r "Putsa upp SETT YTYVYvVVTT YTV! Ya GA VV YNYN VY NY Ye YYYPYYYY vev VÄNVVGÄVTLA TA EAA NAN a, Yögane blsksrst Arslan satt TVTTTT AVI VY Va FY Ten Nå ra NN fela Ne Prenumerera VILL NI veta vad som händer i södra / Halland? : då på ortsorganet . $ i 3 i £ ä LÖRDAGEN DEN 23 NOVEMBER 1957 Sf > SÖKER NI .: - es . kontakt : med ' befolkningen "+ di södra Halland? -.. Annonsera då i ortsorganet LAHOLMS TIDNING J Avvä > sällan några överflödiga ord, Allt är trettionian LT IOnIan 5 HAR VI DÅ fullständigt glömt bort — trettionian, deta sköna , st ke svenska prosa; som klin- Bar som rnusik i varje sann tra- fikvårdares öron och som vi med ” svett och möda 'bankade'in i de små grå cellernas” minnescentra gång vi stod som körkorts- ingar har gjorts i texten, men i denna trafikanternas bergspre- « gikan. Detta att '. ; = VARJE VÄGFARANDE skall aktta' all den omsorg och var-. trafikolycka betingas av om- : ständigheterna t ex, Är inte det- "ta någonting som, om vi smakar på orden riktigt och gör klart. . för "oss deras innebörd säger oss, I att den enda rätt vi har i tra- : fiken är rätten att förebygga tra- - fikolyckor. Vi må vara den nå- "diga försynen och framsynta lag-" siiftare oändligt tacksamma för att vi fått denna hämsko på den trafikantgrupp, som har motor- [fordonet uteslutande. som ett va-, i .lpen i självhävdelsens tjänst på”. idet att deras mindrevärdeskom- plex må avreageras. Såna finns' .Idet många, roånga fler än vi tror, . VI SOM HAR BILKÖRANDET som yrke eller del av vår yrkes- utövning möter dem söndagligen i form av slamkrypare, som en- vist försöker hävda 'sin . rätt till halva vägbanan och gör alt för att'hindra ”vansinnesbilister” som . [råkar ha, bråttom — av yrkes- , eller. andra skäl ”— "och / därför håller en 'hastighet 'som översti- ger deras, Eller i form av förare av småvagnar, som envist pres- sar upp vagnen i topphastighet, så fort.en bakomvarande' ger om- + körningssignal, för att sedan lät- ta på gasen och krypa nedåt på hastighetsmätaren '— till nästa ; omkörningssignal kommer. Då . upprepas proceduren. I NU:ÄAR DET INTE meningen att man skall hålla en högre has- 1 tighet än vagnen och körskick- I ligheten tillåfer. Men sakta in och håll till vänster, säger om- . körningsparagrafen och trettio-' "nian säger att varje: vägfaran- - de... Och det oavsett hur de and- lya trafikanterna "uppträder, Man . I må ha aldrig så rätt i en trafik- "I situation, man kan bli dömd än- då, och om det kan bevisas, att man kunde gjort men inte gjor- de nå för att föret ' I olyckan. - HÖ FRAMTIDENS BIL har varit « | föremål för omfattande speku- I biltyp vi nu far omkring i till grundprinciperna inte skiljer sig ' aspiranter. -En del smärre jus- : nnu. finns andemeningen kvar sarnhet,. som till förekommande :' i lationer och faktum est, att den '[ : i rv NN vs Flygand STA mycket från den hästdrivna vag- nen. Men det gör ju inte heller vägarna, som de allra flesta är påbyggda kostigar, Några vägar kommer emellertid inte framtids- bilen, så som den skisseras av Hiller Helikopters, att behöva. Bilen har helt enkelt inga hjul utan i stället fyra stöd, som tjänstgör som landningsställ. a " FLYGBILEN skall inte drivas av propellrar eller rotorer utan den . skall lyfta och framdrivas ” med hjälp av fläktar. De pro- pellerliknande . fläktarna ; skall byggas in i en cylinder. När fläk- ten roterar snabbt tvingar den luften ner genom cylindern. Luft- rycket ovanför minskas och ma- iskinen lyfter. Lyftkraften blir je Hiller SS roters .på grund av. är inbyggd. N : + I DE MODELLER som Hiller. bolaget i Californien just nu ut vecklar drivs fyra inbyggda pre : pellerfläktar av. små