Sigfr”” "Norborg ' griftetal med Det hände sig härom dagen att .: kantor = 2 ting sla Småland” — - —— Turistnäringen | : I”Herre:lär oss betänka” av; Al ; räver två - i I bert Runbäck och 'så' följde: ps . | En efter en försvinner 5. Sä höll kontraktsprost ” En. tragisk. trettio: talist" 'semesterperio der | — ovivus rote | Laholms "Tidning kan i' dag "publicera en unik" om 'än ur / .. många synpunkter inte särskilt ” uppmuntrande statistik, Jord- - brukens antal minskar i vår "bygd liksom i andra delar av vårt land, Trots att södra Hal- land ingalunda tillhör de värst” drabbade områdena har under den senaste tioårsperioden 163 brukningsdelar ' nedlagts” eller - " sammanslagits. AN Minskningen fördelas mycket : ojämnt mellan de olika kom- : munerna ' och drabbar 'hårdast . försvunnit av 7 de 341, som fanns Y 1948. | "+ Givet är, att denna utveck- . ling inte behöver medföra nå- : gon ekonomisk utarmning av : bygden. Den i huvudsak fri- . > vila a : rationaliseringen har .: . nog tvärtom i stort sett varit till gagn för både den enskilde - och det; svenska : jordbruket . och landet som” helhet. a I DÄREMOT ' : HAR | : DEN. FOLKMINSKNING på lands- bygden, som' följt i rationali geringens spår, medfört stora olägenheter främst för de kom-.”, muner: som ' drabbats; Det nu- " varande och framtida samhället "kräver allt + folkrikare kom- munenheter'.' för”. att : kunna > drivas ' rationellt, . De. skolin-: dragningar, sämre buss-" oc! tågförbindelser "m.m. 'som 'de > flesta landsbygdskommuner fått « vidkännas, visar . den "aviga btvécklingens”., erkni N -HÄLLET som : helhet hår, det, politiska. pårti: drabbats, tsom i hårc Tandabygder Böndeförbundet 2 bygdere talan. = "många lämnat partiet på grund av koalitionen med söcialdemo- kraterna,. me ; "från jordbruket främsta rekryt ' spelat: en vä '' roll, i övare' är" öden? Tbrsddning Vv + väljar eunderlaget; ;. som - fjol" är. också sådan,, att människor get, söm .man nu strävar efter, : skogssocki a. I Knäred har på ökat antal väljare”... sålunda hela 45 brukningsdelar : tingsval blir 'centerpartiets eld> räcker ''som . underlägg" sig Betjänta av ett parti” med "mäktige: i årets "namnbyte bland annat var. uttryck. för, inte : bara önskvärd utan 'ett livsvillkor för partiet, CENTERPARTIETS og 336 -följde Därefter sjöng kantor Anders- ur vitt skilda folkgrupper kan omfatta den, 'Pensionsfrågan är ett exempel härpå, dyrorts- frågan ett annat Mång flera kan :anföras. "Den breddning "av. underla- förman Nils Johans- broder ny: får dock inte enbart ta-s te lövs. Årets kommunal- och lands- fru"”vön Möller, prov. Man. har: sett. att. en :krympande jordbrukarekår inte ett slagkraftigt ' parti; " Män "har också. under den senaste" tiden funnit, att: många "människor, främför allt hantverkare; händ- bi : lare och småföretagare . ariser Ocemerparties målsättning DETTA KRÄVER att partiet vid nomineringarna : till full? : och": ländsting inte försumrmar att' ge dessa grup- - per en ördentlig. representation, Centerpartiet : är ett: parti: för många" grupper "i, vårt; land: Samtliga dessa grupper bör gi- vetvis, få .vara med om att forma detta partis politik. : SJ. brukare Sköttorp:' + En > börtgångnas minne." me, "Ålstorp, " viga';vilan: i Ränneslövs kyrka. -| kvist; " Ränneslö son”PAdagio” av: Cesar Frank.. . gren? jordfästninge t | bsälmerna 321:3—4 + och: 558: if medutek. I Ryssb .Lantinannä- bar utgång från på 273:5 samt för- rättade . jordfästningen. Efterps begravningsrmässan | med antifonier och ps 587:3. ' ”Jesu 7” min herre till Dig jag 2 längtar” av Bach. Vid krans nedläggningen i kyrkan talade | den. bortgångnes make, lantbru- kare” Nils; Gustavsson till hust- runs ; minne och vidare talade son, Laholm, . Fru Clary ' Nils- son, Skottorp talade' samt ned. lade :'en ,. krans för Skummes: kyrkliga arbetskrets » och Gamla Skot- torp; -för :Rödakorskretsen.. Till sist «talade häradsdomare Adolf Persson,: Skottorp. -:. När kistan utbars: spelade: kantor Anders- sons& Våra stunder :ila”. av. Alb; Runbäck, : Vid: graven : talade fröken - Klara i Bergman, ”Vall- inten "förrättade 398:5 sjöngs. De an- höriga tack för visade heders- betygelser framfördes! av lant. Henrik Wennerholm, | figuren i sin roman ”Vägen heter -rik och väcker "smal", och helt nyligen har också blorstergärd hade: ägnats: den: .Ivar Lo-Johansson i "Författaren" En ' högtidlig jöldfästning : : går ' rum då stoftet efter fröken Emma : Magnusson, . Stä- vigdes till den e- son och solade sig på Vasagatan, mitt :] Prestaverande-. -var: lantbrukare upp en ,man-framför: honom som Wilhelm: Bengtsson, Stäme, och: lyfte på sin bredbrättade svarta hatt i. lantbrukare Ludvig. Kron. och :sade, pekande; på Karlssons VÄ Som: inled-', hatt 'som var av sammä fason:' — ning spelade kantor Sölve” Påls- : 2 Hilding ./ Palm-” stan? : Den, efter- >. 4 bög; ivningsmässari : till, Cosmopolite om här blev: Jo- inrarhädes av hansson snart. vän" med. "de: flesta, sty kh När 7 "kistan: utbårs” ur mg roman; en tidsröman. Det finns' ba I stén och sådde, medan tankarha var = tagit en korrespondenskurs. i skriv- fl | ning. sämt ” fått ” intyg 'på att han dj var: ss ot $ I många sidor är det i din sista ro- > STOCKHOLM. (TT) OA LÄ Organisationer inom svenska pp de på Kra där de stora andarna bru- kade sammanstråla, kallar Jan Fridegård Café Comsopolite, 'sam- punkten ' för 30-talist be- läget vid Vasagatan i Stockholm. Det är borta nu, var inte lönande, då de flesta av gästerna mera sällan var rika. på mynt, och satt'vid sin kopp kaffe, från .morgon till, kväll, Ibland vär där visserligen fest, och då höll många av gästerna till i ngen där inga granskan- de ögon så noga tittade efter vad som följde kaffet i köpparna, :. ts En dag dök där upp en ny figur; en okänd med brett småländskt mål. Han hade ganska gott om' pengar: och. fick snart .många ;vänner, ty ”svans” fanns också" här, typer som höll sig framme "då. det , regnade "välling, Johansson hette han, men fick : aldrig något, annat: namn än ”Småland”, så småningom ”Litteräre Småland”. Det är om honom denna lilla skiss skall berättas, då hans minne- tidigare', tecknats --av: först Nils Ferlin, i diktsamlingen ”Med många kulörta lyktor”, Jan Fride gård som gjort honom till huvud- man? När Ivar Le sva- rade: — Omkring fyra hundra, så utbröt Småland överlägset: —' Min blir mycket störrel vo. : -'Äntligen kom den stora dagen då han :för vännerna på Cosmopolite kunde visa' upp sin färdiga roman. Det: var en ' väldig lunta som nu började sin vandring : bland bok- förläggarna. Så värst lång tid be- hövde ingen av dem för att be- stämma sig, ty, redan inledningsor- den räckte antagligen till. ”Allt liv är animaliskt w det är djuriskt”, lydde de. 7.