av SABBATS TANKAR "| — JULBREV FRAN KNÄRED - | Snugga ”rökas in” med konjak s HERRENS "SÄNDEBUD. honom och öppna dörrarna” / S Inre ocH SNÖN behagade Ar tnfinna oi I 800 1 ; - | Rot: av | ljung ” bästa pipämnet ; Men Ro Mn SO FR '” och bli dess ljus och dess kraft. . talade eller skrivna. 2 CU LAHOLMS TIDNING —. Lördagen a december jam 4” oo Man sände åstad för att frå- € gal Johanhes, vem han 'var.' Och han. svarade" .med att säga sin uppgift. Den var att rödja väg för Herren, att förbereda Her- . rens ankomst. Han: vär ett Her- rens ' $ändebud." "os fö c Herren. har "alltid" sändebud ute; som", förebåda hans an- komst, och jämna vägen för ho- noht Du har:;säkert mött dem många gånger. De kommo "ofta som .;livets' skickelser. ;' Ibland buro' de :framgångens och gläd- jens 'dräkt, Ibland hade de mot- gång 'och sorgens skepnad. Men / fastän ' de voro så olika varandra, hade de en och sam- ma uppgift. De skulle bereda vägen: för Herrens. ankomst till ditt” hjärta! ! oe Varje dag 'och alldeles sär- skilt varje söndag är ett sän- - debud till oss från Herren. En . människas dagar äro bärare .av mångahanda uppgifter. Men de ha en som är större än alla an- dra, Allt är förgäves, om den "försummas. De skola tala” till våra : hjärtan om Herren och förkunna hans önskan ' doch av-- sikt att komma in i vårt liv . Till mig har Herren stun- dom ' skickat sändebud med människor som i sitt liv ha va- rit vittnesbörd om att Gud 1e- ver. eller med ord som nått mig, Stundom "blev det: mig sagt i ensamhe- tens och stillhetens 'stund. "Jag - vet inte riktigt hur. : Men: det ” blev sagt i mitt hjärta, att Her- ren var nära, och ville bli min Du' har nog känt, liksom vi andra, « när” Herrens sändebud kommit. Det är så mycket som "står Herren emot i ditt hjärta. Det är så mycket som behöver bli annorlunda. Du vet. att 'det : | för dag ned det som står honom : | gare "och 'sändebud.« +++ honom till alla rum i ditt hbjär-- ta, Låt honom se allt som finns därinne, och överlämna , det ' åt och” bär på. Då bryter han dag emot i ditt hjärta. Det blir en ny värld därinne, Och du blir en ny människa. Oost Det är det största ”och' un: derbaraste som finns "att vara ett Herrens sändebud. Man hå- de det på känn där Johannes gick fråm, 'Man undrade rent- av om han inte var Messias el- ler Elias eller. Profeten. ,. Men framför allt har Jesus vittnat, hur stor Johannes var '— i sin egenskap av, Herrens "föregån- FEL P”Jag : är ”rösten av'&n som ropar i öknen”, sade. Johanries, Han var. det organ genom. vil- ket Herren talade. Herren 'ro- pade genom honom. '.. Han Jät sig brukas av Herren. Han var Herrens redskap. 'Det var. det som gjorde, att Johannes: var stor. . DOES Det är stort med begå g och "" märkliga . personligheter, med djupsinniga åsikter och väl- diga insatser. Men endast som Herrens redskap” kan det 'bli till verklig välsignelse. Dess storhet försvinner” helt ehkelt om. det. ställes i själviskhetens tjänst. Det ha vi nog alla sett, åtminstone där andras självisk- het lyst igenom! Det största av allt är att låta det "brukas :av Herren. och tjäna :hans ' syfteri: . Herren" ' vill: bruka" dig och göra dig till: sitt sändebud, Har vill . betro dig med denna den största och underbaraste av al- la uppgifter. Du bör sätta in ditt liv i det enda företag, som "kan föra dig fram till det 'som var din eviga och Härliga bestäm- . behövs," ”att "jämna vägen för Herren. .. Gör 'det, Släpp. fram att . du ' melse; Det behöver inte betyda "skall lämna "din plats? honom. Då befriar han dig från!” all syndens bråte, som du' går|. + 1 A Sur E ..UTOM ARBETENA i skogen har det för Knäreds vikommande inträffat-en