- Ta tillfälligt sjukligt: tillstånd hos |Detta.är med-andra ord att. fram-. motsvarighet i verkligheten. Varje ländska' stämningar, "kan man frå= : hjärnän ' ' eller också hypnotisk jkalla en typisk hörselvilla..: :"Isinne har ju sitt speciella centrum | ga sig, om inte hela den diskussion. x S Å B B ÅA T N T Å N K Å R sömn. :.3. FRI etter Det sinne, som är mest utsatt för li hjärnan. Syncentrum ä är till exem- Aamulehti; «har tagit, upp på . sätt KÅ YyrerYeereevrevyYyvvyvvyTv vryvyeryvfysyt vr yrertYYYYYYFYSTYYSYE TTT YvFFrervoerTYEYPYY Py "rYven fryvyreeeYyeryrvY EFT VY? ferYetYYv TyrtervtvY yvreytYrrfrYerrreT er yt YT Yt YI TTO YretTevYY Yt Te TYYrttFVEY YT ” = fördagen” den". 5 oktöb er 1957 -—= LT. Höstens Jandstingssejour På måndag körjar årets landsting och landstingsledamöterna får un- der några arbetstyngda dagar pe- nelrera en hel rad för länsborna angelägna frågor speciellt på sjuk- DEN 5 OKTOBER 1957 råde vid årets landsting är r. därför särskilt glädjande för ungdomen. 1 detta sammanhang kan nämnas ett nytt projekt för att även jämna vägen till produktionslivet för den, vårdens och utbildni Ett intensivt utskottearbete föregår arbetsplenum och man kan tryggt påstå att problemen diskuteras: all- sidigt innan tinget beslutar. Önske- målen om förbättringar och nya ini. tiativ på olika avsnitt av landstin- gets arbetsfält måste vägas mot de ekonomiska resurser som står till förfogande. H - De ekonomiska konjunkturerna har varit goda under en följd av år Landstingsskatten i Halland är re- kiskt efterblivna ungdomen ge-t nom planerna på att starta ett yr-| keshem för dessa. Försöket göres i: mindre skala och i samarbete med skånelänen, men det inger goda för- hoppningar för framtiden, i " Vid fjolårets Jandsting förekom 'en uppmärksammad debatt om byg- gandet av en gymnastik och sam- EX Centrum, Laholm, : söndag vid föreställningar 3, 6 och 8 Walt Disney's Davy Crockett och flodpiraterna med. Fess Parker, Buddy Ebsen och Jeff York. ”De må vara si- sta slantarna av veckopengar eller folkpension, detta program är värt dem för varenda ung- dom upp mot de åttio. med ä- ventyrssinnet i behåll. En även- tyrsfilm av bästa märket skri- ver en. tidning: N : "Vallberga biograf: dd ger: söndag kl. 8 den. fransk- svenska . filmen ”Häxan" med. Ma- rina Vlady. Den är till stora de- - lingssal. för- plö kol En 'sådan ingick i den ursprungliga byggnadsplanen men har av olika” orsaker ännu infe kunnat realiseras. lativt hög, men ink har medgett att kostnadskrävande pro. har emellertid lett till positivt resultat i i det att förvalt- jekt kunnat reali Land: har även lagt undan pengar i re: serv för att kunna möta en stagna- tion utan att därför behöva pruta av på angelägna anslagsäskanden eller höja skatten, Diskussion Har tidigare stått kring frågan huru- vida landstinget tagit ut mer pen- "I gar I skatt än vad som verkligen behövts. I år spåras emellertid en . viss avmattning i skatteflödet under det att speciellt driftskostnadwers'a-- för sjukhus och andra landstingets ättningar, stadigt. klättrar ”upgåt > pÅ utgiftsstegen, Tack vare ' den: > framsynta ekonomiska politik lands; tinget bedrivit under de ”goda året: går debet och kredit ihop ändå. Ett enigt för i k föreglår o- 3! i år begär anslag med 87,500 kr. för täckandet -av lands- "tingets andel i byggnadskostnaderna. Delning av Falkenbergs lasarett i r 'en medicinsk och en. kirurgisk av- delning är ett angeläget önskemål "både ifrån Jasarettsdirektionen,' k'efsläkaren och allmänh i la! lar . lad i Sverige och när filmen hade - urpremiär i Mora och! Falun, såldes alla biljetter- na på någon timme till premiär- föreställningarna. Barnförbjuden.. ” Söndag kl.' 5 den av barn- milmsjuryn rekommenderade fil- men ”Kastrul Iresan”. od Växtorpé biograf” ger. söndag kl., 8 den äv censu- ren tidigare förbjudna svenska filmen "Aldrig i livet” med bl. a. Lars Ekborg, Ingrid Thulin och Sven Erie Gamble. 