bensinmo torer, två fläktar framtill oc två bak, Vid' flygning framå minskas ' hastigheten på de främ re fläktarna. Om både de' främ "re och bakre fläktarna körs: me ” exakt samma hastighet står flyg bilen stilla i luften. Det var Hil lers-som i fjol lanserade den fly- gande ' plattformen, där förare, står rakt upp på plattformen oci styr den bara genom att luta si; i den riktning han önskar flyga I VÄNTAN PÅ DEN får vi emellertid nöja oss med vad som att fläkter mycket större än en helikopter- Viskande DKW : a "' OCH DÄRMED... finns... T ex DKW, vars ljud to- STOCKHOLM (TT) - > Stockholi första tunnelb Stockholmarnas | --underjördiska färdle nya - KR när den genom- gående trafiken öppnats på söndagen drygt 20 bana, 39 stationer och ca 350 T-b km dubbelspårig bara åtta gnar, Av ti na är ungefär 450 T-banevagnar. Sammanbindningsbanan Hötorget -—Sluszen, populärt kallad ”den fe- lande länken” därför att den kny- ter ihop T-banans västra och söd- ra grenar, påbörjades i november we | 1951, Sträckan är 2140 meter och Ål llet tar 4,5 minut för 'ett tåg att köra den, men det tog sex år att bygga den. Arbetet var mycket på- 3 frestande. Det måste på hela sträc- kan bedrivas under. gr - Resten är ytstationer helt el- ler delvis ovan jord — de flesta ligger i de nya bostadsområ- dens centrala (delar. Fullt utbyggt kommer det första T-banesys- temet att bestå av 40 km dubbelspårig bana med 50 stationer och | maste 36 mil, 'd v s ledning och skena skulle. räcka Stockholm— Skövde. T lt | ått; 9 STOCKHOLM (TT) - + Vid. Svenska simförbundets Utlänningar får deltaga i sim-SM- — 50 m fritt slopas 53:e årsmöte i Stockholm på fre- dagen beslöts med röstetalen 35 mot 21 att utlänningar får vara med i SMi fortsättnipgen om de varit bosatta i Sverige i minst ett år och efter styrelsens med- givande i varje särskilt fall Förutsättningen är givetvis RF:s godkännande av förslaget 'som framförts i 1954 års organisa- 9 ittés betänk tåg på 140 meters längd -rymmer 1.200 ' passagerare. Det betyder att 48.000 passagerare kan transporteras per timme och spår under högtra=- fik. Över -500 man behövs varje dag för att hålla T-banan i gång, nämligen 140 som tågpersonal, 325 ytan och markförhållandena var be- svärliga, Kostnaderna blev därige- nom höga — bindningstk som sonal, ett 20-tal som ställverks- och : kopplingspersonal och ca 25 befälspersoner. - - Psjah dlnan har gått på 117 -milj kr och det innebär att bandelen per me- ter kostat 60.000 kr. Dyraste sträc- kan vid Tegelbacksviadukten kos- tade hela 110 kr per mm. - . Man har för bandelen Hötorget Slussen schaktat bort 340.000 kbm jord, sprängt bort 150.000 kbm sten och använt 110.000 kbm :' betong. Det har gått åt 7.200 ton 'armerings- järn — vikten motsvarar ' kryssa- ren Tre Kronors deplacement. "Av sträckans 2.140 m är 100 m berg- tunnel och 1.530 m betongtunnel, och på 500 m går ”betongtunneln under vattnet, Djupast under mark- ytan går tunneln vid Klara kyrk; — 21. m under kyrkgolvet, +» > os Hela tunnelbanans totala "spår- längd är: 86 km. Kontaktledning för spårväg och trådbuss och T- banans strömskena är i det när- Slussen har dragit ca 16.600,000 ar- betstimmar, De bortschaktade och bortsprängda massorna skulle täc- ka en yta på en kvadratkilometer på en' meters tjocklek. Den betong som gått åt till hela T-banesyste- met skulle räckt till en 13 mil lång, sju.m bred väg, alltså som' från Malmö till Halmstad, '- . Den totala kostnaden ' för. hela tunnelbanan stiger till ca 600 milj kronor. s Ke » Största posten i kostnaderna — drygt 300 milj kr som Spårvägs- bolaget betalar . — kommer med ca 150 milj på de 350 vägnar som trafikerar