" LAHOLMS TIDNING. -— - Onsdagen: den 8 jäbuart 1958” ”Solid livskraft”; ning av nazismens ogärningar som, kännetecknar” de västtyska skolor- naå historieundervisning kontras- terar välgörande ' de" tyska: fack- . männehs ansträngningar att upp- . lysa allmänheten om de rätta sam- manhangen och till framtidens his. torieskrivare lämna ett så full- "ständigt källmaterial som möjligt, : Givelvis. fattas i bokfloden inte biografier -- över nazistpampar som försöker sig på ett slags ”Ehren- ”rettung” av det' Men denna' spekulation i okunnig- het och dumhet brukar avslöjas obarmhärtigt av den vakna väst- tyska: pressen, vars ledande män inte tröttnar på att åter och åter . på upplysning innebär, : fon I den. långa raden av källhisto- riska / publikationer om id peka på den fara allmänhetens bri ist DEN 8 JANUARI 1958 ' "nästan tofala mörklöga- -. '”tusenåriga riket”. « inblandade - militärerna still: häng" ning att bli” - KP = tyskar tor cfadés ; ihjäl av sinä eg- na landsmän. I "Das Gewissen ent- - scheidet” finns det en karta som visar, var koncentrationslägren var .belägnä. Det är svårt att få en upp- gift om det exakta" antalet, . men . man räknar med mellan 300 och 400 läger, i vilka sammanlagt över er miljon tyska medborgare: tillbrin- gat många år av' silt liv. Den, 24 "april 1934 skapades : Hitlers: s. kx folkdomstol, ' vars överbödel Frels- | Kapitulationsvitboken:” ” MES PM a Nor rska. "tondonregeringen irritera svensk: hemmafrorisvisdom » STOCKHOLM än; a fee ret På ;eflermiddagen den 30. april 1945 förelåg principiell” "enighet". , mellan svenska regeringens och tyska inrikesministern" och SS- + "I eheferi Himmlers ombud om de tyska Norgetruppernas kapitula- a tion och internering i Sverige. Faktiskt kunde det tyckas, sägs det - Få den nu utgivna vitboken ”Förhandlingarna 1945 om svensk in- ..tervention i Norge och Danmark”, som om svenska regeringen : . .förhandlingsvägen, ' redan före Tysklands kapitulation på konti- monter, snabbt och smidigt hade säkrat den fredliga. avveckling I ler 1944 dömde de i h ali et |. -"”ning, efter att ha låtit tortera dem på de mest fruktansvärda sätt. Hit- lers anvisning i samband "med do- .. "marvalet ”lät : så » här:: ”Ju ' mera subjektivt och fullkomligt en: do- mare bekänner sig till nationalso- cialismens idé; desto mera objektiv och rättvis kommer hans”rättskip- som kommit ut under. senare år förtjänar två verk att nämnas. av speciella skäl: ”Carl Goerdeler und die deutsche 7 " gung”;-av- Gerhard ' Ritter: Deut- " sche' Verlagsånstalt; Stuttgart, 1954 och li ket ”Das' Gewi: entscheidet, Beriche des deutschen . . Widerstafdes ' 1933-1945” " (Mosaik . Verlag, Frankfurt /Main, 1957). = IL Tydligt är, att de' västtyska. his-. torikerna inte i främsta rummét är ute i den i och för sig vällovliga + 7 avsikten att glorifiera den tyska motståndsrörelsen utan för att visa den' ödesbestämda utveckling som - ledde till 1945 års skatastrof,. Det är li ingen 'skö) i av den tyska” generalstaben trokea sor : Ritter "gör -sig skyldig" till. » Tvärtom visar han på ett. alltige- nom, övertygande sätt att det yt- ' ferst var den djupa splittring i de tyska riksvärnets ledning som bar skulden till Hitlers "framgångar; ” Avundsjuka, Prestigestrider, und- fallenhet, jä t & m korruption" bar... pade väg för nazistväldet. Varifrån skulle motståndet 'komnia”, frågar Ritter, ”när' atmens överbefälhava= re sålde sig själv till Fährern' för ” ett -rundligt : tilltaget. belopp, med vars hjälp han ordnade sin skils- mässa?” Desto mera anmärknings- ' värt är det, "att Leipzigs fd över= borgmästare Goerdeler redan 1937 1: försökte" att systematiskt bygga" ut. sina utlandsförbindelser i syfte att motarbeta det krig som redan då för : en' krets av Anvigda framstod som Hitlers egentliga mål, + tv omg Vid ett sammanträde: den" 5 mo- Kd vember' 1937 lade Hitler för gene- ' och von + samling "är måhända. fotografi . Widerstandsbewe- nn "> sätt.” Några av de mörkaste kapit- > förbi i denna bok,' men' samtidigt I kroppsarbete vid "jördbruket ännu kakande denna dokumient- Ina " Mest av "de ” människor. som in' sista trotsat våldet och döden, Sär- kilt minns man en ung flicka: som inför. rikskrigsrätten säger: ”Angi” . va? Nej aldrig!” :Och på 'en:”annan kid ser man en snart 70-årig greve. - stå. framför. : folkdomstolen: > "Jag vet mycket: väl vad jag gjort och je skulle”alltid handla på samma «.Jen i mänsklighetens historia” drar "gom läsaren 'känner vånda. gläds "han över att det funnits så. pass mycket civilkurage i ett -under- kuvat och gangsterhärjat. land" som Nazityskland. Det ä "svårt att. visa mod : i. bödelns. närvaro. "och det "är. inte många som är i stånd att uthärda den totala statens” ”hjärn- s tvätt? - Desto ' Större erkännande måste man ge de : både. kända och; okända —"Sorå” förblivit sina ideal trogna intill dö. den, . 'K vinnliga jordbrukare är inte'så vanliga precis men det "finns inte några oöverstigliga' hin«' "der härför såsom : exempelvis be- träffande ' prästbanan, Chelen för ; Jordbrukets - utredningsinstitut,. fil lic Halvdan Åstrand, snuddar vid' ”'problemet i. en artikel i 'Jordbru=. ”karnas Föreningsblad- och finner” - ee da t "mark och Norge. bleve utsatta ; i UD:s arkiv, full upplysningar - från” .dåvarande.. ut- rikesministern Gänther,. försvars- ministern Sköld, kabinettssekrete- raren,. Boheman” m fly; och: komp- '| letterar den .bild -som tidigare akt- samlingar, bl. a 'den norska ”Nor- ges forhold till Sverige unider 'kri- gen: 1940-45" har gett.;'. i Norge, som enligt norska Londonregeringens 1.1 bestämda åsikt kunde nås endast genom hot om svensk inmarsch , i Norge, sedan. väl de tyska styrkorna på kontinenten "alldeles g' kullk des förhandli .givit upp. Men samma :själva — grundförutsättning: : ; mad från alla statsämbeten. . Samma dag, den 30 april, | samtyckte man på svensk sida "till en västallierad 'begäran om . överläggningar mellan general : Eisenhowers " högkvarter In :svenska generalstaben för. att . diskutera operationer, "mot de ; tyska trupperna i Norge om des- isa beslöt sig för att fortsätta "motståndet. Den 30 april på- : skyndades vidare "inryckningen . + för ett antal svenska ingenjörs- | > 'och 'etappförband, vilkas inkal-'| > lelse var en direkt förberedel-; se för eventuell : sénare inter-; : ivention., Slutligen fick den 30 i april den högste tyske- civile, i chefen i. Danmark dr Best en ” varning framförd från Per Al-: Md bin ' Hansson, att Sverige ' inte - ”"overksamt skulle åse om Dan- för en meningslös "förstörelse : 'som "inte längre. kunde ändra ; krigets utgång. i Vitboken.' bygger” på. ” dokument de . med Hitler sköt sig efter att' dagen förut > 4 sitt testamente ha utsett storamiral Dönitz till sin efterträdare, "medan Himmler förklarades utstött från nazistpartiet och avlägs- . narna att driva . bort dessa ” tyskar, tillsammans ungelär ' 200:000. man, "Norska regerin- gen motsåg nu 'med största be- kymmer en fortsatt tysk ret- - rätt söderut med fortsatta plan-"' "mässiga härjningar och sköv- . lingar i de utrymda. landsde= larna; MAN i No ”Inte ' roligt tå. 