0 Ä— a TrrvefFttTETTETY YT SEFYSYTTYTTTTVYOYTTTETYYT ETT TYYTYYYTYTSSIYTYTTYYTYTYYTT warv YYTTYYTTer vyv - YYTYYTYTTA , - ås Na ar Mästocka- herredagsman "SÅ KOMMER ÄN EN BRYTNINGSTID ” MED LANG" OCH KULEN HÖST ., ".DÅ..BORTA "ÄR. ALL:SOMMARNS FRID - | "TY -VIND BÄR STORM I RÖSTA. oto 0 oc OCH LÖVEN SINGLA SAKTA. NER”. : s - MOT+FUKTIG JORD OCH: MULL . et igger regntöcknet över det syd- nalländska landskapet, Varför et vi inte men nog tycker. vi Ät färgmotsättningarna, som Uutid är skarpast om hösten, il. hr: varit skarpare än någonsin. så JÖNS JEPPESSON I MESTÖCKA. i Veinge socken var vald till herredagsman vid riksdågarna 1680 och 1682 för "Höks och Tönnersjö härader och: vid'.1689 års riksdag för Ey KC J att 'den nya motorvägen troligen 1' tändstickor? Det var vår barn- . För några veckor sedan åkte vi or Ahedmarker. Skapade en färgsym- i: ”Ffoni; som var bedårande och som kunde'” "lockat ,”en » koloristiskt |. Jagd konstnär till storverk, Men någon: sådan syntes inte till, Det är egentligen "rätt så konstigt, att Hallandsåsen i all sin stor- slagna prakt ändå lockat så få könstnärer är den : kanske ÄR KROKIG, när : mar lämnat: Halland och 'söker sig "ned-:mot': Margretetorp:' Men vad den är vacker med den porlande bäcken vid östra sidan :och de skrövliga klippmassiven på den västra. Det är den mest betagan- de biten på hela sträckan mellan Malmö och Göteborg, och här hår . vägförvaltningen ; tacknäm- ligt nog satt upp både bord och bänkar för turisterna; Dessa an- ordningar utnyttjas också i stor |: utsträckning, och här kan. man tala om den, verkliga idyllen all- deles inpå den brusande trafiken. DET ÄR EGENTLIGEN synd, kommer att locka de flesta trafi- har: bråttom -— och det har ju de flesta, Men den gamla slingrande vägen skall ligga kvar och vi får väl hoppas att alltid några kommer att njuta . avi | vägens skönhet. " HÖSTEN AR INNE och vin- det; varit "sä: gott om” kästanfer, att ungarna inte pgittat att ploc- ka ipp:dem alla, Men det kanske inte är så roligt att leka med ka- stanjer. längre, att göra hästar, -kor och gubbar av kastanjer och doms fröjd, men nu har man:så . mycket "finare leksaker i stället. KAJORNA, trivå storartat i de " höga kastanjeträden, och även i kyrktornet har 'de;' ett mycket kärt tillhåll. Men så värst trevli- ga är. inte. "dessa skränande och skrikande svartingar, De för ett hiskeligt oljud, allra helst om morgnarna, och päronen hemma "1 trädgården har de ett mycket gott -öga till. Två fina träd med massor av päron har blivit kaj- mat -hemma i min trädgård, I ö- laholmare; som fått polisens" tin- stånd, skjuta en. del av fåglarna, « men I år har vi inte sett till någ- ra kajjägare trots: att: staden visst betalar 50 öré i 'skottpen, gar. Hur skulle det vara med lite mer Jakt på dessa svarta odjur? ”BILMETET i Lina "rjärby sjö är tydligen det allt uppslukande intresset på söndagen när nu fot- "bollen. -sjunger på sista versen; ra att deltaga, även om det väl är rena rama turen, som kommer "att fälla utslaget. Men vi hoppas att det blir hyggligt väder ock- " så — till glädje för både delta- Dagens namn ” «TORE Vs Solen går upp kl. 6.57 och hed kl. 16.57... | ” Morgondagens namn "Solen dr upp kl. 6.59 och : ned kl. 16.54; - 1617. I 1688 års mantalslängd upp-", tages Jöns Jeppesson med hust- ru på Lars Thorbjörnssons gård, och i 1689 års jordebok: är Jep- pesson skriven i Bengt Gundas- sons - gård. : Den enda handling, som förvaras i Veinge, där man kan läsa något om Jeppesson är