T-banesystemet. En 'T= banevagn kostar nära en halv milj. " 'T-banesystemets södra gren var i trafik Skanstull—Slussen. redan 1933, södra grenen Slussen—Hökar- Ev C ängen igdes :: hösten ,.1950 och 'andra: södra" grenen Johanneshov —Stureby, hösten 1951..1. november 1954 var man framme "vid Högda- len på samma bana, Västra T-ba- nan Kungsgatan—Vällingby påbör- jades 1945 och invigdes hösten 1952. Grenen är klar till Hässelbygård, Under de närmaste åren byggs tun- nelbanan vidare. & see 06 0 Det stora nya projektet är syd- västra T-banan Östermalmstorg— FÖR, TUSENTALS 'JORDBRU- KARE är situationen efter ' årets skördeskador ohållbar om de inte får hjälp; Kontanta bidrag utgör för de hårdast drabbade den enda form av hjälp, som de är betjänta av, skriver Jordbrukarnas För- eningsblad: " Årets situation är unik så tillvi- Snabb Riley ” . nats ned till en viskning — sä- ger fabrikanten — och som fått framkantsupphängning på dör- rarna,; Fjädersystemet är bättre och stötdämparna har förstärkt: med 40 proc i 58:an, som just nm : kommit ut. "RILEY UPPHÖRDE för tre å sen med tillverkningen av 1.5 Ntersmodellen, Nu har man åter. : kommit med :en ny sportbil . småklassen., Den är fyrsitsig oc! " karossen påminner . starkt 'or Wolseley. Under, haven 'sitte samma motor som i MG Mag- nette, d v s en 1.5 liters motor ' med dubbla förgasare, vilken ger en effekt av 68 hk, Vagnen vä- ger 950 kg och gör en toppfart av omkring 150 km i tim, = | Kess ”Jgen (fp): da att det inte finns någon regel eller norm att gå efter, när det gäller att bringa' hjälp åt de drab- bade. Skadornas och ' hjälpens omfattning kan inte fastslås med 4-procentsregeln eller någon an- nan regel. Ått de verkliga, ska- dorna är väsentligt större än de mätbara är: ett faktum, som vits- ordas även av Jordbruksnämnden, DET BLEV ENIGHET om jord- brukshjälpen, åtminstone i första instansen, skriver Handelstidnin- Förutom de 44 miljoner, som re- geringen begärt för nya stödlån skola 40 miljoner ställas till för- fogande , för kontanta bidrag till de hårdast drabbade, 25 miljo- ner hämtas ur skördeskadefon- den och 15 miljoner täckas med inflytande importavgifter. Upp- - görelsen förefaller rimlig. Att jordbruket självt får bära stor- parten av skördeförlusterna in- nebär knappast någon orättvisa eftersom de totalt alls icke över- "stiga vad som skulle kunna kal- Jas normal företagarrisk, Å and- ra sidan har läget för många en- skilda jordbrukare blivit sådant -att det allmänna icke kunde vän- .da ryggen till, Vad som bör sär- arrangemanget icke innebär nå- gon belastning av nästa års drift- budget. sees oa . ' ST - RÄNTEFRIHET I TVA"ÅR läm- nas för stödlån om högst 3.000 kr Lennart Sellberg: KRISTENDOMEN uppkomst — innehåll — 'utveck- I ling, ; . eft > « Denna lärobok för folkskolan för klasserna 3—6 är ett omfångsrikt ar- bete. För 'a:'. ge en' verklig bild av det gedigna innehållet gkulle:' ha krävts en rundlig tid och en nog- grann granskning av det föreliggan- de stoffet, vilket väl får överlämnas kt den :verkliga' sakkunskapen. Men vid en ganska ' flyktig genomläsning, måste man genast konstatera, att fört väl tillvaratagit stoffet och noga r förek - Isin förklaring i särskilda noter under själva texten. Kommer så därtill de utomordentliga illustrationerna, kan man förstå, att denna lärobok re- kommenderats och kommer att få en vidsträckt spridning, Gunnar Edman: EMIL I DET MYS- TISKA HUSET. - a Denna Edmans bok är av något annat slag, än de vi är vana vid, Men det är en verkligt rolig bok och den kan läsas av människor I alla &ldrar från 7 till 70 år. Och skall några människor ha särskilt roligt, måste det vara de, som än i