TTT YCOr VET TV N YTevrY IEEE AYANNYYYVYYYTTYFYTYTTT Feer oe "LAROLMS"TIDNING . : > Fin utmärkelse "åf Malayas lilla > > sfräfzan : i et enda tremplar i hela Holland! th sårdreg han historién om $n lifca fabrikör som kommit på Idén ingen; bara bunnå HINTSA Ya vel en innan han, gjorde» De två ändra otmplida Slå RE Fen Under tarsporten! «Så crym. kan-världen- vara = Och den var det, På en liten tvär. neta till de störa Streeten var lump- : Sädesodlin, an at 1 st "Av fil dr Eric von Born. no Loppmark had Tänk att få strosa omkring i Äm- Ssterdam... Ja, så där tänkte jag inran jag var”där och upvlevde Haden Wod de mårga kasalerna och gjorde ett ärligt försök Btt våra en äktr förts >— men jag trör jag missly ckades i den föresatsen. I stället ... ing och. spannmälshandel [ k iga kulturen begyn- sas tligen med det skede, å man lärde, Sig bruka jorden på "rätta sättet och utvinna desg. fruk- : ter vid sidan om de primitivare nä- i Jugoslavien, medan ris' blott ss ödlas i då sydligaste områdena bv Europa. "Allt som allt kan' sägas, att kornet är spritt över "samtliga är r hos oss den tid, då hans landsman, den av Ru- neberg besjungne bonden Paavo, nödgades blanda bark i brödet, men [EE 'ringsfången jakt och fiske! Den vik-' Hizaste grundpelaren, inom helå här 'ringsväsendet blev efterhand odii gen av olika sädesslag, medan hah- dela | Härmed 's 'så småningom utveck- : jäv sig” till en: från åkerbruket'| : 1: De: första världsdelar, medan rågen är kor centrerad till de nordligare delard av vår världsdel, Den viker tillbaka tävlar med riset om första platsdn j' bland de' sex stora ,sädesslagen. Få jorden. tt . a till förmån för vetet, som i sin tår alltjämt rasar tid efter annan hun- gersnöd i skilda delar åv jorden öch särskilt inom de tätt befolka- e€ ömrådenå i södrå Asien, "Cr Världshandelns - utveckling . har 'döck möjliggjort snabbare. hjälp- aktioner i'våra dågar" än vad for- "längt ålsfrak inom statshushåll- Dingen i mä länder alltjäräf bil . dar. grundvalen för livsmedelspro- . Guktionen, framgår bland annat av Satt den enda yrkesgrupp, som är Te resenterad i särskilda partier i "Västerns länder, är jordbrukaren, eftersom vi här och var finner bön- der, småbrukare, agrårer 'o & v.fö- Teträdda i 'de. lagstiftande försam- lingarna; För visso kan man'här ta- Ja om det äldsta och viktigaste nä- 'ringskallet -på jorden. : : Våra sädesslags "Ursprung fr väl att söka i Asien, fastän flera : av dem varit" kända 'i Europa så långt vår kunskap sträcker sig till- baka i tiden. Kornet gäller för att vara, det äldsta sädesslaget, såvida inte möjligen; vetet förekom ännu Jängre tillbaka; I tiden inom Kinas ländamären, et'är dock orätt) att, som iman: itidigare antagit, tlll- skriva dessa korn förmågan att än+ . hu Bro, om 'de"nedsättes i jorden. Lika vanskligt är det att sätta tro Aill den vackra sägnen om den in- ""diske bramanen, som efter att ha ppi unnit schackspelet begärde ' i det andra, fyra på det tredje och så vidare med ständiga fördubblin- "gr av' siffran, varvid. det visade Eg, att man med tiden kom upp till ett nittonsiffrigt tal så att skatt- mästaren inom' furstendömet inte kunde få "fram :de motsvarande spannmålsmängderna, ' även "om man ; öppnade” alla statens fyllda magasin. Den viktiga roll, som sä- . gdesodlingen spelade t ex i de ös- - terländska folkens liv, framgår av berättelser och liknelser i bibelns rakterna ägde. rum. från Svartahavskusten till:.den. grekiska övärlden och från Egypten till. det romerska” Fröet till en förnuftig”. agrarlag stiftning och till bestämmelser: son, syftade till att förhindra spannmålst- ocker, spårar man under; andra å hundradet före vår tideräkning, då bröderna Tibertius och Gaius Graö-' chus'' sökte ' förhindra ' förvärv fav allt för "stora jordh 'och vil-11 domd var