moset Nenne on > ha i H i i Tisdagen 24 december..1957. ar På en sådan här dage Hjärnan ”at- ": starka favorituttryck, . ”. nacken och redan väl hemmastadd TY EFPEYYN YfrYTYFFE ter "EFFFFerttYFTYFY TER vn Måäasasas YErtYYTYTYTYTETTTYT V Å FY YYYSYYYYYTSYEYYYTTYFYYTTYYYTYYTYTTEYTT ET TYPEN YT YYFVYYVYYTYYYYTTFYFYY TY YYYYFTYTTFeTYTTYETPTETT PR Faxbro, rens & LON De medverkande ifi . I radions julprogram hittar vi en hel del 'rubrikbekanta: Dans Ting granen... Jultomten i gram- mofonarkivet ... Hälsning till ut- landssvenskarna . » och Farbror Sven och Co. : fan När det ' programmet ” började minns väl få, och ännu färre ” vet hur det kom till. " . Rätta svaret: 1931. Glömska. >" Juldagsmorgon det- året vakna- de Sven Jerring med en obestäm- bar. känsla av att han hade glömt någonting. Men vad? Han hade haft €n ansträngande studiojulafton och mycket arbete väntade på juld: så sta Farbror Sven bitarna” till stöd, är från vänster Carl-Å man, Samtliga iklädda domasker. Figur 'satt tid, och många gånger innan nl Farbror. Sven. ' stående: Har ingen aning, men jag skall sätta igång på juldagens förmiddag. Och så träffas vi väl några minuter innan det börjar : Som vanligt! . Ja, programmet började. på ut- Sven hunnit kollationera ordningen, Det -hela' blev alltså . ett 'ganska nyckfullt och oförutsett spel. Men god laganda hade vi och rutinen fanns där också. En hel del-av dem" som lyssnade 'på oss kanske & Co juldagen 1931. De stående : herrarna, ke Wadsten, Bo Willners, E Walter Holmstedt och Pontus Boh- en i mitten med lätt förströdd min: och iförd snörkänger är. - ” dmijt under hade ett intryck att allt. var 'väl-| som tar ”socker-. I repeterat och genomgånget på fö It: hand. Men det var ju klart att vi alla hade förberett våra inslag men hur de skulle blandas blev inte klart förrän i i sista ögonblicket, "3 : Nog tyckte vi ibland att det var tråkigt att 'spoliera julhelgen och I vi gjorde faktiskt en gång ett för- sök att spela in programmet ett:par dagar innan. Men när vi lyssnade på bandet så var vi alla helt eniga och nu om att det var urdåligt. Det sak- | del av os: nade det där ”det”, som bara fångas | Väl i en direktsändning. Det ”tråka- |. | des? en hel del under sändningar= + ””Annät” var det” - Västkustbanan Första" "tåget ån. gå” "fram genom , landskapet, : uppleyt ' motorfordonens ”. til kömst. Telefonen uppfanns näj " han var nio år. Han har sett ' då allra ' första flygmaskinerna i "vårt land, sett de gamla se- ; gelfartygen ' ersättas 'av 'mo. torfartyg och nu på gamla dar ..: JDå k kustlolker i i Halland köpte . 2 byggnadsvirke i LS Västergö ötland na, det kunde viskas små elakhe- der halvhögt, och ibland. hade de j be- ändra tonarten ande ' slutat sig för a Men den där känslan av något obe” hagligt, obestämt? : En sådan där oklar förnimmelse, som vi lite till - mans har haft. . En snabb titt i dagsprogrammet. Aj, aj det var som katten, Svens Han hade :helt sonika glörat bort att göra något åt en hel timmes program på eftermiddagen: Far- .: bror Sven & Co. De unga artister, medverkande var svåra att få tag betade under högtryck och efter en stund ' kläcktes idén: han ring-|' > de runt till sina hallåmannakolleger och undrade försynt, som alltid, om de ville komma upp till stu- dion och hjälpa till med ett pro- gram. ”Du kan göra precis vad du vill på så där åtta minuter.” ” Och så stod vi där en halvtimme före sändningstiden vi fyra, Walter Holmstedt, Bo