-' « Det gick utför ganska fort, nu när pengarna var slut, Han kunde inte' fatta förläggarnas : gränslösa okunnighet inför den: storhet som inrymdes" i hans - verk, ' han ' blev missmodig, (for illa, då han för det mesta - var. utan husrum, och ;en dag mötte Fridegård honom. ute på Källhagsvägen. ”På tvåhundra me- ters håll kände man nog igen Sör- land. Den kraftiga, litet' böjda och ågot bullfotade gestalten. Huvudet direkt på kroppen som en träd- gårdskula "av "sten på sin" "sockel, Han tycktes inte se något i dag. — Hej var kommer du ifrån?, Han vaknade; glodde, ljusnade en'aning. Kostymen var knappast att känna igen, skrynklig med damm och hän- gande strån.” ' > Småland hade då's sovi! Å. Kaknäs- , omnämnt.” ”Småländ”, Hans levnads- öde var tragiskt, ; Någon dag i jan av 1930- talet stod "alla klarabohémers vän," den stöddige cementarbetaren Emil Karl- d. het. knad arbe ”Parter med en framställning om att man 1 år på försök ordnar två semesterperioder , i stället för- en.: Man föreslår veckorna 29 juni—20 juli och 20 juli10 : augusti, [07 na bakom försl onroe (eller mrs Arthur Miller a man så vill), fick tillfälle att intervjua en skribent — i stället för tvärtom. Intervjuoffret var New York Herald Tribunes Iskvaller= krönikör” Joe Hyans, och han fick! + tydligen vad han tålde, — Är ni färgblind? var" Marl= lyns första fråga, | - — Nej, hur så? svarade: Hyams . d de — och .då höll Marilyn ' vädjar till art knadens parter att ena sig om att rekommendera företagare och anställda att på för- sök : välja dessa två perioder för att på det sättet bidra till en sprid- ning av semestern. Förslaget ställs till SAF, LO och TCO och bakom förslaget står KAK, Reso, Svenska turisthotellens riksförbund, Motor- männens - riksförbund, Skid- och Friluftsfrämjandet, Svenska' turist- trafikförbundet och "Sveriges ho- tells och restaurangförbund. I skri- velsen till arbetsmarknadens. parter förklarar man också att SJ är väl införstått med syftet för aktionen. Ifall 'enighet om ett försök efter dessa linjer nås mellan på ena sidan Svenska arbetsgivarföreningen och på andra sidan LO och TCO, skulle det bli till mycket god hjälp för svensk turistnäring samtidigt som den enskilde” semesterfiraren slip- per den irriterande trängseln och kan - tillgodogöra sig sin ledighet bättre. = Köncentrationen på "vägar och 1 under den gång- skogen. Fridegård de. att. han hade sin klocka kvar. — Den. fick jag av mor när jag konfirmerades, berättade "han "och tillade att, han lovat mor 'att aldrig göra av med den, 'och han höll sitt ord trots allt.: = Brandvakter och svält "började - hårt” på fysiken; men så kom där en 'liten' ljusglimt. Han hadé med en novell uppvaktat Ture Nerman, som” redigerade Kilboms - Folkets Dagblad: Lördagsläsning” och: Ner- man ' fann: tydligen något litet 'san- . | ningskorn :i Smålands -historia och en lördag. kom Småland glädjestrå-)? lande'i in på Cosmopolite med tidnin- gen; som: sed: isades fagen runt. På må för Centralstationen. Då dök där Mitt : namn" är .Johansson;/,Vi är kolleger, för, jag ser-på er hatt att rfattare "liksom ' jag... Var I mins Det är;”Påsvästfronten intet ar | sad eller: jäktad. Häns! "oerhörda | De" sörjandes; nytt”,: sade han till: "Jan Fridegård; och Småland fick" äta sig mätt; ty: arbetsintresse. omsatte edersbetygel. , | ”De « godtrogna ; har : kanske - rätt: ön Ja att vad finns'det för stort i världen |: mer än. att, äta sig mätt?” .: |”Amerika svek" dej .; och” dikten, dödsbruten .vände du' hem”, säger'vidare Nils Ferlin. ” Amerikavistelsen': var "annars saken .till ännu 'en "liten framgång för : Småland... En dag . visade: han oss ett kort sammandräg av en upp- levelse som skogshuggare, En italie- hare: hade” hotat ' honom med en ispyt,.. Redaktionen