg, En tidnings väsentliga uppgift fär alt förmedla nyheter så. snabbt som möjligt och i så stor utsträck- "DET HAR IDELIGEN GJORTS GÄLLANDE bl a i Sunt" Förnuft att landstingen tagit ut ålldeles för höga skatter av 'medbörgarna : och öri, samlat 'i ladorna: De ning som. indigt "tillåter. iDessa "möjligheter be>kärs starkt jgenom att antalet + utgivningrdagar konjunkturnedgång på allvar fram besvärjts. Skulle orkan nu blåsa upp | lir det mer än naivt att tro” att w t med några p har även satsat hårt på att vara or- fan ”Smålandsbygdens Tidning gan föl ”jordbrukarnas och lands, skulle få skuton på rätt bog Igen. Vad som lr det mest deprimeran: vaftidolögens tillkomst. , 1 dö do I detta bedrövliga "sparande" Washington är att föravarot oupp- ; hörligt försvagas, . trots det allt splindare Internationella läget, Just I dagarna motiverade mr Dulles sin ' optimism med att han ”tror” att de modärna vapnen är så förfärliga, att de aldrig kommer att användas . dens för: srörelse i Jönkö- Ipings län. Detta var bakgrunden till Entuslasmen ör bonderörelsen , förde fram tid- ningen till en' vilar -pocition: Under trettiotalet och långt in på fvrtis- talet levde "tidningen högt på sin » stridbare' och. elegarit fäktande re- . daktör, Folke Bengtsson, Med hans :kortgång . började . ” motgångarna. iDävtill kom den” ständiga penning- — och n Wilson kom dugen därefter med order om att USA:s arménumerör skall ned«. skäras med yltorligare 100,000 man — baserat på mr Dullos tro. — och för att spara 1 miljard doltar åre ligen för statskassan, Men om USA enaldigt avrustor, så är dot bora ett säkert tecken på att krigsfa- ran ökar, vad än den åldersskröp« lige mr Duller tebrgar tro. Det har hänt två gånger tidigare under Dulles liv, att ett halvt avrustat, po- litiskt optimistiskt USA bliva attac- kerat, : Nu har Washington lyckats "spa- a" 3 miljarder dollar för året ge- nom alt försvara sitt flyg, sin flot- ta och armé. Men samtidigt har en ator del av statsskulden förfallit till betalning och för att "förnya denna statsfinanslering får USA nu betala $ I ränta på sina prima statslån vä ingen. och den .därm-4 följande våldsamma dyrtiden för "tidningarna, som satt så hårda svår efter sig I praktiskt taret hela värl- dens tidningsoross, Jan småländska landsbygdsbefolkning, som trovet stått och alltjämt står bakom Små- landsbygdens Tidning, har offrat mycket pengar på sin tidning — allt för mycket. om krasst ekonomiska synpunkter lagts på saken, När tid- » ningsledningen nu tagit steget från sex= till tredagarstidning vill den därmed trygga tidningens fortsatta » existens. Detta" sker på "bekostnad av nyhet-servicen.' men Smålands- bygdens Tidning bar säkerligen allt. jämt en: viktig funktion att fylla, bl a som konts”targan för det, ritliet |- floreranda — föreninesivet på den småländska landsby gden Trevlig... Forts fr, föreg, sida, Invigningstalet hölls” av "folk- skoleinspektör N. "A; Nordin, Varberg. I detta erinrade han Orvar Trollér en tacksam tanke | om den stolta tradition s som byg: för det arbete han hade utfört |den kunde visa upp. Han erin- för skolans tillkomst. rade om svenska folkskolans ti- i rande: om” gamla. tiders. skolliv, landsting,' som så gjort, har faktiskt fört én mycket klok politik, det vi- ”ay sig'nu, påpekar Ny Tid (s): "Den ger dem möjlighet att full-- följa ...sjukvårdens utbyggnad utan att behöva tillgripa låne- medel :i tillnärmelsevis' den ut- sträckning, de annars skulle ha » behövt.