, H ringen: LAHOLMS T TIDNING. Skånsk Pp > TANKEN PA POTATIS- BRÄNNERI i Genevad har som bekant' fått ett mycket blandat : möttagande, Mest kyliga har kommentarerna varit ifrån, där de skånska stärkel- sepotatisodlarna fruktat: kön- kurrens. Man har använt mån- ” ga motiveringar för att hindra halländsk odling” av 'stärkelse- potatis, och." att »jordbruks- nämndens . :. ävstyrgarde. av bränneriprojektet :- i: Genevad inspirerats av skånska intres- tvivla på. ra - - '. MOTIVERINGEN att 'Halr : sen behöver man. -Enappart, ss < land inte tillhör ”de'orhråden : som' skall "anses som 'traditio- nellt fabrikspotatisodlande” och - därför inte bör komma ifråga för "odling av "stärkelsepotatis, heller. i ' framtiden, förefaller minst sagt; kufisk.:. Den tar ingen. hänsyn till södra. Hal- landsslämplighet för: denna'od- ling: utan måste helt bygga 'på, att man:i 'de ”traditionella” ' områdena; vill' bekålla' den re-' lativt lönande och ' framför allt säkra, stärkelsepotatisodlingen”. Nl för sig själva, .' FRINK ARE MOT BAKGRUND HÄRAV - «DEN 1 1 JANUARI 1958 söder-' IT= ötatislogik måste föreståndarens, för Uge- rups]., försöksgård, agronom, Gunnar Petersson, föredrag "i Kristianstad i onsdags ha väckt mycket” blandade känslor hos de talrikt , församlade fabriks- - potatisodlarna... vs + Han talade om erfarenheter från skånskt sandjordbruix” och påpekade, att bränneriernas och "stärkelsefabrikernas koncertrå- X tion till sandjordsdistrikten hat - medfört speciella problem” . potatisodlingen. ::—' Den intensiva odlingen potatisål. Det' är därför av > utomordentligt intresse med " tillräckligt . ombyte . i. växt- "följden, och en utbredning av 2 ' fabrikspotatisodlingen på ett "större : distrikt. : skulle vara önskvärd. : - Man känner alltså: dessa fa- rör och man vill ha större o lingsdistrikt, ” men” man” "vägrar » "att äcceptera: fabrikspotatisod- ling i Halland; därför att detta distrikt inte är "traditionellt"; Var finns logiken i detta reso- . nemang? ” —, Föröldraföredömen > -— : T : Josef, 'och Maria hade väl in- ie. mycket ; att' komma ' med i "yttre avseende — enkelt' hant- verkarfolk utan några bokliga kryta med, 'De landet; två alldagliga arbetsmyror” i. mänsklighetens väldiga” myrstac] Men de ägde framför allt två egenskaper "som gör: dem/till föräldr fö edömen " tiderni ige.l? > nöm. 1 Bl en De: älskåde :Herre "gårdar, : Därmed. menar. » jag någon- ting . vida .x mer. än att: de var - trågna kyrkogångare,. Det är, ju, ” Jångt: "ifrån. någon: garanti: för "/att man är ett: heligt föredöme: :Nej, de längtade efter att få möta. "levande "Gud. högtiden ':—"-trettör' på dålig, väg = var, mer i ä Vvanemässig . ceremoni; De:sti de upp tillsammans under van äkert. till de |... De mitt-i' all elegansen,' d : vackra vi skola B& I Våra fötter fingo träda i i dina portar, Jerusalem: ” växa upp”. bland ”reli iösa” ee tare; som Spände en himmel ö ga om "Herrens" gårdar. mötet med .den levande Guden, :De ha så. många, andrä”' viktigare” ”öch med. Men så blir: också dera hem : Jupptaga ett. belopp på. 2172 kr. "har nämligen ökat faran för | angrepp av potatiskräfta och |" Båstad. S Från häradsrätten. Vid "sammanträde med Södra oÅ Honoré Daumter: [i Karikatyrens. Michelangelo. I d Asbo.: Bjäre häradsrätt i blev den häktade vejbystrands- bon, som »förra sommaren bl. a. utförde .en stö'd ur