Lo . v YEereeveYYTTYTTYYYVTYYTTTTYYTYYT EE Rare TÄNN oe . . - veta MN som händer i södra Halland? - ; oe : MÅNDAGEN DET » DECESIBER 1957 avd 94 » Prenumerera då på ' artsorganet LAHOLMS TIDNING. Annonsera då I ortsorganet LAHOLMS TIDNING J rade på denna höjd en temper rtats' röster och lyder, när den som bakgrund” förellgg9r I sist 4 för f sen- ÖR NM H . kretsarna erinrade man sig de tjäns- font "skänkt all sin egendom och si- oe ja man erg en or tunnt? sv minus 3 grader Celctug. avfälliga', drottningen . kollar Men ter .för' den sanna tron, som An- kont frakt sin ålderdöra' blev; helt ; men nu Vv vi vidare p : trots" allt skall du inte behöva re- ders' Galdenblad gjort; men: vilka 4 ir vi vidare på våra; sa: utan. ett gott understöd från tjänster ej . fullt ' uppskattats," Det 1. ett mindre" expansivt närings- , som hellre borde ha vw. arit dr då ganska” naturligt. att me. | ” i ; - en | din ledstjärna "rö. av a oh ket 'av äran för 'Anders arbeta |. så långt är det klart att en hel, d: + gu set av, äl . tillbaka: till>ensamheten; :Sina'sis- bag de bermitterade återgår i ar- Anders: Brovall, kom- an å st överflyttades till priorn Johan, sorjl | — » ta. år tillbringade han”i en hydda, 1 ka 4 1- | bet sdelbart dét nya åråt Rom; och man kan inte säga, bl”a fick den hedrande utmärkel-'; ALLSVENSKAN - å koloniens tendenser, som”. ”alltfort” kotar” att | götland som här mindre god 'syssel ete omedelbar på dej wa Tihan lockats :dit under falska. före-| sen att vara biktfader. ät kejsar I , ALLSVI Län som" han byggt” er Har r sticka" upp: "Ty, i" det. ånga loppet | sättning. A' andra; sidan föreligger och" den efier tr lingar, Han blev. också en. av Karl-VI i Wien. - - . fe, Norra. co oc . område” ochh gär Disk on anv id är'ändå ball "på arbetsmarknaden |det efterfrågan på arbetskraft” inom | gen, : Några "längre 'perinitie 4: uitskolans mest lovande: lärjun- : Bröderna - Galdenblad hade "Bollnäs—H: by cv en avs dessa : människor,” som a såväl | som i hela vår. Ekonomi ; det | andra delar av landet, 'Och dagens | torde det alltså inte vara fråga. om Det" dröjde heller inte, länge emellertid från borgmästa rehem- | ' IFK Stockh Falun enda, & som kän garantera oss båda arbetsmärknadsproblem blir därför |utora mö; igen i ensiaka a undadisgs- 7 förrän - borgmästarsonen . från. Ska met + Skara' medfört ett: värde- . Köping=-Edsbyn - - Åde; två viktiga” mål, kom uppsatts |-— som många gånger förr — främst | fall,» ... r : rä; installerades . som sekreterare | fyjtt arvegods, nämligen ' att inte anv Etanlors ja för den ekonomiska" politiken; näm- ett "arbetsförmedlingsproblem, :: där | 'A i på. arbetsmarkna- hos' drottning Kristina, Han skötte låta ära och yttre utmärkelser för- : jueda . , 2 å ligen såväl .full sysselsättni det. gäller att genom! ökad: arbets- den är något som kommer att'litelhannes svenska korrespondens på villa dera sinnen. För katolicis |Ljusdal 2200 4-2 4 efter ett' foönklidks efter- stabilt penningvärd förmedling ' och ökad rörlighet "på |tala om sig de närmaste åren fram” ett" alldeles utomordentligt . sätt, | mens utbredning stred de' uteslu« Tammarby Vv 3 1 1 H nn H : '7— Nu "har mycket blivit Döt mest framträda raget på | arbetsmarknaden :skaffa nya. ar. töver, Den snabba tekni-ka utveck och drottningen belönade : honom I ;ande av inre kallelse, ”. , . Skutskär "2110 323 I "> förändrat, Kolonien: har vuxit upp arbetsmarknaden; i har varit | betstillfälle till dem, som blivit ar- ling, som vi benämner. automation med att'ge horiom adlig värdighet. "Den rikedorh Johan Caldenblad Sandviken =, .2 1 0 1.44 2 "Hill: ett stort- affärsföretag med 'va- en minskning I efter ågan 'på ar- betslös 1 att kräva Den | Anders: Galdenblad var det namn ärvt, skapade ett stort. intresse Stockholm > ' 1 0 1:0 1—1 1 " Tuhus" och hotellrörelse.” När en- befskraft jämfört med, i. fjol.. Man Att döma av de varsel över r helg- ger oss möjligheter till en oana| nan skulle: bära i forträltningen, kring: hans person, och han fick | Köping sc ok 0.1.1 2-31r ”.gelsmännen” "tillträdde "mandatet, räknar med att efterfrågan: här va- permitteringar. som inrapporterats | standardutveckling.; Men ' den' till-] oa svenska riddarhuset blev han besök av .många jesuitiska pampar, Falun 20 11.1-2 1 så fördrade 'de' att kolonien" skulle rit' 10-—15 procént mindre. Det -be- | till län: rbetsnämnderna skulle an- |låter inte att skapa arbet löshet.] cock aldrig introducerad, . - £+2', som med ”smicker och fagert tal gäntan org 1 3 d 1 Fe egistreras som ett vanligt affärs- tyder . emellertid. inte. att” arbets-]| talet permitterade vara av ungefär | Härför krävs emellertid både om-| "Nu började emellertid en myc-l|sökte övertala honom att skänka än 22 2 85-810. etag, och man kan ju förstå att givarna ' slutat att anställa” folk. | sanima storlektordning som i fjol." flyttning och omskolning På "2 | ket intressant period i Anders Bro- pengar till olika ändamål. sa : Se . : ex sådan "omvälvning där medlem- Efterfrågan 'på "arbetskraft är fort-] Vilket det exakta antalet blev vet |betsmarknaden, 'från yrken" som| ll: Galdenblads liv. Med' åren "Men Johan Galdenblad' var en. - Södra mårnas hela gemensamma . egen- farande livlig' och' varje. månad er: vi ännu ' ej — det brukat. bli litet | försvinner : till nya som uppdlirlrjey han en allt mer fanatisk an- praktisk och erfaren. man och hans; FI Lesjöfora äesjö ,2-1 dom plötsligt ställes' under enskil« bjudes 'genom arbetsförmedlingarna mindre än, det" varslade .— .men från vissa OKEY andra orter. -- Åhäöngare av katolicismen. Det fanns | svar blev: Fre RE ässjö uppskj. ' + da personers digheter inte kan för- 100.000 "arbetstillfällen eller "mera, | — - I - knappast någon svenskt som an-|. — Jag har mina egna planer) Tranås Västerås ora ppökl 5 . siggå utan stridigheter +. '|Därl ingår också alla tillfälliga ar- la .|kom till Rom utan att borgmästar- | Här skall instiftas en skola, dörll örebro Hälleforsnäs = ' 2—2 sä beten. an vad som i.stor ut- Ik Z5 leonen sökte få honom att övergå |svenska ädlingar utan kostnad. för, Katrineholm. 2 2 0'0 &A 4 ätfade också ett par av ko: sträckning har försvunnit" från den : förbjöd. fria] ju ort, till påvens lära. Och han lyckades dem själva skall San teligtonl tlälleforsnäs |. 2'1 10 8-5 3 Idsta, Josef o, Britta Lars- | svenska arbetsmarknaden," det! är : i-många fall. Han sökte upp fång-|ran i lärda ämnen oci r In] Örebro — 2.110 54,3 ne : den + efterfrågan "som inte kunnat |" - 'byl akt na soldater och lovade ätt söka ut- yi slår vakt om. Då fortsätter. ig Sä sjö 2'1:0 1 10-68 2 Har ni aldrig" ångrat att ni tillgodoses och: som lett till att vi "Spaniens. yra rati” L uppro; verka frihet" för dem, om de blev min broder Andere ven oc i » Västerås 2 1 H 17352 ''. lämnade Sverige? frågar Jag fra under långa tider efter: kriget | haft - katoliker, rea rate Sömn är Sn samvå so Johan er Idenbladl; Göta - ER i : NG, a | de 1 S ga Överskon an rrägann söm fate å | MADRID (AED) | : anledning. äv julen. nyåret. Joh = HE Norden alla råkade nu än anlitade så gav det ett gott Tranås : 2 år 1 5 : "Nej, svarar en Zamla och hi N d v slresande " , öfors . 