- Efter utbyggnaden kom- mer driftutgifterna självklartatt ' gå starkt i höjden. Hade de lånat , Pengar till ' investeringarna : så skulle de: också haft dryga ränte- utom avb na "ett fullgöra: De har tagit skatte- . höjningarna i förväg... Det. blir nog också i längden det billigaste Hättets pr rt es mall I Halland har högern och folk- partiets landstingsledamöter Pprote= sterat livligt då landstingets majo- ritet lagt undan en- del pengar i fonder. I år har det ställts' större. krav: på landstingets finanser . än tidigare, "Tack vare fonderingarna kan -en, skattehöjning . undvikas. Högermän och folkpartister . tiger nu ty deras skattésänkningspoli= tik. visade sig vara allt för opti- tel, nn diga, utveckling. - Från början avsågs "att ge allmogen . barn läskunnighet för 'att främja kri-' stendomen. . Han avslutade sitt tal med att förklara Skottorps nya: skola invigd. ” » Häradsdomare Adolf ' "Persson höll så ett humoristiskt. anfö- där . örfilarna dominerade, och han tyckte bättre om den tidens uppfostran. än nutidens, dalt med ungarna. ' Efter kaffedrickningen v sades skolan för de inbjudna av byggmästare Bertil Nilsson och skalstyrelsens v. ordf. Hen- rik Wennerholm. svaret, eller vid fronten! Ingen blir i dag tolbeväpnad och. till och med: av ligt, något som mest förekom > i gamla" gagor 'och historiska bet : rättelser... Så är det inte numera, ty andra världskriget åstadkom här=>: > vidlag -en revolution. I det totala” . krigets” tidevarv är vi alla mer el= : ler , mindre soldater —i. civilför- vid" underhållstrupperna : förvånad över att möta en kvinna i strikt militär uniform, kanske pis-, officers grad! ; . I det sistnämnda föllet kan hon t ex vara medlem av frivilliga au=. tomobilkåren och mobiliseringspla= : cerad vid - ett.” transportförband,” d v s ha ungefär samma. befatt- ning som en del:'befäl vid träng- trupperna. Hon . är. utbildad inte bara i konsten att köra olika slags militärfordon under fältmässiga för- 'hållanden, ' utan också i exercis, - Men. i det” "totala krigets. tidevarv | Hjälmdis, Blénda; Kristina, Lotta, Johanna — - det ö samnet t på berömda amasoner, som vi återfinner på historiens blad. Amasoner > var ännu för några årtionden sedan något ovanligt och märkvärdigt. måste praktiskt taget varje kvinna, Ak &Z SÅN dels-'att - där" uridfägna” dem ' med mjöd "ur gyllene: dryckeshorn och med fläsk från .den underbara gak ten' Särimner, Man kan också sä- ga: att valkyriorna, frånsett viss transporttjänst, ' närmast kan -be- traktas som enhärjarnas ”förpläg- dslottor”. Men ' vikingatiden ha- I En modern amason. mA Vi dricker niest : 2 kakao” i Europa -. och näst” mest. tå (OLM. (Press). so rd oKH salar eler skriver det: svenska folkets dryckesvanor äonen nästan . alltid alkoholkonsumtd Tr som avses. Vi konsumerar eme. her | avsevärda kvantiteter av andra dryc- ker också, t ex ”tropical beverages",” som det brukar. heta i marknads-. översikter, d v s kaffe, te och kakao! Att vår. kaffekonsumtion är bland. de högsta. i världen, är ett välkänt, faktum, sammanfattar Svensk han" del i en översikt. "Vår import av rå- ”<afle var 52.660 ton år 1938 och hade Srra året vuxit ytterligare till nära 8.000 ton. Att sedan kvalitén på det fe, som kokas hos oss, inte tål-att tämföras med 'det' som bryggs -på sydligaré