ryvie vreereryvev vv fr ver vyerfryeryeysYyTtTtT YYrvr . d YYvYYrTtYT yyrY NN yyvereee ver ver ee Yr Pere YEPYAYPY YYrrT 4 " —= JT Den 28 NOVEMBER 1957 . LT = "" Dyrortssystemet mol avveckling — " DYRORTSSYSTEMET ÄR DöMI - och kommer succesivt att avlivas Handelstidningens (fp) kom: till det dningsbetän«” kande, 'som den s k ortsgruppsut- dni lade på fi LT Det finns goda ansat: (tll avveckling av det gamla orätt- jvisa dyrortssystemet 4 det förslag, lsom den sk bord på tisdagen: - Md Graderingen av skatteavärag oct Iöner efter dyrort är ett uttryck för i gamla” dröm om jlagt fram på regeringens bord. Den F Sdesspännvidden i det statliga lönesystemet föreslås äntligen eliminerad och därmed . försvinner många påtagliga orätt- 'visor, Bom exempel på dessa kan anföras löneskillnaden I lönegrad 10, 1 vilken bl a ingår polismän, Iokförare, lärarinnor m fl. En slut- lön I denna Jönegrad på 1.021 kr i månaden $ ortsgrupp 2 motsvaras av en lön på 1196 kr I ortsgrupp 5, Här är det alltså fråga om precis samma arbetsprestation, men högst olika lön, Det förekommer att två yrk £ denna lö; ex- rättvisa, och resultatet har i nå- gon mån blivit det likaså välkän- da, -nämligen att förekomsten at orättvisor i nyssnämnda syster . -energiskt påvisats. För att få nå- gon rätsida på avvecklingen kar det emellertid vara skäl i att hål- « "Ja i sär skatter och löner. I frå- ga om båda dessa ting förekome" mer som sagt en gruppering ef- ter dyrort, men problemen är inte alldeles desamma och, lös- ningen måste därför följa oliza recept. Eller med andra ord, skat. teavdragen bör göras likformi- - ga men lönerna kommer alltjämt att vara differentierade, bara en- ligt andra grunder ä än hittills, ”. UTREDNINGEN . HAR FÖRE- empelvis bor ganska nära varandra, | SLAGIT att de nya lönerna skall men 1 olika ortsgrupper, till exem- | fastställas 'efter förhandlingar. Det pel 1 ortsgrupperna 2 och 3, Den linger ..betänkligheter -att överlim-" som bor I grupp 3 har då 54 kr mer na den, saken åt Brandkårernas ala hadej vi bra ' viktig fråga i Sydholland rmering rsträff i i Knäred. med stora «ee Lo På - tävlingar — tidigare refererade i Laholms Tidning. Där dis- ma mn, men det viktigaste en del "av dem alla kom inte fram annat än i form av. rent privata. resonemang. Hur det skall ordnas med alarmeringen av brand. Pp i södra blir ett sedan : löst i första taget. "rs Det var ju för någon tid sedan ett stort sammanträde i Medbor- "> faktum är en synnerigen stor fråga, som a sannerligen inte är. - ställning till den saken? ena det Li måste. bli: en: gemensam alar. - ral — själva har vi garhuset med alla bra och brandstyrelser T södra -Hal verket, Har det blivit något. re- sultat av detta möte?' Bradchef Nils Fehne i Laholm" orienterar | oss i ämnet! fr — Det har faktiskt inte hänt någonting, och vi vet inte något alls om hur det skall gå säger han. Det är närmast brandstyrel- sernas sak att ordna denna fråga "och inte. brandehefernas,. Frågar bör lösas ”i' samförstånd | meå komm na, som har sam. gani- , anser Skånska Dagbla I månaden än koll 1 grupp 2, trots att de kanske betalar precis det (ep): lika mycket för mjölken, pot i Det var dessa, dominerade av brödet, köttet, bostadshyran, bilre- san, tågbiljetten, biobiljetten m m. Därtill kommer att den som bor i tvåan får betala högre skatt än kol. legan 1 trean. Det är klart att sådana uppen- bara orättvisor framkallat mycken