AeemevTY YT TY YYTYY TY TTYTTTPTY Yr "I YYYYYVYYTYYTTT TT YTYY TNE 2 v oc fjupt nedskuret ärmhål och > Försäkring mot” ; naturkatostiof. . svår: att "ordna. . STOCKHOLM (Press). - Kan man få försäkring mot natur. katastrofer? Den frågan aktualise- <> ras då och då, särskilt när någon - dramatisk : naturkatastrof. inträffat. : hä r hemma i Sverige. Men. svaret frågan blir i régel n i Å inte ansett det möjligt att.teckna sådana försäkringar därför. att ris- " kerna är alltför svårbedömbara och de av'naturkatastrofer hotade om- rådena är alltför begränsade. Här- igenom kan man inte 'vinna det för en utspridd -riskfördelning bland många som är utsatta (för -sammå "typ av skador." >” , Problemet har vid åtskilliga till: N . fällen ventilerats i försäkringskret- + "sar, men man har hittills inte lyc- kats komma till: eri från olika syn- ' punkter tillfredsställande Iösning på |" : "detta viktiga område, Huruvida'en M inom Svenska tarifföreningen arbe. " tande ' utredning” nu skall kunna komma ' till "ett acceptabelt förslag är ännu för tidigt att yttra sig om. Vad som särskilt försvårar frågan är att Sverige knappast hör till de . länder, soma är mera allmänt utsatta för naturkatastrofer. I många andra länder är förhållandet ett annat, och på sina håll utomlands förefinns möjligheter till' dylik försäkring.” . Erfarenheterna från utlandet visar "under alla förhållanden att man må- ste räkna med: betydande svårig- ven heter då det gäller att finna någon; I form för naturskadeförsäkring I ivårt land. Ett av de problem, som är ak tuella i Sverige, är naturskaderis- kens, ”punktnatur”, ”, Här i landet an- ser sig endast . vissa "personer . och vissa. företag utsatta för risker av detta slag. Det är alldeles tydligt ! "att de som bor u utefter Göta älv. kan H « anse.sig särskilt hotade av risk för SS jordskred. Härtill kommer dock att ingen vet när det uppstår andra I svåra naturskador eller ”-riskeg på ne | andra håll. ; Ifråga om skador till följd av storm och skyfall finns, Få var och en förstår, säden risk på bee "ställen i lande : oc särskild svårighet är att för)5 natufskadeförsäkringte, Jaststö a a | premie, som tar skäl ller . > dessa olika. faktorer. Vidare g T ; det att förmå alla de försäkringar | - " > tagare, som själva har uppå pe gen att deras risk är obetydlig, : medverka i en sådan försäkring. « ” . Härmed uppställer sig dire från mn gan huruvida en ev, försäkring ? ot naturkatastrofer skall -vara 0 förd torisk eller frivillig.. Skall man 5; tv na erbjuda försäkringen till re als: tåg vremie tordé'dét vara läm En trivsam och tålig ulster & är brundplagget - Här en ulster av kamelhårstyg med lät : , mänt spridd. : Bristen på. tillförlitlig |; atistik över frekvensen av natur-j, | Försäkringstidningen,. Hittills här . nämligen. åtminstone svenska bolag > all försäkring väsentliga, nämligen ' . vintergarderoben. dellen har te överrutning. / A- göra försäkringen obligatorisk > att den! får stor spridning.. Härvid skulle råan kunna låta naturskade-+ försäkringen gå in i brandförsäk- >fingen " [komplettera den. Denna är ju all-|t tastrofer och omöjligheten av-att utse de ekonomiska; korisekven- na: Ett "annat spörsmål Är huruvida mm sådan utbygggnad av: bränd I ring ' mellan : försäkringstagare för naturskaderisk utan vidare kan gös ras med hänsyn till den lagstadgade. skälighetsprincipen. Detta ö är ett pro? ”K blem som” mi vudtaget diskuterat," z , . | räkor, 1/2 sär