Vad skall man göra när det snöar? | Stormen ylade kring. husknv= » tarna, och snön knastrade 'mot fönstren, - när . vi” först vaknade” - ,ket” blygsam : reträtt .' inför den "frambrytande ”vinterdagen.' Brr. - » Vi borråde i ner huvudet igen under täcket och drömde oss bort : i till ljusare och varmare tider, et dröjde dock inte lång sturfd,' "förrän den ilskna väckarklockan återkallade oss till verkligheten, Plikterna kallade. "Vi måste upp och elda i värmepannan. Vi skul- le hämta rposten, och : vi måste ha bud till mjölkaffär. och spe- eerihandel. Utöver alla dessa mor-- gonsysslor väntade också det ”riktiga” arbetet, som måste ut- föras antingen det är solsken el- ler sröstorm.. Vad skulle folk säga, om vi lämnade några spal-. " ter eller sidor helvita i tidnin- gen? Nej, det duger inte ens när det är snöstorm. . Vi kopplade på radion ' . Sopp | att den skulle. verka stimuleran- - FRAN : FLERA” SEE "är den fackliga organisationstill-| : > kommunisternas kongress värd: att" Certaldo; de. ' Tänk vad några sprittande melodier. eller ett kraftfullt tal : ekulte sätta liv i de dorinade livs- "" > nerverna. Men ack nej. ”Morgon- ny”ster från TT” berättade bära . om den” fruktansvärda snöstor- nen över stora delar av norra tluropa. . Vägarna var blockera=. €e, tågen var försenade, och flygs > trafiken mellan Falkenberg och - Kungsbacka | hade måst inställas. ” - hörigheten sådan den framstod vid uppmärksammas, framhåller Sven- ska Dagbladet (brett Att inte mindr: än 199 tillhör " LO är -naturligtvis inte överras- ” Den skall också, framgår det av kande. Men: denna. gång hade 12 sitt fi TCO, -4 i SACO — kvartett en väckte stor uppmärksamhet och . hörde flitigt. av sig i kongress- debatterna —, 5 i RLF och 2 i SAC, d v.s den syndikalistiska fackorganisationen. Därtill kom 8' redovisade som ”egna företa- gare” — de arbetar tydligen. för sina företags socialisering. : Så långt partiets resurser med- ger fortsätter alltså infiltrerings- försök i fack isath kongressrapporterna, utsträckas till idrottsrörelsen. Ett första stez i denna' riktning ansåg man sig " tydligen" ha tagit i-och med att + £ 'landslagsfotbollsspelaren : Hols ger Hansson uppträdde. på 'kon- gressen; han apostroferades för L upp ur ' nattens slumrer.. Natt-" mörkret hade också gjort en myc-.- > Skåne” var snöärivorna sju mes ter djupa (eller var det kanske långa), och på Marsten hade fyr- . mästaren snöat inne. ' > När , vi lyfte "på. Tullgardiner, s såg situati lika, skrä "ut." Vid. trädgårdsgrinden låg en ”meterhög snödriva, .och utanför "garageportarna låg en annan. Till = råga på allt var det sån där 'grå- , brun yrsnö, som mest av allt på- minner: om skreasand. Det stan- . nar inte på skyffeln, och den rin- ner bara undan, när man tram- par i den. Om: man kör fast i "med bilen i.en sådan driva, kan man lika gärna låta ”Jetten, tågmästarn, -jäg resa vårt jag har lust till, ; 'Konduktören tog biljetten, sy- : nade den och frös: "mer ni bara till Helgum, "+; . ' "s— Just — och det är dit jag — Ni måste. för. en tid undvika att: syssla "med något som helst intellektuellt arbete. "LL Jamen, 'doktorn — för radion och "| filmen kan jag väl fortsätta att skriva? Aa ER += Naturligtvis. Ett-och 'annat' va sig på platsen, för det är & då omöjligt att komma loss. Just när vi stod klara att bege oss ut i busvädret blev vi hej- .