7 : Filmen är wettets upptagningsområde, Den! froeta förs fram i' ett par mötioner "och kommer. sannolikt -att bli före-- 7 mål för ingående debatt. - På det kulturella området hälsas med tillfredsställelse att den gamla och kulturhistoriskt värdefulla Larz sagården i Köinge nu äntligen synes kunna räddas åteftervärlden genom; att få en fristad vid Katrinebergs: förändrad skatt, Hallands landsting” är ett av de få landsting som i år - har att ta ställning till ett sådant förslag." Åtskilliga andra ting ställs inför behovet av kraftiga skatte- höjningar, kola, De ek iska förut-. sättningarna härför infrias dels ge- nom landstingets medverkan; dels ' genom en berömvärd frivillig 'eko- nomisk insats Några av de mest allmänintressan- ika fråg ina vd årets landsting redo=! visas i en serie artiklar på annat bar or Dessutom blir det på söndag kl. 5 matiné med den" av barn- filmsjuryn: rekommenderade = fil- men ”Kvarterets olyckståglar”, : ; : "Hishults biograj Ber" söndag kl. 8 den i strålande lan, med , Ray Milland, Murphy, War Bond m.' f1. . Barbförbjuden. AA Tore” rös Fagerhults biograf - ger söndag kl. 8 den sensationel- la '" filmen "Hitlers sista dagar”. Albin Skoda gör en intensiv -pre- station "som . Der' .Fhrer; Filmen är. barnförbjuden. to ”Knäreds biograf Lita ej" på” «allt: ni set. era sinnen kan bedra er! et är inte alltid man helt ochlg hållet kan lita på riktigheten av: de intryck från yttervärlden, som via våra fer sinnen förmed- las till bjärnän. Även den som är fullt normal och har både lukten, smaken, hörseln, 'synen- och? seln väl. utvecklade. kan' utsättas för misstag, och i själva verket sker detta mycket oftare, än män. ial- mänhet anar. Våra sinnen är. tvärt- om. ganska lättlurate, och utan ett intimt "samarbete" dem" emellan samt erfarenhetens och förnuftets gerar på sitt sätt. Xr den: elektriska strömmen kall eller varm? ' Även detta är så att säga individuellt. På: en köldnerv verkar den kall, på' en --värmenerv - varm, på en trycknerv framkallar den ett tryck, på en hörselnerv 'en ton och så vi- dare, Dessa saker utgöra det bästa beviset för: den. filosofiska satsen, att vi ingenting veta om tingen! i och för. sigi ("Das Ding an sich”) utan endast hur de' te sig för oss. Och :hur tingen” te" sig för oss är uppenbarligen "mera beroende' av kontroll och. inflytande skulle" deras' vittnesbörd ge upphov till tämligen virriga be- | ' grepp om tingens utseende, .egen- skaper och inbördes avstånd med mera. Det är till exempel vårt för- stånd och icke våra ögon, som sä- ger: oss," att "solen är betydligt större den .ser ut; och. det är inte vår. hörsel 'utan vår erfaren het, som talar om, ifall ett ljud av viss "styrka :har uppkommit långt borta eller i: vår. närhet.” Med en- bart smäkens hjälp skulle vi knap- past kunna 'skilja mellan en biffstek och en surströmming — khåktsinnet och synsinnet måste' hjälpa till och kanske också ”muskelsinnet” i kä- karna, "3 ge : Moderna psykologer "och biologer räknar . med flera än fem sinnen, genom ' att:.till "exempel uppdela känselsinnet i 'tryck-,. köld-::och värmesinne,- göra -så "kallade "inre förnimmelserna såsom hunger, törst, trötthet '.och - smärta till : särskilda sinnen "och så vidare, Muskelsinnet skulle - enligt. denna -uppdelning vara det med vars hjälp vi kan be- döma ett föremåls tyngd "eller an" strängningen ' av ett kroppsarbete, Ehuru det utan tvivel kan vara berättigat att göra en dylik; upp- vårt. nervsy "beskaffenhet," än av tingen själva. - "Vi säger om en cigarrett, att den smakar bra ellér illa, Men 'är det verkligen smaken det kommer -an på? .— Knappast! Ty, om man stic- ker in en cigarrett i munnen på en person: med förbundna ögon och näsan -tilltäppt, så kan personen i fråga icke ens avgöra, om den är tänd eller inte. Ofta inträder emel- lertid; inte. okänsligheten i. detta avseende förrän efter ett par mi- nuter; .och . helst bör man befinna sig i ett någorlunda varmt: rum. Det'är lätt att anordna ett litet ex- periment för att pröva, vad lukt- sinnet har för betydelse för sma- ken. Man låter personen med 'för- bundna "ögon" och. tilltäppt näsa smaka ' ”på till exempel tio olika ämnen, såsom lök, kakao, kaffe, te, kanel, nejlikor, citron, skokräm, nypon och bröd. Den, som kan sä- ga rätt på fem av dessa ämnen, har anledning att känna sig belåten: ': Ej heller känslan är fredad från fnöjligheten att bli vilseförd. Vad beträffande känslans förhållande till den elektriska strömmen, har -.den saken, redan. blivit 'omhämnd. :Nu gäller det speciellt dess förmåga att riktigt reagera för vanligt tryck, Den förmågan ” är i viss mån in- pressen "i ”storfurstendömiet. ' Inom , | SSibelius tondikt Finlandia över hela" världen. "Såväl till innehåll som historia är den i all- ra högsta grad nationell. Vore det inte därför -skäl att upphöja den, eller närmast dess långsamma sats, till värdighet av en andra national- hymn i Finland? Så frågar höger- tidningen -Aamulehti i Tam- merfors och får både entusiastiska, tveksamma och avvisande svar från dem tidningen, tillfrågat. : Innan vi i korthet redogör för de synpunkter som har kommit fram i vad som kan antas utgöra inled- ningen till en debatt, som inte har avslutats och "säkerligen kommer att föras "på. många håll i Finland under en tid framåt, kan det vara anledning att påminna om hur Fins landia kom: till och vad denna ton- skapelse I redan nu har betytt. i Då Bobrikov regerade ve Finlandia ' komponerades "år 1899 för ett alldeles särskilt "ändamål och varen direkt insats i de då- tida patriotiska; strävandena i Fin- land, Året innan hade ”geheralgu- vernör Bobrikov etablerat sig i Hel- singfors ' som . tsarväldets maktfull- komlige representant och det skul- le "inte dröja" länge - innan - han "i handling .visade sitt missnöje med den enligt hans åsikt alltför fri- som " "också ' 1]s samt ”nog fick” denna verksamket” fortsätta ostörd ända fram till slu- tet av november 1899... '- 2 a. En: + kulminationspunkt -i » dessa festligheter- var.