d ing med ”sanna” 3 som 15 uppvaktades med manuskriptet. och han". fick, märkligt nog sälja histo- rien! .Omkring en månad senare vi- sade; Småland oss sin tryckta his- |: toria, som inte hade ett spår likhet med: originalmanuskriptets. . Där fanns livsfarliga" upplevelser, kär- lek; och svartsjuka, nattsvarta dåd, är jag. rädd. att inte:d hågon vidare världssuci orten kan! vara detsamma; Här:gick han. -På sina fattiga fegar och bröt långt :borta.: Hån hade" under tidi- gare år vistats som: skogshuggare i Amerika; och på höpsparda” pengar É e! Detta. gick honom sten 1934 börjäde i” Under . ningskampanj för att förbätt” ra herrarnas klädvanor, Den- na gemensamma”. fabrikanter och detaljister sökte genom en enhetlig linje ' få fram en mer korrekt kläd- sel, allt för att råda bot mot den dekadans och vårdslöshet, ” det senaste världskriget. En ungdomen, säger textiltldskrif. ten Manufakturisten, DEN DISKRET ”Ipplysande Propagandar, riktades direkt til den mogne mannen, Men här inträffade det märkliga — det blev 1 första hand ungdo- Men, som inspirerades att ”klä Ivy League; blev college-ung- domens stil, deh ur den har nu senast "the naturel Iook» « den amerikanska varianten på engelsmännens och även vär Slim Line — - Uppstätt som mo. En Propaganda för korrektare a SÅ — Dagens 4 goda FÅd: mmm En vit blus, som ni mr vänt endast en gång, h kartske -blvit fitet solkig På kragen, medan den är ren för övrigt. "Tag helt en- kelt ett mjukt radergummi och sudda lätt på kragen — blusea blir genast fräsch igen, + USA en "annons. och upplys- 7” via amerikansk ungdom” inspi- aktion av som uppstått under och efter '. - "tendens, som också satt sina ' spår hos oss, speciellt bland "vissa olikheter, då "ungdomen . uppfattning om kläder, Man - > kan emellertid tro att denna sig bättre”, Det "började j med . att Ivy Look och sedermera ' "det för både man och yngling, "olja till pannan ' : —— Morgondagens rä LUNCH: Potatis med korv. MIDDAG: Lamkotletter ... med krås; ne pelsinfromage. SOM stil i | hörrkläder: blev således ratioher, till det internationella " herrmodet! " Ungdomarna”: vil »klä sig manligare och den vuxt' -. he mannen vill klä sig unge sä ov ”domligare,'De har såmsats or . vitlöksalt ””. - ett. gemensamt . modé, en'ge.l 1 pit djuptryst p pommes frites "mensam stil för både far och SS ananasskivor hötbär | ” son. a Fonivän En" stekpanna Ppenslas med DENNA UTVECKLING har . olja, När den är så varm att . den ryker, läggs de lätt bul » tade kotletterna i i och bryns 3 : Amin. på” var sida, Kryddas | "De tas upp och. ananasbitarna H bryns någon mirut i det reste- -; fande”, fettet. Kotletterna för- ed 'små krås, som 'man. lipper till av vitt styvt papper och fäster med tejp el. Bummisnodd, > Pommes. frites mottagits 'med stor tillfreds ställelse i USA. Så väntas” ven bli fallet här i landet; ”och : man kan redan märka en viss "Nkriktning som är: för alla parter fördelaktig, Självfallet kommer det alltid 'att- finnas i varje land har. sin speciella nya ' tendens 'rent ' pricipiellt : skall bH inspirerande, så att' "ungdomen intresserar 'sig för' en manligare, mera , stilfun klädsel och den mogne man- nen för att klä sig ungdomligt. | och - allt - -läggs' på ' varmt fat. Ananas plus körs- . bär: träs' å tandpetare och sticks ned 'i'var kotlett, på ". Potatismos och korv I pkt Jello ” 1 dl vatten. cs oc : 3 dl apelsinsaft » ret " (av pressade apelsiner): - . muskot, ca 1 /5 av muskotnö "ten kan man riva i. Vispa I el: . 