KJ - pe ie FARTEN NR vt RR « .Olixercronas, reakt; dras. 4ricitet till televisionen, DN Onsdagen den 16 -oktober 1957 " Gallra alléträ : Galira alléträ med urskillning! : med urskillning! . STOCKHOLM (Pressj3etEi.. .. Gallra , träden ; utefter". Vägarna med eftertanke och ta bara: bort dem som uppenbart, står: fel, Öka framförallt trafikövervakningén och utrota trafikdårarna i stället för d oskyldiga träden, " Det rådet ger ”Vägmä r k staren”, or- gan för "Föreningen Sveriges vär mästare, "med anledni; vb sor Herbert Olivectonas äkt alléträden, Visst förstår man prof. tion när han blev ; - örning, Men mn frågar: sig ändå: hjälper det "att trä den efter våra vägar sågas ner? Nog måste största orsaken till: tra- fikdöden ligga på ett annat plan, .« Är det! inje rätt: vanligt aft man vid n. bilolycka alltid vill skylla ifrån” 5ig,: lägga ansvaret på någon? Detta är en mänsklig svaghet som vidlåder oss alla. Ofta ser man i tidningspressen att ”olyckan orsa- kades av att vägen var slirig, glas- haF feldoserad”. eller vad: man' nu kan hitta på. Nog kan sådana fak- torer menligt inverka i många fall, men problemet "är' inte "så enkelt. Man behöver inte färdas många mil på "våra större vägar för att upp- täcka verkliga orsakeh. Det” bara förvånar att inte dödsolyckorna blir F'så huvudlöst som många far vittne till en döds fler"så hh = Visst utgör alléträden på särskilt | I utsätta platser ett hot mot trafiken, » men är det därför rätt att utan åt- skillnad låta yxan gå? Hår man 'in- te gripits av 'panik' när man' utan hänsyn. rjat skövla? Ännu så län= ge "har man 'inte . gett sig' på de gamla alléerna 'söm' trots” allt i de flesta fallen utgöra den. största fa- ran. Men de alléer. som planterades på 1930-talet och som. står väsent- "en hast blivit ut- idig och planen- lig utrotning. N - . » Vi måste dock hålla i minnet att träden vid vägen har ett visst skön- hetsvärde, .Ute ;på :slältlandet ger de dessutom stöd för blicken. De utgör en permanent vägmarkering ”som, vid dimma och' snöyra besitter ett värde som endast slättbon rätt kan, uppfatta. Under torkperioder bidrar även träden med sin skug- ga till ett förbättrat och förbilli- gat vägunderhåll av grusvägar. Det hjälper inte med att enbart riva ned alléerna. Vill man nå verkliga för- bättringar räcker det minsann inte med att röja till en berdd av 2 me- ter från vägkanten. För dagens far- ter, erfordras stora bredder om full säkerhet skall uppnås. Lyckas man nu få bort träden invid våra vägar kommer i stället andra lika farliga hinder i dagen, såsom telefonstolpar och stag, mjölkbord, stenblock, sar- gade, bergssänkningar som mot tra- fiken visar sin rivjärnsformade yta ete, Det är självklart att dagens vägmän måste göra allt för att ska- pa trafiksäkra vägar. Dagens vägar byggs inte med" planterade, alléer efter, kanterna. "Med maskinernas hjälp kan. skärningen och slänter ges en mera naturlig utformning med flacka, trafiksökra slänter. Där den gamla vägen har farliga alléer kan man lägga vägen vid sidan om låta ; alléträden vara ifred. Land? skapsbilden bör inte i panik förän- Brittiska bönder” "> >> gillar:ej eljus Det år 1926 grundade ”statliga ver- kot för elektricitet i. Storbritannien . konstaterar i sin senaste. rapport att Toni tstå landsor d mot elektrisk belysning i. hemmet håller sig också nu, I hundratals byar "och på tiotusentals bondgårdar vägrar bönderna att göra bruk 'av ”stä- dernäs nymodigheter” och vill inte ha elektrisk - belysning. Otaliga är fallen där bönderna helt enkelt väg- rar 'att- gårdarna anslutes till det elsktriska försörjningsnätet. Motståndet och aversionen mot el- ljus tar ibland groteska former. Då en tjänsteman av det statliga