glädjande händelse, somm ger "ortsbor och andra -ar- Hötsinöjligheter. Man har Igång- satt arbetet på andra vägbiten på den” nya genomfartsleden från Småland,,. Från Svehsberg går man nu framåt genom terrängen mot. Gunnarsbygget och Putse- red, . Och.då man för någon tid sedan -började på samma väg- träckning från ålandshållet, torde" det' väl inte dröja så värst länge förrän. den nya vägen lig- ger fix och färdig, till glädje för bilisterna och sist men inte minst för byarna. utmed vägen Att arbetena; går undan med fart borgar. Skånska Cementgjuteriet ra NÖTKNÄCKNING är en lav före:jul, Då detta hör till det mera ovanliga, har vt således jligheter att få fira en vit jul, I de sydhalländska skogar- nå ligger just nu ett tio centimeter tjockt snötäcke, Kanske” är det en aning för litet, för att man skall kunna utnyttja det ”som'slädföre för skogskörslor, men skogsägarna tycks i alla "fall.ha tjuvstartat en aning, för det snurrar ilsket av motor- Ts ågar lite varstans, Ännu är inga skogsavtal definitiva utom ör props, som det tycks vara god åtgång på. > Två experter hade mött upp och delgav mötet opartiska upplysningar. Det var kamrer Otterström från VMC och or- gantitsatör Karl Pettersson ock- så han från VMC. Vad dessa båda' hade att föredraga dels genom anföranden och dels som svar på direkta frågor var så- dant som det behövts åtskilligt "funderande över. ft Att frågan är av stor betydelse för den enskilde lantbrukaren och bygden framgick med all tydlighet. Den som' lever får se hur det hela ' kommer att ut- veckla sig, >... vr . vå LJ KNÄRED ÄR i dessa 'mörka kvällar ett — som ju sig bör — ganska väl upplyst samhälle, Inte mindre än tre julgranar kan man täcka om man färdas Inom julens "mera syssel- sättningar... Mjölkleverantörerna till. Knäreds mejeri har lagom till jul fått en extra och mera hårdknäckt nöt att. sysselsätta sig ' med. 'Sedan någon tid till- baka ligger hos mejeriet ett för- slag ' att inträda i fusion med mejeriet ' I Halmstad. . i Vid ett möte i Knäreds Byg- degård "för några dagar sedan ventil rades frågan : livligt av méjeriföreningens - medlemmar. Företrädare för riktningar, som pläderar. för' kvarstannande och övergående hade mött upp. Nu avgöres frågan inte med en gång Uutåriförst "genom: två 'omröst- ningar, Den sista är avgörande. samhällets hank ock stör. Kan- ske kommer det sig av att ter- rängen inom 'samhället är starkt kuperad och att varje gran där- för "inte : syns så väl överallt. Prydligt är det'i alla fall nu i vintermörkret, | cv oc : .Framhållas bör. kanske att Putsered ståtar med en allde- les egen julgran. Där levererar byborna i tur och ordning gra- nen, som man sedan hjälps åt med att resa och montera, ' - För: övrigt är Putsered "ett föredöme då 'det 'gäller inbördes hjälp, De unga lantbrukarna där uppe;har funnit värdet i denna 1 Sn såntel och;b rja' predika. Du 'kan' gå kvar" i "din: gärning. Det finns S uttyrimé "nog där för ett sände- :| bud "som går Herrens: ärenden. Det är Kärlekens ärenden! Du är ett" vittnesbörd” om än in, r: du. går fram bland dina medmänniskor, Med kärlekens. ord» och -kärlekens gärningar - skall du vittna - om Hoiiort, som sände dig. Det kan sänningar att säga. Det kan bli å ömma ' och ”hårda” gär- ”att göra, . Men bakom det kärlekens syften: | tt : Herrens sändebud till: detta Advent. Det är den”:enda . nödvändiga förbere- delsén ”>'för >», Herrens ankomst. en . enda ofrånkomliga bli” både > ljuvliga och bistra |: da,' och resultaten. har inte utblivit. -: Nan I SM + Nu återstår' bara 'att hoppas -att. våtmilda västanvindar tar en annan väg, äver. julen. och snöjul är” trevligare. än” rusk