0 21-50 Jag länker; att om jag fick levå om ligen genom sin Inverkan agg Spaniens rt arigering, pm vin tettondagen.. vilken I katolsra ut för Galdenblads energiska Vän resultat, . Det ' ne tiga , jämals SN on 208116 0 n - mitt lv, ännu en gång, så. ville jag nenivån . vårit. en drivande faktor serligen har blivit. Z cal. | länderna är både stor klappfest 0: paganda. Han blev en väldig käm- [ström av svenska yn , mal,. men av allmänheten ända kal d en mot- och” åtnjöt Linz tog hand om dem al- det precis som "det har -varit.l; qe' pris? och kostnadsstegringar |1 las för ”ny”, satte tre dagar före jul| religiös helgdag. "Föror ningen m loe för katolicismen priorn i Linz ade: - - s ie 15 - : " 'åder faktiskt ti st i höglja Det sades att han utrust . a Och ni har aldrig längtat hem? och? "därmed den penningvärdesför- två hårda slag under. bältet mot] togs med harm. Det T ng | trolining Kristinas gun - - - . : = Nej, inte längtat — men bur |sämring vi haft. Nu har vi bältre | statens- tjänstemän: Det "visade sig|Tevoltstämning utgör den starkaste| Nä: Drottningen hade ingöt över | speciella 7 e för att vä a prosely-: Handboll ' | det är så tänker man ju ibland på | balans på arbetsmarknaden i 'så|lemellertid att slagen stannade kvar stödtrup on för" diktaturen vid si-|flid på pengar, men när det gällde | tj Sverige för att: värva p ; det gamla hemlandet, på de gröna måtto att tillgång och efterfrågan råkat ut egen dubb It nederla. gång dan om katolska kyrkan. De fattiza| tt fräka, själar, äv och 0 ter. gång på 1730- ALLSVENSKAN " > fälte ” suset i hängbjörkarna och | på arbetskraft bättre” svarar : mot at ut för ett dubbelt n —. - | räknas inte till samhället i Franco-| nåst2 ske "genom - Det var någon | | VEN: här i : ammal som ga fördelar för proselyterna, spa-| jet som en pater Bring av norsl ” i lja ht ita - Spanien. Seden är :så ga Za. et so AIK—Lunden - . uppskjuten : PI frågar gamle Laårsson om han varandra. uttalats. farhågor fö ttjden 21 december utfärdat två. för- Sanien: denna sed. att medborgare|rade hon inte på sitt kapital utan börd ankom till Ystad. Han hade” BorisH 43 ' 2150 te.skulle vilja resa hem ännu en di sbetsmarkradsläget skulle | bud; mot av, traditionen helgade se-| som har råd och som har svävande] njäipte : sin svenske förkämpe i knappast : hunnit komma i land Hei istidnstad 2-1. nm esk > bara för en liten tid. ve atyr den fulla sselså en, |der. Den första förordningen förbjöd affärer red ” statskontoret, ansökt ron. förrän soldater på de svenskar Karls ning Malmö 1644 ång — äventyra y Itningen, | statens tjä än att på-statens be- Ad ch oxportlicenser. kop- er "tog band! - nö . — Det tror jag inta 1 i vill Detta är knappast, riktigt.: - Vi. bar | kostnad och i statens tryckerier fär pas "få valutatilldelsingor eller är Anders Galdenblad hade blivit myndigheternaå - orfft, - An Örebri b . a varar han. Jag är alldeles för gam: | visserligen noterat en stegring iltrycka sina" personliga julkort i: mera ochi mer