fallet, så att vi näs- tan glömmer andras brist och när vi njuter av ”cerealier” - från Ljärran länder och får lära oss, att ner från imajsen, mannagryn, ma- roni doch spagetti däremot från det öga kalorisilfra. Det: är även nyt- "tigt att veta, att det var den ame- rikanske ' vegeterianaren Sylvester "Graham, som gett sitt hamn åt det jö- le utverka dels driftkapital ' fördel jordbrukare, som erhållit t nya: rd för stadsinvånarna' att till rimliga priser erhålla sparinmålsprodukter, men de båda bröderna fick enom iscensatta folkupplopp” Ts tilll Deras strävanden "efterlämnar de dock, spår i den kommande ut- vecklingen, och senaré såg man"sig nödsakad att genom en särskild: "lags r | stiftning, förhindra "ocker lotter, 'och dels öppna möjlighe er] let: De nästan tallösa brödsorterna tillfredsställer för övrigt snart sagt alla smakriktningar och behov. Det må till slut framhävas, att det ut- märkande tecknet för alla de sex kärnornäs > stärkelse, varjämte äggvitan till- kommer som &n annan viktig faktor och detta särskilt hos vetet, där man benämner dess förekomst ”gluten”. De sex sädesst till vilka även och säkerställa ett lämpligt: utbyte äv säd ned beaktande a lagarna för ånbud och efterfrågan : ' Hur enastående" är inte. den ut- veckling, som lett till nutidens tek- förande , i - marknaden: - under” det ännu tillbads 1 Romarriket hade | ålman från det primitiva . sättet "att mala" sönder sädeskornen' mellan | stenar övergått till morteln och till niska hjälpmedel. vid :utvinnandet |” av jordens frukter och deras över- |”. skede; då" Jordbrukets : gud: Ceres]: i terhöga 'durran, : k )] på n eftertraktade majsenafi. kom-' rdefölla '”durumvetet” - med dess. förhärskande sädesslagen ; är, ' att]: kunde fogas hirsen och den .me= S Yysikern Nie i Waskington tillsammans med "sin maka.” På torsdag kommer profes. sor Bohr att i närvaro av bl 2 ter'för FN” få mottaga Ford Ft första. fredstatömpris! 4 75,000 dollar; det största vefenskup=)- liga '; pris, Som. fågonsin. övé at för tio gulden; ”ato: H ppehåller sig i dessa .degori! - Även staden med det berömda Rembrandtsmuseet har en lopp- marknad, fast den kanske inte pålir långa vägar är så känd som den parisiska men jag vet att man även | här, på torget som "inte ligger: sål långt från den pampiga affärsgåtan Daamrak kan göra fina bna: och; eftersom; man, skulle. i ed turist Hoppet I fin my .att nån skall. fröna en, tavla; ett harmoniskt sätt varandra som födoämnen åt människor och tili ka som foder för djur, "Stora författare |. "även "goda målare" "I en artikel om. Konstnärssjälens bh den äran att kosta > "men, bur jag [vankade' och beskådade t ömsom jum- nor- na pressades” samman mellan "en övre roterande sten och en nedre orörlig sådan, varvid: boskap eller slavar begagnades som arbetskraft. Sedan kom vattenkvarnen och" vä- derkvarnen, som under nyaste -ti- den ”avlösts. av ångkvarnar - och kvarnar, drivna av elektrisk kraft. Samtidigt fick skäran- och slagan vika för' mod första kvarnarna, där sädeskä idighet skrev ren Albert Schweitzer en gång: ”Det finns talrika konstnärer som i lik- het med Goethe övergått från att uttrycka "sig i färger och linjer till att uttrycka sig i ord men som stän- digt. kunnat förbli vad de var: konstnärer. ”Könstnärens "själ är sammansatt öch rik; Den har inom sig samlat diktarens;' målarens och ih " gåvor," blandade på ent jordbr Böcker, där den uthungrade Esau |skiner. Den första ännu ganska pri- gäljer ' sin ' förstfödslorätt för en |mitiva slåttermaskinen togs i bruk grynvälling och Josef uttyder Fa- fi början av förra seklet. Den fick raos dröm om sju feta och sju mag- | med tiden själbindare och blev om- rå 'sädesax vid Nilens stränder, och isider förvandlad till skördetröska, där himmelriket liknas vid ett sä- | samtidigt med