och "slask, "Med önskan om! en - fridfull jul och ett gott nytt år, «avslutar vi för denna gången. >": CENTRUM, Laholm, - ger i kväll :samt 'söndag: ”Kitty i stora "världen” "med Romy Schnei- der; ' Karl -Heinz Böhm och O. E, Hasse ' i huvudrollerna., Idrottsbla- det skrev följande om denna film: Iskenshista-; 3 DAMERNAS HÖRNA: = Morgondagens rättan. : LUNCH: Potatisbullar med. 2 lingon. - : på nytt”... sv oc Hishults biograf +" "7 ger söndag kl. 8 den mycket muntra filmen. ”Panik "i: varuhuset” med englands roligaste komiker Norman Wisdom, Vidare medverkar Marga- ret Rutherford, Barntillåten, -- .. 'Vallberga biograf ' - ger söndag kl. 8 den stora Metro- Golwyn-filmen i färg ”Grön eld”, För : rollerna svarar Grace Kelly, sätter ; kursen - hitåty: En | - ”"oÖpulär last 375 år: Je villa inte byta med gudarna ” när jag sitter i min pipas rök- moln, förklarade den tyrke 1700- talsförfattaren Han är inte den förste snuggäls- karen i historlen; pipan har i mot- gals till den vulgära och hetsiga" clgarretlen många besjungare, Att. röka plpa är Inte bara att förgifta sig, det är en kär sysselsättning, som befrämjar kultiverad medila- tlon, det är en rit, vetenskap, 4000 " Hur länge har man' rökt pipa? För ungefär 375 år sedan landade den engelske äventyraren sir Wal- ter RaleigH med sin flotta 4 Väst-: indien för att där erövrå nytt land åt drottning = Elisabeth," Med förvåning såg Raleigh o, hans män : hur indianerna 1 ett slags underli- ga rörpipor rökte de torkade bla- den av en växt som kallades ”ta=- bago". De förföll snart själva till denna njutning och förde pipan och tobaken med sig hem till Eng- land. Sir Walter introducerade pip- rökningen vid drottning Elisabets hov, och det stod inte länge 'på förrän det doftade tobak i hela en- gelska aristokratin, ”" Lerpiporna först "7 Så småningom lärde man sig ock« ' så att rulla cigarrer och cigarret- ter, mala snus och göra tuggbussar av tobaken, Men pipan satt i hög- sätet. De första piporna i: England och Europa för övrigt var enkla lerpipor med små trånga huvuden fästade på långa skaft. Formen var betingad av att den tidens indian- tobak var så rå och besk att röken måste avkylas och mildras innan den kunde : fördragas någorlunda och då bara i små kvantiteter åt Om pipans - utveckling från de första lerpiporna till de mer eller mindre sammansatta ' långpiporna med huvuden av sjöskurn, porslin eller trä fram till våra dagars korta pipor-'av 'briar” eller andra träslag har det -skrivits åtskilliga böcker. Det är. ett intressant ämne, som visar hur .tidevarvens skiftande smak och vanor "återspeglas även i pipans utformning. - "+ Nu dominerar träpipan : "I dag är -träpipurr.a vanligast fö- 'Tekommande. De första träpipor som slog igenom var f ö av bux- bom, körsbär och päronträ och skars i slutet. på 1700-talet avmun- karna i S:t Claudklostret i Frank- rike, Sitt verkliga, genombrott fick pipan inte förrän ett par decennier in på 1800-talet, då en kringresan- de fransk trävaruhandlare kom på idén att köpa in bryéere; klock- ljungsrot,'som han sedan sålde till pipsnidarna. Klockljungen; eller Erica arborica, har ett mycket kraf- tigt och knöligt rotsystem, och röt- terna är fortfarande det förnämsta råmaterialet till pipor." ME man.i dag ge.bortåt 100 kr för, även om det finns :både billigare och dyrare klockljungspipor.. Den kände pipsnidaren Sixten Ivarsson i Köpenhamn (skaparen av de be- römda handgjorda Nafertite-pipor- na) använder briarrot från Pro- priano' på Krosika, Allt hänger .på pipämnet, . förklarade: han, Man måste finna rätt på det ämne' i vil. ket den pipform man vill ta:ut gömmer sig som nöten i ett