elkrafts- verkét nyligen var på rundresa i sydvästengelska ' byar, observerade han 'i storstugan på en bondgård att den fritt "hängande glödlampan var svart av rök. Han frågade hus- modern och fick till svar; ”Jo, man satte upp tingesten hos oss och sade alt den skall lysa, men hur jag än försökte tända den med levande ljus, ville den inte brinna”. Och detta hände år 1957 i England. : >n annan bondhustru var hon brukade alltid elektriska lampan ningen hon anv kvällarna. Rapp « dare vatt ledning kostnad på. 800.00i kronor, till sådana a och små byar, vända elkraft. bönderna att d: dans fru och barnen vi eat de icke ville ve einktriska lampor i rummen. ”apporten kan också 1 vv få kilometer från » Fk ovsion, en första brit <$)n skalt försörjas m staden .« klipskare 4 ättade för tjänstemannen att hon bra knäppa på den å hon i skym- fyllde på oljelamporna som ände som lyse i stugan på orten meddelar vi- ar lades ut till en 0 pund, 12 miljoner vlägsna gårdar där ingen ville an- På flera. håll klagade té använda elek- istor vilket bon- ille ha, men ta om' alt ha berätta att or- tiska staden ed hjälp av i LILLE riset från otomvertet I CAM g Jag dr YYTYTTTEFEYST ÅA ee HÅR LAHOLMS TIDNING YFEYYTYTYYYT ETT OYSYYSESYYNVYTYYSYYYTYFTTYTYYYTYTTEYVFYYEYTTTEY H TrrYr YYYYYYTYYYYYTYFTYYT RF YYYYTTTYFTYT s Av, INGVAR ' Job" Klockmakares dotter Ingrid &r.en stark kvinna, I ett till det yttre trist och tråkig hem är hon den sammanhållande länken, Den som orkar mycket därför att det märcte orkas, Den som, ser längre än till det som sker. Hon har mån- ga frågor till livet — men dessa, tik trots finner hon det fullt riktigt att kon ”ska mjölka korna" och' sköta om och passa sin velige och sinnes- sjuke. fader. Hon känner faderns. ondska som något som han. tar på sig för att därigenom göra det lät- tare för andra' människor som skulle fått bära det onda, Ingrid finner att också hon kan ta på sig det onda för "att vara andra. till hjälp, 10 Faset Pjäsen har mycket som är alls mängiltigt. Dess händelser verk inte troligt, men 'det är 'väl knap- past möjligt heller, om budskapet ska bli ett' budskap." Och det -öde som grinet starkast är inte »den sjuke Jobs, det är h o|på det :viset. måste. man förstå att ördetröskor, och hem- den står sädeslorkar och |ozanläggningar. '” Men ofta inga nymodigheter, ingenting som kan lätta hutmoders påkostan- de. arbete. Man resonerar som så att det inte ger pengar att skaffa frysbox och kylskåp, diskmaskin och tvätumaskin, Allt som göres inomhus är bortkastade pengar. Kvinnari” värderas med andra ord inte tillräckligt på .:landsbygden: Det stjatas : om kvinnobrist, men alitför få ät. de lantbrukare :som gör sitt kök sådant att det är en värdig arbetsplats för en god hus mor, Så länge som man resonerar många. unga. kvinnor drar att bli bondbustrur. . !Jag' ' håller med. författarinnan Aletrid Pettersson, som för en tid sedan: i" radion. orerade ' för att ingen ' behöver. tidens tekniska sig för Ingrids. met oh ar Många ' har 'det som hon: Det finns en fråga: Orkar jag? Kan jag härda ut? Måste jag härda ut? : " Har det gått så långt har: säkert plikten litet -att betyda, Det" blir endast bitterhet som vinnes. Stän- digt kommer de hårda orden "att kastas fram, Plikten 'att stanna blir vägen till bitterheten. Det förlora-' je livets möjligheter kommer att stå i starkt ljus genom alla. de ommande åren. Det förlorade kommer att uppförstoras. " Om en människa: känner vah- trivsel tror jag att: det är fel att söka , härda ut. : Vantrivseln ' blir genast något som man kan ;skylla alla ' misslyckanden på. ' Inte. ens plikten mot åldriga föräldrar (det måste vara en pina för dem "att ha en gnatig dotter som ”vårdarinna) borde få