- den -galaföreställ- ning som den 4 november ahord= ” ; nades' på Svenska teatern i Helsing- fors. bestod -i en serie Tablåer” från forntiden”, " arrangerad av den finsk= språkiga : dr Kaarlo Bergbom. Muciken — utan tvivel var det « konstnärligt mest värdefulla insla= get. i programmet —: var enkom". för ändamålet komponerad av den ': då 33-årige Jean Sibelius. :å . Prograinmets huvudnummer nationalteaterns Fosterländsk hymn; förbjöds: ”"Märkligast av den tablåerna åt- följande musiken var finalen, men" varken publik eller' kritik | torde "| vid: urfrämförandet ; fullt . ha: upps; fattat det' budskap 'den bringade; Först 'sedan. korhpositören hade öm= arbetat sitt verk och sedan det: fått namnet Finlandia, kom det helt: till sin rätt, Men' ätt det inte 'då : längre. r rådde någon tvekan om: att delta 'musikverk vår hågot av en-. nationell ”lystringssång, en hymn? till : fosterlandet, visas inte minst. av att. det "under; de :s. kvofärdses åren ' fram ' till. 1905 var förbjudet. att utföra Finlandia i Finland, Där-"' Jad, språkiga och själ a tidni emot; Ruse. där några månader drogs fyra tidnin- gar. helt” och ' hållet in medan 16 andra 'drabbades av sammanlagt 26 temporära indragningar.. Den vak- na fosterländska ' opinionen såg mycket Snart" att dessa anfall mot pressen siktade djupt, att de vår en förberedelse till kommande åtgär- der avsedda ätt frånta” Finlånd dess fria särställning inom det stora kej- sarriket. En första naturlig motåt- gärd var satt. -försöka bistå offren också: e PEN Finlandia ;'ä är ' sålunda' från "de erraskande i att tanken pi Finlandia på många” andrå håll i världen, inte minst i ' ) itionen ' dock alltid gick under namn som inte på” minsta sätt antydde dess karaktä av en patriotisk tonskapelse. ledare, ns icke ompositioner . en :allmänt ; stund detta verk skapades knutet” ” Sö till Finländs historia. Det ä endast 7 musikaliskt: levande, utan”... "levande "stycke nationellt . tradition;- Därför ligger det. ingen ting att; Ser man till frågor som aktuali-' visar söndag kl 8.Alffed Hitch-| delning, skall vi i denna framställ- sa " seras vid årets landsting uppmärk- = ställe I dagens tidning. De ger ingen; | Cocks makalösa thriller "Slå: nol- | ning för enkelhetens skull taga vå- |skränkt, -ty om. man till. pel | för: och. ge erkänd särställning som symbol för i i an till poli; - rn + ätter: spets. t dem ekonomiskt stöd. I :städerna.o. | land.och folk aktualiserats i dågar sammas kanske främst ungdomens! fullständig bild av landstingets, är«; | 2 polisen" med Grace, Kel- | ra: gamla 'hävdvunna fem sinnen |ans spetsarna av en sax mö landst dnades insämlin- fter,.de k: bort; bildning, För Hallands vid! be ifter,' men utgör dock ' "ett ly, Ray Milland och Robert Cum-| till utgångspunkt för ,våra under- |fingérspetsen så. måste" a på NA ; rånade; i sn n na vefter,.dess skapares . bortgång. Må An RA aä | "vältaligt wvittrechörd ill . | mings.«4 "huvudrollerna.. En ange- sökningar... Vad beträffar det så)dem, emellan vara minst. tre. milli- | gar' och. fester till förmån för de|Det hade snarare varit. egendoms. äryr! ef- g en. vilka ut! näm” ”gastkremning garanteras. | kallade ”sjätte sinnet”, — det som | meter för att de icke skola uppfattas arbetslösa tidningsmännen och säll" ligt. om: så inte hade skett; Finlan - tersatt £ jämförelse med andra län.- De initiativ som tages på detta om- omordentligt "viktiga 5 mhällsupps gifter landstinget har. ” Filmen är i färg: | ,, Söndagens matiné kl> 17 blir » Crusoe", .- al Pärta ae sta strålande. äventyrafilar + åfter | finns det: ingen, logisk för sig, först 27 bil mint så halv Gen dessa kännetecken; och därför före Karlsson, + maka "till . kamrer | Daniel" Defoes oförglömliga bol eller." vetenskapligt berättigad an- |mellan uppgår till minst en halv des | kommer en -mängd geometriska och |, - F amiljenyheter Hjalmar Karlso. 