Willners, Pontus Boh- man cch jag, och undrade vad . som månde bliva av detta. En kvart senare inträdde arrangören själv, en aning nervös. ”Walter och du spelar 'en .bit till att börja med och sedan berättar Bo om tjur- fäktningar och så sjunger du några sjömansvisor och sedan läser Pon- tur lyrik och så sjunger Walter ”Man borde. inte sova... och så pratar vi lite grand sins emellan...” Det kändes lite kusligt för en nybörjare, jag hade med min lite mer än. sex månaders radiovana inte samma rutin 'som de andra uvarna; Men - det var bara att hoppa med huvudet före, som man sig göra så många gånger - sedan, 7 Så lyste röda lampan. Vi spela- de på, två pianon ”Nu är-det jul igen” och Sven gick fram till mik- .rofonen" och -berättade vad det he- "la skulle röra sig om "och bekände bland all krafa Katrinplommon är bäde gott och nyttigt, så varför inte piffa upp jul- maten med dem; Många av julbor- dets delikata anrättningar; stekar, färser, kött- och fågelrätter, des- serter, bakverk, :får mel katrin- j| just den där smaken av fört sin, glömska, Walter Holmstedt, den näst äldste i kom- "paniet "kommer säkerligen äldre lyssnarna 'väl ihåg; trots att han lämnat radion för många år sedan. Det var han som krossade hjärtan med ”Tallarnas barr och björkar. = nas blad”, 'han som aldrig försum- made - ätt. leverera ett praktfullt " barytonsolo, när programmet sluta- de med nationalhymnen på kvällar- na. Bo; Willners hade tre år på fraroför "mikrofonen. Pontus Boh- mans lyriska stämma hade hörts i två år och, jag, Benjamin i gänget, hade bära "litet mer än ett halvt|. års erfarenhet. Och Sven Jerring behöver'ju ingen presentation, : >. Hur det nu blev så:slog pro- grammet, ”känske just. därför att det verkade så dförberett och im- «+ provisérat. Något sådant är knap< past möjligt idag. Och det blev en tradition varje juldag, gedan dess. Men serverat under olika former. Vi blev fler och fler hallåmän "och ett tag'var hela tolv man med 4 leken. Och vi hade roligt. Månader innan hade vi, när vi m'intes i.en korridor stillsamt und- ”extra” och" vällagat som husmor kan vara stolt över. Förutom att det smakar gott "hjälper frukten magen att smälta den feta julma- ten på ett milt och naturligt sätt. ! Katrinplömmon är i dag' helt an- norlunda 'än förr. De har fått en ny delikat saftighet och är lätta att tillreda, . Dagens husmor behöver inte vattenlägga frukten, och kok- tiden är endast 15—20 min, Och här är ett recept till er. verk: ligt god hélgdessert: ; + Ti Julstjärna med plommongrädde Smördeg 4 dl vetemjöl; 1 dl vat- ten, '200 g smör eller margarin. Blanda vatten och mjöl: 4 en deg. Arbeta den på bakbordei tills den är seg' och :smidig, Kavla ut degen till en' fyrkantig kaka och täck 24 av den med tunt. skivat smör: Vik sedan degkakan i 3 delar så att den fria degbiten kommer emellan de smörade delarna; ' Slå . degen lätt med kaveln, kavla ut den 'till .en kaka och vik den på nytt i 3 delar. Upprepa ' dessa kävlingar : och 3- dels-vikningar 'sammanlagt . 5-6 gånger, Mellan varje gång skall de- sen vridas! 24 varv och bör helst rat: Vad vall du Jöra på jul-| dagen? Ort: Svaret var så å gott sor a tg | hulmat. Katrinplommon i i julmaten i t I aelar, Rita. upp "en stjärna på ett papper och' klipp ut den. Kavla ut degen, lägg på mönstret och skär | ut 2 stjärnor: Grädda dem i 250—|. 