” helt-andrå” : Till vad verkan 'det hava kande'.? dj urskonsulent: . synta lantbrukare DM TEE tron SR RER ARR er ejrnn ON « L Larsson i Falkenberg, ; ländska husdjursuppfödarna,' och på ett in; "lärt känna både de halländska bönderna och > sk har han främfört sina åsikter, 'och ' eftersom uppfätningar, motståndare; Mer än en hallänning. där Peppaivi växer, och hu får de bi stick i stäv med gängse - Fr o m årsskiftet avgår nämligen ve ttre ij har. han har . önskat konsulenten. bönder. finns d "Det här alltid blåst friska fläktar kring husdjurskonsutent Erik :N Me I 39 år har han varit rådgivare åf de hal. . gående sätt har. han deras djur; Rakt på dessa ofta gått... fått ' sig många > dit ildlikt.. talat sin vilja, fram, >: Erik L. Larsson med pension, - '. ;' men trots detta råder det ingen glädje i Iantbrukarkretsar — tvärt- : med åren, och om än motvilligt + Om, Motsättningarna. har mildrats : har: man niåst erkänna konsulent "lingen har” gett. horiom :rätt i en s "blem, ' "> När "vi ökte konsulent-' Erik -L:' Larsson -för- en avskedsintervju, fick" vi ta del av en mycket :ingående' redogörelse, Det blev massor av rent Personliga . minnen, . men vi. fick.' också. följa » halländsk ”husdjursavels : ; utveckling "under. fyra händi ika d Larssons framsynthet. Utveck- - so rad hetydelsefulia husdjurspro- : tvååkerskornas - 3. 30 till 4. 40 procent," Korna bitr > Prmantälsskrivna” ji Konitrollvérksamheten bland nöt.” Ännu i början av - 1900-talet : be fann sig den Systematiska husdjurs- aveln i ett. mycket fämlande barn. domsstadium,; medan verksamheten -nu utvecklats till en lika ingående vetenskap, pr Att” Erik ri Larsson: haft utom- ordentliga Möjligheter! att följa — och även ingripa i- husdjursavelns utveckling i länet, skall. varken för- döljas eller förnekas, .Han är själv urhallänning öch född på. gården Drejarens i Eftra, Efter: .student- Examen i Halmstad 1913'blev' han "agronom på Ulturia 1916. I två år tjänstgjorde han som - lantbrukslä- fare. i. Jämtland, - och” deh 1 jan 1919, tillträdde . hän tjänsten" som husdjurskonsulent i Halland, I bör- Jah kallades. han visserligen andre jordbrukskonsulent, « och ' vår då plåcerad i "Halmstad: men ända se. dan höstén 1920 har han varit sta tionerad : i: Falkenberg . som, hus- der "det senaste seklet ' som” mera] plänenligt "avelsarbete bedrivits. Är 1947 "importerades. en" del. avels-. boskap till; Skarhult i.Skåne och » Hjuleberg i Halland, "och" "avkomma från denna import "fickien : viss spridning i Ätradalen. Rasen, kalla. co des. ayrshire -efter importorten, men det är mera roligt att” det: rörde 4” År 1879 "kom det en dansk lant- brukare” vid? namn. Terkel örn tok hade ”race”: Om ordets innebörd, visste man inte" så noga; men frami bygden sökte - snart få avkomlinga; efter. Than-' nings. nötkreatur.: Förbättrade arvs- anlag och 'omsorgsfu!lare skötsel av korna resulterade så småningom i ökad mjölkproduktion. v i; Under senare delen av 1800-talet, började man -med boskapspremie-. "ringar 'inoriv' länet," och : från 1898 har man bedrivit kontroll av kor- nas mjölkproduktion. Så småning.: om fick man öcktå- HNyrföreningar och avelsfö ingar. : i " Vackra kor ller nyttiga kor I våra "dagar: begär man i första hand av korna att. de skall I mjölka mycken "och - fet" mjölk. Ännu för några årtionden 'sedan' hade . man iktlinjer - för avelsar- ledand. be. ter, : av länets koantal, . Det: Jae a NS diga att.särida-.i redan i innan. de är födda fett, Som” halländska": kontrollkorna got annat läns kossor, .: Genom - det planm faktorer. : betet — många sättningar Jåg i. händerna. på