stollängden , för 1694, där det:i en 'anteckning” står: ”Jöns, Hans och Jacob 6”; Mantalslängden i Mestocka upptar endast en Jöns Jeppesson,' som ' 1681 karaktäri- serats ”husfattig tigger” I läng- den för 1682 läser man om sam- me man ? "gammal, tigger, skröp- ig”. -Jöns' Jeppesson skulle således vid sin första riksdag varit 63 år och vid sin sista: 72 år, Benäm- ningen ”husfattig” får väl sés i samband med att. han inte ägde någon gård, och ordet ”gammal” hade nog även det fog för sig — "sina almanacksanteckningar från 1689 säger Karl XI: ”..den 14 okt, behagadhe dhen aldhere högste Gudhe hädan kalla hans Förstlig '” Durgleutighet Hertig Aadolf Jahan, nu mera salig hos RIKSDAGSMAN TROTS ' SIN ”SKRÖPLIGHET"”. "Vad som synes underligt är ” sr 80 åhr”. Han skulle alltså hi ” Halmstads, Höks och 'Tönnersjö härader, Av handlingarna i : gen öppnades tober.? Och. det. var något av en prestation att på den tidens dåli- 3a vägar åka .så långa sträckor i n en trång vagn eller kärra. En an- nan faktor, som man fick räkna med, var, att det vid de tider på året, "då, .riksdagen :skulle börja, ofta fanns oht om vagnar, Adels- rhän och biskopar hade nämligen rätt att erhålla" ett flertal ekipa- |” 16 för sin”resa' till huvudstaden, En riksdagsman i berättar,” att det från bygderna'” här rere tog 10 dagar för att nå Tiksdagshuset — det är dagar," som i vår tid: förvandlats till, timmar... Riks- dagsmannen i > fråga.” fick . vid riksdagen 1689 tillbringa sin jul i Stockholm” på 'grund. av dess långsarpmig kommunikationer, JÖNS JEPPESSON OCH: i ALLMOGENS ANHALLAN ner . främmande, är » de.' allmo-: gens besvär," "som. Jöns: ”Jeppes- son inlämnade för Höks och Tön- , nersjö härader: ivid .riksdågen 1680.. Så här låter de i sin gam- malsvenska utformnin; i. . i”Stormäktig" :Konung ” äller äro ” efterskrefne.'. besvärspunk- ter af. allmogen i.:Höks härad och Tönnersjö härad : belägna i li Laholms län, uppå" denne: ber. emellertid, att Jöns Jepp kramade riksd "efter samt” som i : 1679 års måntalslängd KARL XI ungen, som fick tå emot" . sydhallänningarnas -”besvär” .. "står upptagen - som, ”skröplig och - tigger”," ändå väljes till väl här utgå ifrån, att Jöns vid yngre, år varit: känd som en duglig : man. Därtill » var - han skrivkunnig en kunnighet, "Om man. ser. på de av Jeppes- son inlämnade besvären år 1680, synes. det tydligt, att de ej är uppsatta dv häradshövdingen el- lr: ler tingsskrivaren. som annars var vanligt på den tiden. Besvä-, ren är skrivna med samma hand- stil som undertecknarens — Jöns Jeppesson, ”Herredagsman i We- inge socken och :'Medstocka by... ”Ännu märkligare är, att de inlämnade besvären från in- tilliggande härader är skrivna med samma handstil, Jöns Jep- pesson var tydligen flitigt anli- tad i ”skrivekonsten'?.,. LÅNGA RESVÄGAR SKRALTIG KÄRRA ' "Vad beträffar ordet ”skröplig” > deri" genom. herredagsmannen, Jöns, vu lige allmogen i ”bemälde "hära? och vi" all underdånighet ödmjukaste” insinuera låta vartil den: aldra ”högsté Guden gifvå sin? ; välsignelse” att gå. : i faller vi, att uti nåder få blifvå id . och njuta ' det Contrakt som "blef . upprättadt anno 1648 helt hemman ; 20 daler silfver- mynt; efter.” gårdens; beskaffen- och gästning ' så och: fri: merdagsverken och: vedk och gårdar. som blifva af sän- den, ' när starkt: 'stormväder är, så nu af höga bergen, drif- - ver sanden af. stranden in på åkrarna och ängar och är där- lagerna skall, ,benådade - "blifva. 