någon att' mot sin vilja Iderd 1 ården inom" k får ta hand om de garala. Att härda ut är något som många människor kommer med. Men inför hotet om att de kan resa, att vägen ut är fri, stannar de ofta frivilligt kvar. Deras vingar bär inte inför en resa Också det problemet, så vitalt på vår svenska landsbygd i dag, kom- mer fram "Job Klockmakares dotter". Ing- rids bror, Roland, vill resa ut, vill förverkliga - stora drömmar som han välver. Plötsligt säger Ingrid åt honom att resa, Han står där förbluffad, tror inte att han kan undvaras. Känner" sig kränkt där- för att han kan undvaras.. Menar startmöjligheter. Undanflykternas väg står honom till. buds: Hans vin- gar är ännu inte nog bäriga för att han ska våga flykten på - allvar. Livet ute i världen är i grund och botten så lika som här, problemen att leva just desamma, Det är ka- rakteristiskt att Börje, som varit ända i storstaden Stockholm, inte upplevt den stora staden på något sätt. Han - talar om trafiken, de Höga husen, slottet och så Nalen med sina vackra kvinnor förstås. te bärig i samma grad som Ingrid. Hon upplever så mycket mer, hen- nes liv. sittande i den lilla norr- "] ländska : byn har gett henne så vändligt "mycket mer än alla de andras långresor... ser För de människor som trivs kvit- tar det i stort om de bor långt inne i skogen eller om 'de bor i en stor stad, Deras liv är så rikt i alla fall. De finner så mycket som är värt att leva för, Flykten är inte nöd- vändig för deras, del. Den bägrar inte i varje ögonblick. ne ” Det talas så mycket om lands- bygdens" tristess, Främst de unga flickorna ger sig bort från lands- bygden, En' konferens om lands- bygdens - levnadsförhålland har hållits i Bad Godesberg i Tyskland. Den arrangerades i samarbete mel- ian FAO och ILO, Givetvis kom flykten från landsbygden att speg- las ganska tydligt vid denna kon- ferens, Just detia att kvinnorna lämnar landsbygden är ju inte en- bart ett. svenskt fenomen. Det är lika i de flesta länder. Och givetvis är det inte här bara fråga om triv- sel och sådant, '. Kvinnornas in- ställning till landsbygden ' är. på inget sätt mer fientligt: än män- nens, Det är snarare så-att lands-” bygdshemmen' inte erbjuder kvin- norna den frihet som de många gånger kräver, En .larithusmoder får. oftast hålla långa arbetsdagar, det är tolererat av alla och det ska vara så. Det ges inte fritid nog för alt en själsligt aktiv människa ska få ägna sig åt sina fritidsintressen på rätt sätt, Stallen och djuren är ofta överlåtna till kvinnorna jäm- te allt hushållsarbetet, Det kan bli alltför mycket, alltför kompakt ar- betsbörda, Många på "landsbygden. är också av den inställningen att manbyggnaderna inte behöver någ- ra nämnvärda: nymodigheter. I stallet har man mjölkmaskin, au- araali co valtring och fodring och «ri ech med Mm dulipa, rå åksor- I ide som "eka skaffas, utan också stanna hemma. Då är det bättre att i. i Sara Lidmans pjäs) att han kommer utan pengar, utan]. Börje är sin mors son, han är in- |. hjälpmedel bättre än. husmodern, "or och "kylskåp, utan hon. behöver vå autdmatsvarare i telefon och hån! kan behöva" den avkoppling som" .-yen " ryggburen radioapparat sNänker. "under. arbetet t ex i rot- fruki fälten: Det är med andra ord inte bara' det rant arbetsbesparan- möjligheterna till att få kulturella kontakter.” ERAN Sör 'noz är det i upprörande många ' fall långt ifrå saknas: pengar: til som, :lanthusmodern ' behöver.; Men m or i te i Jag har'sett' sorgligt: mång: delålders " boädhustrur; som”v totalt utarbetade, ' De har; aldrig fått någon uppskattning för sitt; bete."De har aldrig. sett att någon lätta" deras" börda.' Flickor som växer upp i sådana hem och ser hur - deras "mor: behandlas, lämnar kanske” herabygden. Tycker:ni att det är så underligt? Jag Enner det vara fullt i'sin' ordning. Man kan inte tvinga :sig att "härda ut och därmed”ta på sig ett helt livs van- kommer" man in i köket finns här | = Tbergen 1. 