en badandes kläder förklärad |'straffri enligt 5'kp:5 par, 1 strafflagen. Atalet gällde stöld, grov stöld och ratt- onykterhet.: Sistnämnda ' - bestred den åtalade och trodde att gprit- lukten; berodde" på hans rakvat- ten. >» En, fra från Båstad som ' stod åtalad ' för. oaktsamhet i trafik frikändes Hon hade. vid möte pat mot:en personbil, ' "En «hemmansägare ' från Väst Kärup fick böta 300. kr för å att i deklaration ra utiderlåtenhet : ONEKLIGEN SANT a oa "Howard Hughes, 'som enligt tid- skriften: Fortuné är en av Ameri- kas tio" rikaste. män, fick höra att det skulle :kosta 12 milj. dollar att fixa upp hans RKO-studios, Var- på mr Hughes utbrast: 12 "miljoner! Begriper .ni inte att det är en li- ten förmögenhet! = Fi om "ik.n SS barnungar Fudstjänsten, eftersom . dessa ingenting. begri- per, "ska: inte vara så säkra. Barnet TN upplever ” rummet;' andakten. "Vem är så förnumstig I 2 tt han "vågar. de- kretera, Guds. ande. inte sitt verk. docka” Uppföstrare: De" erinrar oss 'öm "Luthers, sköna ord: ”En- vari. husfader;' är biskop i sitt hus,” och hans hustru' är biskop: innader GS vi "måste se till att vi ger vå- ra barn” "religionens ”jag ger dig Mi :har-tagit 'de första st nytt års” okända Föräldra! öredömena - J osef och Maria vill: "bli: våra” ” ögonfästen. manack:; eller en spegel på en , oljemålad köksvägg,' vilket - ju är rätt vanligt, ser man efter bara ett. halvär en stor skill. nad "mellan väggytan bakom spegeln och" den övriga vägg: ' målningen, ” Det är. linoljan i färgen som har en påtaglig . tendens att gulna, och..det blir. tydliga fläckar där almanac- kan eler. spegeln har suttit, Men är köket Jatexmälat, blir det inga, sådana kulörskillna- .. der påpekar -: tidskrifter MFärg Om man hänger u upp en allt och. Fernissa. Inte bns' efter = 3—4 är kan man i de flesta. fan skönja var: spegeln har ”. suttit. 4 or ? 4 DET "AR. BARA via dessä- speciella" kulörer, ., t. Lex. smye. |: » ket ljust' blåvita sådana; som: - man kan finna en tendens till 7 - färgförändring; som dock. en« dast uppgår till tion- eller- Al gondelen av: oljefärgens fö . ändring, "Skillnaden är också den att oljefärgen gulnar. kom spegeln och i mörka : kaler överhuvudtaget, medan latexfärgerna gulnar endast på « ställen ; där de: ”utsättes. t kraftig belysning, och. då "som sagt I mycket Tinga grad: DAGENS GODBIT ' Härlig - godbit 2 sellerirötter,- 4. 1.tärnings-. buljong, 1 lök, 1 kvist persil nNymalda pepparkorn. . Skala rötterna, skiva dem: tunt. .. Koka . upp : buljongen. . Skiva löken och lägg 1 rötter- na och övriga ingredienser, ' Koka 10-12: min; eller tills skivorna' känns genomkokta, utan”. att de faller sönder, Ta . upp 'dem,. lät dem. rinna .'av (spara spadet till en Soppa). : Strimla: dem så fint det, gär och häll över följande sås me. dan strimlorna är varma: 1 —— Samla alla misslyckade kakor då ni bakar och an- vänd dem stället för strö- bröd och socker då ni gör äppelkaka nästa gång. Lägg kaksmulorna i botten och ett lager överst. . Ja, 2 lagerblad, 34 tsk salt, 4 . : stekt kött och fisk. td 'dragonvinäger, 2 äl "olja, Ye tsk salt, 3: nymalda Ppeppäl >» korn.” Låt - selleristrimlorna | » kallna, i denna marinad, Strax. - innan de läggs upp på fräscha” . salladsblad häll av marinaden (använd den till sallader) och” - servera salladen kall. Fin til - Skånsk korvkaka - (4-—5 pers).” > 