3); Underdånigast: ansöka als Te: allmogenoi: sbemälte häraden att för den svåra: tunga bördan besvärliga: krigstiden wärit hafs ver, när som? & inkvarteringsfol- ket voit op. brakta,' är åtér . fältskjutsningar 'oss på dat, det: "vi -icke alla" besvärli heter 'här in packa: låta i 'syn nerhet; att stora och små trupper dageligt dag: "durchmarscher; så och ;att fiendens utplundrande, såsom. ock - den svåra” missväx- ten i förflutna åren, är oss fats tiga; 'undersåtar +» 'öfvergodt,'' ätt : : mången af almogen . näst gå från hus: och hem, med hu- stru' och barn, ' "och kvittera all sin "egendom . och välfärd och där som ännu' kunna vara nå- gra bönder på sina a gårdar re de :'utblottade -- . alldeles medlösa . vordna, onderdänigast för den skulf bönfallandes . till och lyckligen ä 1): ”Aller Underdånigast bön- jä näml. att var hel gård. af'ett nåd, ..'varder: den alldra ' högste |: "SA HAR KUNDE en sydha ds d för sons tid. Här en mod gå drågare., alt vi kunna blifva upprättade igen och så framde- 165. till: a ån Maj: ts och Cro- -:4) Att apa. och R rätt med Jag- stadgar blifva befrämjade såsom i tider Conserverade ; varit haf- 5) Underdånigast i ödmjukhet begära samtliga allmogen uti om- förbemälte' härader, -att få blifva vid den' förordning, med eronoti- - beviljade” u ” Uppsala: på Riks-' dagen ' 1645: den .24 september, bedja vi få blivfa :därvid, 6) vii all underdår ghet be d FÖR LAHÖLMS TIDNING | ra | samtliga nälnndernän Detnäl- ta härader som sitta vid :lands- tings Rätterne att få njuta de fri- guds visserligen Rikligen ” väl- signanden ; och. bekrönande; här iom f hjärtat till Gud "den ”all- "| drå högste;. med troget. suckan- a|desi alla, våra böner, som vi 2 lock: plickskyldige” "och in i vår : skyldigaste . undersåtar , och : man i "Veinge: socken i Med- 4 stocka -by:a a . aller ädla konung vi samtlige 2 allmogen i djupaste uriderdånig- het: bönfalla . att: Hans Kongl. Maj:ts täcktes i i beaktande och af nåder, oss fattiga undersåtar an- å EN och stora nöd, N | bergets: sydsluttning, ' fanns. förvuxet gräs. Han hade: om ock. förblifvå, underdånigst :, ma. och 'plikt- S Eg ett.k ”kröni och” Tids & gönombictt och 1682... med om. att; besluta om det fasta- knektehållet,: men »då han kom till: 1689 års 'riksdag var » enväldet. "ett. "faktum och ständernas handlingsfrihe dosatt. : I EY BLOMMORS DOFT FÖRNIMMES S MER” SC) : OCH -DAGEN DEN Bör är SKYMNING BKR MED DIS OCH DIMMOR GRA : MH VR NATTEN KUSLIGT LÅNG DEN än MED TRÄD SOM NAKNA STÅ .. 2 et MEN "HOPPET OM EN VÅR GER TRösT. Ne NÄR INTERN NATT SYTT SLUT. | et hände redan, den / första dagen, men. han. hade anat det länge. Ända sedan 'de; första löven gulfärgades och dimmorna dröjde allt längre inpå dagen. Då "hade han känt en 'molande fruktan för något, en svag pi- nande , skräck, Kanske hade det kommit: med den drypande våta väst .so mbådade ' kyla och snål- blåst. Eller var: det. kanske från byn: i söder som skräcken, kom- mit; med "den ljumma , vinden innan regnen. : Han hade ”lystrat” efter ljuden och ; vänt de lurformade -I'hade ryckt till: 'och” "tryckt då skotten mot "de”blå ”duvornha niskorna i: byn. . Människorna . i Västerhult. Han "var viss" om det nu,' och han hade: varit det ända, ”Harl: hade ; betat | på" Mölle-. där det drivits: dit "av. ågot, kanske "för" den ''manshöga ”tallplanteringen,” om "bade: lugnat: honom vid blotta äsynen. Han brukade stå: ” brynet "i : soluppgången”, och . spana nedåt . Trolldalen..; Han; brukade .