'svensk” Hjälp” Som en 'utväg, att motverka den- na utveckling, diskuterade man in- om den norska regeringen en hän- vändelse till Sverige om-svensk mi- litär intervention, men man var ytterligt tveksam. om en dylik hän< vändelse . borde : företas.: Ett bland motiven för denna .tvgkan återfin- nes i. följande 'd k Sverige skulle inte overksamt åse om de skandinaviska syskonfol-” ken" utsattes för. meningslös förstörelse, sade Per. Albin Hansson till Des . "tyskt sändebud. 31 januari 1945 av: ett norskt stats- råd: ”Politisk” ett er "det hel!er' ik- ke morsomt å få" svenskene til å hjelpe seg”.', ' + Följande dag imnaåde.:lik 1 de i norske” utrikesministern Lietill Sve-. riges' ändet d hos” norska: rege- s En av frådarna” i Vitboken är den stunc om" rätt skarpa :motsättnin- gen” "mellan svenska och norska re- geringarnas uppfattningar i frågan om det. skulle var lämpligt att. ho- ta ined .svensk-intervention i Nor- e. = att én ”sverisk mobilisering vo- re "tillräcklig för att få "tyskarna i Norska londonregeringen ån- Jorge 'att ge upp. Få sverisk sida Tatt gamla fördomar. utgör: ett, ax. em i ett sådant lvägagångs- hindren — det kanske mest svåra sätt. mycket oklokt: "det kunde "forcerade samt ätt åtskilligt tungt” få. motsatt .effekt.. Båda sidor. stöd- ' Det finns emellertid” exempel på att kvinnor, klarat. sig utmärkt som i inom jordhruket: i geni ansåg i Norge 'l de-'sig på informationer från ' den norska hemmafronten, och det som inte minst. irriterade : norrmännen London ” ar att svenska regerin- äg' ig kunna bedöma läget bättre än de själva. In- ringen, friherre: Johan. "Beck-Friis, en, hänvändelse som närmast kun- de; betecknas. som en förvarning omen: : eventuell: framtida, norsk begäran "om svensk - militä vention ' i Norge. x Trne 2 Inga svenska förhanasbesked ” Förklarligt,' nog, säger - vitboken, var den svenska 'regeringen . obe- nägen att annat än i yttersta nöd- fall lämna sin tidigare. under kri- get "konsekvent följda linje att -hål- la Sverige utanför krigshändelser- na, För denhnå: linje :var ej minst statsminister Per Albin Hansson en hård 'och; övertygad förespråkare. «. Boheman "reste: ; på regeringens uppdrag till Löädon den norske utrikesmin nn Liere- dogöra för den diskussion 'som förts och: den slutsats man 'komimit. fram till: Detta, skedde den 22 februari. Bohemans besked Syhes"ej ha” or- sakat hågon besvikelse eller för- våning hos Lie, rapporterade kabi- "| samt att åse att.de skandinaviska att där för |; "Per Albin varnade. tyskarna. Per Albin Hansson personligen varnade tyskar- to na för möjligheten av en svensk intervention om tyskarna fort- . satte att strida i Danmark och Norge.: Möjligen kan detta bud- "skap. ha ökat tyskarnas kapitulationsvillighet, sägs det i vitbo- ken. RAS st Vid: samtal med sjöfartssakkun- nige vid tyska beskickningen i Kö- penhämn ; numera ' ambassadören där Duckwitz'den 28 april 1945 för- |, klarade statsminister Hansson att Id om tyska: styrkor "efter en tysk" ka- pitulation ' på ' andra fronter fort-. satte striden i Danmark och Nor- syskonfolken utsattes för menings- lös förstörelse som inte längre kun- de ändra krigets utgång. Efter sin återkomst' till" Köpenhamn relate- rade 