olust," Men nu skall alltså detta lönesystem upphöra från nyåret 1050, 'enligt utredningsförslaget. Detta hälsas med stor tillfreds- ställelse av alla, som varit medvet- na om dessa orättvisor, och framför allt av alla som i åratal kämpat för att avskaffa dem, Sedan är det emellertid meningen, att ett nytt lönesystem skall införas, som gör som. drev (ockh ökningen av spännvid= : den förra året. Man kan befara att det går på samma , sätt nu, De till Stockholm förlagda riks- ' organisationerna och deras 'om- budsmän sätter sig på landsor- tens företrädare, .,-., " i Skattegrupperingen "Borde för länge sedan vara avskaffad. Den innebär ju en extra- kompensa- tion åt dem som bor på s k, dy- , ra orter, De får både högre lön: och högre skatteavdrag. Det har blivit för mycket av det goda, ' Det har fler och fler upptäckt, även om 'det tagit tid. Utrednin= gen' tycker emellertid att det räcker med att slopa grupp 2. Den. skall slås ihop med grupp 3... Utredningens ' betänkligheter mot snaraste. tas upp i södra Hallands "| mycket Ayrbart, Med. sådan: be. ma problem att dras med, ock därför hoppas .vi.att. den med det samarbetsförbund. före Det hela är i "allra högsta Brad; en ekonomisk fråga. Hur den 'än löses,” måste det finnas mäånuell bevakning : "dygnet. runt. ute: £ "kårerna, och; det kan bk vakning och med:':tanke:på se. mestrar. och nuvarande arbetsti. der, måste man" räkna :med -myce- ket höga kostnader, = cd. En möjlighet finns' att sam- mankoppla alarmeringen med po. lisens fourtjänstgöring, men även en sådan: anordning blir dyrbar. Hur det. hela än skall lösas, gäl. ler det för de ansvariga myndig- land. under medverkan av tele. ). inte någon som helst möjlighet Jatt lösa denna fråga cs: " Det har ju talats' om, att det Judas årdarnas hundraäriga a ”tuberkiulosdrama är avslutat — är. 1939 konstaterades «we fall av könstuberkulos hos "våra nötkreatur. - Fram till 1955 hade antalet successivt ' : minskat -till: 1: Av juvertuberkulas konstaterades" 1938 hela. 497. fall — '& åren 1953—1955 inte ett enda fall. Pro- ' centen tbe vid slakt av storboskap på och var 1934 inte mindre än 30,2 proc. : Motsvarande siffra för 1955 var 0,07 proc... Dessa fakta — några få bland . många lika signifikativa — vittnar” vältaligt om att nötkreaturstuberku- losen i”vårt land praktiskt taget: inte ,längre. existerar. Ett'ladugår- darnas hundraåriga tuberkulosdra- ma är förbi — för att aldrig uppre- pas. Avgörande i den ika kam- skulle bli en alamreri ral i Laholm, men jag undrar om dei inte skulle gå att ordna alarme: ringen | tillsammans med: Halm. stad! Jag är rädd, för att kostna- derna - annars blir allt för" stora: Nere i Skårie — närmare bestämt «i Trelleborg — finns det en alar- meringscentral, ' som bétjänar 25 brandkårer, och det går bra. Un. der alla förhållanden "måste frå. gan Jösas med det" snaraste — det börjar. brännas och kost. naderna får väl lösas på samma sätt, som, när: vi finansierar po- lisdistriktet; : alltså genom ” ett kommunalförbund; | tydelsefull; ' smittokälla för männi-. pen har bl a varit veterinärkårens sega uthållighet, plikttrohet' och Io- jalitet, ” samarbetet - mellan ; veten- skaplig” forskning, veterinärer och djurägare samt på senare tid ström- ' kantringen i allmänhetens 'inställ- ing till hela » tuverkulosproblemet. Mångmiljonvinster ” 'chefveteri; » bert - Jerlov' utarbetade på. upp drag av” Sveriges ”Veterinärför- bund en näätorik. över ' nötkrea-" Med den bovina tuberkul för- intande har. dels avkopplats en be- skans - tuberkulos, + dels . inhöstats mångmiljonvinster. Under de decen-' aier'tuberkulosen var spridd hos'vå- få besättningar och innan man hun- dit vidta effektiva motåtgärder gick .' 