dag be- bor den lilla den M hol Friedrick Böer: SA LEVER ANDRA . om seder och bruk hos primitiva folk. , . " "På 'området förfarna och kunniga forskare och författare har i denna samma gång som den måste roa omåttligt också ger icke lite kun- skap om människor och förhållan= den alltifrån Australien 'till Afrika och Sudan, Sahara och Nya Guinea, r » F Ergardt : Icalatt ad. där bokens huv talt Emil en sommar anställdes i det & k Myslis- ka huset och fick uppleva dé mest Arevliga äventyr. - . . koncentrerat. Och språket är så lättfattligt och enkelt, att det torde kunna begripas även av dem, som inte hör till de stora Ijvson,' DjitiN Småstaden med alla dess originel- la” gestalter passerar revy och man har hjärtligt roligt åt alla dess egen” heter; Enkel och lättfattlig, rolig och Yrkesöverstyrelsen har till leda- mot och suppleant i länsskolnämn«= den för Hallands län för tiden 1 ju- vid. ' centrala Halmstad Ake Kallerdahl resp. rek- underhållande, bör denna bok kommer att alla främmande ord får många läsure I höst och vinter. =. AAMMAAAMAA + i AAA SAAASA RAA SAÅ. AASASDBAA. 4 |torn vid: Kungsbacka . yrkesskola Kurt Christiansson sv RAA MASASAMNMMSAKDA bok sammanställt berättelser om hur andra folk lever, Till berättelserna har fogats talande illustrationer, så att allt torde' samverka till:att de yngsta här fått en läsebok som på ji 1958—30 juni 1962 utsett rektorn verkstådsskolan 1 ifall låntagarens gård inte översti- ger 20 har, påpekar Skånska Dag- bladet (bf), som dock inte är sär- skilt imponerad över denna gene- rositet: : Om någon skulle tycka att det är generösa villkor bör han lämp- ligen ta del av statens lån till SAS svenska moderföretag ABA för verkstäderna vid Halm- sjön, Detta föetag, som har re- klamkostnader för miljoner, får på ett bräde låna 65 miljoner. Donna summa, som inte är små- i slantar, skall vara: ränt och amorteringsfri i sju — säger och skriver 7 år. Till saken hör att ABA befrias från avgift för tomt- mark under viss tid. Säga vad man vill men nog tog regerlk spenderbyxorna, när den giorde "upp med SAS, Till jämförelse kan nämnas att till stödlån an- visas 44 miljoner, Denna sum= ma skall delas mellan alla de av skilt glädja finansministern är att|- gen och finansministern på sigj. om man spred. ut dem i ett lager | Från SM-programmet, inomhus, ströks 50 m'" frisim för damer och herrar. De övriga ändringarnd' i in- h som 1 föreslagit återremitterades, - i Från: valen noteras att det blev! omval för ordföränden Bertil Säll- fors, Borås, och .sex av de sju 1e- damöter som var i tur att avgå, Hasse Hellbrand, Borås, nyvaldes i stället för Nils Blom, Hofors, och vakansen efter Henry Runströmer, numera generalsekreterare, besattes trinehol y " Dynamitligan ; Dynamitligan ; oo . får dom den, -.- 29 november Ungefär. en tredjedei av åtalea punkterna mot dynamitligan åter. stod, när Halmstads häradsrätt på fredagen för tredje dagen fortsatte förhandlingarna, = och : samtliga klubbades igenom innan sessionen upplöstes. På uppropslistan stod, bl a den misslyckade kassaskåps= kupp trion försökte mot postkonto= ret i Smålands Burseryd sarot trie ons mest givande kupp — som ock= , så var den sista — kuppen 'mot jordbrukskussan i Åseda, 30,000 kr. = cc låg i kassaskåpet, men därav blev utdelningen ”bara”, 20.000 eftersöm en 10.000-kronorsbunt blev svedd av svetslågan och oanvändbar. De brända .sedlarna anställde triom ”lägerbål” på efteråt. De pengar” man kommit över delades broder= ligt och med dem hade de nått det mål de' önskat med sina kupper — en grundplåt till egen skrotaffär, - > av G O Nord < a LONDON: Den svencka julmark- naden öppnades på tredagen. i