2 äggvitor hårt, vänd dem ner' Åt moset, "krydda ytterligare med. nägra nymalda Peppar- ”korn' och ett par msk grädde. : 3- dl tjock grädde socker efter smak' > Lös-”pulvret .i hett "vatten, tillsätt apelsinsaften och "Jat blandningen 'halvstelna. Vispa " grädden med socker och blan- ;da ned den i geléblandningen, . Häll den i enx' form att stelna 7 och stjälp den, Garnera” med. apelinbitar.” Lammkottertör med kräs 1 (4—5 pers) 6—S3 lammkotietter salt, peppar djupt - till” sinnes, : "han: trodde sig Vara ett geni, särskilt när han lyc- kades få in en historia i en Jön- köpingstidning, Efter vad han själv berättade för undertecknad såg han underliga, syner. och : en inre - röst uppmanade honom ständigt att skri. va: en stör roman: som skulle för- ärdra världen, Han sålde sin lilla gård," lämnade hustrun "hälften av pengarna samt begav sig till Stock- holm, Ovan som han var trodde han då "att 'alla som bar bredbrättade svarta hattar var författare, och åt- skilliga - gjorde hans bekantskap för hattens skull "5, fre: I .”Vägen.' heter smal”- ber Fridegård om ett möte med Sör- land, - som han" kallar Johansson, följande: — Vad vill du innerst med din skrivning? Skriver du bara för att bli berömd? >— Jag har ju sagt dig att I mira böcker, . avslöjar : världspolitikens brottslighet. Jag beskriver de ove- tande offren för den. Men det är ju klart att jag blir berömd — så att säga på köpet, £;> > Johansson-Småland ” höll då att skriva på sin ”stora tidsrom: . Med sig till huvudstaden' hade han ett redan fullbordat. verk, ett dra- ma, som han lämnat in till Dra- matiska, teatern. Fridegård frågar: — Det var sant, hur. gick det med ditt drama? — Dramatens bedöma- re sade att han aldrig läst maken till drama. Bo Bergman vär 'saki kunnig bedömare för Dramaten då: Han hade skrivit på en lapp:, ”Har och" hjältebragder, utförda av en svensk skogshuggare. Småland trod- de nog själv att han skrivit histo- rien så, och Ferlin slutar föregåen- de vers med: var du väl en av dem. Bröstsjuk, var han men ville inte lyda vännernas råd .att resa hem, Nej, han gav inte upp hoppet att bli en stor diktare. Sin ”stora ro- man” gjorde han ändringar i och lät den på nytt: vandra omkring hos förläggarna, men med samma resultat som förut. Hur vår stackars vän kunde klara livhanken under de år han höll till i huvudstaden, är oförklarligt, Litet var bidrog vi väl med en :slant, men det förslog inte. långt. Han blev grubblande, men han hängav sig inte åt sprit, som är så vanligt, Han berättade en gång att hans far hade supit ihjäl sig och att han lovat sin mor att med honom skulle det inte gå samma väg, dch" han ' höll ord i detta fall-liksom med klockan! Hur han än svalt så hade. han sin kära klocka kvart, «csr " Men till" slut höll inte Kroppen längre, han blev dödssjuk och sän- des till :sin "hemort.”Jan' Fridegård berättar. om, hans slut. Han hade träffat. en person från hans hem- söcken som berättade att han dött itb vet d kur? "han tänkte och k nde mot slutet? ”"' ”— Nej han sa knäppast ett "ord. Bära ”blängde och teg. Ungefär så aldrig läst maken”, och dettog Små- att han var förmer än andra fast land som beröm. hav gjort av med allt han ägde. Så gick tiden. Johansson-Srnåland -— På sitt sätt kanske han var för- skrev” kapitel på kapitel "av ' sin | mer. Du" vet: inte. hur. det gick roman. Kassan krympte ihop, där- | med luntorria han skrev? ' . till hjälpt av en del snyltare på | .