fhgepiale | mb : Servera med grönsaker, teller " också "obligatoriskt | ' framtiden "gör: emellertid |: orergiefrågan ytterligt!” svårbedöm- |: MATEN SÖNDAGSNIDDAG FÖR FYRA Skaldjurscoctail > 1 burk krabba, ett paket å,ap- frysta eller ett ” par hg färska ner; I int salladshåved, eridive, ka, 1 liten burk små ärtor. - , Salladssåe: Majonnäs, " vispt grädde, chili eller torsatsks, vt. ven pepparrot, salt oc ”Finfördela” SKER eltér tina upp skiva champinj Nerna, pap- rikan mycket fint och se. till-att ingenting av fröna eller. de beska skiljeväggarna mer" med. Skölj salladen 'och finfördela den. gredienser 'i: Pörtlönsglag,”. några "av de”finaste: bitarna kräbbköttet" eller nägra rö garnering." "Bland hop ? majon- näsén och smaka noga av den med kryddor.” Häll över sallads- såsen; stick. ned nägra fina:blad. av endiven vid sidorna och de, korera med krabba. Servera sal. laden väl avkyld sc som entré tt Osigratinerade fläskkotletter :. Stek kotletterna vackert bruna, på båda sidor. Salta och peppra samt droppa över några droppar citrönsaft.. Lägg rikligt med.'ri- ven ost, helst av schweizertyp;: "pål . varje kotlett, slå grädde blandåd med grönsaksbuljong eller lik« nande "vid. sidan om. kotletterna. Sätt in pannan i het: ugn. tills dess osten smält, Kotletterna kan också görås i :ordning i förvä och läggas upp'på gratinfat och därefter gratineras i sista sl nd. Ciwonpudding nn ! 1 citron, 1 kkp socker, 4 ägg- gulor, 5 blad gelatin; 3 1/2. dl tjock. grädde... : "Lägg gelatinet i kallt vatten. Skölj och torka citronen och riv finstrimlad gul eller grön papri-l a 3 klädnadstextilier, Den utmärkan. Lägg den varvvis med & Sig ind d i'syntet; ska' tvättmedel; Dessa” tår Siken ståt ät mjukt "och här reset först på önske Ear i bön Men vad lär ös gen cashmere? I D nyckel får vi svaret: sma textil unlika, ytterst fina och mjaka underullen som användesttill be- de egenskapen för pla; hl hereutl- är framförallt ber och sor Färmöförmågar Den har emot inte ullens styrka och ar | Fändskraft.” Då bör i& då nfan' Köper! Plagze te” varar vätta i tvålflingor, inte nämligen bort för mycket av gar. nets naturliga fettämne och heten försvinn :Smutsa aldrig p aggen fö, Då ä är det svårt att-få dem rena, "Cash hmarap laga. som; Är: brode- rade me ei en ljus' pösig Massa. Rör ned det rivna. eltrohskaletir j jämte” saften saint det i'fiter värmt vatten upp: kramade gelatinet. "Vispa "grädden till "hårt skum” Och ”wattenångad och socker: fora och ställ formen på lig eller” på kall plats, 34 tim- mar. Då puddi är. fullstän- sang a ste Na diga modeller präglar höstens Ifuka kvaliteter och mjuka - diat I kall stjälpes. "den: upp på fat? och garneras med grädde "och av: hälften " av. det "gula ' skalet. små mandel å de: Glädfa är" att splaggen ”blir' alltr mer ef- i TONARSKONFEKTIÖNEN ärskläder. Man. har: upptäckt att det är 'god ekonomi att' satsa på hög kvalitet... Modebetbnade: de- teljerå är någonting som tonktins vi det: Vårda inlublommorna I i så håller de I ngre. s Red första frosten har komma opp i pre Men inte vilk ittblopimorn & försaka den trivsel som en blomma på bordet grbjuder. I allt höstgrå och trista behöver vi så hög a Var, fjärde SjuK. Producentpriserna I Det gen ittliga av set (3,5 proc fetthalt, exkl efterlik- vider). var i juni 1957 högst i Norr- bottens län och uppgick; om leve- ranstilläggegt icke inräknas till 47,0 öre/kg fritt mejeri.,I Jämtlands län var motsvarande siffra 46,0 