YYrTeTYtYYTYTYFeEYPYVY yrveyveveeryvvveyvyyYYrTevYYY 7 YveeryeTeieiTreYfYfYYVYYTT VY Yr preversryreeneyenrerr eran ereNNY Per YYYTEYYNAEIIIIEE [ ” . a TtrevyffYTYvrYvY yrY vy ryvyerrefYvYYvYeYYVYY YET EF EPYTY ERE EYFTEY YST Y I al —= LT: DEN'13 NOVEMBER 1957 > IT =- = FCeiterpartiet och. småföretabirpa Db; artiet bondeför- ” I, När Landsbygdspartiot bonden ed kredimöjligheter skulle under« £ somras blev Centerpartiet bonde=, lättas genom att "ett belopp på 50 förbundet "betydde inte detta att: miljoner för jordbruket och 30 mile partiet ville kasta Joss sina gamla joner för hantverk och småindustri politiska förtöjningar och ge sig ut ställdes till förfogande för krediter, på seglats i det okända, Avsikten var Inför årets' folkomröstning stöd det i stället den, att den centerbetona= . klart för både jordbrukare och mi de linje som präglat bondeförbun- ' dre företagare inom andra, gihråded "dets framträdande sedan 25 år tills av näringslivet, att de” "bade gemen- baka, skulle få en kraftigare mar- samma intressen att bevaka då det kering genom namnändringen. Par- gällde tilläggspensionens ordnande, tiledningen stack heller inte under Dessa sammanföll i linje två -och stol, med, att den samtidigt i högre man kan på goda grunder anta' att. ' grad än tidigare vände sig till be- det just var mindre företagare inom : folkningsgrupper utanför jordbru= alla kategorier, som bildade majori= : ” karnas led för" att få stöd. Att en tet bakom denna, . ” av dessa grupper är småföretagarna — Det finns ett annat område där I allmänhet förefaller ganska själv- i linj: också fall klart, 'då dessa har ganska likartade nämligen .en rimlig räntenivå. Så- Intressen med jordbrukarna." =: , väl jordbruks. som andra” mindre Redan tidigare har vissa grupper företag är i regel hänvisade till bet hantverkare och småföretagare haft tydande krediter för investeringar i Intim kontakt med jordbruket ge- företagen, Den nuvarande relativt oom sin nära anknytning till: den-; höga' räntenivån , utgör därför en., na näring: De har direkt eller in- mycket hård påfrestning för många. direkt varit beroende av” jord-+ sådana företagare och, de här ges villkol t intresse av billigare låne och därför känt en viss samhörig- kapital. : Rd het med 'jordbrukets folk, vilket 'På det sociala området fins lik: koligen 1 inteså få fall kommit till artade förhållanden. Semesterfrågan uttryck” $ att de gett sitt politiska är ytterst svårlöst för mindre 'före- stöd åt bondeförbundet. Men detta tagare, som inte kan ”slå igen bu- oamn har -utan tvivel varit häm- tiken” och: ge Illa "anställd: hentent isk I hål . Politiska? PES + Forts fr. föreg. sida,” F "Ann-Marie Nilsson : var klubbens; ledäre i två år, och. de. senaste fem har fru Bertha Här många ”JastBilsförare . av " han-kön " har > femtio. timmars utbildning; utöver; ;den ordinarie Andreasson lett .för öden, NOA "> Kvinnor och politik : går inte. särskilt mycket ihop, tycker: många av? skapelsens her- rar, som aktar sig väldigt noga för att släppa fram kvinnliga karnrater i nämnder och styrel- ser. Kvinnoklubben kan i-detta avseende dock inte klaga. Man är och har varit representerad i de flesta av stadens verkstäl- - lande organ: Stadsfullmäktige, väntar dock fortfarande, på sin. första'' kvinnoklubbist/. men vi har jä, "val till hösten, |" Den , politiska . verksamheten” inom klubben är god. Medlem-, marna "följer noga: såväl det' rikspolifiska som - det: lokala” I skeendet, och ' har” god kontakt ' övriga organ. Motioner i:olika här: lett. till goda: resultat, och" klubbens yttrande inhämtas ofta: såväl; från centralt som lokalt "Jämsides med "den "politiska verksamheten löper: humanitära aktioner; och krisåren och efter- krigstiden: har ju: gett många tillfällen, + Hill hjälp i olika. hän: mande för en' bredare anslutning ledigt, samtidigt som de själva kom-" och namnändringen skedde för. att mer i åtnjutande av semester, - Å - underlätta de politiska kontak-' När dylik intressegemenskap mel-: "terna. = lan jordbruks. och andra småföre- I sitt politiska handlande : har tagare klart kan” konstateras, varför bondeförbundet även strävat efter skullé då inte även: er "pofitisk'in="' att främja hantverkets och småin- tressegemenskap vara naturlig? 'om” dustring livsbetingelser. Denna dessa "gemensamma: intressen' kan . strävan har tagit sig olika uttryck, stråla samman i centerpartiet i i hög”. När den nya regeringsöverenskom- re grad" än tidigare, betyder det melsen ”gjorder upp förra hösten samtidigt att det politiska infly mellan socialdemokraterna och bon. : det för dessa samhällsgrupper ökar. det feste bondeförbund En sådan utveckling är inte endast krav på att såväl jordbrukarnas som in politisk konstruktion — den. bör « utanför jordbrukets kunna bir. en realitet i i framtiden: + Mannen som tagit en livförsäk- hända mig!" så är än fö ring kom hem och berättade för sin la fall. fru: — Så snällt av dig, sa. frun, Nu behöver - duw inte heller; spring till — Nu har, jag livförsäkrat mig a kvinnoklubben::' om lördag firar sitt jubileum kan således "de. 40. medlemmarna. se tillbaka. på skiftesrika och i stort sett . framgångsrika år. Man: in- leder” jubileet" med samling på kyrkogården för . kransnedlägg- ning "på :'sju' bortgångna kamra- ters 'gravar. ” Därefter "blir "det jubileumsfestligheter : i- IOGT- lokalen: med ' representanter för parti-". kvinno- .: och ”ungdoms- distriktet, ABF och arbetarkom- , för 50.000 kr. Så om något skulle doktorn, så fort du känner dig skral. - Vad "skall Ma. välja för: tyg Sä det är. mindre. praktiskt till.. soffan ? : Stolarnas Klädsel: me ” ttmaskinen En ganska - | soffan också? Hut'soctfan 5 upplysning, fick "väv ut — den är av fantasimod ilenten | be.” Så kan det låta, när hemin- redningsbekyråren ' tar över- handen. Vi får hoppas att- fantasisoffan lugnas ner med något diskret tyg. NÄST SÄNGEN är det hemmets "textilier, som : råd- frågningen mest gäller hos . bosättningskonsulenten i Stock holm, och därför har t. £. kon. sulenten — Birgit Zetterkvist orånat en utställning, som sä- + ger dot mesta om ylle, linne och bomull, "+ YLLETYGET är 1 regel att föredra såsom fast klädsel på fåtölj eller soffa, Tyget skall vara tätvävt och helst inte ha långa lösa trådar, Trådarna bör vara ordentligt nerbundna : I ytan, Ett tyg, som redan sitter fastsatt på en möbel, ' är mycket svårt att bedöma. Kvalitén 'är lättare att Be stämma, om' man kan få se samma tyg 1 stycke, Yllety- ger för möbler behöver inte nödvändigt vara. 