vryvevevreevetveveYetYYre FY eeT YT YYYYYYYYYVYYYFYYYYYYFPErYvYTYVTYTT YYYrYYYYYr v YrvreryvY f YrteryvYvveereveereyeereTtYFFYPESYFE FY PYPY r he so N Yrevrveet vrrrerveer yveveryyryyreyryrfyrFYFERYFFYPATI TERO ” vyeyryv Y Makadi én FyrYYTFYPYY FTSE - 4 TE eo I ve ve > 2 - LAHOLMS TIDNING Hotellpaviljong - —= LT. DEN 22 NOVEMBER 1957 LT | = -'en god affär : eller slöseri med skattemedel”: En enda fråga har ”stadsfull? mäktige i kväll att behandla, men av ovanligt stort intres- se är utan tvivel nybygge av hotellpaviljong. Att den gamla paviljongen i stort sett tjänat ut är väl alla täm- ligen ense om, men om det be- rättigade i att investera en kvarts miljon i en ny paviljong är meningarna delade, För projektet talar först och främst, att den nuvarande par, viljongen inte länge till kan: ändas för sitt änd u- tan att den antingen måste ge- nomgå en genomgripande reno-. vering eller rivas och ersättas eventuellt - lingen, och i den mån man fan spå i framtiden” "syns. utsikterna mörka, : Den . planerade motorvägen fjärmar Laholm från stråkvä- gens stora trafik och minskar alltså Stadshotellets möjligheter att få matgäster bland genom- gångstrafikanterna, Därtill har bilismen i ganska hög grad för- ändrat semestervanorna, och tyvärr till nackdel för hotellbo- ende och hotellätande. . ” Ovanstående ' 'meningsrikt- ningar bygger givetvis båda sina resonemang på i stort seti god- tagbara grunder. En enligt vår mening ganska avgörande fråga i' sammanhanget är dock; om Stadshotellet inte kan lösa sina " med en ny, Vidare I r Stadshot Is lets arrende enligt avtal att hö- jas med 16,000 kronor om året för den närmaste sjuårsperio-. den, vilket ungefär täcker sta-- dens räntekostnader, Dessutom har de. flesta stä- der: sedan gammalt ansett sig ha vissa skyldigheter att svara för, att ett representativt hotell : finns på platsen. : DE SOM VÄNDER sig emot nybygget, lägger som regel helt synpunkter på frå- ”representativa” uppgifter utan paviljong, och om detta i så fall inte skulle vara ekonomiskt fördelaktigt för såväl staden som hotellets innehavare. 16.000 « kronor i arrendehöjning fordrar "dock en mycket avsevärd" om- sättningsökning. t DESSUTOM. ANSER inte stadens ungdom, att den fått si- na 'lokalproblem lösta 'med en hotellpaviljong, Kraven på en bi; d idrotts- och nöjes- gan. Man menar, att arrendet under den närmaste sjuårsperi- -. . oden visserligen garanterar en någorlunda = tillfredsställande - räntabilitet, men ingen vet något om den vidare utveck- Iokal ” » kvarstår och - : växer antagligen i styrka. Har staden råd med både det ena och det andra? . S.J. "lallt som bör till en ordentlig in- » | lar” bilden. Tomma är: alla fält, "| bak: hästar och plog och stub- Regn även på trädgårdsodlare Vår Herre har låtit det reg- na svårt över både onda och go- da denna höst, Mest lidande har givetvis”, jordens brukare' blivit på deåna allt för stora nederbörd, och Ingen anser ' väl. heller de stödlån, som regeringen föresla- git oberättigade, .. ta Propositionen utarbetades dan medan centerpartiet..var kvar i regeringen, och dåvarande . Jordbruksministern herr H: I Skegrie :'skrev att 'stödlån skul- " Je kunna lämnas till Janfbrukäre och trädgårdsodlare, Redan' dagen efter regerings- bildningen framlade nye jord- bruksministern, herr propositionen, men han hade då strukit passussen” 'om handels-|' trädgårdsmästare, 'och denna ka-|- togorl lämnas alltså utanför te- Detta är givetvis. en stor orätt- > visa, Det har ju regnat även på trädgårdsodlare, och säkert har de I många fall fått vidkännas li- ka stora förluster, söm a jordbru- karna, För att om möjligt undanröja denna orättvisa begär centerpar- tiet I en motion, att även träd- gå.rdsodlare skall ges möjlighet till stödlån liksom 1955; när No- rup satt som jordbruksminister, Nu återstår att se, om center: Netzén, | ö Peter