2nligt ungefärliga beräkningar , en miljard kronor förlorade. För under- sökningskostnader, inlösen av . Tea-" terande djur m m förbrukades åren > 1897—1954 i direkta . utbredaitg ”heters förfogand i Sverige, dess NN MN N Veterinära milstolpar deltagande besättningar, . och ' ” nästan årligen. rroblemet. Man kan som 'särskilt viktiga milstolpar. näm= na årsmötena 1898, 1908, 1911 och 1926. "Ar 291 krävde man tex kraftigare ning av de öppna tuberkulosformers na och pasteurisering av skummjölk, kärnmjöltk och vassla från mejerier= na. - En statlig utredningskommitté till sattes 1912 — tio år senare hade den "avsomnat i så gott som stillhet. Läget : var därför kritiskt när veterinärlä= kareföreningen 1926 på nytt tog unp problemet i hela dess vidd. En vete= -rinär kommitté tillsattes och bör=" jade snabbt och effektivt bena: "upp frågorna.' Grovjobbet var dä klarat för den nya statliga koiinfit- té som tillsattes, 1929 och avlämna-, ab d och - . Denna utredningskampanj anses vara, en av. de största veterina insatserna: i: vårt iland ' under .det senaste kvartsseklet, Genom veterinärförbundet.-' har: denna översikt ”av- veterinär ” Jerlovs ' historik" ställts ' till Hallands Nv- J: derna mot de sitt h : utsträckning hade i detta betänkätis de de idéer'r inom veterinärkåren framfört. Någoh I proposition -blev det dock inte ome»= ' "delbart. - na ; je! sterinärt uppfylldes 1933" —' tuberkulosärendes= .na flyttades över :från lantbruksisty- relsen” till medicinalstyrelsen, Sam= ma år. uppvaktades' dåvarande jord= - .bruksminister : Sköld ” för ' att man tivt bl dagsmän- än Norge och Finland tillsammans, Betyder det att vår riksdag" har fler. vutskottsleda - före 1936-37 — de år som. utgör vat- därtill” kommer de flerdubbelt större summor den enskilde fått Ppunga ut ned har -tuberkuloskampen gett ett glänsande": ekonomiskt -. - resultat. rela- 35 milj kr. Även om | måste.” "byggas - på i lantbrukseko- domen 'i stället Jä ligen skulle få. fram en proposi- tion på 1930: års sakkunnighetsutlå- nomisk "grund. Mycket starkt: stimu- | tande. En sådan proposition kom'- rades säkerligen villigheten att del- | också 1934 och få ;godtogs. utan nämn-= se- dan det 1937 bestämts" alt. ett visst [hade nått början till slutet. värda ' ä eve Största förlusterna ligger” ”på tiden i svensk NMyndighoternas kvarnar malda | 24 224 Mycket långsamt ..: Mynuigheterna. har knappast. nå go niedning att, förhäva sig” över. åtgärder” till fromma för tuberkulo: kampen, Njuggheten med medel fö dröjde ”. väsentligt; effektiva : åtgär: Småbil | liter” :1150.000 fördon, och till stor 'del är denna ' dessutom -tämligen föråld- en förhållandevis . endast . omkring] : Finland har Bilpark; taget: som äeljer 'mindre bilar vd mjölkpristillägg "skulle tiller! ännas | 1930; I stor . an ' större. "Man; kan; Härför fråga RS om." ärläkar s engagerade sig "från början livligt i ett större hopp verkar skruvade, anser Skånska Dagbladet. Högerns &. det fåd, "BeKovet av fler 'och bättre bi- ;är..stort, "men : behovet av and- ra ting är större och tillsvidare -hår biliinporten kraftig inskränkts i va- lutabesparande