ve NR og EN Måndagen den 13'Januari 1958 27 ov oc LAHOLMS "TIDNING" ”: ” turer, TZ NEJ, GRABBARNA I VATTNET är inte vinterbådare, De som sommarens badvatten erbjöd ++» De två pojkarna och många, : 462 -simborgate i .södra:Halland es Ne Kirunagästér. höjde statistiken valde : de, ljummare tempera- . många andra: svenskar av olika åldrar hjälpte landet att hemföra segern i 1957. års -simborgariand: kamp mellan de nordiska länderna. 'De sta dasimningar föreligger just nu, Av - Främjande framgår, . . Halland ' har : ryckt upp sig ', ordentligt sedan sist. 1956 orka- de vi med. 2,194 simborgarpröv. I fjol hade siffran rusat i höjden — ändå upp till 3,241. En verk. |: "ligt flott ökning, som länets' 45] >". "simborgarklubbar, : | . nöjda med. Därmed' inte ' sagt, "att antalet simborgare inte yt- bör , vara tällni; tistiska uppgifterna om sommarens från Riksför S Tvåmansope "Musiksällskapet i La ge södra Hallands mn + > att kom man p " mMaånsoperor, man bjöd -— -. 1 modern miljö — gav så "> Ning av god klass. . Det goda betyget blir än -bätt. re, när det riktas till de medver- kande. Naturligtvis vill det myc- ket konst till och inspirerat spel från de agerandes sida för att ge lägges till en Scen, som” är ope. rans fjärran. Stina-Britta Melan- der och Knut Erman kunde kon- sten och hade Inspirationen — framträd. i samrealsh aula blev en Publiksuccé, s "Till typiskt. 1700-tat försattes Publiken i den första miniatyrope- ran -— G. Pergolesis komiska ”La Serva Padrona”, Som i "mänga andra 1700-talsverk i genren är styckets huvudperson ' en enkel tjänsteflicka, som i sin lst är Ppropagan- att södra Hallands. siffror ligger "riktigt bra till. : RON för Si dubbelt. ko .« Hon. är z P aeve, uppfostrad av den rike borgaren, och för att säkra sin framtid drömmer tjänsteflickan" Serpina terligare kan ökas nu till som- . maren; då man kommer att kö- ra på för fullt i länets simsko- lor" och andra arrangörsklub- LAHOLMS FOLKSKO- . LOR BÄST I SYD. -: HALLAND; - "Av, de 45 halländska arrangö- rerna "finns nio i södra delen av landskapet. Vi sydhallännin- gar. har i någon mån bättrat på vår" statistik- genom -”import”. "25 av våra simborgare är näm- ligen ' mantalsskrivna i. Kiruna "men passade på att. avlägga si- na 'simborgarprov under som! |: marvistelsen på kolonien i Mell- ländska föreningarna korat 462 simborgare sommaren 1957, 0 Folkskolorna : i . Laholm har sydhal | noggrant” inprickade" > | Sydbe lång period ger hållbara medel-|. ' Prov :i. sin liggare. Därefter " ening, 77. prov, Laholms lands- ; lyekats-. bäst — 'man har ett stort 'material att tillgå — och |2 fått skriva placerar sig arrangörerna så här: Mellbystrands badortsför- "Privatmeteorolög” från Mellby uträttar ett verkligt unikt arbete DEN 1 JANUARI i år blev: en bemärkelse kyrkan ohånsson i Mellby. Den dagen inledde h; södra Halland — hans arbete - efter dag fört noggranna väderlek Hr Johansson är inte den, som skapar något ståhej : kring sin amatörvetenskapliga > prestation — en prestation förresten, som ”proffsen” på området haft myc- ket nytta BW OT LT vill emellertid peka:på de utomordentliga värden, den johanssonska ' väderleksbokfö- ringen representerar — för det " sydhalländska Jordbruket bl. : & och för turistindustrien här nere, vo. Er "> I journalerna är hittills 49. år i) en "så tal-både vad gäller nederbörds- mängder och deras fördelning på nederbördsdagar, . temperaturer o. .väderlekstyperna under olika rsavsnitt. Här. rör det sig helt in 80 godkända enkelt om statistik, som inte ba- ra är' vetenskapligt ' tilgänglig — dess praktiska användbarhet är uppenbar, - Hr Johansson började sitt me- CC MAKKE 2 kommuns , skolstyrelse, . 