tisk än - någon jesui! om tt! Redbergslid 12 9 1 2 235—200 » mal för att resa. Nu går jag bara | arbetslöshetssiffrorna, men, den är |sända ' ut dem ofrankerade tg. | mindre : konflikter. med lagen, upp-|oräst, och hans stora skara av pro- som hölls, kände Fa skolan ir IFK Malmö 12 8 1 3 258-222 IT ; och :väntar på den sista långa re- ganska liten om man ser till-lan- | ”tjänstehandlingar”.:. Spanska | stats- | vaktar statens och lagen: represan- selyter växte. Men samtidigt som han var uts helst Örebro SK 12 8 0 4228-206 18. skall göra, = det helhet och. arbetslösheten | tjänstemän brukade göra så "sedan | (or med små "och stora gåvor. De han njöt av en inre tillfredsatäl-|Linz för att värva svenska, 43, Lund 12 8 0 4 206-210 16 gen, Ia det så till 'som Selma utgöres" alltfort till "övervägande gammalt och ingen vågade. någonsin brukar vid jultiden..— också vid lel: nades också hans materiella | adliga och inflytelserika Ta "Lin 127 1 422-231 15 > Nn eden - - os erlöf har skildrat det i sin bok? del av kortvarig omsättni ngsarbets- att lata skattebetalarna betala - för Ana SFS vänlighet. te gä bekymmer. De omvända hade så gar fl Linz, bred Galdenblads | ATI 1 5 1524-205 11 - Undrar jag, Ni har väl läst hennes löshet. Vi har tidigare under efter. | omkring 500.090 statstjä OM” | temän brukar få julkappar i. reda|imåningom fått den vanan att vin På - äg Få "Anda u 4 0 722-219 8 År bok, Jerusalem”? > - krigstiden flera" gånger. haft högre kring 10 miljoner julkort. Den ”nya” pengar. Ingen hade hört talas om attida sig till Galdenblad när rd I os tär samtidigt hade det in-1sariskrona 12 4 0 8185-217 8 '— Ja, nog. har jag läst boken, arbetslöshet än vi nu har utan attl|regeringen vill spara, men korten var | sgant skulle ha förbjudits eller an-|höv, de medel för sitt upp ej Urgef Ho en klor | >istianet. 12-370 9217—244 6 + "5: men' inte var det så, som hon har |för den skull ha förlorat greppet iju tryckta, då förordningen kom och setts som mutor. Det var KN Drotining Kristina var becky£dart I älingås årbetade för Galdrnblads | FK Boris 12.1 010 191—287 2 "> målat ut det. Alla de där histo- |över den fulla sysselsättningen, ,.- tet = otnd höde hänt E ag ”lppsift att hysa, vänskap, Poliser tull-|Te för cell det gick än Ca | knine och att åtta av honom . es fierna och det där om kärlek, det Arbetslösk a ÖT olika orter blev: sparsamhetsförordnin: gens .. re” I jnännen, domarna, t 0 m regeringar och anslage övertalade unga män för närva- har hon hittat på. $e hon kunde [ojämnt med hänsyn till: hö ter | sultat att antalet” statstjänstemän |jedamöterna fick var sina rande befann sig i Göteborg under 25-14 ju skriva "och sätta ihop allting så lock olika branscher. Vi har. Ortef|som lät trycka och posta sina gra" Föga tjänstemän fick man inte uPp-|,..,4, tänstersännen kunde vid ju-| väntan vå båtlägenhet för att fara Jönktping- Ystad 28—23 . bra.;. Det var ihgenting annatmed joch områden i vårt land, där ar- | tskort i år inte var 500.000 utan möj-lvakta med pengar. De fick sig till- len få in ett halvt års lön eller kan- | gj) Linz-skolan- a puol 200 22 ve 3 i rest hit... för vikun. |betslösheten onekligen” väckt storljisen 1 miljon. Antalet ”statliga” | kickade ”cestas”, d v s gåvokorgar. årslön i form av gåvor. Pster Brink ull 2250 . Oss än att vi - dels skrat- 2 ske en hel Nu var det alarm. I Växjö 12 9.1 2 220—223 