'helyle, i ' många fall är det tvärtom bättre om varpen är av .bom- ul, "ee : oo GARDINER av ylNe bar blivit populärt på senaste ti. den, och det råder ingen tve- ' kan om att det är vackert med ylegardiner. De faller mjukt och sillar ljuset fint, Oftast är yllet blandat med till exempel hälften bomull, vilket anses fördelaktigt, Var- pen "kan också ibland vara av ' Nn, TVÄTTNINGEN av ylle » gardinerna :bör man emeller. tid helst låta göra kemiskt, och därför "måste man inse ' En yllevara,: som är :malpre- parerad, förlorar den. egen- skapen vid tvättning i vatten, Men" det går ätt malpreparer : rt den igen vid kemisk tvätt. DE FLESTA kemiska tvätt. inrättningar ombesörjer mal” preparering, men att märka 'är att dök” behandlingen bör ske i anslutning 'till. själva tvätten, Separat” går den inte : att få utförd. Om ylle är 'svå- rare att tvätta, har det i gen- gäld bättre än linne och bom. ull förmågan att slå ifrån sig «Smuts, en av anledningarna - till att det är ett utmärkt ma- terlal till mattor, LINNE ANVÄNDES. "också | ganska stor utsträckning till | möbler, men bör då; för att hålla, vara blandat med 'yile eller bomull, Där tyget skall formas över mer än vanligt . .» tvära kanter, är linne inte - lämpligt, eftersom linfibern i ” så fall gärna bryts. Bomull : "till fasta klädslar på soffor och stolar rekommenderas "jn- "te På grund av de höga tapet- . ” serarkostnaderna. Det . blir mera ekonomiskt att .kosta-på "ett" ödrdentligt ylletyg, som bättre slår ifrån sig smuts. och är mera slitstarkt. = - "BOMULL ÄR annars ut. - märkt - till det mesta, 'lakan örngott, vardagsdukar, gardi-” ner, trasmattor, sängöverkast | och löstagbara överdrag, Ma- ' terlalet är billigt, tåter att kokas och även varmmanglas, Linne däremot bör inte varm- mMmanglas, om man vill att det . skall behålla 'sin "glans och spänst, och bör inte. tvättas i varmare vatten. än 60-80 - grader,. .LINNET HAR i det när.- maste blivit utkonkurrerat av bomullen såsom material för — Dagens goda råd:ve— Aluminlumkärl blir blan- ka om man gnider dem med tvättpulver på en torr trasa, De sköljes sedan i . salt, "tjocka skivor, panera'dem med - sammans” med ärterna på ett, Morgondagens rätt: LUNCH: Kokt frukostkorv : -med - stuvade: makaroner, MIDDAG: Stekt. torskrom | Brylebudae, — : Stekt Trskrom med ärter" och | > Pepparrotssås, (4 port.) 3 I brk torskrom ägg. : ä ”Skorpmjöt 7 itpeppar ”1—2 insk smör el margarin ” 1 stort' paket djupfryst ärter / 152 dl vatten, salt 1: mski?; 'margarin el: smör n 2. msk: mjöl «or : "3 då mjölk el gräddmjölk alt, -vitpeppar' : riven. PSpparrot efter smak. so Beredning: öpnna burken med : torskrom från bägge ändarria . bräde, Skär- rommen i medel i varm "stekpanna. ' Lägg de. otinade ärterna i ko: - kande, "lätt saltat - vatten och Br! dem "koka -sakta 5—8 mi. . ter” Fräs matfett .och mjöl "till: såsen; späd med mjölk el. - der: gräddmjölk och smaksätt e med salt, vitpeppar och riven . Pepparrot. Lägg upp den sték- «ta torskrommen i rader till- serveringsfat och garnera med” litet hyvlad pepparrot. '-.' "Färsk, torskrom ' går också utmärkt att anrätta, på - sam. ma sätt, men den, måste då - först. förvällas. i kokande lätt saltat vatten i ica5 minuter, Bomullen är billigare och tä ler ' hårdare behandling. Men till” ”glashanddukar föredras fortfarande linne, och - ingen kan förneka att handåukar av linne är sköna att torka: sig på, 'de absorberar” vatten bra och. luddar inte av: sig. DAMASTDUKEN i linne får . betraktas .' såsom smycket bland ” - hemmets - textilier, Den kan gå i arv i generationer, men måste skötas rätt för att med både sina egna topporga-| "Inisationer . och "arbetarrörelsens | körning och "bilmekanik: nom "motståndet blir stort.:Tag så bort: skyddsbandet över öppnine' 1 körkortsutbild "båkom sig, när de ger sig ut i trafiken. Så- "I aana förkunskaper . håller just |. nu åtta damer i' Laholms kvinn- liga bilkår på att skaffa sig. -. | Teori. 