1 Mellbei | — L.underbar: färga bi aen. Vr ledning att betvvila dess” existens. | cimeter,. vilket väl måste anses för andra figurer, som med flit äro upp- RN ee dess där Forts fr. föreg. sida. >” i dstrand.Jäbil RR född I skriver "hur Robinson Crusoe, li- Mén' då -det”ej. heller finns” lågot ganska märkligt. : Cd konstruerade för att — i allmänhet ae s. ia och vär öräighet 2 aven” strand. subilaren 'som är född i tillfredsställände bevis” för "att';det |." Hörselsinnet skulle vara"! ganska" i underhållningssyfte — förvilla sy. JARET3, D2 SAVA ymn, är 1 Energliförening'' styrelseledamot, I logen Våxtorps' Lycka var han i yngre år medlem. Läsning hör till hans "hobby och" själv har han en 'rikhaltig bol li Skaraborgs län kom år ' 1948 till Mellbystrand,'' där:: hon ingick äktenskap." Fru” Karlssori”' är eh duktig ekt 'gladlynt; vänlig han en rejäl och präktig man, som inte stic- ker under stol med sin mening. Rakryggad 'och' pålitlig är:han och vi bringar honom vår hon= nörs i ” Personligen är n rej 60 år : fyller på måndag banarbetare | Axel William Dahl, . Skogaby 3, Skogabyc” 50 år fylter 1 morgon ing Ester och :omtyck stav valla > si”sin om- et ' Erik" Larsson, Veinge, ställd Ås Laholms Järnhandel. an- "Karl Svensson: I en ålder. av 88 år avled på torsdagen efter en'tids sjuklighet f. lantbr. Karl Svensson, Plingshult, Mestocka. SS. som var född i "lilla Plings- hult" övertog. år 1891 sina: för- tankeläsare, spåmän och så vidare sägas ; vara: i besittning av :—"' så der skeppsbrott och ” räddar ' sig till en obebodd ö; där han sedar lever. i. and år. » Ett verkligt önskeprogram. ORETER TT äldrars gård, som . han innehade Toch brukade tills för sju år. se- dan, då han överlämnade. lant- bruket till 'en dotterson. :S.' var en duktig” lantbrukare, som ut- förde omfattande förbättrings- arbeten : på sin "gård, åt vars «| skötsel han ägnade hela sitt in- tresse. Närmast sörjande, är två söner,: och: en dotter; Alfred Karlsson, som bor på gården. Bernhard Karlsson, rörläggare i Veinge, "och Emma Karlsson som också bor på gården: samt barnbarn , och barnbarnsbarn. UNDER DINA VINGARS SKUGGA" met Av domprost Nils Bolander, Lund. St SS Psalmsångaren sjunger i ök- nen: 'Du är min hjälp, och un- der dina vingars skugga jublar|- sta och djupaste i i all” människor gemenskap. : Tacksägelsed. Han sö er aldrig: Måste. jag? Måste jag. tjäna? Måste dag tac- ka? : : Han säger i s jag?, Får jag tjäna? : Får jag ;skäpens: kontroll,-skall vi "här" all- existerar, 'och" det i'varje. fall: äns dandrager sig. den' kritiska veten= deles förbigå . detsamma, > Sinnesvillor är Kuvudsakligen a av två olika slag — illusioner och hal- lucinationer. Med illusioner menas sådana sinnesvillor, som uppkomma på grund av beskaffenheten hos det yttre föremålet, och :som bestå i ett felaktigt' uppfattande av. densam- ma, Vid hallucinationer åter, finnes inget yttre föremål, utan :det män tycker sig; se eller: höra saknar motsvarighet i verkligheten '— det är » ”inbillningsfoster”. Exempel. på en illusion ä är en högring och på en hallucinati ett: lusioner är ju någonling som även varje normal människa råkat: ut för ' då "däremot :hallucinationer i allmänhet. förutsätter : ett. om ock hjälplöst utan :'erfarenhetens och förståndets' medverkan. Att vi i' viss mån. kan