syfte, Inom det eg- na' landet har' "visserligen "lastbilar tillverkats, - : om- än i mycket be- det möjligt att genom högre löner tillförsäkra vissa orter och åd: den arbetskraft som erfordras där. | manar : Fur detta kommer att utformas är an annan fråga, som ännu är gan- ska dunkel, Klart är att högre löner kommer att införas för yrkesut- övarna 1 storstäderna samt 1 vissa delar av Norrland. Risken är att glesbygdernas och de mindre orter« nas löntagare i de mellersta och södra delarna av landet därvid kom- s mer att få altta emellan, såvida de Inte kan hävda alna intressen via de reprosentanter som för deras ta- heterna att handla snabbt — te- léverket " påpekade: vid samman- "I trädet här i Laholm, att det vill ha ett år på sig för att ordna material och alarmering. Efter- som hela automatiseringen skall vara klar till tredje kvartalet 1959, är det frågan om att inte dröja för länge, : möter? ' + Sv der. Man fick t'ex vänta i 40 år på den : som : ett led i /sjukdomsbekämpåndet hos " både människor och djur, och inte förrän 1939 lagstadgades” "åtgärder som 'vete- i före- alagit 'redan 1899. Ett förslag 18958 om pasteurisering av returmjölk gav re- . |sultat 1925./.Det är knappast förvå=l in; aande "att framlidne chefveterinären Sigbert Jerlov i sin :på uppdrag .av Sveriges veterinärförbund . utarbeta- de” historik" Nötkreaturstuberkulosen I Sverige, dess” utbredning. och .be- kämpande "(Norrtälje 1957) kommen- terar. det ' sistnämnda - med :. orden: ”Ett 'motsvarande förslag i Darimark, där ; man "synes. ha saknat 'remissin- lånd; 1/ glest Å har. befolkni främsta -rummet -behov av att' kun= 2 na röra sig någorlunda ' obehindrat. ' inom! ett” relativt » begränsat" områ p "däremot till ”fördktighet och finner :'det i sin ordning att man börjar med lägsta: dyrorten ' så Jänge: ' En sådan förändring medför så” blygsamma ' kostnader: att den utan svårigheter bör kunna ge- nomföras, Annorlunda ställer sig saken om det gäller att slopa . skattegrupperingen 1 dess helhet och göra nuvarande avdrag i gr 5 tillämpliga för hela landet; Det l y Ä : skulle betyda en utgift på inte 'sHur ställer man sig då til deni$ mindre än 105 milj kr för kom= munerna. I nuvarande samhälls." na fråga ute på landsbygden? Vi -. Hilmer Svänsson, tel, 144, annat sätt, "men: ör” "resorna in till kyrkbyn eller närmaset arad a Nya lärarbostäder "Våxtorp, : dd Skölöverstyrelsen" har. "föreslagit att statsbidrag :skahl utgå "enligt gällande "bestämmelser för ' upp- förande "vid '"Våxtorps folkskola av en ”tjänstebostad för -folkskol- lärare och en 'för småskollärarin- na. Byggnadskostnaderna ,beräk- ting ätt förundra” sig. över. En lön” sam bilproduktion kräver som känt långa: tillverkni ier, d v s gar rantier för en'relativt stor och jämn avsättning. "Dessutom ä är det 'natur- ligtvis fördelaktigt om inhemsk rå- vara: kan "användas för" produktio- därför mf vad en stor, del hk av, Finlands” befolkning skulle - ha Ian vid kommande förhandlingar om läger där svårigheterna & är ego er rss fen. i. -Vallberga as ztilr 67, 75 Yr, "resp. : 46, 250 mn kunde realiseras redan 18995” | nen och 'om' denna på 'ett eller an- användning för: och råd' att hålla : och i Slät id. ingången av år 1940 var an-|nat'sätt kan samordnas med respekz | sig "med. Naturligtvis finns behov Den kamp, som tidigare förts pål öka på ett synnerligen Sarri Torrläggning IN va tare Iuberulosfria