ve ; SSYLITTERATUR ”Vad säga de AN Er titeln yika av k fredliga vårdar” På de minnestecknin, . yrkoherden' teol d:r Kärl. lera Kninningson, och mötet: ut. Severin hölls vid Präst- De hav Göteborg i juni: månad, från På nu utkommit i bokfortn To faritates förlag (pris 4:75). ' Kyrkoh Uppdragsgivarens mör rmhärtiot ET "" Stora kreditbhov . komminis- | till hantverk: och : småindustri STOCKHOLM (Press) = > e mindre företagen "kommer ditspärrens kläm än de större, men ändå är just de mindre, företagens arlpråk på kreditiharknaden rhyts ket betydande = siffran en "mile bankerna 'till derna sektor talar ett" ganska. tydligt språk," skriver Hantverksorganisationens Hantverk och Industri i sitt senas« Molde svaret för OfS, N slöja varit En konstaterade 'att. döden näste. 'Onsammare under den se- mn e Sexårsperioden, men dock har över tider. fäder och bröder gått så s ä - ligt, att gräns, ”Det är natur. tiva dragen hos de bortgångna. Men, talaren citerade Horatius: ”Där så Mycket är skönt jag :stötes ej av . ett misstag, lätt begånget i hast Av mänsklig svaghet allenast..” . Vi ser klarare än förr' vad som Var våra hädangångna givet, deras särskilda gåvor till- välsignelse och glädje för församlingst anhöri- man dröjer inför de posi-. te och fortsätter: I a Investeringsskatt och hög bolags« skatt är ' andra käppar i hjulet, behovet av en såväl förlust- som ”fesultatutjämning i företag "med ganska skiftande. årsfacit är gariska markant, Därför är det tacknäm«< ligt, när dessa och andra liknande Presentativa' sammanhang, yrken och yrkesutövare till fromma i det näringsavsnitt man är överens o spelar en så stor roll, ' . st Samtidigt hårdnar konkurrensen . Ba och vänner. ”Genom döden talar an ännu, fastän han är död.” » Härefter följde en mi k dfordringarna är höga, margi- nalerna : minskar, trycket utifrån växer, inte minst söderifrån, "och ning - över emerituskommini: Amandus . Frizell; . vilken” talaren tyckte sig se på Falkenbergs gator "som. en: gammal ståtlig man, man kunde gisra på en pensionerad mi- litär, men tar miste. - Den "gamle herrn var Amandus Frizell i lju=- sa tankar. ”Erokus- och snödrop- par -blommar på- Vallarna, Ätrans forsande ström kastar . glittrande vattenkaskader upp mot den gam- Ja tullbron. Pastorn stannar : ett ögonblick. : Som strömmen väller mot havet, så har hans liv runnit förbi, och nu minns han bara: sol- glimtarna över mörka vatten.” = . I korthet så började talaren 'sin -mNnesteckning över den, som nära fyrtio år var bosatt i Falkenbergs pastorat. Säkert vill många där ta- ga del av den tre sidor långa min- nesteckningen över en man, vars bild med de milda, ljust mediteran- de anletsdragen erinrar om den . bortgångne, Så följde tecknandet av kyrko- herden Ivar Rbedin i Säve, kring vilken, som ännu torde vara i min- ne, stridens vågor cfta gick höga, vilket den bortgångne troligen in- tet hade emot, ty i så fall hade hans stridbarhet för längesedan mojnat. Han var en rätifram, he- derlig och Jutherdomen manligt - trogen västkustpräst, en språklig - Mästare, som stod för sin åsikt, även att ”han ville hellre ha en burk tobak än en vasatrissa”. De - som ville skriva en studie om ”hu- I.or och melankoli i Ivar Rhedios "”tmtväsen" torde inte ha behövt sakna ; material, sade talaren. . . Därefier tecknades bilden av kon- traktsprosien Gustaf Friese, som ta= - git tillnamnet efter faderns egen- . dom Frisagård i Harplinge, Han var en tid lärare på Katrineberg. Kyrkoherde Henningsons min- nestecknirgar rörde sig vidare om kyrkoherden Robert Hedström i Solberga, tidigare adjunkt i Dräng- 'sered och Snöstorp. Johan Hult- skog, född i Torups socken och en tid vice pastor i Drängseredp blev komminister i Källa