19 de inte annat, Var hon har fått allt | uppmärksarnhet ' och åstadkemmit julkort uppskattas av en un | dem fanns nea ackor och a Regeringen vill sätta stopp för bad skickades hem igen med strängajra 2 12 7 1-4 247—216 15 det andra ' ifrån "det vet jag inte, [viss oro. Dit hör östra ge. dels i eter, Champagn or DåLOP LA trafik, men misslyckades de sig [order att aldrig visa sig mer ilyikingarna 12 7 0 5 224-205 14 br h kommet se Däremot har vi i västra Bleking 15 mi 'Oner. 2 sågensin tidigare. Ingen bry tetorg fick man tag Jöns eing 2 & 1 5215-218 13 men det ä är a hop 7 en bi ärade maktägårens De berörda tjäns- |Sverige. I Götetorg Fl - mråde med expanderande nä- |” Jtill den oe an , förordningen, d lin. [Drott 12 5 1 & 212-202 11 ett o på bets esenter” till jul förbjöds.» hustru, ett cig: av guld, en från och stats | nå sex av de åtta vätvade yn äteb 12 5 0 7 229-251 10 Detta är vad jag fick. höra om |ring. liv och efterfrågan. på ör | Den andra förordningen rörde vid päls eller något annat vackert, nyt e-reterare nedåt till den lilie tull-|3.rna, som återfördes till sina bem. Zn je P 4 0 & 24261 8 : Dalafolkets utvandring och senare |kraft. Vi har vissa områden i övre den känsligaste frågan och innebär tigt och värdefullt. tyckte att Gamle korgmästaren Lars An- H>liby 12 2 2 8199-229 6 liv. N. är de flesta av då gamla dö- | Norrland med relativt stor ardvts- att "det kalla kriget "mellan den g hade kunnat mena alvar | is Provall i Skara hade då för Warzo I 1 Om 178-219 2 da, men den som vill vcta mera om Ilöshet, t ex Tornedalen. Inom Norr- nitiska regeringen och de statsan- Ingen brysde sig om förbudet Cestas” delades ut i år som arta länge sedan lämnat deuta jördiska. 4 et dom kan läsa Fru Edith Larssons |hotten har vi emeller!id å andra ställdas jättearmada håller på att bli É ån ser för givar-|tidigare år. Kanske har! förbn Hu flan sl-pp uppleva den dag, då sö- . bok: ”Dalafolk i Helivt land”, Den jsidan områden med stor efterirågan hett. Utan föregående varning för a Det fanns inga Fr nalae att viss författare räksat rätt. De amen rämund:s med förakt . fr Rn na aa oh ventytsro få en och tl va (enhrsftens utbyge- | få enter äver och presenter "medl ”sin resp tillzivenhet”. Dt dåligt av: sina gåvor, - - Pamn san s i man — och sann ..s ien och till valfenkr - NS S . | . w . a . . a a ec v M " FUN a FErIYSTTTTS AD MANA NAD khAIPAAAALARAA, ” i AREA Judd AMRA AAA SAS SAMMA NAKAARDAA k En: "underbar: jul” Fi 'sa Ingrid Bergman /p 7 LONDON (TT-Feuter) >, > > ',Ingrid Bergman återkom på sön< dagen med flyg från Rorh där hon " tillbringat? julen. tillsammans med sin" £'d make Roberto Rossellini "och de tre barn hon har med ho- nom... Jag har, haft en , underbar ju tillsammans . med ; barnen och ' de var hänförda, sade hon, 2. 2. :; Tillfrågad : om" när. hon skulle rätta Rossellini igen svarade hon: ce Vi. har inte: gjort upp några planer att . träffas. Jag tror : han tänker. resa till Indien. . >. : Fru! Bergman : reser inom kort '. Formosa « för”. att filma, men ; ämnar återvända till London 1'ap- Fil 'och slå sig ner där med barnen, inst fr (Forte - sid =) eå vill? Det var "just frågan: abso- Jut sexuell avhållsamhet, som blev orsaken till den: första ”"kontrover« sen inom kolonien, ..Påbudet kunde. efterlevas under den första tiden, men 'då barnen vuxit: "Upp; "måste denna paragraf strykgå. Det första- bröllop: som fi- rådes; inom”, kolonlen var mellan inakarna.. Spaffordå,. "äldsta". dotter, Perthd Spafford och Friedrich Wes- |, ing tysk, som vistats i ko- lörjört sedan sia:barndom, och som gedän' blev en av.dess ledande män, Bkkard Var det detta bröllop, som. gav hledning' till..de .som ER får hört äntydningar c om? frå ng "till; att . många . pädrd u unga: par. "ville in skap' och: det Jude. juint gatnlå mrs Spaffori onletig'; "ledande, kra Zz em åfrån;. även -om hön: : ville, ald- Men” -under. hennes tig Jivstid: "uppstod " inga ; - större.” me- hingsskiljaktigheter, ty alla”. lydde henne. gärna.” stör Larsson; —: som"; varit SA var det Helgum — gam- |” de "svexiska kolonisternas ledare och |" De flesta avgifter väcker iom lägges på varor; . gjorde ett gott kap "oa var. avsedda att smugg folks” misshag. I Italien har man en avgift s som heter” ”da. som transporteras från en ort till en annan. De här båda italienska poliserna före jul, då de i en bil påträffade 85 ky julhöns gömda under motorhuven. men det blev en dålig affär för smugglaren. las in i Milano, ”, ett slags tull, De.. nod fe Gyr jet alltjämt stor, ett ök: YSS " nivå ”och arbetslösheten är låg; frånsett: vissa” orter, Efterfrågan är' tining ligger på en hög ', har ' ulsikterha” yEg icke 'ögynnsamma: Detta” talar; för vid. NEW N YORK (TT-AFP). - Generalsekreterare FE jölv kom på söndagen tillbaka till New York med flyg efter sitt besök I J Mellersta Östern, där han firat j u- len hos FN-trupperna, I Kairo de”han en överläggning med pre sident” Nasser och på - hemvägeti 'stännade, han över en dag i Paris som utrikesminister Pineaus äst, r MOSKVA: En rysk väderleksbal lr med ''en "radiosond -har i Ka- ; Sakstan nått rekordhöjden: 41 km, ut Ppcer mo: kvaradion. 'Den regist I En SR ” Gamlé borgmästaren i Lars Anders Brovall, var nog en god lutheran och gjorde vad han kunde för att hos folket inprä; Skara, 4 om själar - - Historisk skildring av Folke Stigson” denblad. Han tog av klostrets tills gångar så länge de räckte, men till slut brakade hela . den av ho- nom i Inom de kyrkliga kretsarna I Sves rige. Ingon kunie emelertid ex; att bargnäxstarsönerna från Skala drivits av snöd vindning I sins me= tiv, Tvärtom offrade de allt vad då ägde för en tro, som de omfattst av hela sin siäl, i . Och det gick också med Johan Galdenblad så, att hans skela ty nade bort, dels på grund av pårs ningbrist och dels därför att den så vördnad och lydnad för de av myndigheterna, både kyrkliga och världsliga, utfärdade förordningar- na. Men hans pojkar gjorde honom i | bekymmer. Att-de var äventyrs lystna var väl inte så mycket att säga något om. .Värre var, att de två äldsta sönerna,': Anders och Johan, sökte sitt sällskap i katols- ka kretsar. Det: vimlade i landet ; fav förklädda jesuitiska patrar, och även i Skara gick sådana omkring och bedrev smygpropaganda' för påvens lära. Och det var alldeles tydligt, > att de starkt - : påverkat borgmästarens söner. >< Kanske "den gode borgmästaren borde ha ingripit i' tid. Den dag Anders kom till honom och sade, att han beslutat resa till Rom,. var det för sent. = = Varför vill du Ir resa a till Rom? frågade Brovall bestöri, Vi har ju kommit överens om att du om ett sar år skulle få besöka tyska uni- versitetet;.I Rom 'har . du. mindre att hämta, så att de planerna - -mås- te du nog slå ur hågen, :' Borgmästaren blev mer