III :.. SS Förts. fr. föreg. sida. ? ov Blomberg, som dock inte kunde närvara och stenbildhuggare' Olle Larssons Också. till: byggnads- kommittén och lärarekåren med överläraren. Georg Persson ii spetsen riktades ett tack för. de- ras hängivna arbete. liksom. till fabrikör. skänkt vacker keramik lan, : i "Koalition och "riumvirat : Rektor Harald Waldert fram- höll de goda yttre betingelsernas stora betydelse för :en :god--uns dervisning,' talade om vikten-av konstupplevelsé - ända från: bårnt. domen och lyckönskade folksko- lan till. det vackra. konstverket. Hah : uttryckte” också : sin "glädje det” goda "samarbete, som :. Om gott. amarbete i i ett trlum- vitat nämnde borgmästare Malm- quist ; slutligen i sitt tack: till konstnären. Stig Blomberg, sten-| bildhuggare; Ölle Larsson ,: och vattenverksföreståndare Gösta Persson, som tillsammans åstad- kommit både' skolans: konstverk och :flera : åndra' av' "dem, s som pryder staden, . partiet skall ha 'samma makt u- tariför som de hade 'i regeringen, Trädgårdsodlarna har i alla fall ånledning att Roppas det, . minns. dem så väl, Har du lust, n "rätt hårdhänt svensk influ- ensa har bundit mig vid sän- gen en veckas tid. När man lig- ger overksam, väntande att dok- torns medicin skall pressa ned febern, har man god tid att me- ditera En dag kom mina tankar att kretsa kring det faktum, att jag åtskilliga gånger i mitt liv varit gastkramad av influensan. Särskilt levande för mitt minne stod .en vår i unga år, då jag under flera ' månader gick och drogs 'med hosta, näsblod och fluensa. Jag låg väl under en dag, kanske var det en och” en halv dag, sedan var det att stiga upp och gå bak'harven, vända fram och vända tillbaka. > Jag var duktigt påpälsad, trött i benen, varm innanför rocken, Le > HILMER SVÄNSSON. +” Våxtorp sa ”vördnadsbjudande LV sköter sitt stora hus och tar emot men frös om händer, fötter och ansikte, En kall, isande västan-"'" vind svepte över fälten. Jag var inte ensam, om mitt arbete, Vart jag såg, åt norr eller söder, ös- ter "eller" väster, syntes hästar, harvar och körsvenner Jag kän- de gemenskap med alla :dessa, som traskade i mullen och styrde hästarna över fälten.- . Plötsligt. växlar bilden. Det är skördetid; Vart jag ser, står fäl- ten fålla av skylar och överallt, på alla, gårdar, lastas och köres in säd, Vårens arbete och möda har givit lön ;. . — Åter väx- men på alla åkrar går en man ben-vändes ned. Marken beredes - | för ett. kommande års skörd... Soörd jagande skyar växlar bil- "I derna. Jag ser en annan syn, Det är helgdag. Templets klocktoner böljar" ut över nejden: De slår mot Hallandsås, kastas åter, kom mer tillbaka som svaga underto- ner, Nya ljudvågor kastas ut, då kläppen..ånyo slår mot klockans malm. Som jättestarka lärktoner n | kastas ljudsvängningarna ut över nejden. Och .ut ur stugor och gårdar "kommer . högtidsklädda skaror på väg mot templet där- ute på slätten, Gamla män med dröjande' steg, kvinnor med krum ma. ryggar, 'resliga karlar med spänst i blick och 'gång, kvinnor med vacker hållning och psalm- boken fint. inlindad i en sirlig spetsnärduk. Och. så barnen och de unga gång. ". Hela" deras Kållniäg är som ett frågetecken, Mir "barndoms bygd: — den » tvackra Hasslövsslätten — är som: en "jättestor sal, där vi alla arbetar:;var och en med sitt' och mötas vid gudstjänster och gästa- bud mitt inre öga ser jag alla datna och folket som bor på dem, Jag förvånas över att jag kan du få följa "med på min] vandring bland dem som röjde och plöjde, sådde och skördade på Hasslövsslätten de första tio rände.. framför allt järn, — Och då överblivna äggvitorna kastar ni väl inte bort, dem får man altid användning för, Bäst att samla dom efter hand i en glasburk i kylskå. Pet. De brukar hålla sig I 14 dagar, Oftast gör man kanske maränger ellvr en äggviteka. ka på dom, — En! efterrätt, | på