2 hg oxlever ss 2 kkp korngryn > + . - 1 hg fett fläsk fora M kkp sirap ne 1 tsk sam I tsk salt , - ” Koka Korngrynen mjuka till-. - sammans "med" fläskskivan. Blötlägg levern en stund och . förväll den, UMal levern -till- sammans med "fläsket ' och blanda ner det i korngrynen. Tillsätt sirapen och kryddorna ' samt de sköljda russinen, Häl smeten i smord och brödbe.'' stödd form och grädda i me. e delvarm ugn ca. 45: min, ill -- jongtärning, Vill man ha sop- +; "Pan. litet : kraftigare. gär. det ' "na i soppan också. ot : vinbärsgels enter LUNCH: Skånsk korvkaka, LONOH: . Redd buljong, mn ;”Gräddrynda bananer, oa i Redd I buljong i t > AI 1: stark hönsbulj ng, 2 msk :smör, eller margarin, 3 - msk mjöl, salt, : vitpeppar, öprika . — strimlor av färsk id: -eller grön paprika enter finskuren purjo. : : Koka av skrovet! och. koka! ihop buljongen så att' den blir. stark. sila buljongen, Rör ut mjölet i "itet vatten och slå 7 i redningen, tillsätt. en smör- ' lick och, lät soppan koka” några minuter. Smaksätt och "lägg strax före .Serveringen i ”garnityret; Önskas soppan fi- nare kan- "litet sherry . eller - madeira” fillsättas och om bul . jongen inte är så stark, kän den; bättras på genom en bul- : bra.att ta litet av köttrester. a Gräddfyllda bananer +." "+ (3 pers)... «vn ' ” Skala 3 stora, fina bananer, klyv dem På längden och ord- na dem prydligt på ett fat. - Bred över ett tunt lager röd "jordgubBbs-' ylt; "Vispa 124 a tjock grädde till” härt skum och spritsa den på" "bananhalvorna. i Garnera "med nägra vindru. vor, eller” djupfrysta bär, Äl Servera anrättningen kan, & en smal väg med sin bil skra- ' det heliga ” För, ett och ett "hålvt sekel. "sedan! föddes i Marseille 'en av, alla tiders största" konstnärer, : Honoré 'Dau- mir. Som målare varin han Aldrig uppskåttniäg”. under "sin : ”lévnad; murten öch bredden i hans ' ,visio- nära "tavlor chockerade samtiden som var: van vid ; slickad .aka- demisk” stil”och, hö avande,. ofta sikte - han standander 3 gärnin; reporter, ja; kande , . ,goda: : Med ön besäva i kens : glupska nyfikenh stadslivet jakttog och inre gåtfulla” Paris: Snart visste han allt em stadens to pografi” och” atmosfär, öm hur: hus- - li var store skrivande samtida. med sam- ma förnamn; Honoré de ”Balzge, så var Daurfiler" lyckli tl lottad; efter yresgäst söm” är skyldig hyra för tre kvartal. komlig för alla. Förutom begåvning eller fallenhet krävs ihärdighet, ja, istadighet, Daumier var både begå- "vad till övermått och jstadig som en åsna. En av hans många beund- rare, poeten Théodore. de Bauville, förklarade. att . Daumier' ”såg och iakttog människor utan ait låta sig »bekymras « av ovidkommande kilt NN de :en självtilli [ sin tids "tecknande krönikör”, an- rnärkte" de. Bauvjlle. eri krönikör av räng är, av större. vikt” att vara 2 Fobjöktv fattige lardsortsbajken Nej; varven för sina många ärenden ute på "stä'n, grep han' varje 'chäns” att slinka. inpå. Louvren och: på egen händ teckna av;'de många antika d skulpturerna, Brådskan . tvang -ho- nom till en viss; snabbhet; men den läraktige ' ynglingen £ hann . - dock .|uppöva förmågan i att se de stora -|förmerna .och de. mäktiga gesterna de antika skapelserna, vilka han sedermera skulle ”ironisera : på : ett ofta kallblodigt sätt. Aldrig pruta- 'de han dock av på kravet att åter- ge figurerna exakt.