breddgrader med en långt mindre konsumtion är en helt anrian sak som absolut inte kan läggas vå- ra kafferostare till last. se Överraskande” nog hör vi till de större förbrukarna också. av te och £akao. Teimporten, 'som: år "1938: var nära 500 ton, har stigit 'krafligt + och utgjorde: ifjol drygt' 1.300 toh, vil-" ket 'motsvarar: cirka 2-hg per invå- [risk grund. '. Den berättar om hur danskarna inföll i landet, medan ett "fälttåg iNc Jorge. Då samlade Blän- da Värends, kvinnor kring sig, och med vapenmakt i förening med list lyckad kartläsning, pistolskjutning och andra rent militära kunsk Men hon kan ock:å vara lotta > — i sjuk- vårds-, förplägnads-, expeditions- eller Juftbevakningstjänst eller en ”Blå stjärna” för att blott nämna några exempel. Hon kan vara knu- ten till' marinen” eller flyget, och i vilket fall som helst :måste hon ha en viss militär kasta sit d sj oeteteblacersd v Men, även de'som;; fronten, det må va Ja, i i dag är fö äiktiskt taget kvinnor förutbestämda att vid mo-. bilisering i.högre :ell bli krigare — att bli a och främst: ur w grungligen ordet am as A var. ett forntida” dofolk a av "idel kvi 1.0r, Deras vapen 'var pil:och båge, och för att bättre kunna spänna Cenna hade de högra bröstet bort= / tränt, De:sa amaconer säges ur- sprungligen ha bett vid Svarta ha-" vets kust, Under befäl av sin drott- ring, Penthesileia, ingrep de på den trojan:ke konungen Priamus sida i 'rojans"a kriget, :Sedermera för rriog Herakles ett krigståg mot dem, Ordet förekommer ju också i namnet "på Sydamerikas största flod," Amasonfloäen: Dess mynning upptäcktes 1500 av spanjoren Pin- zon och 41 år 'senare seglade hans landsman Orellana utför floden från bifloden Napos inflöde, vid”råkade han i strid med india ner, anförda av kvinnor, och detta tros ha givit upphov till flodens namn, Men andra eder namnet ur infödirgarnas benämning på flo- den, Aassona, som betyder ”båt- förstöraren”. Skall vi övergå till Nordens my- tologi, kan "man ju nämna valky- riorna, som enligt asaläran var skö- na tärnor, som dels hade till upp- gift att föra alla tappra hjältar som fallit i ärlig strid, de s k enhär- jarna, från slagfältet till Walhall, i lägre, grad : delvis konstate de även”sina jordiska amasoner. I den i. ”Svenskarna och"deras höv- dingar” ingående sagan om sköld- mön Hjälmdis, som vid fjorton års ålder satte sin stupade faders hjälm på huvudet,” tog hans sköld! och spjut och, sedermera i tjänst. hos Erik Seger: säll stupade i slaget vid Fyrisvall;, berättar; Verner v von Hei- 7 | benet av'sen kanonkula och avled DN tt. Bronsstatyett ionale, Neapel). - . Amåson (Museu: Ikaran 's som n tolfte och yngsta, Mången: bister. bärsärk . ljusnade, när han så; 'på de: vänå ansiktena, men 'sköldmörna gåvo ingen akt på kämparna, utan talade glättigt sin- serhellari ”oMi” sina” vapen och häs- tar, som stampade utanför, stallet”. Och litet längre fram: ”DåÅ såg han”, (Styrbjörn); ”att det glimmade till inne'i sandvirvlarna som facklor, Det var sköldmörnas lysande flock, com sprängde fram med lyfta spjut, och han kände "igen. Hjälmdis på hennes fladdrande hår”, > . Lotta, Johanna... Vi-går vidare allt längre in. på historisk mark,” men alltjämt är de "kvinnlig; krigarna I d. hjältinnor,”var .de än uppträder. I Stagnelius dikt; ”Blända” återges en" gammal sägen från Värend i södra Småland, .vilken åtminstone vila på histo- - rens