'Duckwitz' detta uttalande -för dr Best, den högste civile tyske che fen i. »Danmark; Best å e Hanssons varning vid överläggnin- |var han best delseutvecklaing som | förde” fram till. beslutet. "Tydligen är den att föra tillbaka på statsministerns eget initiativ. och inte på överläggnin- ar inom regeringen. Den framför- es ju också som ett ligt bud- ns en : 47-årig' kvinna, hos: franska” fölket.. PARIS (TT-AFP) Tv sat en solid livskraft och har nu en befolkning på över, 1” "miljoner el- ler omkring 4 miljoner mer, än vid det undra världskrigets; slut; Un- der fjolåret förekom 805.000 födslar. möt blott 629.000 före Kriget. f sammanhanget kan nämnas att , ru: Deveal 5: hustru' i Frankrikes största familj, på måndagen fick) itf 25: Eannes nära Niort,” grunder och gäl or för" denna ”be- dömning . torde, ', säger -yitboken, knappast . vara. möjligt;: 1, mycket stor utsträckning gick: den tillbaka på muntliga och privata de telser, som aldrig nedtecknades,” . Emellertid : kan ” man "fastslå. att enligt de senaste- : informationerna om de tyska norgetruppernas strid3-. tet i Oslo, .som, ju hade utmärkta | förbindel med I ledning, en' fredlig avveckling” av ockupationen icke. ynte Sr : Enligt Bohemans antecknin . gar hade Esmarch vid sitt sam "tal med "Boheman sagt 'att' ”de' underrättelser "han erhållit från hemmafronten stämde med ml<' "na, d v s att man där ansåg det klokt 'att för: närvararide' "icke . vidtaga några - åtgärder; som kunde : provocera tysk nas Md Medan den norske: 0 holmsministern "sålunda ” anslöt ”sig till den svenska regeringens '- ke ' utrikesministern bestämt ' ” dennes «riktighet. :. Beck-Friis ” "underrättade den 14 april Lie” om Bohemans "meddelande; "upptog, ' telegraferade . : Friis,' meddelandet mycket ill; ”ech insisterade på att norska ” regeringen hade såväl . bättre - skap och inte på: officiell väg via UD och beskickningen i>Köpen- hamn. Man synes. lämpligen bö- ge, då; komme. Sverige inte, overk- Ira se "den, .som en: parallellaktion | .. till'de svenska ' strävandena att via Himmlers” Schellenberg förmå "tyskarna - att utan friktioner avvecala ockupa- tionen i Danmark och Norge. Man torde kunna utgå från att Hansson ingalunda menat sin varning som "ombud 'Brigadefährer tt tomt hot; med. all sannolikhet garna i Flensburg 3—4 maj mellan r de tyska ledarna... '. ör att inom k egeringen förorda intervention i . « jDanmark och Norge, om tyskarna i kaputulatibnsbeslut. lämnas här ö ris pet, säger vitboken. Varningen fö tjänar i alla händel uppmärk- ; |trots- allt bestämd 5 sig för att där det längsta fortsätta "striderna, äger 'vitboken, vars framställning här bygger på upplysningar från sammas som ett moment i den hä; Per Edvin Sköld. yén Gänther och. riksdagsman i från-h fron- " ten som bättre förutsättningar - ”att bedöma "läget "i Norge. än . " den svenska. za. ” -Vad som inte minst irritera norrmännen i London,.rappor: "terade Beck-Friis 'något läng- te fram, var att svenska regi ringen ansåg sig Fuana bed 7 ma läget i Norge” bäti - själva. Det definitiva svenska 'svaret låm. nades den 17 april. Son huvudi tryck av sitt samtal med tfu kesministern Wold redovisade Bee ma att delvis utsläta den- besvikel - se och den nedstämdhet som : det r: preliminära svaret lämnat. Den'".19 april såg. sig Beck-Friis dock för anlåten ddela sina. förhbågor: misstämningen inom norska regé- Frankrike har de senaste åren. vi- barn f, vilja från svenska