öre/kg och i Västerbottens Jän 43,4 öre/kg. 21, "| Lägst var avräkningspriset på Got- land, nämligen 34,4 öre/kg. I nord- östra Skårie var motsvarande siffra 35,7 öre och i Hall d KT2 öre/kg. Stockhol län fick prod na 40,6 öre/kg. rv 1 i ökad konsumtion av grönsaker et och frukt Sedan förkrigstiden har den & ska förbrukningen av grönsaker och frukt kraftigt vidgats.! År 1939 be- des således h "av färska grönsaker till; 57 milj ke, medan 1956 års siffra uppgår till ej mindre än 103 milj kg, motsvarande ett värde av 163 milj kr. Förbruk- ningen av inhemska frukter och bär har samtidigt stigit från. 153 till 264 milj kg och av importerade frukter och bär, från 52 till, 206 milj kg. 6 derna”, . Det rör "sig om 'en färg? stark röman från 1700-. och" 1800- talet. Miljön skiftar; mellan En; - land," Guldkusten : soch berättélsernäs :, cent im står Maltz | hew, Flood och hans älsk / 5 en | «+ Iskörnia negerflickan Sheba," Deras] dotterdotter Maria - kommer guxen till i Bristol. och gör anspråk på Matthews” förmögenhet, : Matthew | har; nämligen försvunnit under en slavraid: och hamnat i ett arabiskt fängelse, Han blir emellertid frigi- "| ven och kommer till England 'i ut- blottat / tillstånd och” Maria 'åter=, vänder : till "Västindien: : De spän nande episoderna är många och ro: 59 manen har allt, som 'hör en best 0. seller till; äv: styr;. heta på sionet ock dramatik, ib: 14; 75. MM jones skild- UNDER NOM CP sijKnapp URDER NOV I en ". ”Rokta”;:. av Bergen : Prognosen tyder på . "Sverige och kus I Temperaturkartan - visar > "ett till Finland . centrerat: . område 7 med mycket ö över normal temperaturför- väntan vars: verkningsområde oms. tet förutses bli” störst i rordöstra bverige och gradvis avtaga i rikt ning "möt den svenska västkusten, | - mg niatfönella "Röda" Korset "be- där, urigefär gistreras. ' förutses för större" delen av. Eng- land och Västeuropa." t Nederbördskartan visar ett om- råde med riklig i ned b dsfö rvän- slöt ”att hålla nästa tefnperaturer väntas komma att re- pleharmöte i Geneve" 1963; då man T derskott | kan :fira hundraårsd av orgar nisattoriens” "grundande, Bland del”. länder Som invaldes i verkst de Utskottet var Finland. Könferensens' indiska" ordförande tan”, som. "har sitt. centrum över Östeuropa och väntas beröra Skå. ne och de ' östra delarna äv vårt land" För Västkusten i övrigt för- utsés ung; är normal i ä der: > A'nmärknin : kanska långtidsprognösen -ä frukter och: bär till. ett i 834 milj kronor, | J Den! tyska veteimporte Den tyska veteproduktionen täc- ker endast en del av den ihhemska förbrukriingen och betydande Kvan= titeter måste därför årligen: impor- teras. Under 1956—57 infördes' så- lunda till' Västtyskland (inkl :Väst- berlin) ej mindre än 3,3 reilj ton vete.; De viktigaste leverantörslän- derna var Kanada och Förenta Sta- CAG mening utan en på ' omfatiände mäl :Junder" Prognosperio sei vanlig” melsoröloglk | för ningar "grundad / uppskattning : av den'! dominerande ' väderlekstypén ' Om 'väders leksutsikterha på kor äre” sikt kän endast de' dagliga fåpporterna läri- na "besked, -Långtidsprögnosens så- terna, vilka levererade 882 resp , 218 milj kg. : Därefter. följde Schweiz med 322 milj kg, medan Sverige kom på fjärde plats nied z 291 milj kg; " pr Rs Amrit Kdur och Kom- ; fä de kon- : gicl k på grund utanför norska kus- och besättningen fick tillbrin- gå fasanstulla” timmar medan skro- -veti maldés sönder av :vågorria, Hån