is. I sin. bittra. sorg, gi . de" borgerskapet, i som tvar henne na och jaga bort dem, Som en be- föning härför fick' värendskvinnor- na lika arvs- o. giftorätt som män- nen, och såsom en utmärkelse till= läts de bära en 'speciell, krigisk ut= rustning vid bröllop, . Litet längre fram i. vårt lands historia” finner vi Kristina Gyllen- stierna, . Sten : Stures : unga ' änka. 1520 häde hennes make i striden mot danskarna blivit 'svårt sårad i kort' därefter i en släde på Mäla- de besegra inkräktar- |serats o. filmatiserats, Så alla ner ju till henne. ning som kakaoförbrukare vär” vår nare "och år, Detta innebär att: vi tillsammans med. Danmärk "ligger 'på andra plats i Europa 'efter . oslagbara " "Jängland där man konsumerar ' hela 5 kg pr capita, Det är. alltså tydligt att. teet vinner ständigt nya' anhän- gare. hos öss; Detta bekräftas också I "Vällingby t ex har det. visat sig att de "unga familjerna dricker mera te än kaffe >— i antal koppar räknat, bör- försiktigtvis tilläggas. Det kan ” Moderna amasoner' " "Tyvärr är' det inte alltid blott de ädlaste krigsmannaegenskaper- na, .som kännetecknar amasonerna, Ofta hör, man - -talas” om att kvin- av fyra. små, barn, -svek Kristina ej den "höga plikten 'att fortsätta sin..makes värv. ' Hon och hennes vänner" innehade. ännu några äv av dem. var Stockholms slott, där 7: hon själv tog 'befälet.;, Hon under- tryckte' sina tårar och: de ka: oktaomd sö rikets viktigaste ' fästen, Viktigast sträckning; under det senast varmt tillgivet,' till modigt: försvar. Hon tillbakavisade uppmaningar till kapitulation, :. staden '-- försvarades tappert och ' danskarna: måste tills vidare uppge sina försök. Men med fagra löften "att förlåta "allt 'inot- . stånd och att hålla alla rikets in= " byggare vid deras lag och rätt, fick den danske. kungen, ” Kristian HH, : -slutligen huvudstaden ätt ge' sig, ur han höll dessa löften vet vi, "Det skedde genom" att iscensätta : Stockholms: blodbad. -«. Kristina : själv jämte hennes moder och mån- ga andra högättade svenska damer fördes till Danmark och fängsla= des. : Samtidigt som Kristina i Stöck= holm ledde kampen mot danskar= nä, skrev 'hon'.såsom ' hövding för det fosterländka : partiet” och hela - motståndsrörelsens -- ”överbefälha= - vare” till allmogen i olika land- skap och förmådde dem att, resa sig, I Kalmar förde en annan kvin=' na, riksrådet”: Johann Månssons ' änka, Anna Eriksdotter Bjelke be- ' fältet och ledde i'det längsta med klokhet och föpperhet stadens för svar. I lika hög grod som dä högättade damerna, finns,det också: krigshjäl-- tar bland kvinnorna av folket, men det är nu en” gång så att toppfi- gurernas namn hår lättare att fast- na på historiens blad. Det är blott när någon ' skald - eller författare som ämne "griper ett människoöde [ai ur 'de djupa leden, som" detta går till -eftervärlden, Så var det ju med Tätt, över honom tills Seu bestännle frun, Nngre bror. Ikt krig met Rysstaml, sahets räkning. Men året dä gifte han sig ut d Adolf Frolrik hade det inte Först bestämde ryssarna haa gitte sig. Han kom från Hulstein-Got- torp pch fölk, sa mel intresse hålter rela på lunghga släkt- trålar, kunde räkna ut art ban var son Bill Karl XI:s mvågers förke au knappast för eo kunsakarriär, viktigare var att ryssarna så ifrån att man skulle välja Adolf Fredrik till kung, Det var 1743 och Sverige kule jur senvom- fört ett av