72, Ränneslövs folkskola, 67, Ka. rups simskola, : 57,' Våxtorps imskola; 35, Hishults. simsh " Ia, 26, Kiruna stads barnkolo- ni i Mellbystrand, 25, och Ve- inge folkskolestyrelse, 23, . ' ns s Så - utanför Knäred Två "personbilar råkade vid middagstiden på lördagen ut för en" ganska, kraftig krock vid möte på vägen i närheten : av Putsered i Knäreds socken, . Inga personskador uppkom. / "Vägen vid olycksplatsen är "smal, och på lördagen uppstod där en del exträ trafikproblem genom ' det isiga väglaget.'och snövallar på båda sidor vägen. De båda bilarna möttes” i en skarp” kurva, och förarna hade trots den låga fart, de höll på sina ' fordon, 'inga chanser "att förhindra” krocken. ' Vid sam- " manstötningen. uppstod ' en -del plåtskador, ”och” den. ena bilen " fick en så pass kraftig törn, att den senare fick bogseras från platsen, fas TK . MORBROR: medi-->:Ös terar :" VEN över att man I går på Samreal- skolan ' uppförde en. opera, som VÄXELSAN- r förra '. uppmättes nederbördsmängden hette . Telefonen, : GEN dominerade givetvis, . 4 teorologiska arbete som uppgifts- lämnare till. Hydrografiska .by- rån — en institution, som hade inrättats 1907 för pndersökning- ar av'Sveriges färskvatten, Vil- helm Johansson var vid sina för- sta kontakter med denna byrå bara 18 år gammal, 'och det låg väl därför nära att tro på enbart kortvarigt samarbete. Att det tvärtom blev ett rekordlångt — kanske helt unikt — jobb med sifferstatistik, temperaturavläs- ningar och nederbördsnoteringar får sin förklaring i hr Johans- sons egen karakteristik av dessa arbetsuppgifter: — De har blivit en kär hobby för mig... ' - :. BADGÄSTERNA VISAR ". SIG INTRESSERADE .: ” Exakta ' nederbördssiffror. för Mellby-området har: hr Johans- son registrerat under de senaste 27 åren — så länge har han haft meteorologisk mätare. Det säger sig självt, att de många badgäs- ter, som årligen besöker Mellby- strand, "har stort: intresse för just dessa mätningar. — Hur brukar det vara med vädret så eller så dags på året? Regnar det mycket i slutet av juli? De frå- gor, man från badgästhåll -har att ställa till Mellbys egen ”vä- derlekstjänst” är legio. :v - s Hr Johansson gör inga förhas- tande utlåtanden, men efter nog- granna studier av de egna pro- tokollen kan han klar? utläsa, att början av juli månad är "varm och god i Mellbystrand.' Natur- ligtvis kan en sådan iakttagelse inte gälla varje år — hr Johans- sön ser på de 49 årens medeltal. Vem mer kan göra det? ST . "> 179 NEDEREÖRDSDAGAR " UNDER ÄRET SOM GICK ” - Till slut. publicerår vi en del siffror ur hr .Johanssons jourha- dag för kyrkovärden Vilhelm : Johansson an sitt femtionde år som ”privatpraktiserande” på detta område är unikt. Sedan nyårsdagen 1909 har han dag ivningar, noterat nederbördsmängd meteorolog i och ti - de berrä till 28,1 mm, och nederbördsda- garnas antal var 17. Största ne- derbördsmängden föll den 8 de- cember, då man fick 12,4 mm. Medeltalet per dag blir 0,9 mm. Decembers - middagstemperatur var i medeltal 1,9 värmegrader, Under år 1957 föll totalt 515,8 mm nederbörd — nederbördsda- garnas antal var 179, och stör- sta nederbördsmängden notera- des den 16 augusti, då Mellby begåvades med 25 mm.' regn. : I medeltal för 27 år skrives « nederbördssiffran till” 594,99 mm, och i medeltal har områ- det 175: nederbördsdagar per år.! — Rekord i antal neder- bördsdagar hade södra Halland Den sam- deorh, I, : . det året var 733,3 mm. turer” Genom dessa journalers tillkomst har södra Hallands slättbygd fått en meteorologisk , ” statistik, som knappast har sin like i motsv: d åd: No : : ”OBS” står det på flera stäl- len i hr Johanssons böcker, Vad man skall observera är någon o- vanlig iakttagelse, någon rekord- siffra eller liknande, ”OBS” står det bland annat för följande da- gar: den 7 januari 1932, den 6 december 1940, den 7 december 1940, den 22 december 1954 och den 8 december 1957. Samtliga dessa dagar, som i datumhänse- ende ligger mycket nära varand- ra har hr Johansson konstaterat ovanligt låga, barometerstånd — 723, 724; 724,.726 respektive 725. — Med dessa plock ur mängden siffror har, läsaren, ' hoppas vi, fått en hum om det ofantliga ar- bete, som uträttats och uträttas i all stillhet borta i Mellby. föreställningen glans, när den för-|' .f ken — samma glädje hade visst ra 'i Laholm | blev en stor publiksuccé holm går på i sina strävanden siksinnade publik gott utbyte . er kammarmusik och stor kör- å söndagen igen med — opera! skt På det djärva försöket — Längtar hem från - Guy Burgess, en av de gjorde världssensation TV-mannen, Michael tilflällen frågat om land. (London i dag) åerben då Engla genom att fly äter hem d, omtalar en brittis V- återvänt till London efter fyra må det V Sovj unio a [ Ingrams, berättar, att kontakt med britter på besök i Sovjet och att han vid flera de tror att han skulle accepteras I Eng- S . Loa + ovjet . båda brittiska diplomater som till Sovjet 1951, vill Sor Burgess söker Examen i folkskolorna fattades med mycket stort fallkelat - av relsen i H: har länge varit en intresse. Inte mindre än omkring 8.000 svar dessa var c:a 70 procent för ett Imstad givet att examen försvinner. den ”klädlyx”, som allt mer brett ut "sig bland barnen och man anser, att det vore :bättre med ' åhöraredagar. Vad säger man då i södra Halland om dessa spörsmål? Laholms Tidning stäl- ler frågan till' några överlärare, men dessa vill för sin del inte -| vara utan den lilla högtidsstund som "examen utgör. Jes H be om sin husbonde gom äkta man. Borgaren Uberto är ungkarl av gammal vana — inget lätt offer att få på knäna vid ett vigselal- tare, Tjänsteflickan tar ändå så småningom "hem spelet, även om hon är tvungen att blanda in en otroligt skäggig krigare i det bor. gerliga - lugnet. Stina-Britta Melander gör tjänsteflickan till en glittrande glad liten varelse, hennes säng smittar av sig, Käut Ermans borgare blir en kraftfull herre med barska tonfall — och vem tänkte sig att bakom den hiskelige krigarens . skäggprakt och beväpning fanns en kvinna -— Karin Erman. : i . I andra operan var handlingen modern[ ”Telefonen”-hör till de mindre verken i vår tids opera- litteratur — en miniatyr, som har lätt att gå-in Bakom den stär den kände kompositören Menouti, Det "främsta "argumentet förl examenis avskaffande har varit]. Examen skall skänka ' - glädje, : — Rent allmänt vill' jag no; säga, att ju mindre orten är ju mer måste. man: hålla på den tradition, som en examen inne- bär, hävdar överlärare Georg Persson i Laholm. Barnen tyc- ker att det är spännande och jag har en känsla av, att föräld- rarna i de allra flesta fall vill ha denna högtid, Vi lärare har hel- ler ingenting emot den. En examen i folkskolan skall vis- serligen vara ett redovisande av kunskaper men inte ett Pressan- de förhör. Både vi, målsmännen och barnen vill, att examen skall gå bra, att den skall skänka glädje och högtid. as ' — Talet om ”klädlyx” tror jag inte så mycket på, fortsätter hr Persson,' En ny klänning skall ju flickorna ha ändå, och att de får den till examen behöver ju inte - vara , något ' fel. Däremot tycker: jag det är märkligt, . att allt yngre