— Nej, dom slängdes väl bort el- kaféet, men han var på gott hu- ler” också ligger dom kvar. vå. nå- mör, såg bara fram mot den dag |gon fattigstugevind, då hans namn skulle sättas med] - Jan Fridegård skrev ett äremin- stora bokstäver i tidningarnas lit. [ne över ”Småland” i sin roman, Här teraturnotiser. Manuskriptet blev |ett Ktet utdrag: ”Broder Sörland, omfångsrikt, och en dag frågade | jag vet inte varför jag, Frid':så ”Om - man talar om rosmartyrer . na en var i de. Med den starka ökning av antalet mo- torfordon kan det både ur trivsel och trafiksäkerhetssynpunkt knap- past vara försvarligt om semester- publiken är på resa under samma tre veckor. Svårigheten att på bil- färjorna tillgodose transportbehovet av motorfordon på väg från och till kontinenten är redan nu betydande, Då denna ' trafik kraftigt ökas för varje år, framstår "en spridning av semestertiden "som" ett. av. de mest radikala medlen att ökå dessa trans. portled rs kapacitet. "Storm: bldsteiav: tak” på. teater: (WEN OT Reuter). : ” Avsevärda skador: anställdes” av den "fruktansvärda ' storm som på tisdagen drog fram över : Österrike med "vindhastigheter på upp fil 50 meter I sekunden, . > + I Bregenz, Voralberg, < blåste det : två och "ett. halvt, ton" tunga > taket på stadens teater av och landade på taket till ett. annat hus. I Dornbirn blåste tusentals fönsterrutor sönder, i Tyrolen slets träd: upp med röt- terra och många hus blev av mbd sina tak, Ingenjörstrupper tillkal- lades för att reparera de värsta ska- dorna.. : ' I västra Österrike förde stormen snö med sig. Arlbergpasset fylldes | - med höga drivor som omöjliggjorde | ' all trafik. Årets första lavinoffer blev två skidåkare i Tyrolen som överraskades av ett snöskred på en bergsrygg..s.- > : "H-årig licka kyrko | organist.” Evangeliska kyrkorådet, Västtysk- lands högsta kyrkliga myndighet, har : utnämnt -11-åriga skolflickan Elisabeth Otto till första kyrkoor- ganist.i' kommunen Delkenheim i Franken; Lilla Elisabeth får en för tyska förhållanden": fantastisk lön, hela 7 mark, 8.50 kronor, per timme. Kommunen har 1.100 invånare, som valt flickan till det ansvarsfyllda jobbet med mer än 80 procent av valmännens röster, Hon är Tysk- lands yngsta ' kyrkoorganist och möjligen också - next i yrket i Europa. smal”) efter så lång tid framkallar din skugga när det å är så svårt att ge'den liv. 7 På något sätt var din ande stark, annars hade den inte hållit ut till finalen; det bitt- ra slutet. Den "hade: valt”tel in- strument att spela På, där” låg det, Din träskodans nådde aldrig de sa- lar där öden avgöres ..; Tjugonio kronor fick du ihop. på ditt: för. fattarskap. Det.var inte så dåligt. En sak önskar jag att du fått upp- leva. Mognaden som säger att alt som hänt, ont eller gott; var län. kar i'en livskedja, Att det djupast inn> finns varken ont eller gott, endast mening, som till sist visar sig i hela 'sin klarhet. Sist att kunna och få: känna tacksamhet för att få tala. något av deras språk som lever tungt ' och - dör tyst —" som inte själva kan : göra sig . hörda i tidens helvetesorkester.. ”Nu vilar du gamle Småland om ock. i en fattiggrav, '. jaj din väldiga tidsroman = + blev det aldrig någonting av. : aj”, >". Ivar Lo-Johansson: — Hur kallar sig Fridegård i i ”Nägen heter så |”Litteräre Småland”: Tr « Nils Berggren. sr ni glömde" att fråga om .. kom det som ett piskrapp från Ma-- rilyn: -. . LAR -'— Åhå, det glömde jag visst int men jag :tog för givet att ni i är gravid! även med de mest hårdkokta ame- rikanska journaliste; frågade