djur. menn ol! tive "lands" industriella produktion |i- Finland också: för större: bilar, det polltiska planet mot dyrorts- tänkandet, kommer nu tydligen att forlslitta på det fackliga, Mon dot är som redan sagts inte endast På lönefältet som dyrorts= grupporingen gynnat vissa bygders|. människor och missgynnat andras, Över skattesodlarna har de inkom- ett stort behöv, 'men det behove fäller tillgången på råvaror för me- |torde nog framdeles liksom nu kom? - tallindustrin:-att : sakta -men säkert ma” ätt fyllas: gehom import; Och ov oc öka fack vare att nya gruvfyndig- |nå " heter börjat : bearbetas, - och delvis till följd av detta, delyis' till följd | i | : av andra orsaker har metallindu-|get kommer i'gång, vilket visser= M strin ' också den vuxit och blivit | ligen just nu verkar. rätt Frokigt, sätt, torde na göra över! kuvud. taget. I Finland iföre- . klokt i att inte binda sig på den- na punkt. Man måste besinna att - det är så mycket som i och för s-sig > är; önskvärt: och vällovligt men som måste bedömas med hänsyn till våra samlade resur- ser och alla de anspråk som st; "På dessa. Det ena måste sorgfäl« mo Ännu har vi inte tagit . att motsvarande siffra bara något år tidigare var 20 proc. Ett gott hand- tag i tuberkuloskampen blev 1940 års missväxt. ; En minskning av. krea- var i första hand offrades de tubork sa djur, som ännu fanns i besätt-| ningarna, Vid denna tid skönjdes re- - Kammarkollegiet har: förord- nat sitt --advckatfiskalsämbete att föra talan för-bevakande av det allmännas rätt och intressen vid' . pågående " syneförrättning för torrläggning av marker inom Stackarps m:. fl. byar r Våxtorps "socken genom rensningar i Sto- F ärska.. Forts. är föreg: sida.” ska säckpips-blåsarna med” si- ligt vägas mot det andra. Natur- | Da underliga instrument och sin Nga dan "ett lyckligt, slut i tuberkulos-|; ängsidi : ua stor, som förvärvats I de lägsta orts- liglvis Kan både staten och kom- | inte mindre underliga klädsel." ve.och Lilla Stensän. ".7 4. kampen, helt annorlunda var läget krigsåren. Bamtidie har a ägniätet | SF netifgn Nö "HAr grupperna boskattats hårdare än de munerna kompensera sig för min= Et kk : vid . seklets början. — Då ; hade förbättrats ' och levnadsstandarden, 3" v Vu som förvärvats i de högre, Ell skade inkomster i samband med par veckor senare — när- Höstterminens sista föreläsning” sådan ” svåri, "sti : med andra ord låg lön och högra en fullt genomförd avdragsre= |mare bestämt den 11 november ; é 10—50 proc av djuren i våra. Ajurrl- trots bakslag och svårigheter" sti- Komp romissför: söks r N hålles i morgon: kväll i Bygde- gården, då rektor Erik'' Forslid, Svalöv, välkänd och uppskattad från tidigare: besök, ' talar över ämnet git.. Förutsättningarna för en in- hemsk ' bilindustri har följaktligen förbättrats, men om de har blivit så goda, att tillverkningen av, en kaste län var angripna, . 'Tuberkulosen hade importerats till vårt land med boskap från . Skott- tand på 1830-talet och de första fal- form, men en dylik lösning be= tyder I verkligheten blott en om- fördelning av bördorna och ett ytterligare skärpt skattetryck för — var det tid att fira den sven- ske kungens” födelsedag. Det gjorde man i den svenska FN-ba- skatt samt högre lön och lägre skatt ot har varit dyrortssystemets regel, Utredningen föreslår I princip, att om. kontanthjä jälp” hela skattegrupperingen skall för- svinna och att