på Öland, tjänstgjorde även i Skåne, men flyt- . tade åter till Öland, där han dog 2 Köpingsvik, 56-årig. -Gunnar Hammarberg, född i Alfshög och son till prosten Hammarberg i Tvååker, blev kyrkoherde i Kalv efter att ha varit komminister i Fjärås. De nämndas och kom- minister Ingvald Carlssons i Bär- fendal, = Bohuslän, minnesrunor i tal i den' vidgade eur knad, där man räknar med att svenska före- tag,. även, de mindre, skall vara med och driva affärer, blir pris- och kvalitetsfrågor av vikt och värde. : MÅ i morgondagens och nästa års väx- ande - marknad, män som lärt sig inse 'att ett funktonedugligt nä- ringsliv 'måste spelå Ut hela sitt register, de små och medelstora fö- retagen i ett produktivt samspel, med de stora. Det är vår förhopp= ning, skriver tidriingen, att hösten verkets egen höst, skall ha för= ståelse för önskemål och' krav '— och bl a en insikt om att just hantverk och småindustri i dag söm allmänt känt är hårdare I kré. | - jard i utlåningsbelopp från affärsa | tidning | aktuella frågor kommer fram i fé- |.” För kloka män finns användning | . an su ve AD « En; fascinerande färd rakt in i paradiset, helvetet och. äventyret films' Tropisk. Pastoral om nationella ”"biopubliken. Den fil- men !— i brinnahde vacker East- 1957, denna vi kallat för en hanti:|mancolor' och ' AGA-Scope — är resultatet av fem svenskars halv= De Har kastats från världens utan svarar för en betydande .del av vår svenska nationalinkomst, ' Ni är en sputnik” ' : Domstolen i Strasbourg hade i da- garna att ta ställning till det deli- kata problemet huruvida det kunde anses som ärekränkande att bli kal- lad för ”sputnik”, I ett stort företag hade chefens sekreterare, en äldre och effektiv dam, tilltalats på detta sätt av en tjänsteman, vilket föran- ledde sekreteraren att gå till rätten och stämma kollegan för ärekränk- ning. Den anklagade "medgav att kallat sekreteraren 'för- ”sputnik”. Domaren funderade länge innan han formulerade sitt utslag och dömde svaranden till böter. I domstolsskä- len heter det: ”Med beteckningen sputnik ville 5 d barli- se vackraste stad — Rio de. Janeiro till "värmeosande regnskogar, som gott skulle kun- na ge en skräckbild av helvetet, den fattiga, men ändå på många sätt paradisiska tillvaron hos fis- karbefolkningen bå Brasiliens riord- liga Atlantkust. «>> of ededte Tropisk ' Pastoral bygger på en idé av Torgny Anderberg, som ock< så skrivit manuskriptet och regis- serat filmen, och 'förskningstesan- den Rolf Blomberg har lett expe- ditionen; alltså 'samina . mäfi som för- några år sedan skapåde film- succén Anaconda, Vid stin sidå har de haft fotograferna Kalle Berg- holm och Johnny:Schwerin samt ljudingenjören Olle Bohlin. Och så Laban förstås, gamle apbekantin- KN 3. J gen såra käranden, Namnet sputnik kunde i detta sammanhang endast ha en enda betydel S gen från A en d humorist. Tillsammans har de bil- dat ett' gäng där den kamratliga måste ha. ansett att käranden kret- sade kring chefen som en sputnik kring jorden, och hon signalerade vad hon kunde uppsnappa på konto- ret till chefen och att hon kände sig höjd över de andra på samma sätt som sputniken som kretsar högt över jordytan”. nades den prästvigde folkskolin- spektören Bruno Lundgren, Göte- borg, en minnesteckning, T £ kyr- koherden . i Hunnestad, Gunnar Högberg,, var bland dem, som i avslöt kyrkoherde H vid kyrkomötet. ; - Den 12 juni hade komministerti Knut Sverin enahanda uppgift be- träffande sex i stiftet bortgångna sig sådan er- inran, cv a - et Minnesskriften ”Vad säga de fredliga vårdar” förtjänar att upp- märksammas av alla dem, som med Od Iprästmän, bland dem kyrkoher- tacksamhet minnas de bortgångna, 'den Eric Lesser i Drä d, den