generalkonsula= - +; bedömning, ' bestred ' den .nors- ++" Fris, hem, att det definitiva" svar - + rets. mildare formulering torde köm-T HAT fronteng Neurath öppet fram sina krigspla- nettssekreteraren.” mann hade meddelat att tyska | ringen med begäran om - liknande ”jordbrukarhustrur, , som ringen över "Sveriges, svar voj ner för erövringen av Tjeckoslo- vakiet och Österrike, Hur förblinz + dade' på den tiden t o m män som - generalstabschef Beck — senare en "> Dåls ensamma med gård och familj, äv en eller annan anledning. läm- ned, framgång; axlat ansvaret för. jordbrukets skötsel både ifråga : av - motståndsrörelsens - drivand krafter bakom juliattentatet 'mot + Hitler 1944 — var, framgår av hans . '- det blivit Banska vanligt att en, el- i tressant var att norske stockholms- ' Esmarch vid ett ' viktigt]; samtal med kabinettssekreterären Boheman anslöt sig till den svenska regerin; jens' bedömning.” Väck "LUVAR grunde efterhand fastställa alla ch källor för:denna be- "De: tre allierade "stormäkteria torde' ha varit fullt underkunniga om 'detta' norsk. utbyte. Om deras” inställning till en svensk militär intervention i Nor- ge, synes" endast få "mera precisa upplysningar. föreligga. Den: cent- , regeringen ämnade förstärka si". "na ställningar vid svensk-nors- ka grä G Uth- . "”mann hade tillagt att medde- . " landet hade föranl ” mått och steg för svensk interven- tion, Inom den nörska regeringen av försvarsminister Torp. Utrikes- ' av att vederbörande tyska myn- - . digheter väntade att en svensk Lie hade till en början va- rit tveksam" om någon aktion f n borde förekomma; den kunde lätt hade frågan tagits upp den 10 april större än han trott, -. Trots denna misstämning - E nästa norska framställning ilför." sonliga tongångar. Norska, régerin- gen räknade medjatt tyskarna i Nor- Norges sak vore det nödvändigt att ge inte skulle ge sig utan strid. För . dömning'torde kriappast vara möj- ligt, I .mycket stor utsträckning gick den tillbaka på "muntliga" och pri- vata underrättelser som aldrig ned> tecknades, säger vitboken, I denna återges' ernellertid åtskilligarappor- ter "från 'generalkonsulatet .i Oslo, : aktion förr eller senare kom- , me. att. igångsättas mot det tyskockuperade Norge, cons rala av dessa, upplysningar” torde vara. den, att Storbritanniens och Rysslands ' sändebud i Stockholm; Sir Victor Mallet och Mme Alex- andra Kollontay, meddelat, att de allierade i vårje fall för, närvaran- leda till att tyskarna reagerade och inledde ödeläggelse:i Norge. Efter ytterligare överväganden beslöt sig emellertid -Lie- senare, samma dag för en ny hänvändelse till svenska regeringen, "I praktiken | begärde : ler annan” kvinnlig elev inhämtar” Sk Filtch ketter RE av” fen . yrkeskunskap få jordbrukets områ- "7 de, vid våra Jantmanriaskolor, iav=. volution är ord'som inte finns in. sikt att bli egen företagare i dens. en tysk: soldats' lexikon!” I likhet! ' na bransch, Nog är detta. mindre med många andra ”lojala” 'med= ' "vanligt än att -unga', kvinnor uti inget tvivel rådde. om, svensk. vilja... och beredskap till ögonblicklig väp- nad intervention. i Norge, om' de ' tyska trupperna där inte kapitu= . lerade sedan . motståndet :i Tysk«' land brutit samman, Vad man öns. | Danska framställningarna > Kort efter, den norska förvarnin- ve borgäre trodde Beck 1937 ännu på vissa ”utveckli ingsmöjligheter” hos' - ” nazismen. ' Om' rörelsens ”demoni, ' em Hitlers” fruktansvärda