275” varm ugn tills de höjt sig och fått vacker färg. Låt dem kallna. Vispa upp tjock grädde till: skum, blanda den med i bitar skurna ka- trinplommon, som. "skall vara Kokta och urkärnade. Lägg p! rä garnera med katrinplommon. Ser- vera tårtan som efterrätt. ' Strumpgåranti - 13: 50 skulle väl damerna igär- na betala för ett par strumpor, som har ett års garanti mot löp- maskor. På en del varumässor, sp It i södra Sverige, finns "utställare, som ' säljer ' dessa "strumpor. Det hela är dock bluff, skriver tidningen Hem-Tips. Den .typ av strumpor som säljs med . : garanti är en vanlig: rundstickad nätnylonstrumpa; som man: å vil" ” ken .butik som helst kan köpa till ett betydligt Jägre pris, Vid tillverkningen av nylonstrum-? "por « använder. man sig av en stick -', gsmetod 'som” omöjlivgör löpmaskor. Det är för en tek-. nisk omöjlighet att maskorha kan Töpa: "Däremot kan 'det uppstå ” — men mot hål lämnar ut- 0 13 kallt ställe. Dela degen i i2 2 a. | brukar; den mellan smördegsbottnarna' och. | dän kunde sås, : har han. fått uppleva de Iycka såtellitérnas "erövrande" av världsrymden: Han är enbart ' glad över -den nya (tiden, inte : Hinst med tanke på de mån- ga hjälpmedel som kommit. fram på jordbrukets områden, r Det . var annat' i -min ung- mm, berättar han. Då fick allt gör q för :hand. På den gård 'som övertog :'som " ung pojke' fick Ett arbete som då "tog .ved- ja "månader, är. nu avklarat bt på några timmar med én "caterpil- "ar "med" kultivator, När : jorden tligen var uppgrävd och all sten [ippbruten var det”att "köra, bort form. [sténarna och lägga upp:dem till i mur: runt 'omkring det uppod: lade "stycket -och. sedan , återstod täckdikning innan den första. g "De gångna 90 "åren är. en lång "och intressant ' tidsepok - och: Ad: dick Berntsson har många minnen at berätta.. Det kan vara lärorikt]. ra, hur. det gick till vid. -.om- av hans barnd Några" sågverk " fanns inte på den: tiden,” berättar” han, i" varje 4 fll inte i trakterna” omkring” Värö, land: Alla : körslor utfördes under "vintrarna av "gårdens : folk och” träden ' hämtades direkt ' från skogen," Det var resliga furor" som .| fälldes 'och i 'allmänhet kunde man intel ta hem: mer: än ett träd åt gången. En; gång hände. det tt skjutsen på h ägen kom ned i en'mos- | brukar” i hög: grad utnyttjas för bröllop, 'och mitt i all glädjen över inbjudningskortet. kommer, bekym- ren: Vad skall jag ha på mig? An- ger kortet '; inget om klädseln är frack: och aftonklänning obligato- risk. Den senare "kan vara "Jång, men speciellt de yngre damerna för redrar | nu för tiden -ballerinalängd eller kort aftonklänning, som ju är betydligt mer användbar. Står d det på kortet”. Klädsel kavaj" heller bekymren så stora, karlarna klär sig i diskret mörk kostym och damerna i kort mellanklänning, lir ten hatt o och handskar, Lo r: inte "Men jnär värdfolket ä bästa väl- mening för att bespara gäster , som inte här, frack! eller aftonklänning extra utgifter sätter ”Valfri 'kläd-.I; sel” på kortet, då blir: det en enorm |2 förvirring. "De fika tråkigt. för en gäst att komma för fint som för vardagligt klädd. Men” vid bröllop man: ju vilja ha det litet ärskilt när, det är i extra festligt, middag efter vigseln och brudparet klär sig i frack” och vit, Klänning med slöja. Sr - En vanlig hövlighetsregel & att värdfolket' inte är elegantare än frack. Sedan kan naturligtvis gäs- terna "själva välja. Men skall det vara kavaj skall den vara mörk, och smoking är absolut inget bröl- nare" il plagg får