'och -praktik i behaglig och : lärorik”. omväxling . insuper de " varannan måndagskväll 'om- växlande i. .hemstaden h vid 1:16 i Halmstad.: nr lt Vevaxlar och cylindrar a blir, för varje 'kurskväll allt me- ra' välbekanta. realiteter" för de ” motorintresserade - ”bilkåristerna, : och även + oni. damer i jallmän- het”inte är födda med, mejslar och hylsnycklar . i händerna, får: de lära" sig: att klara fel'på: en bil, som de flesta” karlar på. prov mods er manliga läsare med körkort, och motorsinne. Start- motorn + har, dålig effekt: ; Vad] kan'- det. :bero, på, hjälps felet? : ina ket. ». lätt," ens; om -man” är 'man - och överlägsen varje kvinna! i il- Dehn ..F "kvinnliga « bilkåristen, som lärt 'sin läxa under de fem- tio kurstimmarna svara "lugnt:" Dålig effekt + hos startmotor beror ; ofta ; på: "dålig: kontakt mellan? kollektor och borstkol. ontaktytorna,' vari rige- garna; ;till: kollektorn och -hä på lite eldsläckningsvätska f - Bilkåristerna i bara och inte ens huvudsakligen i till att föra lastbil” på: »rikstvåan far kr andra dina och” jämna vär ägar, och .. stigar, måste; , bilarna. gå fram, och det är: inte "alltid. en sådan ' färd "går" att klara utan skador på” bilarna. Därför tär: en god del "av utbildningen : sikte på att, klara mindre : reparatio- Rn Att påstå, att bilkåristerna | ens + efter : dessa 50 timmar: är färdiga lastbilsförare ivore "gir vetvis' att överdriva.” "Detta ' är bara en inkörsport till" den hår- da men av intresse och gott hu- mör . präglade" verksamhet som bilkåristerna utövar. > En verk- samhet, som gör att vi skapel- sens och som vi själva tror. tra- bör akta oss ' väldigt noga,:in- nan" vi” i "fortsättningen, .slungar ut: det där förargliga — —: Ja se fruntimmer svid: ratten. ' Körde "'bensinslut... >Forts fr. föreg. sida. "Ännu" en ÖK-krock : "Den 19 april i år inträffade en mindre krock .i-det riksbe- känta'” korset i Östra Karug. Det var en halmstadsbilist, som skulle svänga till. höger mot Båstad, som: fick motorstopp. När han skulle starta. på. nytt. såg han inte upp. utan” svängde varvid en norsk bil körde på honorna; Han påstod att: här sett tillbaka här hån" svängde" och? då: svar: "den norska . bilen. 200 meter. borta medan" åklagaren gjorde: gällan- de: att” den färdades sist i-en bilkö. Halmstadsbilisten 'var en- dast 10 em. från högra vägkan- ten när: krocken. inträffade. Det blev en'del materiella skador. Det blir ir utslag: den 10 dec. : > Knut Bengtsson, tel 114 a. :- J Hishults SLKF-avd, ' : | ' har hållit. möte : på Nya Gäst- givaregården under Disa Svens- sons : . ordförandeskap, - inga' särskilda förhandlnigar fö- relåg blev det-mest” . ätt torka on och ställes |. lakan och örngott i moderna besvara. sin skönhet, . - Nästa moral TR dis kuterades. | hushåll " med tvättmaskiner, bebls NM 2 dec. FEET : M ” Nit bygget. Kaffosamkväm avel A mätet nn : utade AA ktt AA AA AAA An Aas kasak RA ss . i