skal. .Gotthold —Lissing.; > det är en ra I r PPP DIAEREADAD ES VR Re z anlansel indi , som avbildas här, visar att to- fynd av " -baksrökningen förekom hos Amerikas urbefolkning långt innam lag- ” . ten introducerades i England av sir Walter Raleigh. ler att avväga exakt. Vinkeln mel- lan huvudet och skaftet är själva grundackordet i en pipa. Sen är det ”bara” att svarva och slipa for- men. efter dr ' »rofil man vill ge en. ; "8 Skall-man skaffa sig en god pipa är -briar det enda tänkbara ma- teriolet. Sjöskum är våldsamt över- reklamerat. Pipor av järn och and- i hanget lika malpl de ämnen skall man akta sig för. Vidare bör man vara åtskilligt skep- [tisk mot-alla snuggor med paten- terade>:metallinsatser ' och andra "system”, Allt sådant är ägnat att förstöra den rena. tobakssmaken. Det bästa är när skaftet självt är lämpligen utfört i hård; i, lac- kerade pipor är rena sabotaget, . - Hur , man på rätt sätt röker in en bra pipa finns der nära på li- ka många teorier om som det finns piprökare. Allmänt: är nog initie- rade rökare lite skeptiska mot ma- skininrökta 'snuggor.' Egen ' inrök- ning! ger det bästa resultatet. En del specialister: rekommenderar att man före själva inrökningen fyller piphuvudet med en god konjak. Huvudet får 'stå och ”dra”- över en natt, varefter konjaken töms ur. När pipar torkat kan inrökningen ra lite våt, Pipan stoppas, så länge det första halvhektospaketet va- rar, endast halvfull, varvid man stoppar hårdare mot botten för att hindre genombränning och lösare ovanpå för att underlätta lufttili- förseln så att det inte blir slut på draget. Man röker sakta pipan i botten även om man får tända om några gånger (tänd f ö bara . med trästickor, som. förs fram och till. baka. över tobaken, aldrig med pipor, som man alternerar mellan Dessa placeras lämpligen, som de dyrbarh och personligt de är, i ett särskilt pipställ. Totaken skall förresten helst förvaras i trä- :lburk med en lätt fuktad svamp på lockets insida för att tobaken inte skall Bli för torr. : ee Beträffande val av tobak får man pröva sig fram, Nybörjaren tillrå- des emellertid att avstå från egna blandningsförsök. -Tobakshandlarn / för en hel rad ypperliga färdiga blandningar som bör Jomnra till fredsställa de flesta. 2 tes Som avslutning : på denna lilla snabblekticn för pipnybörjåre kan” nämnas, ' att enligt färsk "statistik både i Sverige och annorstädes pip- rökarnas antal ökat kraftigt de sis ta åren. En utveckling som givet- . vis gläder pipans vänner, även om man misstänker att förändri i rökvanorna åtminstore delvis har en "viss medicinsk bakgrund. Un- dersökningar beträffande samban-' det mellan lungkräfta och rök- ning tycks nämligen kunna tydas” - så att cigarrettrökarna löper vida större risk att råka ut för lung- cancer än vad piprökarna gör. A andra sidan lär läppcancern vara mera utbredd bland piprökarna. Nåja, lägger man de aspekterna föru ättningen för en rikt väl- gen förtjusande ' ja! ms . : . Lön På rökning finns det naturligtivs -. signad "julhögtid. ” Amen.' vitamininjektion! Man' formligen | »e, ..s.. a duga Le så börja. es bara ett förnuftigt råd att ge: slu- -- . ; ELDSBERGA KYRKA av änsText: Joh. 1: 19-528, |gunknar I Romy'Schneiders be-| Svnent Erafned” dyraste pipanf CCXGc 00 sc |tauppmed detsamma! - - M Må - > 2 eende,: i vitali- En äkta bruyére- (eller som det | Inr k 1 dp d NN on n : - | An ars : ne tet och tonårscharm, Man blir kär| heter på engelska, briar-) pipa får | 'Inröknirgstobaken skall helst va-| —. Björn Nihléa ” Svar till ”Dam 36 är”, I en sådan > här spalt får man ibland brev som” randlar om sjukdomar, mediciner,. Patienterna icke. förstår, . om