-dade av husets dotter — en ung . fröken på knappa tjugo månader. Själv här "hon aldrig varit. ute "i någon snöstorm, men hon ana- de tydligen hur den: var, Utan ord drog hon i väg med oss in "i sängkammaren och pekade myc- ket bestämt på vår säng.” "Vad skall: man göra när det snöar? Skall man bita. ihop tän- derna och ge sig'ut i " kölden och : snön, eller skall man , följa . lillflickans råd och krypa under täcket. Det är sannerligen hårda prov, som karaktären skall / ut- ättas för en n. yrvädersdag.: Kikello, - « Boccaccios ben Det råder sorg och djup” förar” gelse 'i den lilla toskanska 'staden närheten av Siena, Där . påträffades år "1922 en gammal En "under den helige Mikaels kyra ka,” Experter . undersökte benen, i graven och kom efter 27 års funde- rande fram: till insikten att de jor- diska .resterna " hade . tillhört den FAN Jordmätning Ni le Medan Sputnik I och H alltjämt kretsar i sina banor fortsätter. det geofysiska året, i vilket de: utgör ett inslag, . och vetenskapsmännen på skilda håll samlar allsköns data om jorden, .'dess" -Jufthölje . och « mycket annat; Sputnikarna anses H a kunna ge säkrare besked :om "jordens storlek än man tidigare kunnat erhålla. Mät- ningar har gjorts många gånger unz der "århundradens lopp. Enligt de tittar över"det. I plan! ; tyskland: Planket delar ett hus ex i ; ket patrullerar t fom markerar zängränsen tu Ö st akt mitt itu.: På andra sidan ple te östtyska poliser, : -jhon naturligtvis bålla givna löften; 7 JAtt stämma möte "med en person] . ill Slangar. ; Javisst är ni kär i "pojken, men Jet kehöver inte betyda: att det är ”den stora kärlekenr eller att. han: nödvän- digtvis är ”den rätte”, Att ert för- hållaride" råkade - bli skevt beror nog på, att ni faktiskt bar er litet ”fjompigt”. åt, Även om, -en flicka inte ska'vara efterhängsen; så”bör och bara utebli är ohövligt spirituals”Y Man" hör:'dem ofta-på spelaty:vin : på; otaliga” grammofon= na NN hittills : gällande ' av amerikanen Hayford utförda berä , är jordens "omkrets vid ekvatorn 40.086.594 km,' en siffra som fastslogs viden kongress i Madrid 1924. t Det märkliga är att man redan för [med än två tusen år sedan med de primitiva ' hjälpmedel, - som - då stod till: buds, kom till ett resultat som -| står sig gott vid jämförelse, Den grekiske astronomen Eratost- benes, som levde 276—194 f£ Kr be- gagnade en sinnrik metod. .Han ut- gick från skillnaden i solhöjd mellan Alexandria "och Syene (AssuanY” i Egypten. Då solen stod rakt över hu- vudet i Syene så att en vertikal påle inte kastade någon skugga skulle en påle i Alexandria, som antogs ligga rakt i norr kasta en'skugga som bil- dade en femtiondels cirkel mot på- len.. "Avståndet : mellan Syene och Alexandria, uppskattades enligt 'an- talet dagsresor till 5.000 stadier, Här- av följde att'en femtiondel 'av jor- dens ' omkrets. var 5.000 stadier :och hela omkretsen 250.000 stadier; vilket irunttal ll 000.000 store författaren ' av. ”D ”, florentinern och senare neapolitia-' naren Giovanni Baccacecio. Han av= ed: bevisligen i Cerfaldo år 1375. .t Fastän Boccaccio var bannlyst av den' katolska kyrkan och hans 'verk var, sedan århundraden” förbjudna för troende katoliker kom Certal- dos kyrkliga och civila myndighe- ter överens om att den store man- nens ben måste vila , under altaret i kyrkan. I procession under led- ning av stadens katolske präst och borgmästaren, i närvarå av rege-!S? ringens fördes, Boc,- "övrigt särskilt i Hildng H avslutningstal, - - Men i den "verkliga Isduiugen . släpps endast de mest pålitliga in, . skriver Sv D. Den här gången öpp- -ungåomsför- nades dörren dit fo. bundets tidigare. ledare. . 