li fö: li; verks präst- 'irivande kraften när kyrkan där |männen. Boken föreligger :i bok-, des 1936.. Dessutom äg-l!handeln. >: vs a dh Z ka sk I Chaillopalatset i Par gång ses här, har mt NATO-mötet, som be "den viktigaste internationella ferensen sedan avienkongressen » 1814, inletts, brdndutryckning rum till byggrar den, + vars gård en bortslärg fter garrett antänt något bråte €) >” hantverkurna. Röken fyllde. bygg- " naden, men” brandmännen : fc « snabbt bukt med elden; '" bara hoppas, ö mplomatiskt för bi mv P sansa ulsåna n ig, vars in- det viktiga betecknas som = = le Sn ee onw n år Kort före ägde en stor Mun får nu att missödet tnte skall konfeten" Bertrand Russer fick 1957 års”. Kalingapris LONDON (TT—Reuter). : | Nobelpristagaren Bertrand Rus- sel har fått 1957. års Kalingaprit för populärvetenskapligt författar- Å skap. Priset — 1.000 pund — utde- las årligen av Unesco, = "ov "Mollarydsmördaren fick avslag i HD' STOCKHOLM (TT). : " Högsta domstolen har avslagit en ansökan av diversearbetaren Bror Claesson, Borås, om prövning av > varit hjälpen" över alla ar: och besvärligheter som alltid tornar : upp sig så lårnigt äventyr. sto >" Tropisk Pastoral bjuder inte ba- ra en filmisk dröm för oss som knappast kan komma bortom, Éuro- pas gränser — den skildrar i sig själv, .också ' ett ' litet faen mycket äsentligt ” stycke " 'världshistori Torgny, Anderberg berättar själv. — I Amazonområdet flöt en gång i likdistrida 'strömmar som -india- nerrås blod det nya guldet, gum- mit.”Det'var här de vita händyns- löst 'pitiadeé ihjäl tiotusentals india- ner i den hetsiga jakten efter rike- dom, fabulös rikedom. Mitt inne. i:dj naos, gummits egen stad,'ett het- årg på ett En tropisk pastoral. — jåd,: det är vad-Nordisk Tone-, någrd månader korämer att kunna bjuda den svenska — och inter- : årslånga kärnérajakt i Brasilien, : framtidslandet . framför alla andra. - från äventyret hos helt vilda och: nästån okända indianstarimar, till' ST : berg; följder för. flera : generationer framåt, :Ty indianerna glömde inte övergivna operan idag som en sym: bol över den meningslösa grym» :., heten, "> >, Sån NN ' Indianerna" motsatte sig ' alltså med tiden all kontakt med de vi- ta.' Men' även hor dessa' kom nya” generationer, nya tankar. Och Idag « har Brasilien ett eget departement" för skyddet av. och själva, kon- takten . med ' indianerna, Servico Protecao aos Indios. Och detta är i sin tur först och främst frukten av en enda mans banbrytande ar- bete, general Rondons; Det är efter haris "motto, ”leva och låta leva”, som man kunnat återknyta kon- takten med indianerna. . vg - Patrull efter patrull har sänts in i djungeln för att söka' kontakt; De kar bara' haft en enda order, ått aldrig döda, inte ens till själv- försvar, sv ee ” '-- Och så har man | Norrland och en i Mellansverige od I Sydsverige. har ju skogsägare ' rata det betydande virkesutskot- "> ocken i Angermanlanid har Adals- & drygt 150 twinland, söm éxper- ' + Å mycket det går ärmast ' blir : 38 är ju att inköpa 'redån ber > Tvärtemot vad man ansåg för '"”g föresten därav, att det inte all- i + Norrland skulle vara till stor för- > del för landsdelen säger sig självt, de vitas svek, Och där står den'- Skogsägarna kar stora planer. på nya industrier - STOCKHOLM (Press). Mitt främsta önskemål är alt skogsägarna skall kunna bygga ut en 'idustriell" prödukt!onsapparat i liksom nu fedan skett eller håller på att ske. i Sydsverige, säger jur dr Guntigr" Hedlund, nu. vorden 10; ektör i lan istyrel- sen, i Jordbrukarnas. föreringsblad efter ätt ha återinträtt' på ordfö- d i Sk äl : eförenin= garnas riksförbund öch ha tillträtt posten som 'ordförahde i Skogs- ägarnas Celluloså AB, ser