af- färsfolk, och deras främsta .strä- "van 'var att få fram djur med: «till: talande exteriörer: Detta var. ett förhållande, 'som 'tog- sig uttryck i boskapspremieringar, lantbruks- möten och avelsdjursauktioner, - Ett mpel på exteriörtänk kan nämnas från år 1920.' En fir- ma, sände då mot postförskott ut färgplanscher till fantbrukarna med idealtyper. av. en ko och en tjur. -Dessa planscher bängde . sedan: på många gårdskontor över hela lan- det som ett föredöme för avéls- arbetets planläggning. I Halland var man mera srealistisk: — här hängde ' man ' ofta ' planscherna. "på ladugårdsväggen > och hel:t så :att de var synliga för gårdens: ti Stamåveln Ber. r rosultat På Sannarp i. Artad' hade 'man redan , på .1800-telet :en värdefull låglandsbe: ättning; och i derma he- drevs länvte en intensiv inavel." På så rätt fick man fram en enhetlig stam, där det visserligen "kunde uppträda vi skaper. men: fram inåvya goda arvsanlag; Genom stamavein, fick -man ökade. möjlig- heter att: :förutsäga -avkommank Produklionsanlag. 1 Tvååker fanns också ett par Någlandsbesättningar .med ”kan.ke hundraåriga anor — berättningar- na på Fagared och Hägared, Dessa kom snart 'att utgöra , stommen ; i en specioll tvåå eller s k våt k fekier'-hos korna, nylta. « + Hu: djur.avelns ighet ”Seminaveli drivas: planl arvsänlag, + 6 utgör I och O för det; rationella; avelsar- betet: Själva fältarbetet utföres av särskilt" utbildade .kontrollassisten- och.;' resultatsiffrorna samlas i ett för hela länet centralt regis> ter; För varje ko bokföres här- stamning, mjölkproduktion" och av- komma. I Hälland påbörjades kon- trollarbetet som nämnts redan 1898, och numera . omfattar det 45 proc, iga avels- arbetet ökades riskerna' för sprid- ning av visa dödsbringande arvs- Efter. vissa' tjurar blev det benlösa kalvar, hårlösa kalvar lvar;. Genom klarläggande av arvsfaktorerna har man: sökt gallra bort anlågen för dessa defekter, 'och i många: fall har man lyckts; På samma sätt sö- ker man nu få bort vissa juverde- och även för svinaveln har forskningen varit till - Seminavel och rotationsavel "År 1945 bildades Föreningen för "rationalisering ' Halland '(HARH), och den ombilda- des-så småningom-till-Hallands- Se. minförening. Genom ' 7 seminverk- samheten har den halländska hus- djurszaveln - fått större enhetlighet, och : allt: flera diurägare - har fått -att anlita förstklassiga . tju ar för sina kor, «0 oo: får ' dock inte be- Genom - avkomme- bedömning mäste man" kontrollera att tjurarna' verkiigen håller måt- iet ifråga om produktionsegenska- per,” och likaså: måste" man" vara på sin vakt mot icke önskvärda nu: många av Hallands bästa kor; På 20-år har medelfetthalten hos mjölk. höjts från - centrala ; I kontrollregistret över de halländska korna är för lågt till husdjursavdelningen i Fal kenberg, och det upprättades redan 1922-23. Sedan har andra län följt exemplet, och från 1936 är syste- met "obligatoriskt för hela landet. Varje «besättning har. sin särskilda app, date år, från” år. Varje besättning och varje ko har särskilda num>- mer, så därför är identifieringen : ämsides, med Kontrolire stret r man statistik över alla tjurars | betäckringar, Tjurhållarna' är. skyl- - sina "rapporter halvårsvis, och därför kan? man - på husdjursavdelningen klarlägga kal- varnas identitet och "härstamning, t. Iret tjll största delen gick åt för' att uppehålla livet på korna, och' pro- duktionen. blev rätt: minimal; '-År 1904-05. lärnhade exempelvis de Halländska, kontrollkorna -endast en medelavkastring' av 2.608 kz mjölk, 3,38 procent fett och. 88,3 kg smör- mförelse > kan . nämnas det sénaste kontrollåret, som upp- visade: det” rekordhöga, medeltalet av 4.683X4,1 = 192 kg smf.: De lämnar nu högre medelavkastning "än :'nå- folka” nötboskapsavelns utveckling, så Kamp mot ödsbringande arvsanlag " Avelsarbetet i förening med 'om- sorsfull' skötsel-av djuren har allt- så gett "strålande produktionsre- sultat..; Trets ' detta .. måste avels- forskarna. brottas med ständigt nya I uppgifter, och de ser ingalunda. ut att bli färre, >< - Många djurägare var "säkert tvek- samma, då seminverksamheten bör- jade, Man fruktade en allmän ni- vellering av djurbeståndet och en bortblandning av.de goda anlagen. På de senaste åren har man dock indelat tjurarna i speciella avels- grupper, och mellan .dessa avser man att låta korna. växla, enligt 'ett noga uträknat schema, Därav nam- net rotationsavel, I Halland har man A Husdjurskonsulent Erik L Larsson, som från nyåret, avgår med pension. ningar, "Kunde man påvisa direkt biologiska skillnader mellan de oli- ka Eruppernar. : é | Nästförslag c om -Nedrustningen + S acceptabelt H LOSKVA (TT. AFP) : . F Sovjetunionen tillbakavisade västmsktsfördlsget" om en ut. rikesministerkonferens 1 ned- ” Fustningsfrågan . emedan :' det var alltför vagt utformat, skri« .- ver Pravda' på fredagen, : . "Tidningen: Vilka länder skul. Je bli representerade på en så- ' dan konferens? Vilka konkre- -.fa frågor skulle behandlas? Ur vilken ” synvinkel" skulle. , ned- rustningsproblemet - studeras: I > Nuvarande läge? Den verkliga anledningen till att en fras om en utrikesministerkon- ferens mellan öst- och väststaterna kom. med 4 A-paktskommunikén var att det Politiska klimatet i z | : vuden, Och på samma sätt Berlin i oktober 1950 ber Klockorna ringer in det nya året — kyrkklockorna i Östberlin och i den” kringliggande ”sovjetzönen”, vä nas. och- nas namn "på det vi kallar Östtyskland och östtyskarna själva kallar Tyska Demokratiska : republiken, Ljudet från Frihetsklockan i Schöneberg dränks 'av nyårsnattens' alla -Njud Jår 1958 ett ö ödesår fö ” T Något kommer att hända-. men vad? en > : När Frihetsklockan i Schöncberger Rathaus i Västberlin Tinj niskor samlade på dea öppna Platsen framför rådhuset — Ru som undet de sin nyårsbön: Ge oss fred, ge oss krilet och ge oss vårt land åter. 7. ger in de föregående sju åren sedan richt talade. Innan Ulbricht hun= nit avsluta sin första mening .bör- a|jade folk gå "därifrån. Tio minuter senare hade människoskaran smält samman till 50.000.' När han sluta- de sitt tal hade, han knappa. tiotu- sen åhörare, > Den gången hade "medborgaren i denna «. demokrati” fritt val. Han och når inte ens över sekt, sen till Östberlin. : M + År 1958, Skall det” bli ett ödes- år för Tyskland? Ett Sdesår på gott eller ont? + = Femtiotvå veckor ligger fram ör kor. måste någonting hända; Under det "senaste halvåret ' har - våldet |; och (terrorn och "övergreppen mot "på eg områden, fortsätter. tids Europa avsevärt försämrats som följd. väv” Sovj senaste Ip, tensk och i: Östtyskland - tagit sådana proportioner att en radikal politisk förändring kan' väntas när ningen, Fakta har visat attt de in- flytelserika kretsar i USA, för vil. ka Dulles är talesman, inte ä ämnar uppge sin. ”styrkepolitik”. .och ba- lansgången på randen till ett krig. Sovjetunionen , kan: inte (fortsätta några : nedr lingar i Fast” mark för fortsatt av ; När de halländska utge nu . blickar mot framtiden, behöver de: ingalunda famla i blindo. De vunna: erfarenheterna inom 'avels- arbetet har. gett goda resultat ifrå- ga om både mjölkproduktion och exteriörer. Man har också fått bukt med ' de" flesta ' arvsbetingade "och en begränsad”. kom eller vid ett. möte där atlantblockets| medlemmar . skulle / sätta upp "en gemensam, front och utnyttja för- handlingarna ' som. en rökridå. för att dölja den fortsatta kapprustnin- gen och föra den allmänna opinio- nen bakom ljuset. .. Tid slutar med att förkla- smitto husd. Det räcker dock inte enbart med |; vatt få fram djur med goda pröduk- tionanlag: "Korna måste också ra härdiga mot påfrestningar ; och tiden slippa den kreturslöshet,. som dräbbat många! andra jordbruksdis strikt i vårt land, vvs När” husdjurskonsulent. Erik". L Larsson. nu avgår från sin befatt- ning," betyder detta ingalunda. nål gon punktsättning för den halländs- ka- husedjursaveln. — vare :sig då det ' gäller : nötboskap : eller andra husdjur. Ingen - kan "dock förneka den”stor; utveckling, som den 'hal-; ländska.' husdjursaveln : "genomgått | under :hans konsulenttid — "ej. hel ler: det stora ”och värdefulla -infly- tande; som. han personligen utövat på "utvecklingen. Framtiden : kom- Husdjutsiniresis och andra intressen : allt £ r mycket med' den halländs- kan :det' likväl vara. änledning "att återkhytå till själva intervjuobjek- tet Erik: LÅ Larsson har visserligen varif husdjursman ut i fingerspet- godmodiga till :sättet, Då: har Hal |: land goda utsikter att också i fram-7T . | son,. Älgåsfors, samt; nyvaldés.-Ivar. ra. att... västmakterna endast -för- sökefi”vinha tid”. Pastoratsstämma Årets; tredje > ordinarie kyrko. stämma” med: Drängsereds: försam- ling hölls på "fredagen; under oråf. skap av kh; Osvald: Oscarson, : Till revisorer för kyrkans räkenskaper jämte därtill hörande fonder valdes' Oskar” Kristensson, - Älgåsfors, och Artur” Johansson, Elmö, Stämman beslutade” att nästa. års stämmor. skall annonseras i Hallands Ny- hete ov a Kyrköstämma i i Drängsered. i med Drängsereds—Krogsereds pas- revisorer omvaldes” Öskar Kristens- | Svensson,” "Givhult.' "Till ombud "vid torat hölls på fredagen under. ördf- |. skap av kh Osvald. Oscarsson! Till | som helst — i morgon likaväl som nästa höst, men sannolikt under & år 1958. . rk "Varför är jag a säker. -på "det? Några' små - axplock - bland - årets viktigare Hildragelser i F Östtyskland ger svaret. so Det) var den 2 23 j juni, och det var ”valdag” i Östtyskland. Jag lycka- des få tillstånd att med egna. ögon följa. förrättningen i:en vallokal vid. Alexanderplatz; En och en el ler. i" grupper på. ett: halvdussin kom väljarna förbi bordet där röst- JE skedde, prickad av på en lista, tog sin röstsedel och gick- med den direkt fram till val urnan.' Medan de gick: vek de. se- deln dubbel. Några kuvert förekom inte. Skärmar. fanns y men oss till nästa nyår. På dessa 52 vee-], var- derad till Marx Engels-Plata men ingen kunde tvinga honom satt stanna kvar om han inte ville, Inte ens verkskyddshb Nonerna som bilda= de kedja... nin «En helt vanlig vardag a någon | dag i augusti, Köer av husmödrar fram- för" några stånd på Alexanderplatz, en "tålig "rad kvinnor som bidade sin tur att få köpa blomkål och lök. ” På hela" sommaren såg jag bara en enda gång en butik som kunde - erbjuda "jordgubbar och körsbär. De var slutsålda efter en timme. T ; Västberlin såg man klasar 'av frukistånd utefter väggarna i näs- tan - varje kvarter. I varje stånd såldes hektoliter efter hektoliter av bär och frukt, :A [som belägg för hur; Östtyskland under det gångna året yskland det nya året står (usenials män Le : dolf Wilde-Platz — med blottade hu. Frihetsklockan . placerades Så tyskland; Det är. närmare. tå Ppro« cent av Östtysklands hela befolk. ning. Majoriteten av