avgöra; hur långt bortifrån ett ljud :k 7 till pel i som 'en' enda: spets. På "skuldrorna |: kan de båda spetsarna urskiljas var |; nen. En typisk och /rmycket roande] teckning av detta slag, där etfekten hringad. tydligt skuggor, är. vid- själva verket icke uteslutande hör- selns förtjänst, utan: def. är främst vår ”erfarenhe "som, säger, att sett ljud på ett vi karakteristiskt sätt blir , svagare” ju längre bortifrån det kommer." Att lokalisera :ljud ingår i ärlnu mindre" grad i hörselorganets förmåga.' Därest vi icke veta, förstå ellerse' varifrån ett visst ljud kom- mer kan vi endast sluta oss därtill genom att vrida på huvudet för att höra efter, när Ijudet hörs starkast. Hundarna med. flera .djur rör som bekant i stället på. själva ytterörat. Buktalare, som kan tala utan att det stående figur, som föreställer ett an- tal kubbformiga tärningar intill var. andra. Ser; man” på. bilden ' på ett visst sätt ser det utiatt' vara sex tärningar; Men ser "man den på ett och i bådäå fallen äro intrycken lika tydliga. De''olika intrycken avlösa varandra, på ett mycket listigt sätt, medan man tittar på bilden) och ofta] saken, . . Den andr: störa” gruppen av. sin-. nesvillor är som ovan nämnts, hal- Iucinationer. Dessa yttra sig på så syns på kan få åh n fantasi. att : förlägga ljudkällan : till vilken. plats...som helst i rummet. En illusion upph ofta däri genom;y- att ett föreriål undandra- ger sig observationen av vissa sin- nen, så att detsamma blir så att säga alltför ensidigt belyst. En per- son med förbundna ögon och näsan fullkomligt tilltäppt kan till exem- pel knappast skilja mellan ett äpple ill » är synen, Den synvinkel i vilken vi se 'månen är. alltid en halv grad, oberoende om den för tillfället står högt på himlen eller vid horisonten, och .månen borde alltså alltid synas lika stor. Men det gör den inte utan ser tvärtom be- tydligt större ut vid horisonten än sätt, att pers i fråga ser saker, hör: ljud: eller . erfar: andra sinnes- förnimmelser; 'som icke "har någon pel- beläget i bakre delen av'hjär- nan,; och dit leda samtliga synner- ver.” När ' ögat emottager ett visst intryck, förmedlas detta genom ner- verna till syncentrum i hjärnan och då ser vi föremålet. Detta är i nor- mala fall. Men en 'retning på syn- sinnet i hjärnan kan också åstad- dia har ju dock under flera 'decen: nier hört till: den: "så 'att säga jäv ej ästadkommes' med tillhjälp av tve- åsikter, De entusiastiska tänkei främstar "rummet: på” Finlandias” 1; annat :sätt ser det ut att.vara sju, |." de "visa till- fosterlandets "lov och a "att konkurrens. H mellan två officiell i utan att manisjälv gör någonting åt net kända tondikt'till fosterlandet, spi las i alla sammanhang där man ön= skar . förtäta och ; fördjupa foster= tion, kan frånta den. s som tr anser” '.dessutom, "Finlandia har redan en position > "Eftersom ' Finlandia,' Sibelius mes som inget'annat musikverk Finland har, kunde: 'man "säga, sigt störa" lämplighet” som nationäl- hymn; De tveksamma kan ej glöm ma att texten till;Runebergs Värk? samma mån ' som Finlandia . redan :nu två nationalhymner, Den)" ena, Vårt land, 'har- rötter. i den'' nationglla ,väckelseperiod som da= ' jag! till | verkligen: tacka? och en lök. Vad som skiljer äpplet |uppe på himlavalvet, vilket följakt- | kommas på onormalt sätt, t ex av en | teras till 1800-talets mitt, den änd-: Varför skulle jag jubla och oss och vill