5”: trivsel. Då gör man orätt mot alla, inte bara mot sig själv... .-2 0 a CSE Brev till O S från Mär Kära Pastor Primarius! | Det är många år sen vi råkades, Jag är inte säker på att du minns oss alla som var med i den kyrk- liga ungdomsrörelsens stora dagar. Du var lite meger och gänglig 'alln deles som alla vi andra studerande Men du kunde tala till oss så att vi förstod. Du var ärlig. Det var in- te -bombastiska fraser utan ett en- kelt och begripligt Herrans evan- gelium som du förkunnade. . dch därför. samlades . ungdomsskarorna kring dig både i vårt län och på andra platser landet runt. Sen dess har vi kommit till kyrkorna där du predikat, Jag glömmer aldrig en Enligt ett mer brittiska regeringen att inom kort. hemkalla ' Cyperns g nör fältmarskalk sir John Harding för att ersätta honom med en ”politisk” gugernör, Sir John, som lär komma l, att pensioneras, ses här vid sitt "ov arbetsbord.' : » OSLO: "Norges "minister i Kairo och Damaskus, Christian Reusch, som för närvarande är på besök i hemlandet, '. har. av utri mentet fått i uppgift att snarast resa ut te- -I| hållit morgonandakt och varje julaft änst -i domkyrkan i Göteborg när jag själv hade :det svårt, Det verkade söm om du för- stod, att det satt en nere i kyrkan som bkebövde höra just' den: prodi- . Landet Tunt har vi suttit tätt in« till "radion när Olle Nystedt: har äa när andakten tagit slut har vi öns- kat att. den skulle varat! en”stund till, Jag vet inte vilken kyrkopoli- tik som kunnat sålla” det” svenska s ; ull D skus för att sö- ka få upplysningar orm norrmannen Oito Eelleren. Denne försvann. den 20 juli i år sedan han tagit sig in i Syrien från Turkiet. i . Att alla tekniska - hjälpmedel -i alla fall inte helt kan stävja flyk- ten bort från de avlägsnare orter? na är fullt naturligt. Människan är ofta en drömmare. Dan Andersson säger” ju, ”Det finns något bortom ”: Drömmarna ' kan." vi äldrig komma 'undan, vv .c o.d .. Men. jag tror att det skulle bli lättare. att få de unga kvinnorna att stanna på landsbygden om de' gavs itid och om de gavs lättare ar- betsbörda. Och många skulle sä- kert återvända till sin hemort efter en tids bortavaro om 'de fann att de gavs en niskovärdig tillva- ro. Kvinnan är ingen — det gamla trälköket måste därför för- svinna om landsbygden vill behål- la siha kvinnor, ”, bs prå å väl att det bara blev prästerliga nejsägare vid kyrkomötet, Det måste ha varit arrangerat långt i förväg, därför att det finns verkligen också jasägare, ganska många till: och 'med,, Men en enda av dem alla lydde inte ma- joritetens, bud. Olle Nystedt följde sitt samvetes bud vad "det än månde komma . att kosta honom; Det är farligt att stå ensam mot en hop- svetsad ' majoritet. "Men "när någon gör det betyder det desto mer; ': . Näx jag själv kallades söm med- -lem, i utredningen ont kvinnans till- |träde. till prästämbetet hade jag in- te "någon, bestämd : uppfattning om saken, Den angick inte mig person- ligen därför att jag har fått förkun- na under ett långt liv både i tal och skrift och till och med i kyrkor där det funnits präster som haft ett an- geläget ärende' till folket. Det var först under. utredningens' gång, när man började tala' om 'kult och ritu- al och tyda bibeln lite hur som helst som var. med på distriktsmötena. |: le; tälejön 22 7 vr - / jag förstod 'att den svenska om": kyr! F stort nu är ganska långt 2å, ägar.. Nazismen skaffade sig många vänner bland det västsvens- ka prästerskapet