flyktingarna var under 3 ån fjärdedelen 25 år yngre.. N i - er LS Knappt två veckor före jul an= togs" av det östtyska skenparla- mentet — folkkammaren — -en n Passlag som gör det praktiskt taget omöjligt för östtyskar. € som inte gjort sig speciellt förtjänta av det allsmäktiga partiets gunst) att re. sa till: Västtyskland . ller sännat västeuropeiskt land.:. Na riksdag som inte är folkvald men väl ett maktinstrument i partisek. teterarens :, händer tärmed , Östtyskland ” praktiskt tas get, till ett" förgelse för N miljoner människor, DIE Disa” "korta återblickar räcker utvecklingen 1 språngartat & gått i riktning mot ett snart: fullständigt: förfryck "av: bes folkningen. "Lägg "därtill der låga Päron och ananas i överflöd, . I Östberlin annonserade en butik sydfrukter under . julhandeln. . De enda sydfrukter som fanns där var omogna gröna oftroner, - Söndagen" den 3 oktob ram: för banker och-poststationer: i Öst-' berlin och Östtyskland stod jälte= köer :av' människor i tre-,« fyra-, femdubbla Ibd.. Klockan åtta på ddelåde alla östtysk jag såg ingen .som sig av dem. -'Det :fanns-”ju > heller : ingen anledning," eftersom det, bara fanns en enda röstsedel. ”Valet” var bara en demonstration, ;. Valdeltagandet. 4 var. ; ungel Procent. Cirka" 99 procent. röstade på SED = OM Jag vet, vad, valresultatet blir.: 99 pråa ostati 2 .— Vi har ett viks tigt: meddelande Hill alla, Medbor- Tyska Demokratiska Repub- tå fattat beslut om att: alla sedlar i valörer från fem mark och upp- åt från måndagen 'förlörat'& sin köp- kraft." De måste under" söndagen bytas mot'nya, ingen fick "växli vist färnama , märknad. Östtysklands: Per och Ke längre var värt någoriting. På kvällen” & des . Han måste ha för- syne="" och” ingar för pastoratet : valdes kh Oscarson, John Johansson, Kila, och Hjalmar K d. Till ledam av .ecklesiastika : boställsnämriden utsågs "John Johansson; Kila, Till böstadsvärdar valdes för' Drängse- red. Knut” Nilsson, Övra '"Kärshult, och Erik Eriksson, Sjöbol, samt för Krogsered : Hjalmar ”" Gustafsson, Krogsered. Stämmorna skall: som förut i' Hallands: Ny- stått att den hyllning han -bereddes inte, var. . spontan .. utan .. beordrad. t | Han kunde knappast undgå att för- stå anledningen till att ett traktor- tåg” med två vagnar naturgödsel fick motorstopp just framför hans och den '” östtyske :; partisekreteraren Ulbrichts. bil då de passerad n gatukorsning. > : | Ett Bar dagar senare trummades till" Marx—En- heter::" Sons ” |gels-Platz: där Chrusjtjev och Ulb- sarnå, men. han har 'd t haft många andra intressen. solen Bland annat, har; han varit i in- biten föreningsman, Ju mer: lant- i bjukarna kan/ 'ordna på egen hand, dess. bättre,. dnser konsulent Lars- son. -.Lagstiftning och statliga reg- leringar bör inskränkas till minsta möjliga. ' a Kl År: 1920 tog konsulenter initiåtiv till : Falkenbergsortens lantbruks- klubb, år 1929 var han med om att skapa” Mejeriernas Centralförening, och samma år blev han Hallands förste RLF-are. Han var också en drivande: kraft, då det gällde att organisera mejeridriften i den hal- ländska skogsbygden och då orga- nisationsplanen för Västra Sveriges "lÄgbcentral skulle göras upp. :På det rent avelstekniska området har han | varit' initiativtagare både till i lFöreningen HAKkH, Nordisk fökono- misk Kvaegavl och en mängd hal- ländska tjurföreningar, - regnet Slutligen. vill vi också salutera tidningsmannen Erik L Larsson, Redan ' då "Halländska Latmanna- tidningen startade -år 1926 var han medarbetare där, och sedan dispo, nent Arthur Börjestons död har han varit "tidningens 'redaV'ör, ”Svina- tidningen”; som - publikationen : po- pulärt kallas, har; blivit välkänd i de halländska tantbrukarhemmen för. sitt aktuella stoff och tin all- tid lika ärliga / och orädda stil, i; .