kamp- och maktvilja hade han ingen som helst föreställning. Så svårt” var” det för militäriskt skolade män att skåda det politiska intrigsne- let, kommenterar Ritter. änn Men ingen historiker skall i fram- "tiden kunna. förneka att det une ' der " nazisttiden i Tyskland . även. : "rens för männen innebär det heller. "bildar sig för att bli företagsledar- i exempelvis affärs-, viss hantverk: ” jeller industribransch,. Men om nå- : gon anser det mindre lämpligt för .en kvinna: att bli jordbrukare vär. etta säkert mest fördom: Detta be-. . kräftas av åtskilliga praktiska ex-; empel, Någon ovälk konkur. hadé utmärkta. förbindelser emmafrontens ledning. sd Om tervention i Danmark gjor- des. tre framställningar från danskt håll-Om. de båda förstas behand- ling inonx.svenska regeringen tycks inga: pply finnas i UD:s "inte om kvinnorna i störe utsträck- ning än hittills skulle ägna sig åt fjordbruksföretagsamhet' i egen re- gi Här såväl som i de flesta andra enar "är den” avgörande funnits gott om människor som inte lät dupera sig av de makthavandes tillfälliga framgångar utan var med- vetna "om den annalkande kata= "strofen och villiga att offra sina liv för ett bättre Tyskland. Ca 40.000 . : "Ektorn för företagets framgång den jenskilde företagarens duglighet. Det c a ingenting som säger, att kvin- » han är mindre väl skickad än man=- .iPå den tredje framställ- ningen,-'somm gjordes i mitten .på april," lärnnades' ' ett; undvikande de dokument som ”publi- märks in promemoria av Boheman den 10 februari. 1945, i vilken hän föreslår -.omedelbar . militär bear- betning av ett par. tänkbara inter- ett utkast! till svensk- Forts, fr. föreg. sida, vaktande” tärna och marskalk, fröken Inger Evertsson, Hälsing- gernahult, Knäred, i en ålder borg och hr Harry Kjellson, | 2V 73 år Jy som var född i Veinge, tågade fram till altaret, | ASP" församling, ' Malmöhus - Den att' bli fi ä ik jordbru- tall kare, so vo lta ca bon. —— DÖDSFALL VT Olof Jakobsson. Efter en tids sjuklighet avled "på söndagen i sitt hem = £. lantbrukaren och sågverksäg, Olof, Jakobsson, E- |, län, övertog sina föräldrars lant- erenskommelse om norge. , ens upphörande och in- ternering: i. Sverige av tyska nor> gestyrkor; samt en uppteckning av ambassadör Sahlin i. Köpenhamn av upplysningar som tyske numera köpenharmnsambässadören Duck- witz givit: om det'samtal med Per Albin -Hånsson,' varvid decne gav sin varning för fortsatt strid. i Dan- ärk och Norge. ; Som”den egentliga upplaklen ” Ull meningsutbytena och- för- . -Åtrypper skulle bidrö till Norges Be- de inte. hade något intresse härav. Mellan norska och svenska re- geringarna förekom efter Bohe- mans samtal med Lie den 22 febru- ari' tills vidare inget fortsatt: me- ningsutbyte om -'svensk interven- tion i Norge.: Ej: heller" i norska kretsar. i London, "rapporterade Beck-Friis i mitten på mars, före- kom någon egentlig diskussion — ingen kunde ju ännu veta hur ut- vecklingen : i " Norge "kommer att gestalta sig. Beck-Friis allmänna intryck > var. att. den norska rege- ringen ej kommer” att rikta en de- finitiv "begäran. 