början skall göras årsskiftet 1958-1059 genom att orts- grupp 2 flyttas upp i ortsgrupp 3. grupper som redan är hårt pres- sade, Den sidan av saken får in- " te förbises. Lä : DET FÖREFALLER i alla hän=' taljonen | genom ; att hissa 'den svenska flaggan” — det behöver man särskilt tillstånd för — och genom att hålla korum, där bland ”Det världspolitiska läget. just nu”. Rymåraketer, klart lysande 'stjär- nors fall på den 'storpolitiska stjärn- himlen, 'dragkampen- om oljan, räv- spelet bakom de politiska kulisser- len Tapporterades från de s k .stam- hollä; i: olika I Olyckliga omständigheter gjorde att man för sent upptäckte den hotande faran och fast stamholländeribe- inhemsk : personbil verkligen kun- de bli lönsam, är väl trots allt gan- ska osäkert. +” Därför väckte ett av de många för” skördeskador blev. resultatlöst” derlser som ett förnuftigt steg att na, där det oftast händer något Motlvet att avvecklingen av hela annat överste Rosengren höll ett stånden småningom likviderades på |företag, en verkstad för bilkaros= STOCKHOLM ' (TT). helt överge det kineseri, vartill den |k, helt annat än det som synes ske, d av konstaterad tuberkulos för- k 1 öv ml, skattegrupperingen på en gång blir oh ort tal lande fö. » N An | Brund av ko; ra erkulos för- | serier, 'som kontrolleras av sjö- Försöken ' att å ” AN s statliga ortsgrupperingen leder, ock S r t A . Två . Re- he stadkomma . en - uillför kännbar för stat och kom- i an do de fåh udlande Par= Flera underhållningsdetaljer., merika, Frankrikes afrikabesvär, svann inte sjukdomen. Tvärtom. fartsrådet Antti Wihuri, en av Fin ” [kompromiss om : den individuella =: s dan 1867 ventilerade Svenska veteri- lands mest fr: å Englands dalande storhet — det är munen genom de minskado skatte- — Vi har varit .På en rundfärd i terna frihet att söka fastställa så- = SS - jälpen till de jordbruka-' . inkomster detta medför, kan till nöds rna frihet att söka fastställa s Gaza stad och sett en rad histo- laddade världspolitiska händelser i män, då den för någon tid re som hårdast drabbats av årets blemet vid en konferens. Men på tillstyrka, Frågan går nu vidare till | Tuberkuloskampens jordbrukets förhandlingsdelegation : första — fas dana statliga löner på olika orter, dag, som kommer att bli berörda i får. | sedan i samband med en expo i et | cecpteras I dagena ansträngda eko. som kan te sig lockande ur rekry= riska och biblisk-historiska min. mötgondagens föreläsning; - iden var dia Törst. när Robert Helsingfors för modern industriell satta dökador Sprack under de fort= =" i läge, Den n genom. punkt, menar Ny Tid (s): |nen, bl a. Simsons grav — Sim-, fe Än Koch påvisat och dl i ställde ut prototypen|Det förslag Särna, uppger Sv D. | . förd I aln helhet kostar nämligen | - Därmed kommer man också ifrån | son, den där jättekraftiga karleri,' oe lan, tuberkelbacillen, som man fick |för en liten i Finland tillverkad |lander på jonin. uidirektör Nord- : staten över 100 miljoner kr och rättigat, je, ofta Synnerligen e- ni vet; s en säker utgångspunkt. 1890 lycka-|folkvagn, Bilen var verkligen myc-|nar 1 & Jor ruksnämndens vägs, . i kommunerna cirka 80 miljoner I ILE som på v gör sig : des Koch framställa tuberkulinet — |ket liten, Den var byggd för tvål rantbrut fram ansåg sig nämligen i tnsk ttelnk sk : oy Pveer ingen I dyra " [ON M e st 0 ycka LJ man hade fått ett diagnosticum, —. .