od I arbete försvårats och i vissa fall d skall” "väderlek kan |; Domen 'i detta mål, som lär ha fö- | Politiska dlevföreningarna bör jämställas med övriga ” STOCKHOLM (TT) fö tad dor förbund - på Sveriges" til n och bh ärde att de politiska 'skol= | 7 elevföreningarna” skall jämställas "läroverken, . A var med övriga elevföreningar" vid L vägran att Jåta poli- "tiska . elevföreningar , arbeta : inom skolan, :'. ssU pekade, på att en diskrimi-y nering av politisk verksämhet bland skolungdomen kan leda till. att den- nasfåra en' snedvriden inställning till "Politik över "huvud, taget. Sko" lorna bör i stället "uppmuntra po- litiska elevföreningar, då dessa kan blivtill. god hjälp vid skolans un- dervisning i i samhällslära, " Inom : vissa "läroverk har 'rektor och kollegium. intagit en klart po- sitiv hållning och insett det värde fulla t arbete som utförts av de” politiska” skolföreningarna, På "andra -håll åter bar föreningarnas helt' omöjliggjorts.. Denna negativa inställning till 'politiskt arbete från skolans sida kan säkert, framhölls från SSU:s sida, få skadliga kon- " sekvenser för- elevernas inställ- VR Poa 1 ning till demokratiskt politiskt ar- bete, konsekvenser som inte ens kan "motverkas av en tillfredsstäl- lande samhällsundervisning. Den avgörande orsaken till de svårigheter som "uppstått syns SSU vara bristen på posiiiva bestäm- melser" beträffande elevföreningar- nas ställning i läroverken. Det lig- ger såväl i läroverkens som i elev- föreningarnas intresse att sådana bestämmelser "utfärdas som 'fullt klargör föreningarnas ' ställning i läroverken, och att dessa bestäm- melser knyter an till de i princip positiva rekommendationer som ti- digare gjorts. Det bör också klart framhållas att likställighet skall rå- da' mellan skilda slag av elevför- eningar, oberoende av om de är re- ligiösa, kulturella, politiska, idrotts- | eller nykterhetsföreningar. wo f ä. kom sa sbegn om's ; storflygplats ” Ensam med ett tappert a på läpparna - mellanlandade Ingrid Bergman i Paris på väg till London där hon skall ”försöka börja ett nytt I i — Yiv efter separationen från :. Rossellini”, : fon omkom: under : 3 . cykelfärd. på is. ". ÖSTERSUND. (TT) Stugun, Östen Eriksson. och " Karl-Anders ” Andersson, här till sitt arbete och skul- . Je försöka cykla över isen, . på n men först på I propositionen : om storfly hade anmälts'i konselj har .det inte kvällen saknade man de båda yng- - och började söka efter dem... : | kunnat behandlas i pr Å sitt, svar på 'en i kon- "av hr Löfgren (fp), att en när- + mare undersökning av möjlig- - heterna; att förlägga storflyg-', platsen till- Barkarby: vore att - kasta bort både tid och pengar till ingen nytta. . 2 ; Allt talar för att man efter. en dan utredning på nytt skulle va- ra "tillbaka. till ”Halmsjöalternativet 'och t "ett "beslut i flygplatsfrågan då troligen inte skulle kunna fat- . tidigast ” våren 1959, Ris- ratt ett ytterligare uppskov ina i fråga leder: till" allvarliga kousekvenser: för. svensk och skan- dinavisk -- luftfart” åste bedömas som mycket stor. . : I interpellatic hade hr Löf- dat "en provisorisk lös- 'stoörflygplatsfrågan genom sen, utbyggnad .av, Bromma . flyg- plats; Statsrådet. Skoglund , hänvi- sade: till. den. proposition som nu lagts fram; I den: har den förorda- de: lösningen : avvisats "sedan. luft- fartsstyrelsen: och 7 1956 - års flyg | bullerutredning avstyrkt -e en sådan "Ett förslag som sj »flygplat: iskulle"! "Barkarby och som ”antydes av in- terpellanten.. publicerades för inå- gon "vecka : sedan.” Eftersom . detta förslag offentliggjorts efter. det att staterade emellertid i'sitt svar att tanken på Barkarby som storflyg- plats ingalunda är ny utan har — liksom "ytterligare ' ett ' femtontal andra platser i stockholmsområdet — "diskuterats "vid: flera tillfällen under de många år som störflyg- platsfrågan varit oviss. Icke endast Tuftfartsstyrelsen utan 'även två särskilda "kommittéer, nämligen storflygplatsberedningen och flyg- platskommittén, har ganska nyligen förklarat att barkarbyfältet inte är användbart som storflygplats. Fram-|, förallt har” skälet härtill varit att tillgängligt markutrymme -har be- dömts vara otillräckligt för en stor- flygplats." Dessutom har' anförts att bostadsområden : skulle utsättas för svåra. bullerstörningar.' t Redan i början av vårriksdagen i år hade ,hr Stiernstedt (h) i en in- terpellation . begärt en redogörelse Stugun upptäckte man en cykel, Ynglingarna återfanns. bara ett par meter från land på ungefär två me- ters djup... .. . Östen Eriksson var son q till små- brukaren Jakob Eriksson och Karl- Anders Andersson: son till skogs- arbeta n: : Henrik. "Andersson. Båda . var kända: som varide” idrottsmän, Östen: Erikesor fotbollsspelare I Andersson som orienterare. ” för skälen till att utt storfly . vid" Hal hade fullföljts och för de kostnader som , de > dittills .utförda- arbetena hade åsamkat det allmänna. Genom 2 att.'en proposition om fortsatt ut- byggnad av” Halmsjön nu ligger på riksdagens | bord "torde hr Stiern- stedts' fråga :inte' ”tarva något när- mare svar, ansåg statsrådet Skog- lund. , ven : värder står på: sval har nu re-;i '"sulterat i en stämning till. Häl--. -.singborgs rådhusrätt, "AB; Otto. :instämt Svenska Su- ” - perfosfatförsäljnings AB . med - yrkande om skadestånd för illo-” jal konkurrens, och för att ha " igångsatt en hetskampanj mot ” den av Otto" Ballin sålda hyr Tryckfriketsombudet i i Krisé ' +: tianstad här underställt justitie= ”" ministerns ”'prövning huruvida” allmänt 'åtal för tryckfrihets-. «brott föranleds av innehållet i - en av lantbrukaren G A Gust- .. dolf på eget förlag utgiven ro- " man ”Fölket i Hanbråka”, ' "-. Justitieministern har över- ji lämnat ärendet till JK för den : åtgärd vartill anledning kan för : religga, st SN: på i boken fö de, personer och orter är' visserli- revarit vid "Västra Göinge härads- b tecknats som no Vad angår. ”Herodes" Fuhx”. och ”Essaias Zork” så : beskylls de för partiskhet i sin tjänsteutövning, tagande av muta mm: ”Lekman” bildar finsk: regering? Vid kontakt mellan social- gen fi de men tryckfrihetsom- och på budet .har inhämtat att' det. för läskretsen i bokens tryckort, Bjärn= um med omnejd, torde vars" otve- tydigt vilka personer som dessa namn åsyfta, Bl a lär med ”Zöddy Spehrr”, ' huvudpersoner i: boken, åsyftas en £ d fjärdingsmån i Van- kiva '(= :Hanbråka), ' med ;”lagas- sistenten Essaias Zork” en: polis- man och med ”landsfiskalen Hero- |" des Fuhx"' en landsfiskal. : "Beträffande: landsfiskalen och po- : lismännen torde enligt tryckfri- Ketsombudet mot dem riktade be- iodagen föreslogs från 'social-"”' demokratiskt håll :som