bena symp= egentligen ” -. Ing av vad man, vid en kaon- frontation med patienten eller en un« ersökning, brukar finna, Man får då en känsla utav att brevskrivaren i själva verket lider av något annat, : error aa RR ES sn nr så Stewart Granger m. fl, En utmärkt | Har man tur får man en "straight | bensintändare!) Nå SN Lr - i 2 3 So Im. IL En ÅS r re!) Ni ö mera NY Ä ” EN > nä approd a ik bakad Ao cntyrsfilm från Columbias djung- | grained” med ådringen lodrätt ef- vänder man up och nod rökt Slut .omligt problen, 4 kanske mera ofta : Ön ST DA - HANDLA = STÄDA: "I "potatis, , .: ny? er. "Barnförbjuden, > >>> | ter huvudet. De" är de förnämsta, och låter askan falla ut, Dr Pan mation, den tan ca pr oninflam? : a t sår ru ackar dlnedr a dl (Plättar medayt, ">" + Våxtorps biograf > Mö de. blir "tre. gånger. värdefullare. | stannar kvar i pipan krafsar man föringsbesvär, som han demonstre. H et går runt i stackars hus. = eller risflingor i ugnskokning ger 'söndag- kl. 8' den välgjorda Ivarson belila för on säck axtit ut med en tändsticka eller avlägs- bar mitt Dohet om säg ert fall Se q Er av en sådan oro av mors huvud. Nu är det dan få njuta frukterna av allt spa-- före da'n, och snart skall vi : rande, funderande och plane-: = eller snabbkokning. "134 dl risgryn, 0,8—1'1 mjölk; : "Drag av skinnet av fisken , och knyt'in den i en duk, Sänk? : knytet i kokande , saltat. : vatten och låt fisken koka 15 : äventyrsfilmen i färg ”Ärans män” med Sterling Hayden, En bra film 1 sin genre, spännande och. under- hållande; Barnförbjuden." +. . fina briarklossar från Korsika. : När det rätta "ämnet är utvalt, borrar pipmakaren hålen. Det gäl- Nas genom att lätt knacka ur pi- pan mot handen, . '. : Dödssynd knacka ur mot klacken Det ör en dödssynd att knacka av typen ”har "luften någa inver= an för nervös mage”, Jag tror rände, som vi haft,. Men "nu 34 tsk salt, 1—2 msk socker, - 20 minuter. ; 7 . : fl a — i ; KANN 40—5| 3 z a -— Aer, sn ce . Fagerhults biograf ae KS ur pipan t 3 faktiskt 3 gäller det att inte förstöra 0—50 g smör eler, mere. : SES ger söndag kl. 8 den eleganta sven- PR Ean askfatet eller genom. a Nr motier til någon vu Jag alls kan vara julfriden och här är ett gott Skålla risgrynen i litet. hett ? 4 . Kokt lutfisk ska filmen ”Som man bäddar” med ? mot ' klacken, Di. att slå den Eenom en ko oosvntlig hjälp endast vatten och lägg dem sedan A. i] |Sven Lindberg, Yvonne Lombard, » Den skorpa som vid cinsk fråges| Trespondens i en medi råd: Ät mindre och må bätt- re, Lätta upp den tunga jul- - en smord eldfast form; Slå på" - (utan vatten) . 7: 118 kg. lutfisk, 75—100 g smör. eller margarin, 1-—1y, ' den, Nn Birger Malmsten m, fl. Barnförbju- | : ; inrökningen bildats i huvudets in. sida spricker nämligen på det sät. maten med grönsaker och sal- mjölken, Täck "formen? med! jtet. ;Inrökningsskorpan skall man; gl) lad . . : NN msk salt. fö aldri i it fö i ader.. Grönsakerna är visser- aluminiumfolie, lock”. eller ,o Bee "fisken från skinnet ö aldrig låta bli mer än ett | finns säkert stor; H s SrKt ARA N : : ÖR mg : itä j j Par öjli ligen” rätt! dyra vid "den 'här.. smörpapper.” Låt - risgrynen "och skär den i lagom stora: bi- vilimeter tjock, Ju tjockare skor. Pt På den Vägen komme Ull klav ' pan blir utöver dessa: 'Ju sämre blir tobakens ju hetare röken, es millimeter,) arom ochi! S k. TF ag er betned en dc betydelsefulla frågor | svälla, långsamt i svag ugns-”;tar och salta, Smält matfett i ord era symptom och hur ni i » årstiden; men om 'vi håller 'oså | Preek värme (150—175"), cirka 214 . Kokkäflet, lägg i fisken" ock ao " till: Kålarterna," vitkål. grön- : d > kål och "brysselkål; sä"kan vi timme, Rör under- tiden ett oo mindter. sakta koka i I5—20 Stramfpaviljongen: man När inrökni sr = [ lugnand ». Samt att få lämplig i "få fram: en' hel :del "trevliga = Par gånger I gröt Bält -> ur ga . | å ; Fagerhults " populära ör tjock hyfs 25 tjärskorpa bli forsdicin för att dämpa den Ho ler" Seder avvara HeVliga ct till sot soc FEET” "De traditionella tillbehören ||nöjespark .