utplåna” denna. för- 'Ja,' den! som på allvar mött och löken åt är nämligen framför |ligen måste vara en synvilla. Orsa- |sjuklig beskaffenhet i hjärnan, 'Då|lra:i den begynnande. frihetskam=. tacka — frå gar alltid klentr ödande otrosfråga och. i stället livsförvandlaren Kristus: lår: sig | allt lukten. Smaken har sitt säte i|kenr anses ligga i att vi, göverskatia uppstår en ”hallunication. Genom | pens år kring sekelskiftet, den ena ör och vantron. "ntron I väcka till liv en annan frågar . | att. tacka i alla "livets förhållan- smaklökarna, i vilka smaknérverna tänd. k skrämsel eller andra tillfälligheter | är ett verk av Finlands största dike? ! Tyvärr är det i te nå Varför skulle. jag inte. jubla den. st utmynna, och varje nerv se” med åndet till him! 1 i ning med en stark fantasi kan tare, den” andra av "dess störste , . I vanli, nte någon 0-loch tacka? . 1 medgängen:' ”Herre: Aas är endast för en enda smak. Vidare är | höjdpunkt, och att vi därför tyckt;|i övrigt normala iskor bli ut-|k tå Inga en=. : .. Ig syn att få se en prövad MN för ringa - N > Jag smaklökar "för samma sorts smak jatt månskivan, som i båda fallen |satta för - hallucinationer, -Sjukliga käter, opinionsundersökningar eller;,, . människa som motgången gjort Ty du är min hjälp; och 'un- | (ör ringa til all den nåd och all | syamanförda till samma ställe på|upptager lika stor. synvinkel, bör |anlag för halluci er officiösa rel i torde: förgrämd; bitter och hånfull. Hon tackar inte Gud -- hon anklagar honom. Rasar, knyter der dina vingars skugga jublar jag”. : Detta är trons livslust, trons den «+ trofasthet - du har: bevisat din tjänare” os: > I'..motgången: ” ”Hérren' gav tungen, Sött är till exempel Joka- liserat ':till tungspetsen och, beskt till tungroten. Om man berör tung- vara större ju längre bort den är. Synvillan skulle med andra ord vara orsakad av ren inbillning. Om före i allmänhet genom något fel i den del av hjätnan; som berör det för- villade sinnet i fråga. +: + numera "kunna rubba dessa två -verks position som symboler för de: kulturella krafternas" "oförglömliga ” näven mot Gud. dråpliga, -outtömli och" Herren tog. Välsignat” 'vare | spetsen med en glasstav kännes en |mål,' vars storlek vi ungefärligen | ; Under hypnotisk sönm kan även |andel i Finlands kamp; för sin själv? Varför skulle pb ämne , Omliga ' prediko- Herrens namn.” söt smak. Men det är endast en|känna, till exempel träd, avteckna fullt. friska och normala människor ständighet. jag jub!a och . sig "mot horisonten så att de kan |bibringas hallucinationer. De ret- TT oa! Så frågar framför allt Den anspreåksfulla, självbe- låtna och självupptagna ge an. lOtron ser varken några gåvor eller någon "gudomlig givare. Oron talar endast och allenast "rättigheter". » Jag kräver, Jag fordrar, Jag skall ha, Går det otrons människa väl i hän- der — och det gör det ofta — fastslår hon triumferande att hon'är sin egen lyckas smed. Går det henne illa kan det visserligen hända att t. o, m. o- trons människa i någon! slags panik springer till kyrkan och ber" till en Gud som hon inte räknar med. Hon ber till Gud om fred. När så freden som ge- nom ett under räddas i sista mi- nuten blir den människan ge- nast så viktig igen och talar om att "det ' var ”världsförriuftet” som" segrade. el Varför -skulle jag jubla och tacka? Den frågan är vår tra- "Jag utplånar dina överträ- delser såsom ett moln och dina synder