berättar också -om defr. räddnings- "I-bragd," varigenom; till; sist' största [ten läkare” Gunnar: Kulléndoj bro;; då. i" somras " "sjuk he socialläkare;' forskare "och huvudmän kom till tals vid ett mö. problem: H SA "Dr 'Kullendörff plock de"-vid”aet siffror från vänteliste hem;: berättar,- Sveri över en fjärdedel äv det totala 'an-+ varje gar: på någon vårdanstalt om, sade dr Kullen orff;'m med att ansökan skett har nog som regel. ;vårdbeli ? förelegat : "eller delen av”de brutna ' rädda- des: Läsaren. får: uppleva; händel- et -under: och midjön, där de människor; lever, $oni "sätta sitt”eget liv på "epel när andras är i fara. 'örfs berättar om hårda 'människoöden, som är be- fökärda de; som förer en' hård kamp möt en ogästvänlig natur, om kvin- under brottandet : med ; en : storsla- 'geh men fientlig natur, om. män, som är svaga på landbacken. men bli hjältar, när plikten' kallar dem ut på havet. LT:s förlag, häft' 17: —, i ”Minnen med krut i”, 7 är- en” intressant bok av Harry Macfie, mannen från. den: bohus- länska. skärgården och en, som säl kerligen får rälknas”till vårt lands ferensén som protest mot att denria med 62 röster - mot 44 antog ett ameéj rikanskt' förslag alt. en delega- tiorl ” som "företrädde" formosarege- ringen skulle' få tillträde till över- läggningarna. Ytterligare 15 .dele- gationer ” lämnade förhandlingarna sedån konferensen . med '65 röster mot 88 hade avvisat ett ryskt krav på aft hela" konferensen skulle av- slutas eftersoni den sakdade 'ordfö- rande; Dessa delegationer represen- terade kommuniststaterna — inklu- sive Jugoslavien — samt Syrien och Indonesien; hn Prins De Merode, Belgien; över- . 1tog sedan Tedningen av förhandlin- garna.; . Man beslöt sedan med '51 röster mot 3 och 18 nedlagda röster att . formosadelegationen skulle få delta i "konferensen. » ,'" : nor, som där rista "make och :barn | i! om siffran här ovat ket lidande; söm! vis kunnat lindrä;" och 'mycket'sto- ra svårighetet för familj åch a sjukhemmen i 14 resurser att ta emot tillnäfmelåevis alla somgöker och behös er vård; att sjukhåmmen inte: förmår » till- räckligt avlasta akutsjukvården' och därmed bidra till "dess sulla effek- tivitet' sämt ' att sjukhet: sen! Då kan img Blotmiorne a dag i ängeln "och vatinet fö låt inté kr dem aka tt "Blotimdr” med” vedartade skaft”: måste" battas 'otdertligt Uv stjälken nnan .man sätter ed dem I vat ten; Annars har de wåct sä ga 'upp tillräcklig mängd vatten. . Ser de ändå ut att vilja aloka kam : man hålla skaftändan.. några ö- gonblick i kokaode vatten och s& . > dan. omedelbart sätta den i I kallt. nägra "droppar mass . kallt, i portiönsglas med arbå bis ' sk kvjer och toppar av: vispgrädde vi Betrakta denna siffra” söm. "en ånklagelse ”inot'oss och. vårt sam-, hälle "att" vivinter lyckats" bemästra te kring! åldringsvården: aktuella tidskrift. 'Av "siffrorna frånigick! ätt! d under de” senaste fyra" åren" "avled ' gar se ärt-'] formerna” för "ytterligare kömpen-« met Men vårdar tar ig om blom morna håller de dabbelt sk Jäsge. ' "Första regel 'ärt:apt vatten / varje dag och helst bör. blom- morna stå kallt upder natten. is ond dem [ei Ikospapper oh säl | Faltqm «+ ngstjälkade: blommar å aka djupt i tatten, ' altså sätter djupt inan dem | en hög vas Fyll inte "trång vm tik bristningagräns 2ägg 25! & Socker. Sit äv Fd vit vin, saften ar mn "apelsia” samt. 7 Vispa 3 gulor "med bre En al rulla me 4 kokans en. kaj 0 på tills