nt organisatiohén kömmit en god bit på väg för att. industriellt tillva- tet tack vare fabrikerna i. Möns- "'erås, Strömnshäsbrukt, Delary, Friz -lafors, Broby ö & v. Nu bör Norf- - and kömma närmast i tur, I Nora 'öreningen köpt en -industritortit isen anser lämplig för anläggning "Vv en massafabtik; bl a därför att gången på färskt vatten är till- äcklig, . Meriingen är nu 'att' på- . kynda ” planernag förverkligande 'e givetvis” en angelägenhet för tegsägarna i Norrlahd-att klara "sken, ' men liksom Mönsteråsfa- rikeng tillkomst stöddes av hela ”..ndets skogsägare. anser hr Hed- ind att man bör kunnig fäkna med ågot liknande när det gäller Norr- nd, En :annan och snabbare ut- ntliga industrier, men 'någrå sär- silda planer därvidlag har "man ite inom organisationen. -: i ite så länge sedan har det: visat -'g, att Norrland har ett betydan- e överskott av virke, fortsätter - r Hedlund, Att så är fallet visar d Er så lätt att sälja virket, Till 2. blivande industri räknar man aed ett tillförselområde om 15—20 nil, :men med. bättre vägar och raftigare broar bör det kunna ut- -Jkas med något tiotal mil Att en von Ni urhera> går många fandsbygds- ungdomar” i "skola i stan; ”Gynthä- sierna' och andra högte skölor fihäs där, År efter år åker eleverna med bussar, rälsbussar och tåg till skos Jan och det kan bli långa vänte.» tider. vid statioherna för den som inte hear. släkt eller vänner 1 stan där de får sitta och läsa läxorna i väntan på färdmedlet, Vanligen re- flektetar”vi inte på hur våra unge" domar har. det... Vi' ser 'dém Med deras ; bokväskor när de reser, Det har blivit én.vana att då ska firlriag. 'Sanihällenss ungdorå är.1 sina hem där lampan är tänd och vär= men god. I väntsälar och vid bust- stationer kan det vara -särre ställt än man tror. Nu i höst var jag i stan på ett sammanträde., Det hör inte hit 'vilken. stad: det. var. Men jag måste Åka hem "med hi seri vid femtiden”på' kvällen. Det' vär nc- vemberdimmå, 'rimfrost och ruskigt kallt.;, Stationst är: nyrenot Av Märta Leljonm —<. J innan den där ventilationsfläkten kormmet till” väntsalarhar Folkhäl- jan väntar på den, Känskå kunde! : Vinnoorganisationerna slå sig iho; och skaffa en köksfläkt som går På &tt par hundra kronor och skän-, ka deh till då väntsslar” dk? uhga” domarna måste sittå och Vänta på ” färdmedel efter skolans slut, : Nu föredrog gylnnasisterna den mörka ' rälsbussen, Och det gjorde” de klokt i, Den, var väl ventilerad och lagom Varm; Ingen av eleverna i den bussen rökte, Felet var att bussen var mörk, Och märk väl, den förblev mörk. ända till två mi- nuter innan tåget avgick, Jag tit- . ganske var det en händelse att tiden blev så ytterligt kort: just dett kvällen, Men jag har ett min= Ne Av, ått jag sett det där mörk= fet fågra gånger förr och förvå- .. hät rig över det. Man fick faktiskt ' san i og rat och trevligt möblerat. Och ef- tersorn. jag kom en halvtimma för tidigt styrde jag stegen till vänt- salen,: öppnade dörren och var fär- dig. att falla "baklänges. Odören i de svenska väntsalarna är ju känd och ömskriven' långt: utanför vårt lands!” gränser.” -Den -nya': värmée- ledningen!-var på för fullt, . to= baksröken' stod tjock. som en mili- tär 'dimridå innanför dörren. Inte någori. i våntsalen / rökte” då,” det behövdes inte: Det bar' gjort förut. Det, satt "bara några äldre: bleka och halvdöda mänriiskor på bän- karna och" dåsade där; Ungdomek gick btanför. Förr när det. eldades i kanjiner' blev det lité ventilation genom kaminen; Men i det säkert tillkorkade . värmeledni ummet deh uppfö att. jä . ånsåg att om inte eleverna” höll till god: möd rök, baciller och Vvänt= sälshetta som :den var så kunde de gärna få sitta-1 mörkret, Mar . del, är ju inte så vi vill ha det för vår ungdöig,. ss oe ve Varför inte arrangera rökrum 4. - | nikof får avreagera sig sitt nikotinbegär, och sen låta de övriga passagerarna ha en välventileråd; lagom varm och" - frévlig väntsal att sitta 1, Det är - infe bara gymnasister utan många ga mödrar med små barn som mås= te vänta, på tåg, och' buss. Hade man. en hälsoinspektion som ,såg till "ventilation och hygien skulle folk. trivas bättre "med järnvägen är effekten av hetta, rök och mänsk«+ liga" utdunstningar :nästan ohygg- lig när vädret utanför är kav lugnt och inté' en enda frisk fläkt tar sig in genom dörrarna när: de öppnas någon gång. NN "En liten. bit; från" stationshuset stod den mörka rälsbussen och jag styrde" mina steg dit hellre än att riskera ':”asiat” "eller kvävningsdöd i: väntsalen, "I rälsbussens ' mörka utbyggnad av . sk menar hr Hedlund, som också vill beteckna en sådan som national- ekonomiskt mycket värdefull, .. - Vad beträffar utbyggnaden i Mel- lansverige föreligger: ännu ' inga utarbetade planer. Men de' får: väl - komma- så. småni sä Hedlunds «dosan mås Fn är avsättningsläget varuprodukter kärvare än tidiga- re; Vi kan få ett. bakslag genom en. lågkonjunktur, men den lär in- te: bli av 30-talets svåra karaktär. I vilket: fall som helst. går även en lågkonjunktur över. och : vi: bör därför planera för en framtid, som förr 'eller senare lovar att bli täm- ligen god, yttar hr Hedlund, som till sist understryker att skogsvår- den alltid är angelägen för skogs- ägarna och att den bör beaktas också i samband med 'avverknin- garna, I detta sammanhang pekar han ,på. att möjligheterna till in- ättni! å skogsk är . vär- efter många och svåra offer upp- nått kontakt, berättar Anderberg. Men Xavantes-indianerna' var det svårast att: få vänskapliga förbin- delser' med, ' De .var inte bara en skräck :för de vita utan också för andra indianstammar, Det var kan- ske just därför vi ville dit. Även- tyrslusten pyr.ju också hos :den moderre svensken. «fv ov a . "+ Färden gick uppför: Dödens flod, 'mer skräl de till hamnet tans Klondyké.? G na skulle inte bara Hha'champagrie; de skulle också ha kultur.. Och därför finnd .däf: idag ett-av vår världs märkligasté :minnesmärken, er. ins ponérahdé opera, världens :dyrase te. Men den, ånvänds inte längre. Dan .byggdes i England, togs' se- dan; ned sten: för, sten, fraktades över Atlanten' öch :årogs av india- ner: på pråmar den 300 mil låhga vägen ' uppför ' floden till. Manåos, där; den åter tog” gestalt. Operas truppen importerades också /' från Europa och fnedan ridån gick upp där för musikens overkliga drama, gick verklighetens ridå upp" för '-Idet blodigaste dramat i Amazonas historia — an våg av förföljelse sköljde över indianerna, som Inte kunde: få fram gummit tillräckligt — Men detta drama fick svåra underrätternas beslut att döma ho- nom till straffarbete på livstid för tafsson från Bosgården i Mollaryd. 0 mordet på. fröken Charlotta Gus-; | > ROM (TT-Reuter) 2 följder, ' förklarar Torgny Ånder+ É h ; pr d ie "Södra allsvenskan” italienska fotbollsmat- NEW YORK: Ti lb na i New York beslöt på måndags- kvällen avblåsa' den strejl, som i åtta dagars 'tid vållat stor förvir ring I stadens transportsystem. Fö- rarna . skall omedelbart återuppta k | arbetet. Stadens myndigheter har ”beteck>- nat strejken som olarlig och flera av strejkledarna har fått 10 dagars fängelser =. 