såsom en sky” Bunyan har i "Kristens resa” gripande skildrat hur en männi ska ' känner det när syndens börda lyftes av och slaven blir fri. ”Kristen gjorde tre glädje- språng och fortsatte sin vand- ring.” ' Det måste vara så att den som fått den förlamande käns- lan av liv ets ödesbestämdhet ut- bytt mos- vissheten - om Guds barmhärtighet, måste tacka. Den som känner sig vandra under Guds vingars skugga må- ste jubla. Den människan får nya ögon, Livet, döden, glädjen, sorgen får en annan färg för henne, En läkare i ande och sanning känner: alltid sitt läkarkall som ett privilegium. En verklig lä rare känner sitt lärarka!l som en ynnest. En präst som är som han ska vara känner sin :gär- ning som en dyrbar förmån. På gik, Den ödeläger det vackra- samma sätt är det med en verk- av Låt oss inför Tacksägelseda- gen 1957. tillropa varann: Varför skulle vi inte jubla och tacka! . Tacksägelseämnena flödar ju över alla bräddar. Det finns "varken början. eller - slut od. deras ” . Njusa, :uppfordrande | 1 "Tack för rosorna vid vägen, tack ' för törnet ibland: dem. Tack för resta himlastegen, - tack för evigt tryggat hem” Psalt, 63: 1-3. Predikoturer Veinge hgm 10.00 med HHN kh Ljung (kyrkbuss) 1130 ssk. Göstorps 'skota torsdag 10 710 gudstj..kl. 19.00 kh Ljung. Tjärby söndag 13.00 hgm med nattvförhör kh Ljung. Genevada skola onsdag 9/10 guds tjänst 900 km Nyqvist, 1ä- Mestocka söndag 10.00 hgm med HHN km. Nyqvist. Ränneslöv hgm 9.30 kh Sjöholm. Ysby hgm:13.30 kh Sjöholm, Hishult hgm med HHN. kl.13.30 ssk, kh. Gustafson. Måndag den 7/10 kyrkobrödernt kl. 19. 45 i Prästgården, illusion att glasstaven är söt, ty be- a. föras med månen, blir denna till rör man med så smakar den besk. , . . På samma sätt är det med den elektriska - strömmen. ' Är : denna ström söt, saltsur eller besk? — Ja; det beror alldeles på, var på tungan man sätter an n den, varje nerv rea- synes ännu större, : ; > ” Ett stort antal synvillor uppkom ma genom att vissa för ett föremåls a Ssentli, kännetech ningar, sort uppstå i sinnescentra i den hypnotiserades hjärna & är näm- ligen icke orsakade av genom sin- nesorganen förmedlade intryck, utan undandragas på ett eller annat. sätt s - "Len N Fisk 'och kött mot | '- barnskrik' genom ss hypnotisören, Ö Till vänster en resersibel bild. Man ser ömsom en kanin, ömsom en a fågel. 1 mitten överst de vågräta linjerna förefaller olika långa. Men mäter ni dem ser ni att de” Under sex kuber eller sju? Titta en stund så finner ni ed det ens och ibland det andra. Till höger. de här mittcirklarna bedrar er En typisk synvilla. är lika långa. av Osborn Andersson På: ett londonsjukhus har” man, ge fem dagar gamla barn kött och ' : fisk för att de skall” bli ”Iyckliga”. Loch "friska" 0 De nyfödda tycks uppskatta die ten också. Barn' som ' föds på detta sjukhus matas med ' sked från sin flingor, lunchen av stekt kött eller fisk med grönsaker och vid tedags ' får de kokt frukt med vaniljsås, . Efter allt detta kan de också få di, Syftet med experimentet är att är, klena, mer- immuna mot sjuke domar, ts . En sjuksköterska" på den avdel= act ibland är 1 >> reds”, - rar att de är tysta c och alltid till ' i' experimentsyfte gått in för att. | femte dag. Deras frukost består av -' göra småbarn, särskilt sådana som ..- ning där de "nyfödda ligger förklas”" . "Laholms Tidning ä är | oersättlig ana RN — ——— a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.