att avsevärda hygie- Tesfält, där en del av utsädet faller | niska förbättringar kom till stånd ”på vägen, en annån del på sten- li samband med tröskning och bak- grund, en tredje del” bland ”törhen | ning, Rensverken har försetts med - - "och blött den fjärde deten i'lämp- lig jordmån för att sedan bära tret- tiofaldig, . sextiofaldig eller 'hund- fäfaldig frukt. Alla känner ju även Kill ' berättelsen ” om , som sinnrika redkap, så att man t ex genom 'triörer kan skilja: olika sä- desslag "från varandra "och genom magneter är i stånd att avlägsna som ' till. äventyrs emål, om "natten kom och sådde ogräs mitt ibland ; vetet och tvingade fäl- P2 gets ägare att låta den goda säden "och ogräset växa tillsammans ända " Nll skördetiden. IS vs Märkligt nog synes rågen haupp- stått .ur ett ogräs, som borta i In- .fien och Persien växte bland vetet, ach vars verkliga beskaffenhet man "först med tiden . kom underfund ned. Vetet förekom 'på ett mycket tidigt "stadium i stora delar av Eu- fopa, vilket tydligt framgår av fynd . bv vetekorn i pålbyggena tex i trakten av Bodensjön och i”sten- åldersgravar. i Norden, dit rågen synes ha inkommit i början av mé- deltiden. Havren var först utbredd I trakterna kring Svarta havet, där kosackernas hästar med tiden ha- de sitt paradis, och togs omsider i bruk som foder inom Medelhavs- länderna för att först under medel- tidens sista skede vinna spridning på nordliga breddgrader, där kor- net synes ha dominerat sekler igen- om och först med tiden överträf. fats av rågen och sedan ett kvarts- sekel tillbaka fått' vika för vetet som det mest odlade sädesslaget, Havren innehåller mer järn än nå- got annat sädesslag och tillika stör- re kalorimängder, än dessa och har sedan urminnes tider ansetts vara et ersta hjälpmedlet att hålla Fästarna i fullgod kondition. Ä and- ta, sidan är och förblir vetet den främsta brödsäden och är det ojäm- förligt viktigaste sädesslaget inom , den västra hemisfären, medan :ri- set. fyller en motsvarande uppgift Inom det östra halvklotet; där In diens och Kinas myllrande miljo ner 1 8 itt förtär a "kg ris om året per individ. i: cs: I Asien' är de båda främsta :sä- hamnat i säden. Såsom ett minne från forna dagars skördeförhållan- den 'har vi ännu den kända visan: ”Skära, skära havre, vem ska hav- ren binda? ;..”, varitll kommer en och annat anslående mjölnarlåt, en Trots de: : genomgripande , ”nyda? ningarna på jordbrukets ' område kan man alltjämt tala om ett oupp- lösligt och på sätt och vis mystiskt samband mellan blod och jord som gör, att åkerbrukaren ofta med o- synliga band känner sig knuten till fädernas torva, Detta kommer : till uttryck i dikt som prosa, såsom i Knut Hamsuns med nobelpris be- lönade ”Markens gröda”, Jarl Hem- mer kallade ett av sina främsta verk ”Rågens rike” och'den återvunna Porkalabygdens stökste son, Arvid Mörne uttalar i, en av sina böcker satsen, att rågen utgör höstens dyr- baraste : gåva till 'sommaren som oändligt” "varierande sätt 2 . FN-tidningen ”Courier” har pre- senterat en översikt över de många konstnärer, som gått den motsatta vägen — från ordet till paletten. Bland de författäre som nämns — det rör sig om inalles ett 70-tal — märks August. Strindberg, Rabin- drarath 'fagore, Victor-Hugo, H C Andersen, Charles Baudelaire, Mark Twain; Leo Tolstoj "och Alexander Pusjkin. nn i H Ci Andersen har gjo e [skisser från sina resor; bl a från Florens och Rom, men det torde vara "mera känt ' att han klippte silhuetter. och det utomordentligt snåbbt. Allting — prinsar, prinses- silhuetter och ' det : ofta samtidigt som han skrev sina sagor. i. > Victor Hugo var en mycket god målare och det fanns kritiker som jämställde honom ' med den engel- ske målaren William Turner. Efter- världen känner honom emellertid endast som skribent, Lewis Carroll förtjänar även att nämnas i' detta sammanhang. ' Det är inte” många som vet att han själv illustrerat sitt beröråda verk ”Alice' i Underlan- det” men” tyvärr har hans illustra- tioner. råkat i. glönska.' Charles Baudelaire vår en duktig katikatyr- tecknare; och han teckhade;fantas- sor,. slott och storkar .