masfan . AX er elden 'o SE forteåst att vip svalnat, : Serge tvbtrtrA ANNE slejfar” ofta av. ähnat "material es aktuällt” för "hösten; "Här en tons : årskappa "i italiensk, tweed med brun” mocköagarneting på ryggsleiferi.” Okskärbing' över ax«' eln' och enkelknäppning med -tra on knäpp hei gebrin fd ficklock och'" på den. korta i färg med. mockan. ns 'Statens' hyresråd. har hos regt. ringen Begärt skyndsam utrednin. av frågan om läm ligaste sältet a d för” pårtérna på lömska. klan”; på "resultatet av. si fn årig har hyresrådet beslu ärbunids hemställan om tillög ', fö Y'okt.1957- . yt om” att dig nfohöjningen för månge fastig: aktualiseras. Det. tidigare ”tilläm.' | Pade systemet för generella hyres hö ningar kan -emellertid inte an: tillfredsställände.!” Frågan en ' sation är ytterst komplicerade, hå. Iter' det," ov! "rådet hår: därför. f nit det bäst att-dessd'problem, sär- skilt utreds liksom-det skedde mid ' arbete; så Iver mot 150 j fjol” enligt rinner räkningar, Man ämnar 1. föfsta ” and välja ut' årbeten söm, "kad bes äl år. ” der "så kallade klientelblandningen sista, stora: äv -Han gick ur tiden i oktober. 1956. Macfie. hade färdats genom vildmarkernai Kanadas och Alaskas "skogstrakter, vaskat guld och varit en akta. trap= per och prospector. ” - Hans sistå bok, som i dagarna ut. kommit från Bonriers Folkbiblio. å -ålderd. hen att förbättra dagens situation föreslogs följande”åtgärder: - . Utvidgat.. samarbete med social-. ården för att " åstadkomma en lämpligare differentiering och. sä abb tek. är Macfies i intre: memo t möjliga. tillkomst 8 av de Ikon arbok,. vari han" fångat garna i det 'flydda 1800-talefs Sve- rige. Här ger han träffande porträtt av släktingar och anförvanter, bland vilka 'orosfågelri Macfie hörde hem- ma under uppväxtåren.: Hans me- moarer är upptakten: till "en: lång rad skildringar av männaårens fär-. der och äventyr) Han" berättar här om hur: det var, att” som ;pojke”. på 60-—70-talet i trakten kring Udde- valla, då ännu .segelskutor: och full- riggare låg 'vid stadens kajer,' långt rade. på. redden. ya sj ll Anordnande av v enklare eller m mål bol Iprövisoriska vårdplatser enligt dånade' vid "ett: av. ländets slörsta vart. saMinn med krut in är full. av roande minnen från en, tid, då "li- vets puls. slog lång ammare än. Du och då man hade tid att träffas, sid gathörnen och diskutera dager 5 dits och meditera över dagshändel= era lugn och rö än I våta innan jättelika Thordén-liners sanka ” en- dast: 'obetydlgit kan bidra till att” ätltre . ågon + vård än. ingen vård alls”: LIE > Ökad propaganda för "anskalfning ay' privata "inackorderingshem” för lättskötta men inte "oberoende. sjua ka åldringar. . Ytterligare utöl ning, såväl per- sonligt som: måteriellt, av den öpp, na? I åldringssjukvården.” >Pet föreslogs vidaré speciella ant [buleranide sjukvårdstbant med upp» z gift att mera " köntinaerligt. tillse - och vårda de långvarigt sjuka som väntar på ' sjukhemsplats, Härigd- ' nom skulle eh del; ej. nödvändiga komplikationer och ” försämrinsar kunna 'undvikas och en bättre be- dömning av intagningsbehovet samt : en -« bättre kontakt med sjukhem- men: uppnås. I laget borde ingå läs. kare och sjuksköterska, vid behov Vält; 95. inb 4:85. sjui-gy annast eller kurator. :. ägga” "Sveriges "fastighets se reparätions« och ; underhållsköstna." ” or SYFEYY TTT PETFETTFTTYTERTISYYTTIFTEVN IL LIE pe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.