- Ännu har Erik L Larsson inte lagt ned sin penna, och om hälsa och krafter står honom bi, kommer han nog inte att göra. det i bråd- rasket heller, - Här ' har fått .utstå många duster under de gångna åren — exempelvis då han påstått att Halland haj bra kor men dåli- ga bönder. Nu'är' han dock beredd -) Göteborg har sedan saken kommit "GÖTEBORG, 'aDv. Den för grova bedrägerier stämde professorn anförde vid en förhand- ling om reseförbud inför Göteborgs rådhusrätt "på fredagen att han handlat efter en -allmän praxis, då han sålde de vetenskapliga" instru- ment. som. han tilldelats av medel från en vetenskaplig : stiftelse och kronan, Han begärde ' därför” att reseförbudet mot honom skulle hä- vas, ' Professorer i ' Stockholm 'och till allmän kännedom och efter det pro- fessorn från” tjänst. meddelat kars- |. lern.denna praxis. ,..: it i Enligt åklagaren, stadsfiskal Wil- helm :-Lundqvist,: ; har professorn gjort: sig skyldig ' till grovt bedrä- geri medelst ' urkundsförfalskning samt - urkundsförfalskning i” för- ening "med åsidosättande" av tjän- steplikt, då han med, hjälp av. för- falskade ' "fakturor. och :- handlingar lyckades komma över sammanlagt Instrument sammanhang i skrivelsen till borgs rådhusrätt, att "det är var att forskare säljer sin apparatur. för att få pengar till resor för vétenska- pens fromma. Vidare ämnar, man hos ; amerikariska ambassaden be- gära en, liknande utredning beträf- fande de stora anslag från Rocke- feller :: foundation ' som tilldelats svenska forskare vid vetenskapligqg institutioner; detta för” att. erhålla en så allsidig belysning som möjligt av praxis vid disponering åv tillde- lade forskningsanslag. forskningsarbeté dit. Det var i sam band ; med "denna" inbjudan "sont professorn... reseförbud. Hans. pass räckte nämligen inte längre än till den 31 december i år och då det ” fordras. giltigt pass under minst sen månader: för inrese till USA "slog! ] larm, när professorn)” 19,231 kr av bl a stiftelse Th Stadsfiskalen motsatte 'sig att” re seförbudet. mot professorny' vilket meddelades honom den 12 juni i år, skulle ' hävas; Rättens belut blev att det skulle stå fast. vu Professorns försvarare, sdvokat Kaj "Bergström, har, hemställt. att fö på tå : "bättre bönder än i "Halland kan man 'inte' hitta någor annan- stans heller, Som konsulenten säger om bönderna, vill de kanske själva riksr ket. . om utredning och revision av sven- ska universitets och högskolors för- valtning av för medicinsk forskning tillgängliga! fondmedel. Denna :ut- ”Hfessorn gjorde gällande varken .vic sökte n ny passhandling, VC: NN Stadsfiskal Lundqvist ”nieddeladi rätten att det inte framkommit” nå: got om en sådan, praxis som 'pro- en.utredning som gjorts av honom eller vid en. utredning. i Stockholm som. blev klar för några veckor se- dan, . . Professorn anser ”emellelxtid att han handlat efter allmän praxis och: Marade! att" aktionen : beslutats. för att. ”stoppa . de västtysk Usmugglar: örsk 4 Jget' skan 'och' hennes Verksamhet och den växande oppositionen. Inom kommunistpartiet, inte minst" inom centralkommittén, och ni haren bild ”av bakgrunden till min fasta - övertygelse att någonting kommer . att hända i Östt skland tnder 1958, dag dens ryska, satellitkedjans svagaste . länk. Be= lastningsgränsen -har redan nåtts r starkare & Det som händer I kommer att: bli avgörah.