-, sortera. ljuden; som lämna "den, i Denna första morgon hade han gjort på samma 'sätt,. fast luften varit dimmig doch” dimman "dri- | 4 vit tung och :drypande ; mellan EM » Men - "han" hade ' känt svag sydväst] hade- blåst. upp ”e och vinden ha-In2 4 : med :ljuden”isom : :kommit de a kat mellan åsarna nedåt Spång- nå : ökar. ivern i "hojtändet;" De hade d - | han, den gamle "då 'han: REISE in i tallplantsringen. Det”irriterade honom” att inté”kun: An varifrån ljuden, kom. Han' vädra- tvandey, dimman :. men, kunde endast. »svagt; skönja. lågr toppar”: nere 1 den, Så en Då ihop; | sränsa en g | han. märkte ingenting.” Han svar ver tjugo år har jag bott intill "het ”och när "de: Pengar voro er- kommit genom morgonluften. om a de i tar. anik : forsar imm hos Gud hela tiden uj märksam. på ter- sårade: Pp fälnits så många ajor där lagda och . betalte;;, däremot. vo- ti eligen” ;och sedan Lö sd dc t ler, försökt ;genomtränga" Väriv | Fänge "Ibland stännade:' han" och han ända fram över blötmarken. er år, Förr brukade ett par ro! allmogen fri”för. utskrifning evinner! igen i.en evig fröjd det]skuggor med blickeri. Han triv- d och den. stora hornkronan vajar. - som i år, mn H vi alla trögna : undersåtar bed- des med trakten. Han' ville inte | Survattnet. stänker om +bogen -. syn' på: de: a högarna" av: spillning: Omedvetet rätt i alla fall- hän bara några, fiotal meter kvar . Det-bör bli en rolig historia, och herredagsman året då at fvader. vi derdåni- k tt det blir ärpå — att | af 'fördärfvadey. vi: unde: te. häraders' föllma t. r i man får gån Il Lions välgöran- | , representera Höks och Tönner-| gast begära? av ”nåder'ii: anse- Jöns - än hade hört det; för: FR ola älgen förbi. honor äh jläppre och, han - I "de Verksamhet, Kul måtte det va-| sjö härader i riksdagen, Man får | ende någon förniedling på ut EE nde ot må mna blick 5 bevslutminge börda IN oetehet nd a dre lgen +" Först'löper han på måfå. Diå- sar Jungt nedför : Mölleberget.och + dalen; vid: Kvarnfallet;..Han "ögonblick . och: Iå- hej jdar” sige Eskil har. ”änförtrötts att vara "bakhållsskytt, I Han står bakom en låg .enbuske på Grönelid.- Fram- Konom sjunker marken. ner en ;däld, : där. det växer ung- k. och : videbuskar.z + Längre till Föger” är marken ”sankare valv; - kärraktig | Han an- e djia rop bort: En: djup våt ”tystriad ”: omger, :hononr så "I nan. han åter hejdas av Kvarn "| hålemyren, .där han viker av åt... .| norr igen; Frustaände plöjer han "sammans; -Som- en besatt rusar bara '$tapplar fram, då han når dimman;' Ett ilsket skrän ätes :] upp av det 'mjölkvita, och plöts-: ligt: är: hon försvunnen” ned 4 gäld len, se cr ere +. Eskil axlar 'av ”stådsaren och skjuter | upp hatten i' nacken. Hai stryker 'av det våta' regnluddet, en; staty. står; hån bakom: den & han av åt norr, Han löper utmed. :stranden ett stycke, , ine " bäcken, Han följer den till Troll=' > fram genom dälden, mot Väster 4 + hult, : ; Gudh, hwilket skiedhe på Stege- I . y - tern klappar på dörren — har Ni : HN på Dleg heter som deras medbröder, uti öronen mot dem 'och sorterat ut Trollhålegölel som 2dö tu]. å "tänkt på att det knappt är: mer | borg i Östergiötland om Månda- nådigeste Herre. " gamla. Sverige..