- Tack vare sitt goda n minne blev | Doumier förhållandevis snart redo il att:ge: sig i kast med typer i folk- vimlet: och lyckades också över all förväntan "väl. -, Han var snabb i vändningarna och kunde fånga. det karakteristislra "hos 'en människa i ögonblicket. Han behövde inte .poc- ka på att” (modellerna intog poser dT ronet”;" "2, > Lördagen: den: 117 januari, 1958”. korlkatyr kallats man kalla Michel sens Daumi Från ör uar undanskymd Hälgaresha spelat en efter ulirevolutione faktor at räkna me Den blev ett politi; som spegling av Opposition m t makthavande, Tidningarna bot gick en ansiktslyftning, Från att ha varit torra" officiella bulletiner blev | ' de spännande, ständigt återspeg- lande aktualiter från skilda områ- yrens s Michelangelo. har han och med samma rätt, bö: angela renässan- d i Frankrike: skt instrument ran den, slagkraftigt” redigerade, fräna och snärtiga, En verklig nyhet var den flitiga användningen av bilden. Litografitekniken, Som. tppfangs redan '. på: 1790-talet, börjace nu göra sig gällande i tidni garna, En|. av de modernt inriktade 'tAzings- männen var Charles Philippe. n, com kort efter julirevolutionen startade l- veckotidningen — ”Charivari”, Ti medarbetare valde han många av tidens ledande intellektuella; bland de. många illustratörerna märktes Gavarni, Doré, (den senare fu känd för- sina sublima illustrationer till bl a Bibeln, Mänchausen, Dante, Don : Quizote ' och Rabelais), men framför allt Honoré Daumier. Tid- ningen väckte enormt "uppseende, då den förde en skoningslös kamp mot den maktägande, penningstin- na borgerligheten; dryghet, upp- blåsthet . och "social ansvarslöshet hå örjade pressen|2 teten malign SAGT 'och: "SKR I VE: T Den stora helg- och vilopausern "är ru över och ået hetsiga var=- . Sagsjäktet ligger: redan i-luften, vilket bl a framgår / äv att luf=. ten'£ n är: den som har mest: . bråttom, När man just åferkom=" mit från landet till star för att: söka lä, så finner man. bära att” man: bytt ut den stadiga : "blåsten i byn met gen byiga blåsten I stan uch det är . verkligen hug= , get som stucket, örargligare "när hatten blåser -av-en i stan, där så-många ser på, Har ni märkt hur glada män= ser av en hatt, som inte är deras ; egen? Människor med buttra, tvä= ra ansikten, som inte 'krusats av "ett leende sedan deras svärmor bröt armen, blir plötsligt genom=". lysta :av en inre lycka, som om" Få. en mening. med livet, a (Fello i Expr. . en herre som Iyckats ta sig ut ge. non en femton centimeter bred glugg. Ägare av vissa europeiska. « Srestalione tycker dock inte. den är så märklig. 'Mor= des och bekä d med skarpögd intelligens. Hos Daumier kan vi i 4.000 litografier och över 1.000 trägravyrer, varav en stor del publicerades i Philippons blad, följa poleon III:s fall, då den av Daumier efterlängtade republiken äntligen utropades, ia - ”Bläddra igenom Daumiers verk och ni får se defilera framför era ögon,' i' hela sin fantastiska och gripande realitet, allt som en stor- stad rymmer av levande vidunder- ligheter, skriver ' Baudelaire i av av sina konstkritiska. .uppsaiser. Allt som den innesluter av skräck- injagande, .. groteska, > sorgliga och jöfiga skatter, det Känner Daumier okumentära, tönehålle et och tiden från Karl X:s dagar till Na-|- far från Skövde håde en gång en ' » bil som var så liten att har måste sa sig in under ratten. .