'Självmordsepidémi et bland Japans 7” : MN kvinnor ” 2 eaniald. å meddelar att självmord också un- 3 . der, år 1957. uppträtt epidemiskt "att den bland de japanska kvinnorna. . Or- sakerna är okända men faktum är japanska”: kvinnans an- passning till efterkrigstidens nya 7 samhällsmoral medför många tra- '! gedier. - Antalet ” kvinnliga själv- mord i Japan, var i fjol fem gånger fler än "självmord: bland: männen. Under år 1957 begick 19 av 100.000 fapanskor självmord, vilket är den - högsta siffran i "världen, Sd | ”Min mor föddes 1824” : I en "Göteborgstidning läser man följand e. Min far är föda 1870 och fylld 87 år den 14/12 1957. Han är den ende kvarlevande av: 3 syskon och vär yngst i sy sk Hans 'fcaccios ben hösten 1949 runt i 'sta- den, till evig vila. Nu har Jil Det är rett häpnadsväckande" resul- tat, om man betänker att Alexandria inte" ligger rakt norr om: Syene och inte' :heller 5.000 stadier- därifrån samt att vinkeln inte skulle bli: en del Men felen tycks ha upp-. vägt "varandra, och. även om- Era- tosthenes hade. en smula tur så skulle det dröja ett och ett halvt år- tusende innan någon kom med ett bättre måttband. . Bön i öster : Från sina resor ute i Europa på senaste tiden har ”I sydstater sjöngtpå 1700- öch: 1800. talen. Till sin 'karaktär är” de -helt .Ireligiösa och har:en stark anknyt- ning till de bibliska berättelserna. Litterärt sett uppvisar de 'en slåen- de släktskap. med C 'J L-Almquists ”Songes'? sa att: för sin uppkomst tacka ett Joh e som: är' Helt obekant med noga. de "offentliga : konserterna; de: har. : sångerna: hart ingenting att ora skivor,: och. , man. tröttnar: inte: på. att höra. de..vemodiga tongångarna, , Nögro :spiritualsi är Pde "åånger: De har i likhet med des-|':- slags religiös--.extas, ett-tillstånd av |: med "afrikansk. ymegermausik, som. iman. ofta: tror... Det är musik med negrernas. egen ”swing” ihämtad från mänga. länder till" got ja irober” mystisk fördjupad i: Den litterära stilen hos 'negro spirituals' är synnerligen naiv ; och : konstlös |— den 'verkar nästan enbart genom den: rena : åskådningens kraft och omedelbarhet,.. Sångerna ' ger inga avslutade poetiska bilder eller idéer utan endast: ett: slags surrealistiskt är inte. tä 'kord, som den isk ”brödraförsamlingen” slår an p; religiösa fantasis stränga 7 Musiken har emellertid ing line att göra med afrikansk negermusik! Den har kommit till under ' infly= sin Å negro tande av många länders folk engelsk, skotsk, spansk och fransk, Men rytmen är. så" tad, att vi" uppfattar "melodierna ' som nås gonting helt nytt i folkens: musik. Härtill : bidrår. även. den" speciella, lä fulla gr och sån- £ Försångaren; I got ja mob you Ni örsångarer i NN ” kan -det inträffa, , att en stämma” "vid 'slutet på! en fras stannar på sluttonen, medan den andra tar vid med sam- ma fras, Då uppkommer ett slags primitiv tvåstämmighet, som byg- ger på imitationsprincipen, Men det di som: är. det utan den rytmiska dissonansen '— 'syn- kopen.: Det är denna, som : sätter färg på melodierna och ger; dem deras - oförlikneliga "swing" -karal- i har på: ett hänsynslöst sätt exploaterat deame- folkmusik, som därvid förlorat sina finaste rytmis ka nyanser och själva livskänslan, om det gäller en pojke eller flicka, II sådana fall bör "man underrätta På förhand att man blivit upptagen, Vet ni, just'i det här fallet tycker jag faktiskt ni ska ta och ringa upp er pojkvän, Kan ni inte ha någon liten bjudning hemma”octh be ho- nom kamma eller :ta "med honom som kavaljer, när ni ska" bort nå- En gång. Föger, hän. ja, så får ni tillfälle att" återknyta” bekant- skapen. Säger han nej; så: har ni fått visshet .