'om : svensk 'inter- vention förrän efter en underhand- sondering som visat att svenska re- geringen : vore 'med. på saken, Han underströk också, att man på norskt håll nu intoge en annan, mer po- sitiv hållning till ett svenskt ingri- pande i Norge än förr. . Det torde väl knappast innebå- fa någon överdrift. om man säger att-'för många "norrmän det under åren närmast efter den tyska ocku- pationen. framstod som något yt- terst osympatiskt därest "svenska frielse "eller "återställande av or ning i Norge; Jag känner norrmän gen från London i början av fe- norska, regeringen svensk mobili- bruari om en senare begäran om sering. I muntliga kommentarer till svensk militär intervention, kom | noten sade utrikesminister Lie till från Köpenhamn en liknande dansk minister Beck-Friis' att-norska re- (den 17 februari lämnad till svens- geringen på grund av rapporter ke ministern von Dardel från för- utyarande statsministern. Buhl och från hemmafronten » ansåg att en svensk mobilisering vore tillräck- sedermera statsministern Hedtoft på | lig för att få tyskarna i Norge att de samarbetande politiska partier-|ge upp. Begäran till Sverige hade nas vägnar): Inga uppgifter om de | beslutats utan samråd ' med de al- överväganden inom den svenska re-llierade, — - 34 eller, u som denna danska” förfrågan kan ha föranlett, har kunnat återfinnas Samma dag s som noten förelåg i Stockholm, den 13 april, kallade kabinettssekretaren Boheman. upp i utrikesdepartementets papper. Nå-|norske ministern i Stockholm, Es- gon reaktion från svensk sida på Buhls och Hedtofts trevare' omta- las inte heller i nästa danska fram- march och sade honom : att. den svenska . regeringen bedömde det från norsk sida ifrågasatta tillvä- stöt — ett handbrev från några gagångssättet som mycket oklokt. danska politiker den 20 mars till statsminister Hansson. Ej heller 'om denna. nya vädjans eventuella 'be- handling inom svenska regeringen) d. synes i UD:s handlingar några upp- ”De underrättelser vi' hade från såväl. Norge som . Tyskland syn- tes närmast tyda på att ganska go- a utsikter förefunnes för att en avveckling utav den tyska ockupa- lysningar föreligga: Rimligen kan |tionen i Norge skulle kunna ske man, säger vitboken, räkna med att lui underhand. till danskarna framförts ungefär samma svar som till horr- tan egentlig, blodsutgjutelse. : En svensk . mobilisering med hot 'om intervention skulle.enligt; här rå- männen. N En tredje dansk framstöt gjordes 14 april till 'svenska regeringen. dande bestämda uppfattning i nu- varande läge kunna medföra mot- satsen av det man önskade, — Det kade var att Sverige skulle vara villigt stå” berett. för. inmarsch - ia Norge om detta visade sig nödvö digt efter ett tyskt sammanbrott, Utvecklingen: de följande dagär- na gick allt. snabbare mot sen all- män” tysk, kapitulation., Den 4 maj kapitulerade de tyska: trupperna i i Nordvästtyskland, > Nederländerna - soch ,Danmark ; till: fältmarskalk - Möntgomery; Samtidigt beslöt stor- amiral Dönitz. att inleda vidare - kapitulationsförhandlingar delsmed Eisenhower om. en: tysk delkapi- |tulation inför. de" amerikanska år- méerna' i väster, dels med svenska regeringen 'om 'kapitulafion i'Nor- ge. Som särskild förhandlare för kapitulationen ' - I ' Norge” ”atiländ Schellenberg till; Stockholm. 5 fa Svenska regeringen ingick emeller- tid icke'på några förhandlingar med Schellenberg . utan meddelade: Washington och London dennes ans komst och anhöll "ätt få veta de västallierade” mäkternas "inställni till hans mission, Tämligen ol gående blev. också klart, att se rata förhandlingar i Stockholm 'var onödiga, - eftersom ; general .