HER RNAS HÖRNA Mera & gott av ägg SoA Har ni tänkt oå att de ägg- " gulor, som man så ofta förhö. jer smak och utseende hos en sås eller en soppa med i hög grad också ökar närlngsvär. det? Äggulan är inte enbart rik på äggvitelmnenoch lätt. smälta fottarter utan även på vitaminer och mineralämnen, dadtar börjat torka vid det här laget? = Om de nu hin-' Ner det i en familj. med barn! I så fall låter vi dem ligga 1 vatten ett tag och sedan er- :' sätta sufflén och finns det nötter ö- säker att det kommer att smaka med tunn grädde till, Glöm bara inte den gamla re. geln att det är gästerna som skall vänta på sufflén och in- te tvärtom, , Medan vi ändå sysslar med ägg, gör vi en ägglåda med ål, som är helt och hället fri från rester — ja,. kanske in- te, hur är det med ostkanter. katrinplommonen = i ver blir den ändå godare, Var rätt: —-- m———A-Lorgondage; LUNCH: 'Lunchlåda succés, MIDDAG: Köttsoppa, . Smörgår med ost, mjölk. ” Mannagrynskaka m, ap- : elsinsås, ss Lunchlåda succés > Kokt kall potatis skäres i tunna skivor och lägges i smord eldfast form. Ett tunt lager senap strykes över och "strimlad saltgurka placeras o- vanpå. (Tag ej för mycket av - fö gurkan) "31-33 paket mjuk- ost , lägges i en panna att smälta. ' Mjölk påhälles tills såsen blivit lagom tjock, då den slåg över potatisen. Man sticker här och där i formen - Så att såsen kan tränga ned. Gratineras tillg ytan fått vac- Vi börjar i mitt. hem. Det var en arrendegård under Skottorps gods — lyckligtvis utan dagsver- ken. Här har vi far! Hans namn är Sven Petter Gustafsson. Han är, som du märker, född i den tidsperiod, .. då alla: gossenamn skulle kombineras med namnet |Hos 'människor som röjde och plöjde vv - « på: 'Hasslövsslätten för 50 .år sedan. nen soi tillhör en frikyrkoför- samling, Men de är inte sämre ' människor för det — tvärtom! — , övergången till en frikyrklig för- samling hjälpte mannen att bryta , .” med en last som Hdigare bundit ' honom. Och där ligger Rostorp” i 'strå- « lande sol. Då som nu sköttes en” : stor del av det kommunala ar- - betet från Rostorp. Sven Petter Bengtsson, som gårdens ägare -' vid denna tid heter, är nämnde-'” man, kommunalnämndsordföran- de, ledamot av vägstyrelsen med .; . mera, Sven: Petter Bengtsson är en snäll och godmodig man, all- tid vid gott: humör och berättar gärna en lustig historia, fin och oförarglig.' Fru Bengtsson heter . Klara i förnamn, Hon är en alla gäster som kommer till ma- har ett glatt och livligt lynne och. välgörande. rn s trax öster. om Rostorps gård ligger ännu en gård, Här bor kvinna 'som ' ken i ett eller annat ärende. Hon '. ' hennes skratt. är smittande och; så Petter. I östra delen av Rännes- löv växte han upp, Lågt var det i taket, golvet var av jord, och på vintern yrde snön in i stu- gan.' Alla ” slag av sjukdomar grasserade ' i "hemmet, + överlevde dock, och, reste till Amerika. .; : Mor är från ett ”nybyggarhem ; Barnen e av "dem i Hishäults "skogsbygd. Hon bär det ovanliga namnet ' Ultirha: Mild. och mjuk och god är hon till sin natur. "Far: är. ganska sträng; och fordrande;” till och med en smula ' hård iblanc men. sådan är ju tidens sed. — Med tacksamhet minns jag mitt barndomshem == aldrig” en kä- rare. boning på jorden jag” sågs; Vår: närmaste” granne : -söderut heter Bengt Petter Andersson, en kraftfull och rejäl karl, hjälp- & H en del. Konimunal nämnder. Hans; hustru". heter” Charlotta 'och är| bördig från Västergötland. :Hon kom : som”? piga "till. kyrkoherde Björk + i: Hasslöv. Prästgården ligger. vaitt emot Andersbsörs gård och snärt: flyttade Charlotta till norra, "sidan St i | nan:får vända: på. tolvskillingen än hon.. Karl Nilsson, hans. syster. Kri- stina och trotjänarinnan Hanna,; Karl Nilsson har en ganska' stor gård, som han sköter med hjälp av dräng och :piga, 'Även Karl Nilsson har .en del: kommunala