—, och kan börja" : försöka." koppla av honöm. och..det är. bättre att få. klarhet i saken, annars går ni bara-och för- storar era känslor och allt som har hänt; Skriv gärna igen och; hälsning, ' Svar till. ”Hoppas trots: allt Kära lilla barn, inte ska ni ha min- dervärdeskomplex : för” ”Tatt-ni har lätt. att-rodna. Vet ni; att det finns många, 'som' tycker det är förtju- sande ; när-' en ; ung flicka rodnar. Och «.. folk tänker överhuvudtaget |: inte alls så mycket på det som man gör själv. Försök att intressera er för .; andra, . så : 'ska ni se" att ni glömmer att rodna, Går ni bort, så litet <bortkommen . ut, "var vänlig mot-unga' och gamla, skaffa er så många intressen :som möjligt: medl. andra ord försök glömma er själv. Ta' sedan och :köp hudfärgat fly- tande. puderunderlag; ”och'., pudra sedan : med :. puder lämplig färg. |” Puderunderlaget : döljer ; institution], ganska bra. 2. Den enda institution ni kan tala om de: er släk- av NT : Un. EA an 3 Ovissheten tar "kål påsera" nerver]: prata med den som ser ensam och : ERA > OSKRIVET: : SAv alla slags skämtare är dock ” "telefonhumoristen aen värste, Det är "han! som antagligen svarar Kriminalpolisen” om han råkar befinna sig i ditt. tjänsterum -me- dan du själv är utgången, Hans käraste nöje är annars” att ringa upp dig med dr chefs röst och meddela att du fålt sparken, var- rå du med av skräck förvridna drag ' skyndar - in till densamme och | ber . om' förskoning i ett så förvirrat anförande att det' hos din överordnade mycket väl kan väcka den björn som' sover," + . a(Red Top i i DN) Den" btomordentlige ikulptören Eric Grate har bliivt stött för att läkarna på Karolinska inte vill ha hans 'verk "det entomologiska kvinnorovet”- uppställt framför sjukhuset :-emedan de finner en styckad , kvinnokropp olämplig just där, Naturligtvis har, de all= deles rätt och deras åsikt bör re spekteras. : Det "lustiga är. = och : konstkännare endast kräver" bara, konstnärliga så får det inte finnas några. "andra synpunkter, Jo men, man har rättighet att an=, - lägga ' både moraliska och andra .' . lämplighetssynpunkter ; och dess- "diktatur som ”konstkännarna Jin | öva mot: vanligt folk. .. : Om hr Grate ”etsar .en aldrig: så konstnärlig : alkoholdjävul på ett ': dryckesglas . skulle "jag vilja se ». den :som”trivdes med att tömma : "detta glas till vardags," I (Berco) ting är Nykterhetsnämnden, på or- ten, Detta behöver i: nda:bety« da : alkoholistanstalt för vederbö- rande, numera har man andra be- handlingsmetoder, som är effektiva. Skriv gärna igen och : tro inte, att gernas improvisatoriska karaktär. De flesta torde ha tillkommit vid religiösa sammankomster i neger=. byarna som ”kollektiva ' improvi- sationer”. ae "Man kallar negro 0 spirituals jen. i brittitska arbetarpartiets ”skugg- kabinett” 'Aneurin Bevan hemfört en 'del historier, T ex den här. om tid konstaterats av professorer att benen hade tillhört 9 olika perso- rer som hade levat under tre oli- ka : århundraden, . mellan år 1400 Toch 1700. Och så står Certaldo här med skammen. De ominösa benen hade avlägsnats från kyrkan. och kastades på biskopens order på sophögen. . > 2 ZON N vy - i NG tt mor var född år 1824, Härav fram- går att far nu kan säga att hans mor föddes för 133 år, sedan, , Det skulle vara roligt att höra om det finns 9” ta fler av de & ädre som kan öka ve denna ganska iu ponerande, siffra, .'