00 on en ." Söndag «Lane Rossi "1-0, Vi cher lämnade följande resultat: =: Alessandria—R 1—3,..Bol tus 2—1, Inter—Genoå 1—0, Lazio "—Udin.se 1-0, Padova--Spal 3--0, ; Sampdoria '-Napoli 3—0,' Torino— filma ”Xavantes, Detta avsnitt vill —Atalantå 3—1, Fiorentina—Juver-" än i verkligheten, :upp mot Xavan- tes tillhåll i Matto ”Grossd.' Vi fick kontakt" med dem — men de ville ihtd ta emot oss, 'De, nekade" ab- 'solut, Vi hade inget anhat att göra än att fortsätta uppför floden och efter några dagar kom vi i beröring ned en annan stam, Där var vän- Xgheten större, Vi fick stanna, men gjorde det inte mer än två dagar. Därefter återvände vi i våra ka- noter "nedför flöden och under ti- 'den hade vår brasilianske kontakt- man ordnat med stammens höv- 'ding så att vi skulle-få landstiga och filma där. Men bara en enda stridslek .',. . se H ". Orosmolnen skockade sig och si- defulla och att dessa längre fram kommer att få ännu större bety- delsé när det gäller att spara un- der de goda' åren till de magra. dande” av' liv, men också 'ett av- Ny djup skymtade skuggor. Den var så gott 'som "alldeles fullsatt av: trötta gymnasister, snälla och vänliga lant- ungdomar, som” skulle hem till ls te mat och kvällsarbete vid' boken, Jag frågade dem om det inte fanns kb rum för "läxläsning vid läroverket, i bussens "mörker. kunde” de. inte läsa, Men ' svaret blev 'att'ingen- ting - var; ordnat" för” läxläsningen. Väntsaleri' var "upplyst och trevlig. Om det funnits någon järnvägsman som haft ansvar för temperatur. och luftväxling skulle vem. som: kelst kunnat känna sig "hemma där. Man kan. Undra ' hur'-Jänge det dröjer som "". kom 2 Nu känner mari ofta skräck inför. vän- tetiderna "på station, särskilt vin tertiden. Och när man vet hur vik tigt "det är att skolornas elever är =; friska" och "att" epidemier inte får -. störa". undervisningen,” så - undrar ' man på att det får fortgå som nu gör på många platser, ”. l Amerikaner brukar tala lite över=" > lägset om; hur negrer luktar. Den ' som sett de flesta sveriska vänt salar i vårt land säger inte ett ord om negrerna;' RE : d inte järnvägsstyrelsen vill ågot måste skolungdomens ' | : älva i ta. Idrar ; och". vänner är så högeligen av :nöden här bås , de för folk! 'ilsans och den allmän= nå trivselns skul a 7 « " HAMBURG (TT—DPA) |. . t. Om torsdag går I Hamburg: "ridån upp för en ny process om ””tsardottern Anastasia”. : ::- st Sextioettåriga fru" Anna An-" -derson från Unterlengenhardt i - Schwarzwald vill inte, ge sig ” utan försöker få rätten att änd--- :sya , mening om det: vittnesmål - "som lämnats av: hertiginnan" Rach av Mecklenb ; snitt från ett den enkla i jordiska paradis. Eller kanske man kan säga från Den Absoluta Till- fredsställelsen. 7 > 1 = over .—; Detta. fann: vi. nämligen hos fiskarna vid':Brasiliens norra At: lantkust.' När vi'en dag: kom idit, sig ocI enligt vilket Anna Anderson! in ' "te alls skulle vara någon tsar-' dotter, utan ett f.d polskt hem-" . bittäde. vid : namn -' Franziska" . Schanzkowskl. CX :I, : : Anna Anderson, som också kallår Anastasia Tachaikowsky; född en alldaglig liten by, sk de ute till havs några segel på väg in|s mot land. Det var jangadas,' sams [i panlikrande” fiskeflottor med ett I endå segel och en styråra mitt på jl flotten," De fiskar med en” enda krok, Man har visserligen försökt att få dem att använda: sig av mo- staorfurstinnän ” Anästasia - Niköl Hae evna, sysselsätter sedan årtionden de tyska domstolarna, Hon 'dök upp Berlin 'på 20-talet och påstod 'sig som genom ett mirakel ha, komrhit undan med livet då tsarfamiljen år 1918 blev skjuten i én källare i Je= 16 Trots många likheter derna metoder, mera ink gande. Men varför skulle. vi, det, svarar de, Vi lever gott så här, Vi trivs med vår tillvara sådan den är idag. + a. mottar De delar allt, 'inte bara fisken utan. också sorgen och glädjen. je Glädjen över att leva på denna vrädisiska kust, där A vit- ve tuationen . tillspetsades..: Där stod vi, omgivna av inte direkt vänligt