— blev :tilll -lav Haitis ber gandet'. fick trettiotusen man' sätta livet til. "Svårigheterna att komma upp på berget med allt byggnads- material” var, stort. Att dödssiffran blev så stör berodde. dock inte helt på detta faktum utan 'på.. en del andra förhållanden, vilka bäst fram- går: av följande fullt dokumentera” de händelse från bygget: t Allt byggnadsmaterial 'måsfe bä- ras upp för. berget, Bland annat måste'också 365 kanoner släpas upp till fortet; En-gång blev. Henri .vitt-- nå till "hur ett arbetslag: på 100 tvångsrekryterade negrer förgäves försökte få upp en tung. kagon på en brant sluttning. Till-sist”gav de upp försöket. Kungen ' gav då ori der 'om att vår fjärd skjutas. "på stället.” ÅN gjort gavs order om "att: d skulle fortsätta med arbetet att få upp. kånonen;.. ;De lyckades dock in- te rubba den. Henri lät då omedeli | återstående och röt därefter: ”Nä hälvten av de hundra skjutits lär återstoden ha lyckats att. få upp kanonen...” Ha Henris' välde blev inte långva= rigt.” Det gamla: ordspråket ' att stränga : härskare" ' aldrig i regerar honom. Han tvingades. begå” själv- mord "efter '; nio regeringsår,, som kan” räknas till de blodigaste 'nå- gon härskare” gjort sig skyldig” till. Insektsvi riden är så stor och rik på individer att man knappast kan göra sig en föreställning > därom, E har; beskrivit nära tiskt snabbt. Den berömde målaren Eugéne, Delacroix lär en: gång ha FO | mer olika slag av insekter. : 900.000 olika :slags' insekter, men man räknar med att det finns minst lika mångs som dels ännu inte. är "4 upptäckta, dels ännu icke fått va- re sig namn: eller beskrivningar. -. Var som helst ute 4 markerna kan man på :' ett litet område 'av, några kvadratmeter finna tusen och Insekternas individantal kan in- te ens tillnärmelsevis uppskattas. ] De "utgör. miljarder och" åter mil- jarder bara på någon kvadratkilo=, meters område. sv Nn yttrat till honom att varje, tecknare "I med självaktning borde kunna rita en skiss av en man, som föll ut från ett fönster £. fjärde våningen och "vara klar med teckningen innan mannen nådde marken. ' Under byg-/ ; bart 'skjuta var tredje” man av' def." ta gång blir det varannan! När. länge fick också sin tillämpning på i lasbur innehållande en stycken. ten båt. med holländsk" flagga ' av ovånliga måttt.. Men; den: kostade tio Fulden!, Men. frestelsen, den där ljuv va, och smärtstillande, överväldi- | gåde 'och lamslog mig :så EN d upp: reskassan hem.,i: i >. och var "eld;j och lågor, som bara i jag själv. givit!" - | jag aldrig 'stöter samman med dem, Killen: såg ut att tillhöra tungviktsz kila. myggvik-. hågen. gl med I från tet glad: 1 bodarna öve Da av lasbåta: och till vilka dr Er sen! Bare äre gulden stod dd fönstren. Och jaz d, mina VUo.? och besviken-Tör Idade. På vaddradhemfad ; stNde jag in pjäsen; Dätm Smitta, skåbrock gick till Vik efter skojet ... Men; när kvällen”kom dr! "Jag nere Toch tog frem! Qyrsripen och be grundade "liver. och dos, Uikhere. oh Det finns nög bara datla = ex- emplar, sa jag och suckade och pras på. något sätt bara. för att ilpa Hur mycket, frågade kvinnan kvinnor kan. bli vill. ha,» 5: r någof, de gärna addan :4-Hur det nu var r så blév det affär och: i de : lyckliga" tu gick till sitt gl) skåp a och ställde in dyrgtipen under ivrigt vratånde om att de gjort ett fynd; samtidigt" som' de .Peklagade ra:.s. Men: jag hoppas likväl; att klåssen och” jag, fare! uh SA Bli arg och silckade.igeri och menade, ätt 