ledsen än arg, när "han hörde sonens svar. fe Det är tråkigt, att jag gör far d lemot, men i en samvetssak måste man följa "icke "blott hjärtats röst. Och nu är det så, att inflytelserika vänner redan ordnat en plats för mig i den jesuitskola, där: endast framstående elever från andra län- der tas. emot. Jag känner mig lyck= lig över" att få vara med bland de utvalda. Och vad: som. ytterligare gjorde, att jag inte kunde tveka var, att drottning Kristina ' själv önskat mig välkommen till Rom. Hon har lovat mig sitt beskydd. > - Du talar öm samvetets och samman. - Och mr $e ng omvända inte ängre kunde få någon hjälp, svek Ee ömkligen och återvände till sin forna tro, Drottningen - dog och borgmästaresonen kände sig över- given,” Han stannade visserligen kvar i Rom någon tid för att ord: na drottningens papper, men drog sig sedan tillbaka till en lantgård, som han var ägare till, och där levde han ännu några år. Han ha- de fört en hård kamp, men sörj. de bittert över att så många av de, omvända svek, när de inte mer ha- de några förmåner att vänta, Han blev bitter till sinnet och drog sig.” undan - människorna. Inger brydde sig heller om honom. Je. suitorden såg honom endast som en förbrukad kraft, Anders Galdenblad hade fört en nitisk kamp för katolska läran, och om han kände sig missmodig över att den möda han lagt ned ej gett så bestående resultat, kunde han emellertid trösta sig med att ver- ket fullföljdes, Den som fortsatte i hans spår var ingen annan än brodern Johan. sc se 1 "vå - Redan på den tid "drottningen ' levde hade Anders lyckats få brö- derna Johari och Lars att'resa till Rom. De' blev också" goda katoli- ker.' Lars tog tjänst hos inte fick nårra fler elever, Han av! led vid hög ålder år 1736, Eriksbergsvarvet satte nytt rekord 240.000 toa 1957 GÖTEBORG (TT) ' Eriksbergs Mck Verkstad hor h- der året noterat ett nytt resard ste svenska varv, Med sina 13 levure= rade fartyg kommer var vet upp t 239.850 ton dw, vilket enltet Ny Tid ' är den högsta siffran hivilla, Göta. - verken följer närmast efter med 12 fartyg om -284.200 dödviktston: De ' båda göteborgsvarven salår I sär klass mén även övriga västkustvarv H ligger väl till, . [I Kockums i Malmö kommer på tredje plats: Ifrån om levervrade fartyg med nio enbeler om.tillsam= mans 185.000 lun dw,.Siilran bes tecknar inte toppen för varvet som levererade störie tonniuge 1954, I- fråga om sjösatt tonnage har dock ' Kockums xlagit tl.Ngare rekord med 9 fartyg på 220.000 didviktston, Där efter kommer Uiisdlevaliwvarvet med 9 farlyg om 121570 dw-ton och Öresundsvarvet I Laidskrona om & fartyg på. tillsamans” 10.250: ton d e vVcrvaet tad förmägant en stor När då var den ende' kvarlevande av bröderna, alla pengarna, Johan ha- de också övertagit namnet Galden- blad. Etter några år valdes hän till pater» prior för . jesuitkollegiet 1 "[Linz, en mycket hedrande befatt-'. ning.” Inom de" ledande ; i kyrkliga ka republiken, ' blev : överste och ',. han dog ärvde brodern Johan, som V framtiden, För dagen synes varvgn ara mycket väl tillgodoredda med orderpbrtföljerna fyllda Ivalla hän- » delser för. de närmaste två ålén och , I flerg fall en bra bit in på,1990- talet. ; De bestäl iällningar, gom ; ligger längst in i framtiden ' ter sig dock . något diskutabla; Med den, vikan= de konjunkturén > inom sjöfarten
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.