det. bli, frack, . På. förmiddagsbröllop med, funch eller , mottagning har "damerna kort mellanklänning , med hatt” -— äldre damer brukar tycka om "Jång mel- lanklänning och det går kra, d vs den får inte, vara dekolleterad och bör' ha långa ärmar — och herrar- na har mörk kavajkt stym med vy vit h mörk slips. '| mil långa färden. + gästerna, och står det valfri kläd- : sel innebär det att värden inte har|.' lopsplagg, utan föredrar ni ett ”fi-|' se." Det : var: i tjällossningen och fordonet ljönk så djupt ' ned i mod- den att ifuran : måste. vräkas av lasset, Gårdsfolket fick "alltså åter] vända tomhänta hem efter den" sex - TFN : Den : stocken ' såg : jag sedan många gånger, till hälften ” "ned; sjunken i mossen; när jag .passel rade stället - -under -olika skogskör- ! När äntligen" allt virket var hem- forslät . kom - snickarna, : Nu skulle de stockarna förvandlas till plank, brä der 'och' bjälkar. Plank. och brä- der: sågades upp 'för' hand "med stocksågen. Arbetet gick till så ätt : stocken lades upp på en hög ställ- ning, en man klättrade med sågen upp på. stockens översida. för att hjälpa "till att dra i sågen. På 'det- ta'sätt skar man planka efter plan- kd ur stocken, 'Bjälkarna, liksom plankor. för 'uthusbygge, -skräd- des div 3 höggs: fyrkantiga med yxa Sedan” ”Dlankoraa Tsågats "vidtog sk ;mosshuggning. 1En ;V-formad skåra höggs" upp I plankornas kan- ter. I skårorna lades sedan mellan varje planklag mossa, för att” man skulle ..få väggarna -så täta son möj jet. Plankorna a sammanfögades ” Bönderna, hä & bryta upp sten efter sten 'och'+ övra marken med spaden fot för |: era de sinsemellan med dymlingar, in- borrade” pinnar say. ek, och. s.k Nröppning i i husets. hör; "Alla dörrar: och "få fö n. ; Dessa : var, "med hänsyn till de primitiva: verktyg "som använ- des, mycket 'yrkesskickliga. Mån- gen gammal, vackert utformad dörr, p i användning i-äldre "rr bysmedjan beslag, / gångjärn [ behövdes.” Spik sparsamt : vid allt” snickeri : under äldre tider. . Dymling och träpin- nar - fick ; ersätta! spik "och skruv. I- dörrarna användes 'sk .klinkor istället för lås. "Ytterdörrarna ck inåt "och Jäs > Husen blev kanske inte så kom- fortabla: som" i "våra dagar, men stabila;" rejäla och rymliga, I stor- stugan inmurades' en -käkelugn med ventiler och eldningsluckor "av mäs- ' Jwifäntvergaren vandrade av «från gård tjl gård "> Under självhushåll tid köpt mycket litet" i Xl Vlädvär. Man ten får och odlade lin, Linet” förädlades på gården, .rensades från « skävan » robh "Klyftädes, 'färefter” "glck”det till spinnrocken och slutligen blev det -till tyg i vävstolen, Tyget -syd= des hemma på” len "till kläder, —. Enklare sömnad gjorde man själv, kostymer och rockar, syddes. av N byskräddaren, vilken med hjälp av sin gesäll sutförde arbetet direkt i hemmen, , Övriga kringvandrande bantver- kare" var” skomakare "och målare. De senare var öfta mycket kon skickliga -och, hade som sin gär- ning att bemåla sekåp och skistor. Dessa "dekoreradss med granna blomrankor och rikt ut: irade årtal, NN Rövatne antastade bönderna . ' En del. pennirigar "behövdes emels lertid till inköp av vissa ouhdgäng- liga varor, som man inte kunde framställa själv, Dit hörde .kafte, socker, kryddor ich — naturligt- vis —ibrännvin. Vidare måste man betala; skatt och köpa virke för byggnadsändamål mm Dessa pen= 18ar måste man skaffa sig genom att.. sälja av gårdens produkter, såsom potatis, smör, kött och fläsk, IDylikt gick emellertid" inte att bli av med på närmare håll än i Gö- teborg. "Dit var det sex mil.