3 .Jjag ändå var tvingad vitt sälja, den ” litprojektet. bra lille Tarzan kollas dun sex- drige Shaipon din Mohammed Zain, som Wppträder som. ormbetvingare påvsin-pappas orm-thow & Singa=. pore. Ända sedan sin spädaste ål= 'derdom hkaF han lekt med giftormar och handskas- -nu- med, de farliga ' reptilerna med stor överlägsenhet. Den säkre pilten, som här ses med en bunt stora ormar, påstår att man aldrig blir biten, om man bara inte Moda sär rädd för ormen. VÄSHEVILLE: Den amerikanska". jorddrabanten "Vanguard" kommer Å att ' planenligt sändas upp i vår, | säger dr Robert Baumann, 'som är ' en av'de 'vetenskapsinän, som 'ar=' . betar med tet amerikanska 'sätela Så vitt jag vet har råan uh fa . NN tat något beslut o om ått skicka I iväg er sitellite kar. han. : STOCKHOLM (Press) + 1958 års riksdag ställs - de 'Den av SN Å > grenar :m arisläget om” 2.740 milj : skulle bli: . Jarmén..1!MO. milj... marinen 460, av ÖB-p ar prog, Det var. fråga öm fyra” alter- nativ, benämnda, Adam, 'Bertil;:Ce- för :kri ' hetli "rörande "färdig och ett nytt förslag har på tosdagen överlämnats till reg je ringen "och samtidigt framlägges försvarets - budgetåret 1958-59; de slutar. på & om "man vill. hålla sfast vid. den ' som gavs ' vid -1948 års riksdagsbeslut. | Istället har ÖB” ömarbetat det för- slag han Jade: fram: 1954; och ::som. Hill: grund. "för arbe- försvårsbered- s je "punkter- det nya; 21957 års förslag” är kravet på att "statsmakterna skall a är nu H anslagsäskanden a flygplan, öridgsfartyg ra "krigsmateriel. tSamti-: rslitst den" materielzvi nu, till: kommer den fortgående” stegringen i hålkostnader,' i "Allt d tta hö Kållits har: erkänt de olyckliga ”konsekven-, på "ett": "avgörande; beslut från”re- ; . överarbetningen i av ÖB-förslaget, av t er" år. ”de "militära myndighe-; terna. Även riksdagens, statsutskött. sätta Ilnärma serna av: denna utveckling..I väntan: flygvapnet 1.042 och 'gemensomma "ändamål 198 milj. Då löpande bud= 430 milj., rd Bland de många utredningar som” verkställts inom försvarsstaben vid a hingen £ lika, hög grad som 'hit-" till; skall, bygga: på allmän" "värn- ik det 7 tt” klart. stt det är, omöjligt både av kosthäds' och: rekryterings- kal att" med enbart: fäst anställd fart ” förband, som Även ifråg; vapnet. skull "och: rilsdag, är: dock" frådl älats sedan 1954, Följder P g nippstå. öv öisgar visar, att-en upp=: har: blivit - att; nuv . off med dess, mycke små margin? håller . på att: all arligt. urholkas, Om” ingen ändring k immer till stånd : ännu stör- år krigs- och om” man”: vill; fastställa ” kad slack på lång sikt för, alla tf gå i vår krigsmakt från mi 1960- talet. vissa förband. Eldkraften kan för- bättras" bl a genoin'pansarvärnsro= | + "rotar. Inom marinen: gär ”tenden= sen: alltmer "mot. .en ;lättare; flotta skärgårdsförsvär. : En minskning av marinen med 25 proc på lång åikt kan: dock" inte: und- vikas, Vid. flygvapnet kan vi (full-; band för luftvärnsrobotar. skall upp- rättas: "och ätt atomväpén skall in- Inom armén kan rörligheten ökas genom; ytterligare” motorisering - av Joch ”möot>ett "rörligare: och mera slagkraftigt i "kan: "behålla; ö s änstagsberäkningar. vä i somras lämnade: direk- | ti för: myndigheternab, ”petitaarbe-" te angav ÖB;' ätt anslägsäskandena borde hålla sig fnöm"' en kosfnads- a 2.620 milj för. nästa. bud=" i yn igheterdia förklarade si nå .begrän: De" ville ha 2.863 milj, ämte ' flygförvaltningen; begärt. anslag på tilläggsstat | för: innevarande budget- ft ocks j elopp, Pp it på en- bart: fast anställd '— på aktiv stat ' "eller i: reserven och; f£..d fast : anställda” skulle, dra en årlig mers ; kostnad av sannolikt minst 150 "milj kr: Inte en för flottan eller flyg= :7 svapnet an det därför möjligt att - inom' anvisade anslagsramar " över" ge