svenska kyrkan i London av am- bassadör” 'Gunnar ' öf :. som framförde : en hälsning från drott- ning Louise. Större delen av de ar> tiklar söm säljs på marknaden har tillverkats av medlemmar av sven- ska kolonin men en del har 'kom- mit från Sverige, Inkomsterna går = Av gömdes 10.000 kr i en bleckburk i ett skrotupplag 4 Rydöbruk, där. polisen också fun= ' nit dem. . . en Sista åtalspunkterna gällde de mätarställningsjusteringar — . trion gjort på bilar de hyrt, och, åtalet > ,;gällde inte mindre än 35 fall, - Dom meddelas den 29 november, KARLSKRONA (TT) " Åttioettårige förre snicka mn . Peter Gustaf Nyman från Lyc=' ..keby: fanns på. fredagen" död + nedanför ett, tolv meter högt ) "stup vid Knipehall.: Han hade : svåra skador. 1 huvudet, 'och., ' döden torde . ha varit. ögon- ' 2 ”blicklig. Nyman ' har lidit av. > > ot till :Svenska kvinnors hjälpfond i London, 5. ee: fo oa hjärtfel och ålderdomskrämpor,” - len—Slussen ; och : under söder, mot Mälarhöjden och Fru- ängen, . Kostnaden uppgår till 360 milj kr: och helt klart beräknas denna bana bli 1964, = = - > Stopp” för | import av |: "biliiga. anti . STOCKHOLM (Press) 1. : d- ningen om tullfrihet för vissa äntik- viteter som är mer än 100 år gamla har lett till inte önskvärda konsek- KANSAS CITY | (TT-Reuter) " En vädjan till.en indianstam ; i Ecuadors djungler att inställa. . sina onda planer. mot en kris- ten missionär har med största möjliga : skyndsamhet ' skickats ' till Ecuador från USA för vi-. I onsdags meddelade den engels- aucaindianer låg i skogen" utanför hans hus och ropade till varandra med fågelläten vilket. brukar vara ett tecken på att: ett anfall - är förestående, => + > Mos larna , En kvinnlig missionär som stu- ge eot 3 onrålinstitut venser,'- anser skrivelse till regeringen har museet därför , yrkat'. ändring på . denna punkt. oc ' Enligt museet har det visat sig att vissa”. importörer utnyttjar 'tullfri« hetsbestämmelsen så, att de för lågt pris i utlandet köper föremål utan egentligt konst- eller kulturhistoriskt värde men med .en ålder av något över 100 år. Dessa i sig själva oin= tressanta föremål konkurrerar sedan genom sitt. låga pris med i landet befintliga föremål. av betydligt hög- re konstnärlig halt. Det är, säger man vid muscet, knappast troligt att syftet med bestämmelserna om tull< frihet för antikviteter var detta. Det vore därför lämpligare om definitio= nen "antikviteter = föremål äldre än 100 år” ändrades till att omfatta så- dana förmål av. angiven art, vilka tillverkats, före år 1840. Det har nämligen visat sig att efter detta derar ” ti spi t i Arkansas satte sig i. förbindelse med en. aucaflicka som också stu- derar i Arkansas och författade med hennes hjälp en vädjan på auca- spriket . som indianflickan talade in på” band. ” På torsdagskvällen sändes vädjan av amatörsändare i Kansas city till Quito i Ecuador där den togs upp på band. Dr Tidmarsh har bandspelare och hög- talare och kan' således spela upp Dramatisk räddningsaktion" för missionär hos indianer”: dare befordran till :urskogen, - ke missionären dr 'Tidmarsh att vädjan till. indianerna: att inte ta hans liv bara det, lyckas att 'ge honom :.bandinspelningen, På fre= dagen - var det meningen att för= söka kasta ned bandrullen "till ho= nom . från ' ett flygplan: eller, om detta inte lyckas. att spela upp ' bandet med högtalarförstärkning på flygplanet. Rs ”Homosex-lärare - ; > fick ett år. t mn Ni KLIPPAN (TT) . ; Till förvaring i säkerhetsanstal . under minst ett: år för sedlighets+ sårande: handling dömde på freda» gen Nörra Åsbo häradsrätt en 53« årig folkskollärare i ' nordöstra Skåne; KOEn Han hade gjort