-Eisen« hower begärt, villkorslös tysköka medan musikdir. Sörup spelade 'Toccata av Micheelsen. Vigseln . förrättades "! av. brudgummens konfirmationslärare, - kyrkoherde . Sven Ljung. Akten inramades av ps. 51 och 233, varefter följ- de Bröllopshyrn - av Mendels- kunde därför förutsättas att den norska framställningen komme att besvaras i negativ riktning av den svenska regeringen”, Så.stod det i ka styrkorna i Danmark fortsatte jen PM av, Boheman 4 om samtalet att bjuda motstånd och kunde” äg-| med Esmarch, na sig åt härjningar," efter det att] Svenska regeringen | "ansåg alltså Häri ' begärdes snarast förbereédel- ser för intervention med' ca "två divisioner, 'understödda av- luft- och sjöstridskrafter, därest de tys- pitulation - av , alla fronter, "alltså även i Norge. På inorgonen v den: 1 . maj ' undertecknades det tyska kapitulationsdokumentet': Reims, och den västallierade” mi som, sutspr tänkts resa tll Stockholm för! för. bruk, Detta brukade han till år |: : handlingarna «torde man, säger 1937, då gården: arrenderades vitboken; kunna” betrakta en- hänvändelse den 1 februäri 1945 jan Kör år nd dk FHI ed till den'svenska regeringen från gern; t, Knäre är han öl den no ska regeringen, som ju vertog en sågrörelse, söm. han innehade" vid sin död. Närmast som då skulle - "föredrågit att ej be- frias framför att befrias med svensk hjälp och som knappast skulle för- låtit Sverige om. vi då befriat Nor- ge. Deina inställning synes äv ha .Hullständigt ändrats, skrev. "Beck- den till denna norska - Friis. or ” denna”tid befann sig i London! cn od - mo den politiska och militära 'ledriin- | rätt goda utsikter fi sohn: > : > sörjande är maka, barn och ändelse "var främst hän- "Tyskarna själva. beilömde vid Igen brutit samman. På denna väd- de tyska trupperna "i Noree” = am Orndlingar, flög 1 Stller tvoke 1 a . Till . toherna ' av. Bröllops. |! barnbarn, delscutvecklingeb i Nordnorge. denna. til en svensk interven- Band med en allmän tysk kapitu- slo. ;. Någon egentlig måda nn verkan vid: avvecklingen . av den. |tyska, ockupationen 1. Norge; ock Danmark: kom" följaktligen ' ej» till stånd: och", några svens överläggningar "på .- reger del. p ” Jjan lämnädes ett undvikande svar. on ” a ARN Dit hade de tyska trupperna i Nordfinland retirerat till, följd av .att' det finländska vapen- stillestindet med rysserna i sepiember 1914 förpliklade fin- Norge. -som, sannolik. Chefen för k Inexpedii tionen general Kellgren upp- lyste den 14 mars UD em att ' tyske mili rattachén vun Uth-? marsch av M Jämna. de brudparet kyrkan Efteråt gav brudens ' föräldrar middag på Veinge Hotell för släktingar |lation på kontinenten lade ner vap- nen. En svensk mobilisering skul- le," enligt dess mening, betydligt minska dessa utsikter, 2 Inter k "eller ej?. Två dagar tidigare, den 12 april, hade norska regeringen för andra Tryckning och . vänner, varvid brudparet || av Bjudnings- och Tackkort. N > | sången vänt sig till svenska eger) "Att I efterhand fösletälla alla | tockholm ble blev ej helleivav hyllades med tal, sång och mu- - - - ” - > — 2 - a ua sik. Ett -sextiotal telegram an. || LAHOLMS TYPOGRAFISKA er RS fotodöen sd Lf SS : |: Long lände "under kvällens lopp. Som . ANSTALT . MS dra ae lst LAG er v kyrkomarskalkar fungerade hr Hantverksgränden - Laholm ” 1 1 är bd " | MT a PER OA 3 Arne ' Kjellson. Veinge och hr||- "Tel, 107. "Laholms Tidning är oersättlig 50 :m annonsorgan 1 södra:'Halland M Lennart. Petersson, Halmstad. I4 Då. for ” an . Noa me : er oa a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.