.. Valfrid Benj Strip-tea : akademiska titlar : "vid de senaste strip-tease-täv nue, George V. i Paris har de två et Finns det några som slår aekor- wet? or Ju om att sticka ett par skidsockor' första ; kunnat avslöja inte; "bara sina kroppsliga företrä- den, utan också faktum att de var legitima . ägare ' av dda akade- lingarna på en nattklubb vid Ave- 11 den gamle j sl som blev till- frågad om, varför han inte gick i kyrkan, ” st - — Det behövs inte, svarade han = - jag ber här hemma, I Så visade han på väggen, där de hängde fem : tidningsbilder av Tito, Stalin, Eisenhower, Gina Lollobrigi- da och chefen för politiska polisen, Nu pekade han på bilderna och bör, jade: ae — Fader vår (pekade 'på Tito och fortsatte i det. han riktade fingret mot Stalin):' som; är i himmelen; ;. (pekade” sedan på Eisenhower): Värt] dagligå bröd giv oss i dag." ( så fingret mot den sköna Lollobris gida);. Inled oss inte i frestelse... (och pekade slutligen på polische- fen): utan fräls oss från .ondo. > | Standardklänning i Pai, "Frankrikes ”påhittiga ” unge. | .rege- ringschef Felix i Gaillard har” "slagit ett nytt slag i siri kamp mot de höga priserna, Nu' gäller det ' damernas kläder, och planer håller på at arbetas för en standardklänning,: "kan neg stand ' men inte I t kläd | fa välkända refrängen.” , för. emedan de sjöngs av. negerslavarna på "syd- tat 2 Hsv]. spreds från plantage. till plantage; från provins till provins. När man frågar de äldre amerikanska neg- rerna . efter sångernas ursprung, svarar de, att de alltid hört dem. ”Ingen - ras ' har: någonsin sjungit med så djup kristlig kärlek”, ytt- rade "eri . gång . Washington på tal om negro spirituals, och en känna- re som Hugues Panassié lovordar 2 ”hHet. lighet” och "omedvetna och mycket röran= j& poesi.” Man får ofta höra kör- ningar av negro spirituals som är:så överarbetade, att det knap- past finns något kvar av melodier- nas: naiva ursprunglighet. Det är p sant, att 'det förekommer flerstäm- mighet. även hos de' amerikanska negrerna. Men den är av helt. an- nan karaktär än vår. Negro spiri- tuals föredras i en ”brödraförsam- ling” ungefär så, att en försångare t. | sjunger en 'eller-flera strofer, var- efter . forsamlingen faller in med Hj illk 1 ni blir igenkänd. Båda era problem örammefont baren av framstå- | är ' ytterst vanliga. Med, UN älsning ”Gallie”, je kratisk romanskons ende negersångare såsom H T Bur- leigh, Roland Hayes, Paul Robson och Marian, Anderson har: vi. dock tillfälle att : uppleva ' melodiernas skönhet på ett adekvat. sätt, Men den förnämliga soloprestationen får inte förleda oss att tro, att det här främst är fråga om ett slags aristo- + Förutom ; den tidigare" nämnda plantationssången kan... man peka på ”Go down, Moses”, ”Deep river”, m .fl.; Men "det finns verkligt ka- rakteristiska” melodier, som: våra sångare :; borde ' stifta bekantskap med, Jag, tänker. på så fö Min” chef". rusår ibland upp från stolen när han dikterar. CN verksamma: autornåy hemniet.' "Flerta+ let av” dessa var” gifta, kvinnliga akademiker; de flesta: med examen från filösofisk fakultet. Sedan mit-. ten av, 1930-talet har antalet ska- demiket "ir ” yrkesverksanie ålder med" ”krläppt: 3 [proc.varje : sår! Satta : adl still h la fällt 3, i TR ST Bi rang gun "moderna, drag. rymmer: mång: : Om ” medelbarhet,:. -bildrikedom, d förmågan satt. med knappa, medel] ökat; från, eh på Hundra å utio år 1955,- skapa sfär. är ett k för' äkta; konstnärskap," är förvisso'] dessa sånger-stör konst. Beträffan- de. den: k d rytmen, lig= spirituals. som ”Stoal away”, Nobo- dy knows the trouble isee”,”Swing low, sweet chariot”, ”'oh, arocka my soul”, för att nu nämna några