siva mer nusstryekale Hit kom han alltså mest för att bälla rela på bråken svens skar för ryska kejaransn Elis Nn preussiss ka prinsessan larisa Ulrika, eo amper dam aven inte var fränt | mande för härskandets välsigs KR so sa neker, Hon lyckades t a m. el da upp hona till ett stilla re vulutions försök mot seringen, men det mistyckades som duet neta Adolf Fretrik företer sig. För ngvrinsrå fann att en namnstärpel på viktiga papper kunde duga lika bra som kung- ens ecen namaterkning, Och en stämpel var oumdlre pratsam) 1371 dog denna verkligen fö” ga märkliga kung, ban fick allt. så åtskilliga år på sig att ägna sig åt favoritnöjena exercis och. svarvning, Oskyldiga nöjen” som kas göras till kungliga dygder . för ett snällt och välvilligt folk. RR. G. 0.” Proktiska taget alla krizxnor & böngar är id: mobilise.ing bli ett slags amasoner. Hm Jar mon a att vid en ev. frivilliga automobilkären. Ssa medlenimar ur 1 5ld. ländska kvinnohövdingen Blända, " vilka båda” var enkla bonddöttrar. Så var det öckså med Lotta Svärd, som -Runeberg gjort odödlig genom sin dikt och som ju givit namnet åt hela den-moderna lottarörelsen. Vi har tid gare nämnt: sjukskö- terskorna vid fältförbanden, och om man alltså anser att med amason- - begreppet även låter sig förena humanitär verksamhet, blott den har krigsmässiga förhållanden som bakgrund, har man rätt att nämna Eisa Brändström, "Sibiriens ängel”, såsom vår tids främsta svenska re- presentant för amasonernas släkte, ordet taget' i dess ädlaste bemär- kelse. En sådan gärning som hen- nes är dock vad man menar med krigsmannadygder, när de är som bäst, Av utländska amacorer ” histo- rien finns det ingen som i märk- lighet kan liknas vid Jeanne &'Arc, ”Jungrun av Orisars". Det har skrivits och talats så mycket om hecne. hennes öde har dramati- för: några” 'decenni rr” sådan: a utejö i de' mä ärkliga särvaréelser — har; som , za av le tär om vilken man skulle kunna säga ” ”alta tiders" amason”, : intytts genom andra världskriget. blivit något mycket. vanligt. I alla kampen kvinnliga Krigare, kanske mest bakom fronten, för hemorts- försvaret, i luftskyddstjänst och vid underhållstrupperna; Men på mån-: ga håll kämpade även kvinnor långt framme i de främsta linjerna; -och särskilt inom den ryska armén tor= de detta ha varit fallet. Och i egen- skap av läkare och veterinärer följ- de tusentals ,unga ryska flickor det, röda rytteriet i fält. ” ” Men som framgår av de histo-' riska glimtarna som givits i denna artikel, har även våra svenska ama= soner « — , lottor, civilförsvarare, sjuksköterskor, bilkårister, ta traditioner att falla' tillbaka på. vande och ferliga uppgift .s kvinna kan få i krig — om en Vi avser naturligtvis de, = gör sin plikt mot foserlandet, X. ven de förtjänar förvisso hedersbenäms- ping amasoner! . Laholms: Tidning ä är oersäilig som annonsorgan i I södra" Halland - TR IN fe oe eV w s ABANAMARNMSAAMAA ShA jorda : marknadsundersökningar. arméer förekom . under den stora ' ”Blå . stjärnor” och många andra — stol-" . Och vi höll så när på att glömma ' en kategori, kanske den mest krä--. spionens! ' som i det" egna underrättelseväsendets tjänst för övrigt nämnas att de 'sedan några N år d a i Värend var ' borta på garna I änabbt. slagit; igenom. Ungefär hälften av 'allt te,: som säljs här i landet, består av teabags.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.