honom: — Vad är det nu ör Skillnad mellan ” edra båda” kammaroperor, . The Turn” of'the Scrow. och Then Rape of Lucretia? nordiska folk att för: sinsemellan, ske" Tidende - tandläkaren under några rige, + SN — Nu är det att det svensk; är ”aj” i stället för vårt kära dans-: ka ”av”, i ningen hörde Patienterna ropa "aj sorts". glädjeskri, : vänligt och tog nya Men så en vacker patient fick en skogsarbetare, 'som såg ut direkt som en Albert Eng- ström-teckning, villfarelsen, handen: på blixtrande ö ögon: — När jag 'säger I ltammefan aj = : fanskjäjel : vi Så slutar Nils Ferlin sin dikt om Nell världens: klo gav honom od. inte följde,” Boda: fram ett nummer' av hans tidning or och fräste: . 7 N I Hur, kan ni då skriva. ratt min. "villa är röd i stället för gul? — och utan att vänta på svar, fyrade hon av en, trumeld av. frågor:: Ar ni gift eller skild eller bådadera? Fur blev ni' gift? Vem var det," so) antog den andres religion? a — Det "här är ju saker, som: ju - inte angår' någon: människa,' sade' . Innan: Hyams hann tala: färdigt, Slutsjunget på Capri. Mario Lanilli har under de senäste ” fem åren haft en inbringande föd- krok på Capri. Den 32-årige italie- naren är: utrustad med dels 'en smäktande röst, dels ett mycket för- Rö delaktigt utseende. Hotellvärdarna på den berömda turistön har därför haft honom anställd för att- enligt anvisningar utföra serenader utan- för fönstren till de rum där: rika damer bland bhotellgästerna” bott. —- Men nu är det slutsjunget för Ma- ,. rio. Polisen har tagit hand om den sjungande ' charmören och. satt ho= nom i kurran för att han inte be- talt -ådömt underhåll . till sina. 218, utomäktenskapliga barn, - ” Frågviöa intervjuare ä är nog bland det svåraste; som finns för berömd= ,: heterna här i världen. Den engels- ke kompositören" Benjamin Britten. Elen emellertid + kunna'- handska: . En av dessa — Tja; svarade, Britten, man kan väl säga att både titlarna och hand-=" "Jo men jag "menar "musiken, Vad är det för skillnad mellan mu- ” siken i i de båda operorna? : - Det ä är égentligen i inte så svårt att svara på. Noternå är precis de- samma — de kommer bara” i Nte olika ordning. ; Några fler. frågor blev” "det An "Sk hemligt val. j fr Bulgarien var: det - nu. senast man hade parlamentsval med så där 99,9 procent av röstetalet "för den .Jenda rätta ' ”fronten”. må vara osagt från vilket äv öst-' ' I blocksländerna den här valhisterien härstammar. De gick så till att var- je röstande fick 'ett' förseglat ' val= kuvert, som ”han' bara” hade att stoppa i valurnan,' En, väljare var emellertid så nyfiken att han inta kunde låta bli att öppna:kuvertet, I Vad tar: ni er till?" utbrast funktionären vid urnan; Öppnar nå '. valkuvertet?.”"....c. SS "Ja, jag. skulle” ju gärna vilja se 'efter vem det ä är jag röstar på... " +— Men vet ni då inte, röt funk? tionären ilsket förebrående; att vi har hemlig röstning här i | landet? — "men det' Han: menade aj”, "Det är inte alltid så lätt för ' Os stå våra ' språk I en artikel i Berlings Leif Pandure att. han. år. var F verksam i i Sve- ju så, skriver han, a uttrycket försmärta" När jag därför mitt i borr- >» trodde: jag att det :var" "någon så jag nickade tag med” borrén? dag då'jag som blev jag tagen ur” Han -slog :-borren "ur : mig och skrek med » » så "menar jag : a i helsicke; I Orgalen till "att kun "Salomos kaste" man var att "hade 'så aa :hustr råd berättar, den: danske : : Vas ms ens
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.