värnpliktssystemet, Även om fe- .kryteringesvärighoterna skulle kun= li "För Ör rd. Päristlidka” PAS. (MER i De” två" största pariatäningarna håde? "häromdagen - en -annons av. filmregissören Michel: :de' "Saint-Pi- . serre, som för" rollen av bondflickan Bernadeltei! Lourdes söker en lårap= 14 " rollin Enligt : notisen år imed 240 milj föransk ffni ett följa - ny av. jakt-' och attackplan, men på läftg- fe sikt ' måste ' dock antalet krigs" "lygplan minskas med 20 proc. Om uftbevakningen '. och : stridslednin- vättras kan dock flygvapnets”. k itet vidmakhållas., " "Tolstoj "har tecknat ill till Jules "Vernes' "Jorden rönt : på 180 dagar” som för övrigt var en av :] hans . älsklingsböcker, - » Den : ryske | ös understryker . betydelsen av: en. fortsatt planering på lång sikt, Ifråga om materiel är: detta redan: ten för de flygande'styrkorna för-- st. bemyndigande. öm 187 milj. Si nämnda äskanden - tillstyrker ; ÖB. till: belopp" : 180 Tesp 105 För nisatfon ' erfordras” alltså”. för; 1958 —59 anslag med ca 2.863: milj, 'såger. ÖB,: Äskandenas totalsumma rådde matt summan: borde ka.” För att genomföra den av nu förpslagna ärganipationed läggs-| > milj. ”att ”vidriakthålla nuv orga- Å har ”Vårit -föremål. för" , överläggning i militärledningen, därvid enighet ÖB har jen » vilket av. «villkoren: som varit åste sökanden ; vara minst 15 och gst. 17.år gammel,' därtill orörd, för, att kunna återuppleva den rena ” mötte Jungfrå' Maria I grottan vid es. Sökanden”, får inte vara fänsre än jan "dentimeter; Det nae-. ras med förvåniåg i Paris att annon= en. tilltatat en ”enda parisflice E Arns brukar liknande tillkän= givander'.' mobilisera "hundratals ilmbitna töser. Derma gäng vet. man j på bara 1,40 NON OBS R öra "av 'det nu bögärda + getårs anslag är 2.310 milj innobär . ” MH iInå gjorda äskonden'er en ökning med ” "flickans" religiösa upplevelse då hon ; : ut 2.740, milj. kr. befunnits e: desslagen - ris och ;vete, 1 Afrika Jules t, Med nuv, pr ”. Lane majs och vete, I Australien vete och havre, 1 Nordamerika majs och ve- " tel och I Sydamerika omvänt vete , och majs, : medan i Europa ' vetet " dominerar, följt av havre-och "råg "4 så gott som Vämstarka kvantite- ter. Råg och korn växer genom sin härdighet högt I Nordanland, ända upp till Lappland, medan vetet än- nu förekommer i Värmlånd och Dalarna men endast sparsåmt upp fipt umeåtrakten.' Majsen förekom- ner I vår! världsdel ganska rikligt | ' a st diktaren brukade läsa högt Vernes böcker om kvällarna enligt vad hahs son berättat £ sin dagbok, När”. han + kom till 'något särskilt spännande ställe upphörde han med läsningen och plockade fram någon .Fav sina teckningar :ur .skrivbords- Ej och med "hänsyn till-alla” tckniska, förbättringar , har - dock "redan ov anslagen för alla. tre: försvarsgre-' narna blivit otillräckliga. Detta le=- der uppenbart. förr eller senare tillit en betalningskris, som inträffar re» dan under budgetåret 1958-—59: En- lådan för att på så sätt I det lästa, =. i Det är som bekant Goethe som yttret /de ' tänkvärda orden: "Alla automatiskt reducera; vår krigs+ organisation... Om. inté. anslagen I 'Iboriie vi tala något mindre och teck- Då mera TEE IV . RA Man” har” härvid räknat, med : att måterielpriser och 'personallöner | in= saft detta. förhållande, kommer att]. "fortsättningen bättre anpassas, efter 1: H ärdetz utveckling kan vå om försvaret stigit med, 15 proc se-' 54. Fö delningen I på försvars=' Jordiska kärleken. Regissör Saint- Pierre funderat på attilätta. på vil- skorem, mn LE nats MYTEEYTTETEVVTTTN FEYTVYTYVYN NYGEYTTETYVYTYV TREA E FLESTA ocH 4 BASTA ORTSNYHETERNA FINNER NET i LAHOLMS FJD FEFITTYTYVV FFITESTYFYN FFrEFEPEFETTETTVYYTYYTTN eller kravet. på - "oerfarenhet i den "3; :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.