förtroendeuppdrag. Varje söndag går. Karl Nilsson, systern Kri- stina och trotjänarinnan till kyr-' kan i Hasslöv. De tillhör kyrk- läsarna: och ger Trettondedagen och Missionsdagen var en sedel; till missionsoffret.., Läspojkarna, syn på de tre tiorna och så kom- mer ryktet ut. — Alldeles förskt i mitt minne står vad en: fattig de lägga ned så mycket? En an-! många: gånger, innan en'vågar ge Yut den” Hon bar € en brinnande önskan att kunna: ge åt mis- sionen men hade: inte möjlighe- ter. Men hon tänkte inte på att dé; som gav tiorna: hade; en präk-j tig gård och helt andra inkomster Några. Hundra meter från Karl dingsman, ; sköt femton å åren av detta århund- k dem att sveta hut. resten av da- gen. i Men han "gör. det: inte i o- nödan; Hån är lugn och: tålig och "och sitt. Hans hustru heter Magdalena. Hon var meje- ripiga på: Skottorps” gård: innan hon gifte sig. En god och duktig uismor och en from kvinna, som varje söndag syns vandra: till yrkan i sällskap med. sina. två döttrar. . . ä Tneslöv,” ligger -4 en "gammal fall: och helt: säkert kan : han lyfta två bångstyriga, "halv- ruStga mönstringspojkar . på. rak Vis ställer våra steg!mot norr på "Rostörpsvägen, Inne” på Skottorps gods domäner, alldeles i gränsen mot IRostorp, ligger, som ett par skiltvakter, en. gård på var sida av' vägen, vilka bär det gemensamma namnet Kyr- koled. Möjligt är, att det i längre tillbaka liggande tider funnits ett led, en grind, som man måste passera på väg mot kyrkan, I den 'västra gården - bor Karl Bengtsson "och hans” maka Au- gusta. Karl Bengtsson är liten till växten men senig; en arbets- myra som är i farten tidigt och sent, En snäll och tystlåten man, Hustrun är mera livlig av sig. Än minns jag många av alla. de gånger hon kommit hem till oss Nilssons ' gård,” :älldeles” i. rå- gånger mellan Hasslöv och Rän- lig färdig stuga och i denna bor en kvinna vid namn Kristina Holl-j berg... Hon. försörjer sig med I stickning, Fruarna, hon stickar, fåt, . har . med. sig smakbitar av 3 | bröd och sovel som extra betal- ning och på så sätt kan hon nöd- torftigt draga.sig fram. Allt:då och då vistas hos Kristina Holl- berg en kringvandrande kvinna, som "rätt och slätt benämnes vid sitt -.. förnamn '.;: ”Anna-Britta”. Annabritta går omkring i går- darna och tigger snus och kalla potatis och "pratar för sig själv. På ett och annat ställe blir 'hon bjuden på kaffe: Ett rykte: vet att förtälja, att Anna-Britta som ung tjänat hos en ”fin”:familj i Halmstad, blivit med. barn och därför "utsparkad. :- Barnet. dog, Anna-Brittas. förstånd dög visst på samma gång — och det var kanske lika' bra det, ' Gud är många gånger barmhärtigare i sina rådslut än'vad vi.människor är. — Anna-Britta berättar gär- na om en vacker docka hon äger. Anna-Maria - Charlotta Wallen- gren heter dockan, och j jag gissar nog inte" alldeles orätt, då jag förmodar "att denna docka är hennes döda barn. När hundra meter söder om Karl Nilssons gård ligger fyra gårdar, Dessa jämte "gårdarna och glatt oss med sina roliga in- all. . Den östra. av Kyrkoledsgår- darna bebos av Sven Larsson och hans. hustru Neta. Sven Larsson är ganska liten tillväxten, rätt tystlåten men en god och duktig arbetare. Hustrup Neta är kraf- tigt byggd och är en snäll och god människa. Än minns jag de i Kyrkoled är arrendetorp un- der Skottorp;” Genom fullgörande av dagsverken” på herrgården erlägger de den stipulerade ar- rendeavgiften. "Att. det är. gods- herren som gör vinsten på detta arrangeman och inte torparen, ligger .i öppen dag. Men det måste kanske vara så: torparen har ont om. pengar, arbetsmöj- ligheterna eljest är mycket be- giftermål" med arbetsförmannen på Skottorps gård, När statdräng arna kom upp i fyrtioårsåldern, då ryggarna började styvna och benen inte längre var så lediga, :var det inte så roligt att tjäna hos andra och dag ut