otillbörliga närs +" manden mot sina pojkelever 'i ål-" dern 13-14 år och har tidigare dömts för liknande förseelser. c Svenska ingenj -"Swedish Cen Nämérican society - of : d. gineers i New, York ish årtal började den här avser, att komma i gång på all- var — vilket betyder att föremål från tiden för just 100 år sedan kan vara exakt likadana som före= mål gjorda under 1900-talet. ”Trepärtimotion begär Bromma. skall utbyggas. Den' förutskickade trepartimotio= nen i flygplatsflågan avlämnades på fredagen. Däri begärs utbyggnad av Bromma för 35 milj kr. Beslutet rö= rande” proposilior.en om. Halmsjön framställningen av de föremål; man |" får sin vilja och sina planer ige- nom skulle dess verksamhet - utvidgas att omfatta hela USA, Föreningens nya högkvarter skulle - därtill få plats i ett . Swedish center i världsstaden. . Så tror och hoppas i varje fall ordföranden Carl W Johnson; som sl >ivit därom i:inlednin- ' gen till ingenjörssällskapets Bulletin för !1956—57, vilken- nu kommit ut. Skriften bjuder på åtskilligt annat i sitt inne- håll. : Där berättar rektorn för Upsala college, dr Ewald B Lawson, om sin läroanstalt, Den är belägen i East Orange i New Jersey unge- fär 3, svenska mil från New. York; bör , uppskjutas till vårriksdage och regeringen till dess utreda .möj- ligheten ätt dispouera även Barkar- by för civiltrafik. Det har förts ge” nom ÖB:s skrivelse i oktober blivit dart alt även detta fält kan be= gagnas, då antalet fredsflygförband sannolikt skall reduceras, | Hrr Asstrup och Löfgren står fstå namn bland de 24 mo- NA. - . som fö imerera : Prent skördeskador drabbade jordbru- karna, «7 H PIIVTEYVVTTYYVTVYPYYTTERAN AAASKADAR. ppnades 1893: i jordvå till en kyrka i-Brooklyn och har idag 1.300 elever och hundratalet lärare. Ett stort utbyggnadsprogram är i full gång. a Paul H Nyström, professor eme- ritus vid Columbia university, gör i en uppsats gällande att Sverige med sin 10.000 år gamla historia är Europas och troligen världens örer får ter i New York de i Stockholms handelskammare, ger en översikt av de svenska ex= «> portförbindulserna'.med USA get. 4 hom tiderna. Han finner utsiktern& . i n tillägger för framtiden goda, me att en” liberalisering av de ame” rikanska tulltariffeciia skulle ber ve hövas. Den meningen tramförs js som president Eisenhower fördubb= lat: taritfen på ”tvättklämmöt mn ; spiralfjäder, vilka i stor "uts 3 ; ning importerats till USA från Sve rige. RT Tidskriften Time rubricerade sin artikel härom: ”Hur man för! orar oe vänner”, Tidningen frambåå att har försäljningen hemska industrins produkter 1 in ta fall ökat under de senaste ven för att nå rekordomfattning Jä der 1956. dels har importen från vader fem är rt varför det an Bose »”allvarliga som fabrikanterna i USA ha vållats. . : . El Bulletinens "redaktör, oOdå är | bert, skildrar slutligen 1 t65t or bild det fantasifulla projel b nm a skulle betyda att man med et! = nel- och brobygge kommer att sam= binda New York och Manas= 4 bara gått UPP "4 ingalunda . skador" ' skulle äldsta natiorL sk förfä- "I der fanns enligt Nyström i Norden redan 5.000 år innan egypterna bygg de sina första pyramider och 8.000 år innan Abraham, judarnas stam- .| fader, Jämnade Kaldeen för att : I bosätta sig i Kanaan. | x Pr Harald Nordenson, ordföra XY ARA MAMAKAMAADÄRA quan I New Jersey. En ny storstad kommer att skapas inom ET a för denna plan. Des” namn s alle ola bli Ocean" York. En följd av Pr or | jektets förverkligande vore tt rek or ol rida genom en kanel ”finge . örbindelse med New York, — RI TES TENS YEN TYNIERA NYFSTTTTT NESEYN or - i SS —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.