och déssa präcsters stora kyrkotidning anslöt sig öppet: till, Hitlers mandomsidsal, Nu är Hitler död för länge sen,! men också garbla frön”kan gro, Det har'vi märkt under ; det gångna kyrkomötet, där Hitlers fanatism och "Hitlers , människoideal över- raskade "nog, dominerat. Tack Olle Nystedt för att vi ändå fått se en enda riktig präst, en enda som fat- tat evangeliets sanning 'öch dess be- tydelse för: människorna, Det är inte människans "yttre 'skapnad utan andens skapnad; dess kärlek och tro som skapar en Guds förkun- naré. Det yttrades av.en deltagande präst att kyrkan har blivit förföljd och utsatts för påtryckningar, un- der "kyrkomötet. Den prästen hade fel Kyrkfolket. har rätt. att mani- festera. sina, önskningar, att. säga ifrån att:kyrkan inte är ”en kult- eller ritualkyrka- utan ett samfund där alla i Guds ögon"är likvärdiga oh likå "dyrbara, De. 00,000 orga- Nystedt | . VEM VET Lexikon för ed var : av dr IVAR EX : , Ane den gamle var en sagokonung, » $om onmmämner bl a i Ynglingatal. För att få leva länge offrade hen, enligt sagan, nio av sina tio söner och kunde därigenom uppnå en ål- der av 200 år, | Under de 4 de sista åren av sitt liv var han så kraftlös att han endast kunde förtära flytande föda, som han sög i sig genom ett horn, Faa fick tio års ytterligare livstid för var«= je offrad fon, Han ville också off. ra sin tionde son, enligt sagan, för att trots sin hjälplöshet få leva ytter= ligaro tio år, men .då hindrade ho= nom svcarna från att göra detta of- fer varför hon dog, Han är begravd i Gamla Uppsala, > 0 oc : . Hur det förhåller sig med Anes hö ga ålder vet man inte. Hans histo= riska existens kan emcellortid inte be- tvivlas, liksom inte heller att han uppnådde en hög ålder. Om offren av sönerna tillhör verkligheten vet man inte, - Troligtvis har berättel= sen om dessa sonoffer diktats ihop med Anes. höga ålder för. att få en förklaring till att hen kunde le= va så mycket längre än andra, = Om nu Ane verkligen blev så gam-= mal som : tvåhundra år. eller i nä heten . av, tvåhundraårsstrocket, är han säkerligen inte endast den llds- ia regent som i historisk tid levat på jorden, utan också överhuvud= taget den äldsta männ!ska, som hittills levat, åtminstone under de senaste ' | "åren." Man förmodar dock; ide”kvi pp g kyrkomötet var en mäktig ma- ufestation” som aldrig förekommit i: någon kyrkas historia, en mani- festation ; som sadé ifrån att det finns intrésse för kyrkan, att den var: värdefull och dyrbar för dem men att det var Kristus: och" inte Hitler som kyrkan skall följa... Under utredningens gång tillfrå- gades 'folkrörelserna; 'Det gjorde jag själv på biskop Bohlins begä- radt”och där uttalade .sig så många unga och gamla ur alla yrken och tt "bara: det borde ha" gett nötet en tankeställare” "Det k inte" bara kyrköråden Som står bakom kyrkornötet, det 'är hela det svenska folket, och dess «ord väger - r. att. så många. av: lekmannaledainöterna' i kyrkomötet lyssnade till: folkets röst;'Vi' kanvinte' komma ifrån att d a d ; kyrkan, ätt nina, avhjälpas tt' hur de "än, är ” skapta :under' kläderna. Under min tid: soreledamot: I uts redhingen! jag : massvis med i Frege G Hösten har. kommit med brusan- de stormar, piskande regn och bi- tande kalla nätter, Marken är. våt och smutsig, och naturen mister för varje dag något av den sommarlika grönskan." Solen stiger; inte längre ulnande höstlöv, knotiga" träds kelett och en glittrande: björkarna dalar. gula löv. som ett stilla snöfall; Asplöven blir stundom klarröda 'och lika vackra blir lön- narnas' och rönnarnas löv., Olika nyanser av brunt och "grönt präg- lar också många trädslag.” k gräs och or har lika högt över h som tidi-|. gare, och