av de vackraste. I alla dessa sånger utgöra .: huvudmotivet "av de ,för- trampade negerslavarnas" okuvliga hopp. om en bättre: värld bortom denna jämmerdal, " Åter och åter möter man samma bilder — himla- vagnen som skall bära den befriade själen upp till Gud, paradisets | träd- gård där alla skall..gå "omkring ,i nya klänningar och spela på harpor. Det' lönar. sig för vem som helst att. trängå ini negro” spirituals fascinerande värld. .Det lönar. sig ger” denna särskilt, väl till: för den moderna "ungdomen; som så ' mycket ; jazzmusik." Skillnaden mellan”; "den ': kommersiella: : jazzen ochide amerikanska negrernas folk- musik är emellertid' i'kvaltietsav- seende" så stor, att” var och en som "spisat” j. tetsutredningen-'; nd. framlagt" gest inte några. rekommendationer "eller - förslag 7 "utan betänkandet", "utgörs ": santalet "akademiker, 'de:sts fördel- ning : på ålder, ' examen : kesområde:' I ett sehare betän' de, "kommer, universitetsutrednin=' sysslar med de mn senare" måste kän- igen att utnyttja det nu framlagda? na avsmak : för, schh faller som, underlag: för en": blodfattiga och ter. Det är. från mu sikbil BSsy! punkt av: stort, värde, att folk: får: bekanta ; sig" s med "den: form. av: ”swing”, som” är konstnärligt: mest: fullödig” och ger en "adekvat "före- ställning - negrernas . sär egna att studera deras | k ut- sera! skall då jag för min del få en stan- dardklänning ' att” se annorlunda ut. '=— Alldeles ' rätt" resoneråt! ' säger Gaillard gillande "= och jag' kan glädja den kloka damen med att pri- serna på kläder säkert. kommer att gå, ped med minst 20, procent. act Tipparen; som gav upp.” Hela det gångna året har en järn- "a jämnat in en tipskupong med en "ståndet. rad. ' Sista veckan ' före ut”duv. ban upp sin rad som. koppa ;miskå titlar, Första priset vanns av "| mademoiselle Veronica Baum, som tre veckor tidigare avlagt filosofie ” +|licentiatexamen med kemi som hu- i : vudämne vid . Sorbonne. Andra or blev mad Lin- just ! vunnit ”kapplöpningen”! : mot Sydpolen över sin brittiska kollega dr: Vivtan Fuchs, Hemma på Nya, I somras då han skulle fara in till 1 Romeo som efter lyckad kandi- » "ioxamen i ingenjörsteknik för vvpa veckor sedan fått anställning soker en av de första kvinnliga pilo- terna hos flygbolaget. Alr-France, De jvälskapta damerna fann, inget | märkvärdigt I att de med sina aka- "| demiska titlar 'uppträdde i ett'spek- takel, De vann i alla fall var sin hi ; I Jae kära Varn,' du bad mej, ftonblåsa". med allel stad med honung / från. si; na bikupor, fick han &n stilla fö maning av sin unga fru: "= Kom nu ihåg, Edmund, att "du far. När hån. kört ett bra stycke, tyc te han att det var något som "skram- lade bak i bilen och stannade för att har en parisiska uttalat — och nog NH vägsman å Esbjerg troget varje vec- |, A Zeeland skämtar man en smula om a siy EAmunds tankspriddhet. En gång |. lovat tömma slaskhinken innan du ; — Lita på mig, min lilla vän, "det H ska Hag nog komma ihåg, svarade NH han. 89 efter = och där stod ainokhint en! I, : fanalys av tendenserna" på den aka t demiska ” arbetsmärknaden.-7 ul. "skall i:sin tur, bilda: w kten förde rek Ö san + — Kommer : aldrig på fråga att TE "rullar. mer : tan förrän Ni anlä ger en hövligare ton! 7. konstnärlighet" av verken, är de > | . utom "reagera en smula mot den +" - ökat 'med:15 proc Vart femte "eller Lö " landet Tlåldera, fåb år har aka=" toner. och förslag som utredningen nn 1 jer. Pkt DE FLESTA OCH BÄSTA ÖRTSNYHETEI de
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.