= de för utvecklingen överhuvudia= tvekampen ” mellan de. båda. politiska blocken, " + ” Jag: vet” "inte. vad 3 som: k imamer . att "ske! Mén jag" "vill gärna foga en personlig 'nyårsbön till der” "bön om frihet och fred som Berlinatna” ber ' hetsklockan . "på nas. och ”svartabö siga affärer, Men ytterst få lär luras: sde- flesta” insåg att det. överskottet som låg bakom ”Under 4,873 östtyska” flyktingar. vid! upp- | tagningslägren , i : Väs | zen och Giessen.” : Mer utrymme kostadé' man inté på ett sådant konstaterande;:I de -lösttyska ” tidningarna "publicerades ; för ör professorer siffrorna inte alls, . Men de få raderna: påminde mig om "ett besök jag gjorde i flykting- lägret "Marienfeld.-i - Västberlin ..i höstas, Det: var trångt där, olidligt trån; ägrets "kapacitet. ' var 'ut- nyttjad till .bristningsgränsen. Lä- ; | gerliv- är "deprimerande. Meh ingen .Istans har jag :sett så många. män- niskoögon utstråla så mycket. hopp, förtröstan” och. tillförsikt som: där, mötte..vat f d "östtyskar å väg västerut för att bygga upp en yr existens, — ett liv i frihet, < Under det gångna- året häri i run! önskemålen” att minska köpkrafts- | den ” gångna . veckan ..änmälde” sigj' fick De ning meh' behöll pel KR förlångas och. att, åtal skall vara ' väckt: senast” den 10 jantiati,; vilket genomgått sk: liten pårsöhunder=, sökning i Halmstad, nen”, vederbö=: rande läkare hal höra av. sig. tal'300,000 östtyskar. flytt till Väst. stadsfiskal " Lundqvist :meddeladet "en polisbil, vilken emellertid 'in' "MALMÖ (TT): -'Tre , av: malmöpolisens radiobilar var natten till fredagen ute på en d isk jakt med skott efter en rattfyllerist, Det vår "en värnpliktig vid flottan i Karlskrona . som efter att ha stulit en "bil först" "krockade "med en' annan bil 'som' stod parkerad på Lantmannagätar' i Malmö, Denna bil fick ganska" sto." , ra skador baktill, ne Därefter kolliderade flottisten met -.blev- värre skadad än att den”ti sammans med två andra radiobi! kunde uppta förföljandet. Först 3e-> dan polisen 'skjutit varningsskott .( : » För - grov mordbrand och , .synnerligen grovt vållande till: : -annans död dömdes på freda="' "gen" sågverksarbetaren /' Elof - Laru från Karlsborgsverken till ' "I 12 års straffarbete, Från sträff- > Genom ett enhälligt bes! ut av en . förvandlades ' , -den' allt stars. kare "statskontrollen över. männi än' sin ' på; Rudolf .Wilde-Platz' under Fri- : äns tidigare särbetat får, Ke den häktade, inte. hade någof att in= " rn 7. tidén :skall; avräknas fyra må= ;" ' - nader, som Laru varit häktad, Han skall ersätta statsverket för ' juni i år anlagt eld i sin egen fas= tighet i Karlsborgsverken,' varvid hans "femtonårige sön ”innebrändes och ytterligare elva personer ”svä- vade i ilivsfara. .' ' I slutet av förra året gioide si sig” >» Laru skyldig: till misshandel. mot - ” sin hustru. Hon tog då barnen med" ig och - lämnade :hemmet. Efter hågon tid. återvände. hon; och mas karna kom överens .om att man- : nen skulle flytta ut till "en" särskilt inredd . uthuslänga... Dagen :förg ” hemställer därför att rättegången . kunde Tattfylleristen hejdas i Väst, : branden: hade Laru, haft ett sprit. ”. rasen fått fram 4 olika ; kalas i sin bostad och kommit hop". orsslam av, låg- bertpper och "då man år 1954 väga om konsulenien.-. . -". redning 'skulle främst ta sikte på jmot honom ar eedal i avvaktar; pa Ingerstad halvvägs 3 mellan Ma sig med en av sina söner; Tora återfinner. vi började med blodgruppsundersök-| +-- . - Rikello' Mörsäljning av vetenskaplig: appa- på den begärda ut lose Och ot ENN Dnr ADA ADADBDA, FÖFSTEYTFETETYTYSYFTTTVY TTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.