- ; . (Red Top. iD Ingemar-Eiskine. Å Mässan "21 febr. GÖTEBORG. (TT) ' EM-matchen :' i boxning Erskine—Ingemar ;' .. Johansson "kommer att gå i Mässhallen i ”Göteborg' den .21' februari, "upp-" det fö: aldrig” den konstnärliga | Men -Daumier : är ingen! nidtecknare; "ingen .”smädare + s för | smädandets-ege: skull, han är inte: i avsaknad äv kärlek; För sin karis kätyr av kuhg Louis-Philippe, ”Pä- vilken framträdde. som” ett 7 | präktigt - föredöme för alla nitiska å | borgare” "och. som innehade en pri- vatförmögenhet = . på... 100 : miljoner frånes,” fick Dättmier tre "månaders fängelse”, men, trots: dén ohygg- liga driften, fanns' ändå alltid: hos denne korstnär ett slags försonande svaghet. Daumier var inte elak! Del. betryckta och fattiga hade i:honora alltid en varm vän. Däremot hem- föll han aldrig till någon missriktad kult av just den fattiga klassen; Daumier var långtfrån blind för att massan Heds' av primitiva lidelser, av ' besi löst "och>or di hat, oavsett om denna massa består av fattiga eller rika, av konservati- | va eller radikala, ” Iyser' redaktör "Edwin Ahlqvist. Matchen; har måst" flyttas .'en vecka på grund av att. en möbel- utställning ; i.” mässans .B-hall kolliderar med. den tidigare; fast: städa dagen den 14 februaril.” ' Olle Bengtsson möter vid sam- ma tillfälle den engelske : -topp-' löje, en' insikt i människonaturens ir väven” Lindskog": klar:för Sverige. i 1 STOCKHOLM (TT). : = Fotbollsförbundet meddelade Do på torsdagskvällen att dess,sek=.. reterare Holger Bergérus under dagen förhandlat med den ita- Tlienska klubben Udinese, och att ”Daumier var republikan - av för seln”," sade Théodore de Bauvil ”det var republikens it ran an» dades. Han kom” från 'folåst och älskade folket”. Sant är i als hän- delser att Daumier inte endaxt var en samvetsgrann och vaken jaktta- gare av livet mitt. ibland oss atan i högsta grad en man med utpräg- som han "befann "sig i bä sedan i ännu högre grad än nu "ett eldo- sado för den:som "har en. outsinlig ust att studera. människor. "Vägen till att teckna skilda män riskotyper med kologisk obåer- efter ;.k motsats till många så ' kallade ' all- varligt syftande konstnärer var det honom omöjligt att dölja en bris- tande kunnighet! eller: bluffa med ”| falska tricks.. Kort" sagt, Daumier var som klippt och skuren till att bli ti knäre. Det blev han ratidn. och sannfärdighet är. inte också — och därtill den mest ge- ätt och tyvärr. heller. inte fram" niale; som - världen hittills skådat; Illad rättfärdighetslidelse. Hans enk=' la, redbara' hjärta var, ateist som han var, religiöst, sant och ädelt. Det var inte en tillfällighet att just daren av La. Mancha” fann han det bästa hos människan, godheten och enfaldert i i lycklig före ning vör att Don Quizote hörde till hans' eviga. |" följeslagare; hos den ” ”sorglige rid- |. |. Bengt Lindsko$ nu är definitivt . ” I klar för Sveriges VM-lag i fot= i boll. Lindskog är den femte av . Tr |. de "italienska prospelarna som. blivit "klar för. medverkan svenska, VM-laget ... . — Maken til "> efter! VIMSE L| ys räcknet, ska man ieta ”Det är: bara det-'att de är myc= VS något plötsligt återgivit dem tron . . Nyligen ”stod det & tidningen" om "niskor blir, sär det plötsligt blås? sö talka byxxörna för att kunna ha=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.