- ikten endast 282 kilo,|ys ir Uksförbundets ordförande G. i er av.] or Ty visst är att hur + ': DEMONSTRATION . DE personer, vikten en 2 Liedberg och RLF:s fö i " I vecklingen successivt, torde emel- noga man än går tillväga för att - SOM INTE KOM et a N längden 161 cm, bredden 132 och förande Folk 3 förbundsord= fertid konsekvenserna lättare kunna] försöka fastställa de kostnader Mestocka SLKF sö Principmovsättningar - höjden 135 em, Den var försedd e Edblom inte' kunna I i övervinnas, Det gäller även att se inom ett område, som skall av- -— "Den 2 november hade vi häde i går möte hos fru Gur- med -stjärtmotor och hastigheten göra inplaceringen, nog blir det faktiskt väntat oss en del demon. li Johansson, Asbygget. - Mötet | präglades av ganska stora princi- uppgavs till maximum 8 km i tim. till, så att denna del av dyrorts] orättvisor lika fulit. Sådana und. ö i i jaktij | je ppnades - av - vice: ordföranden | piella meningsskiljaktigheter. En del = sen som sammanträd reformen Inte stannar på papperet,| går man väl inte genom ett me= |Strationer här i Gazaremsan, be- fru Asta : Berg, Ebbared,-som | ville avslöja tuberkulosen- varhelst | PER alla. är vi bara i början och liosdag, Denna väntar holm På | utan verkligen fullfölja Något del ra fritt avtalssystem heller, men |rättar Karl-Eric Holmberg. Då '” också valdes till att leda dagens] den förekom, andra mörklade sina det lilla bilkrypet granskades med bakom fa residi 3 ställa sig. - | ; obotfärdigas förhinder får inte resag | tet har åtminstone förtjänsten att |firade Gaza-borna ett-årsdagen förhandlingar. Beslöts att skänka | tbe-iakttagelser av hänsyn till djur- ömt förboppningsfulla blickar 2V | berg och Edble sidium — hrr Lied- i Detaljerna I det framlagda fö inte verka lika stelbent. av israliternas uttåg från G. -10 kr till julklappskomrittén | ägarna. Rädslan för att kränka djur-|utställningsbesökarna. En bil är en hela frå, om —— vilket gör att” >, 7 I | slaget ki äl at klar! AS ” men det hela fir. a 23, vid Fagereds sanatorium samt |zägarens dispositionsrätt över sjuka| bil hur liten den än är och om till- tisk planet överflyttas till det poli- H . ommer väl att klarläggas lgyensk trädgårdsodling övers e ades lugnat och samma belopp till.Guldbergsin-| djur medförde en onödig konserve- | ver kan hålla sitt löfte att|"""2 Pla | den kommande debatten, Då blottas även svägheterna I detsamma — om det är behäftat med sådana, Ut- redningens intentioner är emellertid utan att vi behövde ingripa. Men full beredskap hade vi för säker- ets skull... 'esamkvä Humöret hos de svenska FN- kar rs r ” ring, av smittoämnet under decen- nier, Inte heller var det helt lyck- ligt att tuberkuloskampens ledning först uppdrogs åt lantbruksstyrel- sarclingen. Nästa möte skall hål- las hos fru Johansson, Kjellshult. Mötet avslutades med lillen inte skall kosta mer än 350.000 mark, d v 8 5.650 kronor, så tyck- tes den komma att bli värd sitt pris, | « lever inte fri marknad. Riksförbundet Sveriges trädgårds. Fem miljoner nya arbetstillfäl. ; folk har genom sin ordförande hr | ten skall skapas i Japan enligt en' - . I <oatf. br den orsaken | Därmed att en prototyp tillver-]p. N H glädjande, Kan dessa fullföljas i den N p, vänt na är det inget fel på. lerinärhygieniska gir de com |kats och rentav ställts ut till all- iberar demolra iris UPP. av det" ” H praktiska utformningen har förvis- Hö da Brå tok AE Man har kommit in i