och dag in följa vällingklockans rytm. Då anmälde de' sig hos godsherren för att få tillträda ett arrende, när något blev ledigt, När Elises far inte orkade längre, fick hon och hennes make flytta till den plats, där. hon. sett dagens ljus. Lars Bengtsson är en rask'och|' som alltid sitter i främsta bänken . duktig 'karl öch Elise en mycket i.kyrkan, sitter och ser efter vad snäll och hjärtegod kvinna, Jag folk lägger i offerskålen. De får: har alltid trivts gott i deras hem a Elise kokar bara så starkt kaf- fe... Ett dike” och en "smal åkerteg kvinna yttrade, när hon fick höra på var sida om detta skiljer Lars |' ' talas om kollekttiorna: ”Hur kan ; Bengtssons gård från nästa. Jo- hån J ohansson heter mannen och Avgusta hans hustru. Skötsam- ma,” duktiga," snälla och hjälp- sämma, " Peter Magnus Nilsson innehar den ' västligaste gården hustrun heter Elise, - Idoga, . skötsamma är d "Sahifnan med grannen Johan ohånsson kör Petter Nils son -mjölktransporter till Våx- torps: mejeri; På" bli er. extra inkomst, :. Sve Nästa rad av gårdar ligger uti méd vägen mot: Menlösa. I den första "gården" bor Carl Lindhult,|' en driftig "man som betrotts en del kommunala uppdrag, bland annat:var han ledamot i den för- sta taxeringsnämnden,.: Hustruns |namn är: Hanna, och "hon är en stillsam och försynt människa, od gården intill bör” Nils Petter Andersson, en man "av "gamla stammén. Hah är stark som en björn: och ihärdig som en myra. Hustrun, som heter Lotta, ä är en stillsam: kvinna, : fo " Karl Nilsson heter ägaren nl nästa: gård. Han ö är en öppen och pratsam natur: Hustrum heter Augusta, — De stannar inte kvar på gården; som övertages av en broder" till 'fru . Nilsson, ' Hans namn är Gustaf Nilsson och den- | nes hustru heter Karolina. Två präktiga människor. - Nästa gård äges av "Sven "An dersson' och hustruns namn: är Neta. Sven Andersson är en lugn och . stillsam ' mani ' Stilla och plikttroget 'sköter han sin gård. Han lever dock inte bara för kristen; som söker leva efter en högre Herres vilja och lagar. Tvärs över vägen ligger Janne Anderssons gård . Janne Anders- son är en snäll many, likaså hans hustru, Elise; Han innehar några kommunala uppdrag. I'en stuga väster om "Janne Anderssons gård bor en dam vid namn Neta Andersson. I andra delen av huset bor en man vid namn Gottfrid Johansson och dennes hustru Elise. Mannen ar- betar tidvis - på Rostorps gård. Dessemellan är han matare vid tröskverksbolag, : "> Nu är det blott en stuga kvar denna värld, han är en ödmjuk |. hämtat ett par "stövlar hos 'sko- I att denne bjudit honom 'ett par. kom -— han bodde på en" all- : männing vari även .v." Möller hade del — och blev uppvisad. i biblioteket. ' Möller. framhöll på sitt temperamentsfulla sätt "det Forts. å nästa sida. F odersituationen Forts. fr. föreg. sida. z rätt i . delarna - att. Teservera de: till” svinen, .” sori : är även om - det "är Endrigt ängri- pet. BETBLASTEN BRA ÖVERGÅNGSFODER. : "— Det «finns "ett. direkt sam- band ' mellan hökvaälitet och mjölkresultat, : säger. överassi- . stent Ivar Pettersson, -Falken- berg när LT, kontaktar honorf.. — Så länge'..vi har' gott hö, är.det igen. fara -på staket. Och; .z i år: "hår vi relativt. god. tillgång på- hö: av tillfredsställande kva- .. riskerna för kerbrist”hos” itamin-" och soc- ötkreaturen” i sö-. dra Halland r. stora." Man har ' annars : : påvisat sådana risker på andra: håll: i landet. vå I skogsbygderna”. får” man väl ta till halmen” i foderstaten, mén där som”på andra” håll gäl- ler regeln, 'att man. inte” bör ut- fodra'.. halm till mjölkkor, som ligger vid en nedre” avkastnings- gräns" på 12-15 kg. mjölk, Sin- kor: och, ungdjur: bör inte heller få allt' för .störa givor "halm, ä- ven om halmen inte 'helt kan undvaras ' i deras foderstater. — Betblasten 'är en god till- gång så här års på många en- heter "i , södra” Halland, - säger överassistenten; ' Blasten - och rotfrukterna utgör, ett. mycket" lämpligt ' övergångsfoder; till in- nestaten; Så; länge blasten inte, är frostig kan: den , med fördel utfodras i rätt kraftiga portio- "Betfor: och massa är ett Dar andra fodermedel, :som har stor Fetydelse I ute. på besättnin- garna.. sal förny . CO nu? ; BÖR VARA. INNE-NU. Man ser alltjämt en del ung- djur ute på bete. — Det är i senaste laget, säger hr Pet- tersson, Hur som helst bör man omgående stalla "in, alla hög- i dräktiga djur och dra på med en rejäl innefodring även för dem... > yes — Man gör sig på "många håll skyldig till en del felaktig> heter just i övergångsperioden betesgång-innefodring. " Regniga höstar som- denna får man en: god återväxt ute: på betesmark- erna, ” och" ofta' tror 'man, att denna efterskörd är tillräcklig för betesdjuren. Men det: är den faktiskt inte. Vattenhalten är a gökar, Skomakaren blev uppkale lad till godsägaren; Skomakaren > makaren vid Hasslövs åbro, och .' känsligare "för mögligt foder Ve litet: Därför: tror. Jjag,inte, att [ : HÖGDRÄKTIGA DJUR js norr om Stensån, Den ligger i backen, och där. bor en skoma- kare. Vad han heter har jag glömt, men jag har en liten lustig historia om honom, som får av- sluta denna epistel, -— Godsägare v. . Möller på Skottorp ivrade mycket för nykterhet. Han ville ha nyktert folk på sin gård, En söndag hade en av drängarna som alltid uppskattas i syn- nerhet av barnen är katrin. Plommonsufflé. — Hur är det, kanske har fikon, russin och na? Det här goda receptet har Kör färg. I jag fått av en mycket mat- | intresserad husmor, som jag Tåkat under en matdemonstra- . tion 1 en husmodersförening. . Dagens goda råd: Hon brukade servera lådan När man serverar en | Som vickning och påstod att . bricka förfriskningar eler särskillt herrarna uppskattade frukost på en sjukbädd kan den mycket, goda kakor hon brukade bjuda på, då jag var där i något ären- le. På Rostorps ägor alldeles intill rågången ungefär 200 meter från vägen ligger en liten stuga, Den bär det vackra namnet ”Lycket” och här bor Nils Bengtsson och hans hustru Elise, Nils Bengts- hög, hög är också procenten växttråd. Därför bör man ' all- tid tänka på att i tid gå över till — ett tillskottsfoder, när mjölkproduktionen - ” visar tecken på att gå ned i slutet av beteg- perioden. Har. man nämligen kommit "ned -en bit under den : : gränsade, och som regel finns det gott om folk — och duktigt folk — i torparstugorna, 1 den östligaste av gårdarna bor Nils Andreasson och hans hustru Mathilda, -Kraftiga, sköt- samma, duktiga är de, rejäla gärning helt och fullt. Mathilda människor som' ägnar sig åt sin med gamla ostkanter. Knäck ägg över — ett per person — och häll grädde mellan äggen, Dofta riven ost ovanpå så att -det täcker äggen och grädda i -UgA Ca 15—-20 minuter vid 200 "grader. Se noga till att gulor- normala produktionen, : stlla ned da Papperar Smöra en form och strö I na ej blir hårda. Lägg vackra || .OR arbetar "som dagakarl på|tillhör den skara, som troget går tittat för djupt i' glaset, Han| otillräckligt bete, tar d ,eenom. : servetter som läggs under |. Tikligt med riven ost, Helst. rader av rensad ål och hack. KOStorp och "hemma ' i stugan] till Herrens tempel varje söndag, förde en del oljud och blev på| värd: tid, innan man ä avse” | fat, koppar etc. - | Parmesan men det går också ad persilja över det hela, ustrun och fostrar en stor barn-| I gården intill bor Lars Bengts- | måndagen uppkallad till v, Möl-|upp - besättningen tt åter får < MAR, skara. Denna familj är — såvitt jag vet — den onda inom sock- ; v BBAARA ANS ALAAAAM AAA AN son och hans hustru Elise. Hust- run är född på torpat. Hon hads ler." Drängen berättade att han lämnat komet, så hon | ångick Na avkestningssiffror, ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.