-att köra med hästskjuts. Helt utan vådor ' var ej alltid dessa resor, - Det berättas att illasinnade rö= - vare kunde lura på böndernas fos ror för att beröva dem deras va. ror eller pengar, när. färden gick. genom glest bebyggda trakter. ' : -För :60—70 år sedan övertogs dessa transporter av. skutskeppare, ++ | vilka köpte upp-böndernas produk« ter och seglade dem till Göteborg tiler. den omkringliggande skärgår- den för försäljning, . : -"Addick Berntsson är enbart. glad över den. nya tiden,” inte : minst med tanke på 'de många hjälpme-' del.som kommit fram på jordbrås” kets område, - : — Förr fiksom nu hade man all.” tid fullt upp att göra på gårdarna, :. berättar han, men :'i äldre. tider - förflöt livet mycket ' enklare än d | våra dagar. : . '. På den tiden var sådana Begrepp . som " fritidsproblem och nöjesindu- stri inte uppfunna. Ungdomen sam= lades till större sammankomster ett : par "gånger om" året, s& k -rogor +: eller roer."Man' samlade. ihop 25: öre pr man, vilket räckte till både - Ej spis) den; Inmufades bestod. BV el ett ovan beskrivet 'boningsh E färdigt, måla l kronor, vv . Under. 1800-talei var "det ga. som i; stället för :att bygga” själva köpte-. "äldre hus" tppåt -Viskadalen för: att.' flytta ned: dem” till” Värö. 1: de' skogsrikare' trakterna i Vis kadalen” kom den; nya tidens be- ö ligen itidigare. i: gång med i en): 1 j re. hade - man «med: sig. :s0l laget: tunt! tills: vårehda” droppe var-urdruckeh, Ått det blev rediga - kalab kan man förstå, då alla gäs- terna ville överträffa varandra” ifr gan om riklig förning. - : > — Fattigdomen bland! dim. som inte. ägde :jord var den mörkasle : sidan. av denna tid, säger hr Bernt- son, Dessa: människor förde 'en mycket hård "tillvaro., Hantverkar- na Hade vi: själva goda d Av. den. anledningen” blev " många vn äldre gårdar i dessa socknar sål-' da; för avflyttning i den mån nya —: Det var mnycket käappt med reda penningar för 90 år sen.. Var- je gård hade självhushåll oci Ttes'p gar, då de var ute och' arbetade i.gårdarna, men familjen" satt oftast hemma: och svalt eftersom betalnin= gen var" mycket. liten:-. Fiskarna hade det-inte bättre: Ofta' var de, ett "mellanting mellan. fiskar Nn dagsverkare; För många” av mi bl t' genom ducerade: ' allt ”vad : man » av: föda,” kläder och. redskap. Ma skiner. "och", andra. : mekaniska an-' in- fördes. var kvarnarna: Från deta! tid --hade-- man haft" -handkvarnar, vilka: på” 1600-talet: ersattes - med enkla 'vattenkvarnat.' De" enklaste | husbekovsväderkyvarnarna .Kom till gas omkring 1860. följt (äv "glåttermaskinen;' var nästa tade | bugnvdsvirket från. avlägsna trakter. maskin som: trädde ' SS RN virkestransportet. tider såm en gång vari till "Amerika; ditihela Haniljer drog i väg på ”1870- och 1880-talen på : | flykt från fattigdomen hemma i Sverige. Småstugorna; i utmarker na stod plötsligt tomma, Än i dag ' kan -man -här och .där se en'"liten' grön upphöjning i marken där.en 7 stuga fen gång. har .ptått, kanske också något av en förstughäll til tar fram bland gulmåra och styve pinad syrénbubke hittar man i re- gel också T. närheten, Den "står där" som ett sista levande ; minne av: de » Doug.” , "I morsvibler. Ed hopkrympen, ; vind- I rerYyreYrYtT x EA ORJSNVARTERNA TF FINNER NI I LÄnoLMS TiDNI NG
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.