sina uppgif- . i skymundan, Det utbröt också en j|mänt beskådande, är saken £givet- tiet, Tyngdpunkten skall läggas Då” 2 : 30 inte den kamp, som bl a center- 5 Ne där i all inför liter vid det här laget, och under . : lång strid om lekmannaväldet på tu-ivis ändå långt ifrån klar. Tillver- | den tunga industrin och vidare" t partiet bondeförbundet fört mot|suropeiskt frihandelskloc bereda |fritiden har man fina chanser att | berkulosbekämpningens rent veteri-|karen har tänkt sig att motorn ska skall man uppmuntra boskapssköt. ! dyrortssystemet, varit förgäves Or ar ejöalock lata sig och märarder än kd som slutligen |impor s utifrån, och det torde Pr och 3 mejerihantering. Särskilt jtdnd I ett betryggande övergångsskydd, sig 'ha det skönt, Medel- (tg fa-] till inte ringa del bero på den, om JäMNar man inrikta sig på att I I Större delen av svensk trödgårds- havets varma vatten har man cuA vör. Det råder inte minsta tvivel om kostnadskalkylen håller, Och Produktionen av kol Rå att öka I Halmstads läroverk. odling kan inte överleva en ful! |strax inpå sig — minst ett bad! - att detta blev till nytta för tuberku- | 37 350.000 för bilen inta kor” F-Reuter? c kraft, ; goMuslklärarna = Bengt | Forshick |ständist frå marknad. Det måste bli |om dagen blir det — och efter des från Bära Na bolt köparen, anser tillverkaren. En. | lärnösand, och Börje Heariksson, len Importreglering :s att tå. Id man anna häft - pa AMS D. ! TäRKöping, , faror av Sar i[tionen kan fortgå i otändeed vän sm oh um på, är betonar ne SFSLövS SCHACKELUBB fr änheten visade sig till att 2 väger man ra RET bir Honstration AE av. omkri nämnd or a till en iaarvie I sträckning. Förbundet merar. att mol Senaste matchen Falken- övertyj ättni i: Ö textilvaruhandla; ae musiktärartjänst vi Halmatada Fi "det är ett Lonsumentinir-we I 9 Ga kt apelsiner i sina små | bergs B. Ränneslöv klarade segern börja bind bovina tuberkelbacillen farlige Hetilveckning. — tor ” för ser ber ämnad f overk, Uväl sem ett odlarinussse all så åner, tar och ror ut till de vän. [med 5 poäng mot Falkenbergs 4,5. het Faljden var att tuberkulosbe-| Fintan, vidsträ ; tande fraktfartygen, som ligger|Här kämpandet under den mest kritiska d är ju ett äckt land så där 500 meter till havs. i — |son poor öjnR VHarry Svens-| tiden fick föga stöd från hälso. Dh Vägnätet består till stora de-|4 I ee — Alt väl med andra ord, slu- |G Bengtsson F 0, nl a js började man Fit erg ne under vissa årstider är svåra |. | tar Karl Erie sitt brev, som ock-/son R 135—Ake . Bengtsson F 14, tt föra fram de bumanhygienis- |att bålla i sådant skick, att de läm. |" i så inrymmer bälsningar till - | Erik Nilsson R 1—Sixten Pettersson | 14 > D la ig för små bilar iten ; böriga och er hed Ang Kärl Erik RO Pe ka svopunkterna. Det blev klart att Dar sig för små bilar med liten | vänne: södra lig Kristiansson F 1, Folk 1s- Halland. Själv följer Karl Eric|son R 13 UN ae : ÅA N N 0 N S E R ÅA I L T ! livet här hemma genom lokalny- Nilsson Br 2 ocig Lider po SM - i ocg > f Laholms Tidning, som [Zan Ry Erst Datmberg F 1] Flest sydhallännin ochE förmedlar SoA rv St Sy gar när Ni med en ann et N0NONNONONONN teveese | LlIbaka till FN-soldaten. IN R O-Båvin].. 0 | ONS i a - | i | . ” > s TESS AA RRAMMAA SAASAARARSDAAAASA NAABARAA AA ARA AA ve SE nee AADAPARA SIR sö AASAMDLS AAMALA RSA AP ARLA AAA AAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.