dagarna blir undan för undan allt kortare, «es oc ect Trots allt är det en upplevelse att komma ut i markerna. Naturen är pu färgstarkare än under någon an- nan årstid, och djurlivet bjuder på många intressanta överraskningar. Mest iögonfallande är kanske, de många fåglar av olika arter, som nu drar genom landet på flyttnings- JEfterhand som det ymnigaste blad- också förmågan att vissna vackert. verket försvinner, framträder pro- filer+ och silhuetter i' naturen. Ett knotigt trädskelett, ett mossbelupet stenkummel eller en liten spegel- blank vattenyta. ger stilfull effekt mot alla de mjuka, och diffusa lin- jerna i landskapet. - . : Vad vore väl naturen utan de Je- vande djuren. En räv kommer för- löv Iysor I en mängd Cls4 nav Från de viistammigalmen när männi sikligt khufsan de ut på landsvägen, !' landskapet. tsvinner. den med långa skutt. "En pladdrande' nötskrika flyger upp bland ekarna, och inne i grandun- gen kvittrar en hel flock med små mesar. Tyst och 'oberörd av livet ”Jden:svenska ' den har ”att uträtta världen ”mbti veradé mig i utr i z 4 "I Gud lever Gammaliel häde brev. och fag måste, säga att många som ” skrivits från . prästerligt håll var så gemena:och sakvidriga att jag bekl de blivande kvinnliga att Anes: ålder: i sagan blivit högst överdriven, så Me bo MN och starkaste djur. De starkaste av . skalbaggarna kan lyfta, 850 gångor sir egen vikt. Om en höst med omkring 800 kg vikt vore lika stark . som. Skalbaggen, skulle den på sin rygg kunna bära 25 stycken fullas= tade järnvägsgodsvagnar, fett vikt skulle kunna böra. nära tre och -, eller , lika. mycket som. sex ' godståg om vardera trettio fullastade gods= - vagnar. . Om en människa med -q10 - kilos egen vikt vore lika stark som skalbaggen. skulle hon utan: större ansträngning; kunna böra på 60.000 |, kg, lika med 100 hästar om 600 kilos vikt vardera, eller, trettia /tvåtong= bilar . eller . 1.200 säckar ' potatis om a . 50 kilo vardera, Templet i Karli I västra Indien är eft av de märkligaste grott-tem= pel, som finns på flera håll i främre” Indien. Det är uthugget i berget och anses härstamma från första århund«"' radet efter Kristur, 1,55 0 o- ot ': Templet är treskeppigt, Mittelhel= Jen eller -mittelskeppet är skilt frin de, båda sidoskeppen' av, fantastiskt . och praktfullt ornerade kolonner: Det ' rhar en längd av 38: meter, en' bredd präster. som. får sådana kamrater. lopp. vår: jäg själv färdig att'lämra kyrkan, SNR 11 utan inkrökta,.syn på : vad å | fande' templet i:Karli anser man all Ett par gånger under uttedningeribt na rit en. naturligt grotta; men betri Het är ett verk av det :helt;:och' hål tmänniskorbä Man kan 'k t minnet från den kyrkliga ungdöms?] rörelsens: begynnélsedägar höll mig kvar, Kanske. finns, det något som; kan'göras. Nu är. Axel Lutteman död, likaså Fingal Bergquist; Harald Axelson och" många: andra men: "levangeliet "lever .. och >människornat: behöver det, [När jag själv: reserz| föreställa 'sig> vilket oerhört arbeta det«mkste ha:värit:aft' uten: dynami | ach'-endast med! dåtidens. primitiva '. verktyg, åstadkomma” den, "stora ut= huggning; i. berget,'' som :Inrymmer som'"kom, att bli nu blivit föremål ' slag kände 'jag Hetta, 'oerhö som är av. Gudi' kan inteistenas ihjäl, det lever; Tack Olle Nystedt både för insatsen i kyrkomötet och för den förkunnelse som i så rnån- ga år gett mig och ”ahdra den viss heten, hur vild än världen vari Neapelbröllop blev Tusen : och''en inatt i Vid eå £folktest ars make. endast I förekommer i sagörna om Tusen ocl en natt firades ett celebert bröllop i Neapel mellan. en. orientalisk. prin- sessa och sonen till en. parlaments- ledamot. Seeta Paltihana,..dotter. till|' maharadjan