sinnade indianer. Situationen réd= des 'upp, men det kostade oss 'dyra gåyor och massor av nervositet.z. Ja, det gick så bra att hövdingen till 'och. med tillät filmnihg inhe 1 byn, mitt 1 vardagsslitet. Och skummande bränningar sköljer upp mot de bländande vita sandsträn- derna. Och där palmerna står som som kastats upp till.små berg av ilskna stormar. Här skottar. man inte snö — här skottar man sand. där bley vi alltså'de första att få wvata en hyllning till dem, som off« rat sina liv i den fredliga kampen att ' återknyta kontaktea med en bortglömd värld, «20 0 fa ”. Met. det är inte bara om detta filmen handlar, Den är en rapsodi Irån Brasilien, det maderna landet, där framtiden inte är' utt -hotfullt "itebombsöde, ' utan en hoppfull Milan dllidje." WWF "rett 'Idavop från Rio, s- fak Pen a Men tr finns där ändå. Här har den jäktade kulturvarel- sen; han som springer genom livet, allt att lära. Mötet med dessa för- nöjda fiskare och deras tillvaro = ja, det var, ett av mitt livs största upplevelser. +=. +. vs dr "dd Prenumerera a oenhb nen a silhuetter mot de vita sandrevlar, |. tuerånde stämma "i. Stockhelm” på tisddgen. "gill ordförande i banksty< -elsén valdés' förutvarande statsrå- a Bået "direktör Hj evo med tsardottern öch trots sin förs bluffånde kärinedorm om dé Interna förhållandena vid tsarhovét har man. på officielli håll aldrig satt tfo till henneå påståenden : eller. velät ac: epterå hennes anspråk "på tsarfa= miljens 'i: utlandet placerade 'till= gångar. Senast avgjorde en domatol i Berlin i börjän av 1956 att hot: inte alls var någon storfurstinna. ' OR direktör för: pi je direktör i den nystartade Jord- rultets bårik; som höll sin könsti- Ny rättegång om”Anastasia h : |[Hirektör i Östergötlands centralkas.' ordför inde : blev "riks. Svensson, Stenkyrka trädet meddelade ord. föranden ” att! inbjudan till aktie-” teckning i banken mött livligt gen-:" svar bland jordbrukarna och deras organisationer. Det fastställda be.” loppet, 9 milj kr, har såluhdå be- -Itydligt övertecknats. Över 3.000 alk. tietecknare har förvärvat aktier un« " der, de två månader teckningen vä- gått. I mitten på nästa år beräknar ', Jordbrukets - bank . komma ' igång Imed verksamheten, vo > | 1904 och sedafi: 1939 verkställande -.' sa för jordbrukskfedit, Mirakelräddad | - I YSTÅD (TI) sl "Er +» Eri bil från Köpingebro kilades på tisdagskvällen fast under en av vågnaifnå på ett godståg, när .den.. vid en järnvägsövergång” mellan Köpingebro och Ystad körde på tåget, I bilen åkte en- dast en persöri, Stig Jönsson från Köpingebro, meh han klarade sig oskadad. Påsar "Vid samma övergång inträfs äde på försommareh:i år en istort. mellati bil: och tåg, , Varvid en fader och hans två barn omkom, 17: Got Ca ov . 2: en Två fast för -Juvelkupper ' "STOCKHOLM (TT) ">: > : Två män greps sent på mån- . dagskvällen som skäligen miss= .- . tänkta för den stora juvelkup- per hös Torndahls juveleraraf- - fär på Biblioteksgatan. Det är en 30-årig försäljare och en 24- årig diversearbetare. Något av stöldgodset har polisen dock ej funnit. "=", : ' De båda anhållna höraes av på - sen 'på' tisdagen. Båda bestrider och säger sig inte alls ha med jus. > 'velkuppen att skaffa. Polisen håller som bäst på att kontrollera deras . Skalbera ei R Nilson. Stock: luppgifter. ”/.==— "Av , sydhallänning kan vara utan 'L Så NS ” tade på. klockan och kan intyga”, > sjuka som varit hos läkare och måna« '.. « : det | nitiativet. till" den: förbättring som + .: Direktör Nils Lundström är född >” H [ y ” 4 H | NV så Ne j Ng Juda NEYSTUTETEYSTETYY! NESTETEYYTTV rev ” . må FFF TEVE TFEETEFETFITETET TEES GTTYTTYTTYN At Fed
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.