-' Strandpaviljongen, för tjock hyfsar, man till den meal samt rr, förtvivlan, som ni Ude | rätter. Sedan är det lutfisken, mot slutet till salt, socker och" "till Iutfisken' vart + || bjuder i morgon lördag till dans en lämplig pipborr — ajq..! Med samt kanske på grundval a Mder av . Hill lutfisken varierar mycket ' ||efter Werners sextett från An. ävlikt, 2 oc sondefull Kontakt med en Tökare, | Vill ni: vara "riktigt moderna i en : stor . smörklick, > Servera . on Kniv eller något dylikt, När pi. . efter sr är till - i i fter smaken och är till en.del NM ni vågar lita på med tiden kun. a - sä-köka den i aluminiumfolie gröten varm gärna direkt url gelholm. Det blir den sista dans- pan inte är i b N I 'ugnen, resultatet -blir strå. ' formen, med kanel, socker och Så: bundna till. olika" delar der Julh olen : Omighoterna än den stå och torka med Tanan låta Svårtah stra er livssituation och de Scher 0 a - n= ln » lande och dessutom slipper : Mjölk — på samma sätt kan! on. andet, såsom t, ex, I Jämt. känd och omtyckt i de flesta tända on är absolut förkastligt att V man nästan helt ifrån lukten, . tända en and "där lutfisken : serveras ä — När du är färdig med di med "messmör. Vanligast "är" sakrecopt hasen parkerna i Skåne, m d Å j en det är så är det ett bra bakrecept här, som första gången Strandpaviljongen man också tillaga fransk: ris- tydligen har, gäller att koka denna finns Sfött saffran ungefär 20 Minu- , . kryddpeppar, eller kanske t , e ran - Pipa som inte &ä - a a . och sval, ” DA är. torr Julgröten är ju för många Erynspudding men blanda då: var & é E sval, - T D | ! T i RN > väl ändå j har nö: jag tyck an För att . od . fast förknippad med lutfisken så är ARE 10-15 finhacka! ' Vi; mjölksäs rara vd Hock . nöjet presentera densamma. j g tycker att du ska pröval > - kraven måste ac PPfylla de sista] vad detta märke ok och hör till de s, k, traditionel- . ÅA sötmandlar, litet riven; 0 SENAP dl ov HA St Pipa. Idealet är att or. cr Än en betyd - oc »k, t muskotnöt" och" ett he + + Skirat, smör, Olika sorters ||” od ä dik EE a ». Idealet är att ha etyder? av i la julrätterna. Även när det ch ett kryddmaätt :. färdigblandad senap," vit-. och -Fredi oturer AR ne sa IN MA t ex siu pama. Pt, för var, och en att krydda an- Tjärby 13.00 hgm komm (med vatten)... > I oc or Nyqvist : det Nera olika sä ita — ter innan puddingen är färdig. . 1 Laholm 16.00 hgm med barngätg. |] Coe cs - ; på, Det Vgämla hoderliga är 12 gräddad. - NN 9 m, den utsökta jävanesiska ||ssk:s avslutn. kadj. Semborn rr | ” i . ju." - Poti svartpepparn, är. väl förutom ||Skogaby 10.00 (obs tiden) hgm| -- : : : att koka risgrynen i vatten -.- . ” oa saltet självskrivna tillbehör ; kadj.. Semborn. l i H i och grädde eller I mjölk, Ett ">" . Kokt jutfisk' . +. [| Veinge 10.00. hgm komm. Nyqvist i mera förenklat sätt är att an- Flest sydhallänningar når Ni med en annv + - » 's IY—2 kg lutfisk, 2 1 vat. rättningen med -efter eget ||Mestocka 10.00 hgm kh Ljung,” d vända förbehandlado risgryn ten, msk fd ”"” kycké e å ; E B. . - . ten, 4—5 msk galt, ycké, . Knäred :9,30 ssk, 10,30 hom. kh. LT ner . : Eriksson,” vC. . . kli aa PS the na annons 1 ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.