av Palithana,' vigdes en- Parets välbärgade föräldrar. hyrde och tog i dem emot 10.000 inbjudna | oerhörda förluster varje år genors kallas 2 miljarder; meh' i USA hear 2 biloney. "Är 1955. hade' försäljnin gen ökat till tio miljarder, £«= ot igar: 2" Thövs en t "| nyckelpigor pr tunnland när det gäl ' lep Fomulen och Juéterodlingar, men tio 14 "| tre "av Neapels största ; hotell, med |Grönsakslanden behäver bara I litar ” -|samtliga 7 gästrum. och alla lokaler, |pr tunnland. Eften denna första spride , £ slörre skala,” Detia USA! där en" ig mängd på Akrar och ä trid= sekter som 'jordbruk och trädgåråvr är, utsatta. för -och,. som förorsal' r skador. de åstadkommer på gröd frukt, och andrå jordens produkter. s En: hel del bomulls- :och frukto'<' lara' har försökt Quickmetoden & a: tydligen funnit den'bra,: ty försö ningen. av nyckelpigor. har ökat o: hört under de senaste åren, Ar 172 sålde Quick ' 685. miljoner nyckel gor, 1953 sålde han 2000 miljo! jen summå' som; hos. oss brukar : Nyckelpigorna säljs pr liter ti ör att fA ett bra, resultat be- kpridning av knappt en liter , er pr tunnland i fruktodlingar. förökar. sig nyckelpigorna så torg gratis utdelats rikliga målt till 100.000. neapolitaner: Under hela natten”. 5 dansade = Neapels folk på gätor : och -torg "på det unga parets rä A föräld. 1 hålla bir F borta, 7 i Vill. ai köpa en kamel? -Det är I + så fall mycket lättare än att köra 1 eller en bil, p 4 till... talrika 'musikorkestrar. Parla- mentsledamoten ' Mario Ottierf som enligt uppgift äger en förmögenhet å omh 200 milj. kronor, dvs hasar sig en svart ] stigen ss, sn on RN ” Så går, livet vidare. Dag kommer efter dag, månad efter månad, år efter år, Årstiderna växlar, männi- skornas, generationer avlöser var- andra, mel . naturens växlande rytm Visst kanyvi tala om vackra och fula årstider, men för den verklige na- turvännen är det alltid vackert ute i skog' och mårk. Höstens mörker och 'vemodsstämning är endast en echimär =. när' träden fäller .siåå Vi bär knopparna redan vittne iskan dyker vnn för- om en nv vår. över |pi 3 miljarder lire, har' år 1945, bosatt sig i Neapel och började en skrot- och lumphandel' som under 12 år gjorde honom är - dock i det närmaste oberörd. RA MINA. som för någon a sédan gick till anfall mot ett par polismän med en grävskopa, då han skulle omhändertas för irtagning på arbetshem, har av Göta:hovrätt fått sitt, fängelse. Häradsrätten hade utdömt 15, 075 dagsböter. Ne NS e till en av Italiens ri- |; t a NKÖPING: ' En grävmaskinist fö straff” höjt till två månaders en häst, en D En bra. ridkamel.kostar nämligen I Alger inte mer än mellan 400 och 500 svenska kronor. i Ien hi men, kan klara sig unde 6 hållanden med vatten” endast var Under normala' förhållanden orkar n kamel tillryggalägga ungefär två och en halv svensk 'mil--om dagen. ' Om ; vädret är svalt kan ev ytterli« e nägra km "avverkas, men: mer än fyra mil om dagen tycks ingen ”” "| kamel orka med. Om sommaren, I, värme ska kame= elst ha vatten var tredje dag, under svåra för- ärde dag. Under 'vintern klarar sig kamelen gott med.mindre vatten. Är han ji arbete; - oftare vatten än när han vilar. Utan” " arbete, men med tillgång till gott": friskt bete, behöver behöver: ban mer och « alls dricka någonting. ,; kamelen inte i MAMADAAAAAA bo vr ADA. H tr OLMS- TIDNING En elefant med: 4000 kilos egen, SS en halv miljoner kilo på ryggen, , ., gårdar, förstör de' alla "de skadejn= Hr av Skalbaggen är jordens. kraftigaste ' ” ett sd gäster. Samtidigt har på stadens sju | hastigt: att, de under sommaren kan” " : ATA, la skadeinseh YYTYYTYYYTEYTYTTYTYFTA MM ANADA SAKKASMASIANA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.