rege- . ringsbildare en person som står utanför partierna. Närmast ha-. "de man tänkt sig bankdirek- - tören vid Finlands bank Klaus : . Waris. I regeringen skulle in- . gå fyra partier, nämligen agra- rer, - socialdemokrater = samt. svenska och finska folkpartis- "ter och dessutom: representan- ter för arbetsmarknadsorgani- sationerna, ” Agrarerna - föreslog nuvarande skyllningar för eller - antydni om” brott kunna anses ha skett för deras - tjänst. : I. boken. .antyds så- hindå beträffande ”Zöddy Spehrr” ätt denne då han tjänstgjorde som 'fjärdingsman i Vankiva socken ge- nom brottsligt förfarande. lyckats få ”Adolv”, som lär vara identisk med: författaren; dömd' för att ha fällt en älgkalv, vilken i själva ver- ket skulle -ha fällts av ”Zöddy". som :re- geringsbildare, Någonting om rege- ringsunderlaget ' framfördes inte från detta håll. På eftermiddagen mottog presi- denten representanter för agrarer- na och socialdemokraterna var för sig, Det är möjligt att frågan om vem som får ' uppdraget att bilda regering klarnar senare på kväl- len. ; teen mm —— VET D vad detta märka - betyder? nw G Pp. I folkbiläningskursens åttonde fö reläsning i Gunnarp talade doktor- innan Sonja Hedén, Laholm, i mån- -" |dags över ämnet ”Känn ditt barn. — skol och småbarnsåldern”.' På fredag talar överlärare Lars Eklund, låsa, om ”Umgängesyanor och fri- tidsproblem”. . Käranden yrkar, att rådhusrätten måtte ålägga svaranden att utbetala skadestånd på sammanlagt 130.000 kr för förlorad förtjänst på hyper= fosfaten. I stämningsansökan på; . kas att den nuvarande förbruknin- gen av. $uperfosfat för lantbrukarna i vårt land innebär en merkostnad av 19 milj kr pr år genom att det av Otto. Ballin tillhandahållna hy- perfosfatet som lämpar sig för sura ,- jordar ej kunnat säljas utan stop- pats 'genom 'annonskampanjer, in- tygsskrivande av olika "experter? m m, . Mollarydsdomer. / har: fastställts" - av hovrätten "GÖTEBORG. äre | "Mollarydsdramat Behandlades , på tisdagen av hovrätten för” i västra Sverige som fastställde . . Borås domsagas ; häradsrätts dom den 10 oktober, varigenom - , 29-årige diversearbetaren Bror Ake ' Claesson, 'Borås, i dömdes till livstids straffarbete för frä och grov stöld... . Claesson hade :den 18 juli. i år » bragt 68-åriga fröken Charlotta Gustafsson i Mollaryd om livet, Claessons försvarare ansåg i sin ' slutplädering att. våldshandlingen'! kunde betraktas som en ”kortslut- ninkshandling” "utlöst genom den psykiska depression i vilken Claes-= ' son; befunnit sig vid tidpunkten för gärningens utförande... Han rubri- ceråde därför ' oöverlagt dråp och”; yrkade på. straff enligt 5: 6. '- Åklagarens synpunkt däremot” var att! händelseförloppet under hela ' get visade att Claesson var besluten att döda Charlotta Gustafsson, som annars kunde tänkas" anmäla för grannarna de stöldér som Claes- son vid flera tillfällen begått hos henne. ' Åklagaren åberopade ett analogt rättsfall begånget -år 1932- vilket rubricerats och dömts” som överlagt mord, Meta ;t : ken . Två :ynglingar'" : H drunknat i Indalsälven, De var . '- " Vid en vik av Indalsälven nära ' handlingen. som > - tiden fram till det dödande sträpta- " ” Två artonåriga ynglingar från > Olyckan" hände redan "vid guiden st som delvis stack: upp över isen. , -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.