- de- som svar farliga," Han hadelrern "att, komm rakt, än älgens 1, ends ” än dva månader till jul? ätt ar a gen klåkan 1: war gammal 60 å år Inför; : Hans ” Kongl.” "Maj:ts |” 1) Underdånigast hönfalla all- skyggat då en” bandhunds 'eri- | betesplats.' vid tallplanteri ingen. Hen stannar och försöker lokalin (=: är syns inte minst på ka- i Ki: d vn kas ...stanjerna kring kyrkan, I år har, uti. all undånigast dmjukhet |, a [myren 3 o fee had Sve Mannen kiafsade; fram i i, det Men": dimman är än: ch force Just, ÖA vänder r idesnåret, känner . : F ait åtort hål tysta då naden, -Nötskrikan. skränar tll och-lyfternere' i: dälden; skål a mekanismen "på. tydsänen! men: dimman, den förbannade; ;dimman,; förstör allt kytten efter sitt "villebråd. S märtan- gretiar, ut sig 'och hugger . för: varje steg den / Smärtån högger'och hugger och. hela :bakdelen' stelnar till; . Han Väs erbergets” utlöpare mot byn: N: "hade, hån stätt. 1: det lilla : granslyet” i två dagar, Detta ” '- vat. på den tredje dagen. och dimnnan, låg” dika; tät. > ; Smärtan hade stannat äv, men ännu högg det till ibland i såret. Då 'slickade, han det :tills smär- står ji duaklet under granarna, > Det droppar envist från grenar- na: ock "tystnaden: är , "kompakt, Ibländ. blir han otålig och rycker ' pare och Åskadare. | kamrater V hans riksdags- och ( utstånd 31 i.den stora In 3 r. öronen spela, Han hör fort-| stora flagor av 'granbarken. Men” - Tobias, skamrater inte hade; kvarteringen ;soms uti denna arande "di "Kojtande ljuden mot|han blir lugn. igen, då rösterna . a a LOTT. Skräcken. hugger. tag i. ho-T från ..byiv når honom : eller: då han hör' skotten seka i fjärran. -. + Dagén '' glider sakta". framåt. - Morgon blir middag och middag blir: kväll. En smygande mjuk "skymning ; kommer. från norr, 1 Älgen; hör; röster från : byr, Männen kommer kem från sko- gen, .en'; hund : skäller och ' ett barns gråt tystas av.en moder. .Å Men ingen .vet.att den efter- spanade står så nära hemmavid, , men. det -pratas om honom och beska . ord. lägrar sig i de grå gårdarnas fystnad. Mot natten blir det; vinddrift. från väst och: dimman lättar, En höstlig stjärn= bimmel prålar över markerna. «- På denna tredje dagens kvä Jhaltar älgen fram under granär= na och vandrar sakta mot söder, under sstjärnorna.. Då han. når Möllebergets sydsluttning råder é AL F från ansiktet, och, osäkrar. Som ;y'wv'« & rikstvåan över Hallandsås, Å Lu É Ph solen sken':över mörkgröna | | - landsarkivet i Lund framgår, ”att sönda den 9 efter Tri- "EJ SOLENS VARMA BULL. : . + granar, gula björkar och bruna | - nitatis (= den 1 augusti) 1627 'begrofs as als . Dole Å kanterna .från detta :. idylliska tv 63 å idd tid stråk, Den kommer ju att gå nå-|'Y är ansågs vid denna tid va- Et ut k dimman, .som vältrade ; sig över lilla enbusken, .. us (8 gon kilometer längre åt öster och |ra en hög: ålder. '— Det har vi id avsnitt, ' som människorna markerna,: eller med 'de': blå- å' älgen. mår Spångsjön ar. | . ärar givetvis alla de bilister, som | Srresten ett kungligt bevis på. j2Y 10528 här'i södra "Halland fin- svarta". molnen ' från '. : nord- kte 's se. genom "den D Nr . . i 3. - fe [kan det verkligen synas egen- " | - amn Md det åter. frid i markerna, 3. , Måndagens ligt. Jeppesson fick ge sig till Eders' Köngl : Maj:ts täcktes .småningo m. KR åse nah a dom kolm och riksdagen under|detta behjärta låta och i Nå- Det är nötskrikan som väcker dt beta fom der - ätter öna : = - T a JT Ds en sea je la = Solen går' upp I kl. 7.01 och den tid av året, då det inte är så | der "förlindra .och förhjälpa oss ”hönom, Hörn] eg ke: den! be de amla i . ned" kl. 16.51, värst behagligt att resa, Riksda- | fattiga -undersåtar och « skatte- | lama ssdusali N | Lå NÅ FEOTSYFTYVTTYT YT ETN A UL NEFEFFSFITYFTIFTEEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.