flickor kommer extra- vagant ”hårfrisörbehandlade” — den lyxen kan man vara utan, » ;— Redan i våras diskuterade vi vid. gemensamt möte mellan skolstyrelsen och lärarekåren denna fråga, och vi kom då till det resultatet, att vi - kanske skulle kunna avkorta examen något, Den personliga kontakten mellan föräldrar och lärare blit mästaren till ”Helgonet I Beeker Street”. Handlingen 'smiter snabbt genom sånger i gungande vals- rytmer och effektfulla mellanspel, — Den lilla operan gladde publi. Stina-Britta Melander och Knut ju inte'så stor vid våra examina. Här har föräldramöten och kon- tinuerligt samråd mellan lärar- o, föräldrakategorierna en myc- ket stor uppgift att fylla, ” : Vi håller på gammal |: tradition. "0 vv Erman funnit i den, + ses on "För oss här i Laholms för laholmare ökade 25 öre "Av en sammanställning i Sociala Meddelanden framgår, ätt. timförtjänsten' för vuxna manliga industriarbetare inom den dyrortsgrupp, till vilken bl. 'a. Laholm hör, från mit- ten av .tredje kvartalet 1956 till mitten av tredje kvartalet 1957 stigit från i genomsnitt 4,11 kr. till-i genomsnitt 4,36 kr. (PRK-LT) 200 slag Fineli - för; literbutelj "Om ni kommer in på bolaget i Laholm nu i dagarna, får ni ”inté Iov att köpa den gamla litern. Den är slut — men tro inte att' den har tagit slut för att ni skall dricka mindre; Nej, det hela beror på en radikal omläggning av' distributionen, förklarar den. nye förestånda- ren för bolaget, hr Axel 'Al- brektssön, för . Laholms Tid- ing > Fram till jul hade vi hellitrar, men nu är dessa slut, och vi får inte | några nya från vin. och spritcentralen, Denna ' flasktyp såväl som halvlitern och :tredje- delen skall helt utgå och ersät- tas .med två andra flasktyper, -I den större på 75-cL-och den mindre på 37,5 cl. Därför köper |. vi inte upp tomma litersflaskor längre än"till. 1 februari, och så småningom kommer vi nog inte ler: — I-.december förra året att köpa halvlitrar och kvarters- flaskor. heller, förd Omfattande ar on i görningen på Laholms idrottsplats inför den kor nde säsongen. 7 "Det är stora saker i görningen på Laholms idrottsplats inför den komman: '- Främsta uppgiften gäller flyttandet av den nuvarande ' omklädnadspaviljongen, ön har a "" fått en placering, som inte är helt lyckad. Det har mer än en gång talats om at yta ”å till hörnet mot Linverket, men vid idrottsplatsstyrelsens sammanträde på fredagen eslöts at » söka flytta byggnaden till det nordöstra hörnet ; (mot Asklunds sägverl ). KO ; : sågs | n ' idrottsförbundets direktiv vara|- - "Vid sammanträdet utsågs brandchef Nils Fehne till ordfö- rande och - lagerchef — Harry Bengtsson till sekreterare och idrottsplatschef, > => soc er : De tre avgående ledamöterna Nils | Erik ' Hägerström, : Arne Karlsson ' och . Henry'. Svensson hyllades med ett tack, som togs till protokollet, >. >. = Den främsta "frågan var, omtalar Harry Bengtsson för La- holms - Tidring, . omklädnadspa- viljongens: flyttning. Denna' in- néhåller nu tre omklädnadsrum och anses på tok för liten, då man räknar med minst 170 trä- nande ungdomar per vecka. Ge- nom att flytta den ett hundratal meter bort i hörnan, där den till stor del kommer ligga utan- för område, kan en avsevärd till- byggnad sket: cv. CI re : — Vi hade i första hand]. A tänkt "oss en källare "under -hela den nuvarande byggnaden där såväl LIF som LFK kun- de" få var sitt materialrum. Genom tillbyggnaden kunde vi få ytterligare två omklädnads- - rum; som så innerligt väl be- hövs. Om vi finge materialrum "i källrarna kunde LIF:s gamla klubbstuga verkligen - bli vad den” egentligen är avsedd för — en samlingsplats för LIF- arna, — Detta är en privat fundering, påpekar. . Harry - Bengtsson, . - . +] denna flyttning bra mycket nöd- idrottsplatsens : nuvarande | Kö beten förbereds röttsplatsen i Kostnaden för flyttningen har vi beräknat till c:a 21.000 kr,: av vilket belopp vi erhåller 33' proc, i statsbidrag.” Vi anser ändigare än en ny läktare. och har därför beslutat skriva till Riksidrottsförbundet att bidraget till den nya läktaren får anstå ytterligare ett år. «so Coe " L. Hur har det gått med om- läggningen av löparebanorna? a '— De' skall. enligt Riks- > Nya löparbanor färdiga i'vår klara till + maj i år, och så . blir det också. Vi har lagt om dem helt med schaktning och nytt grus, och det enda som återstår är att lägga på kol- + Fotbollsplanen har ' vi inte gjort något åt ännu, först skall träningsplanen breddas 'så att den” kan användas för: serie- matcher. ! Utrymmet här är så pass stort att man' säkerligen kan lägga "två ordentliga trä- Folkskoläns examen: en tradition > som man slår vakt-om i vår bygd ganska omtvistad historia, I Halmstad. ha, man under hösten anordnat en omröstning bland föräldrar "och lsmån och ved. har målsmän och den om- åvgavs, beh av avskaffande 'av examen, Något beslut har ännu into fattats men med hänsyn till utgången kan" man väl taga för inte aktuellt att avskaffa exa- Carlsson i Ahla, Det är on gam. mad god: tradition, som både vi och föräldrarna håller styvt på och som säkerligen inte någon vill, rucka på. Föräldradagarna, som ju skulle ersätta examen, tror jag inte alls på. Till dessa kommer "' säkerligen inga för. äldrar, " Examen och avslutning är åtminstone för vårt di. strikt '— en ' mycket lämplig form att: föra samman lärare, föräldrar och+ barn och den högtid, jag inte någon vill vara utan, ”Klädlyxen”, . som skulle vara orsaken till att examen skullo avskaffas, - är inte något pro. blem för vår del, - Tomt utan examen, — Jag kan ju endast tata för mig själv i' detta fall, men nog tror jag, att det skulle bli bra tomt utan någon examen och skiljas från barnen bara med ett adjö | det skulle inte va. raroligt, Den lilla festlighet som examen . utgör sätter "dock en vacker punkt för ett långt läs- Jår. Att sedan. examen som så. dan 'inte har någon som helst praktisk betydelse för betyg och dylikt, är 'ju en annan sak, att examina blivit allt för ”kläd- betonade”,' men . barnen måste ju få nya kläder — flickorna i varje fall en ny sommarklän- ning > och om de får den till examen eller senare har ju in- gen praktisk betydelse, Kläd- frågan för inte med sig några svårigheter här ute på :»lands- vakt om vår högtidlighet vid terminens slut, den sätter både föräldrar och 'lärare stort värde på. ve Pistolklubbens. | "Knutsalut' vanns :: "Laholms pistolskyttar samla- 'des på söndagen vid banan och sköt sin traditionella Knut- salut — en klubbtävling, som omfattar. tre precisionsserier, Den rekordtidiga skjutpremiä- ren samlade många deltagare, gynnades av utmärkt väder och vanns av Folke Berndtsson på 168 poäng. =. .' så " Han hade hård konkurrens av 8. G. Nilsson, som slutade på ningsplaner intill varandra, men den saken får väl anstå än en s . LIKSOM PAPPA... Den unge franske finansminis- tern Felix Gaillard tycks nu få framgång med sina. hårda' ätgär- :.. att vägförvaltningens väg-j hyvlår' hade söndagsjobb. BL a tog man definitivt kål på den isskorpa, som tidigare fick 'bi- larna på Kyjstjanstadsvägen att ålla sig till de låga farterna. hälla a an hel del -änder och andra vattenfåglar höll till vid stranden av Lagan borta vid Karsefors: | " sons att redan hamnat på sophögen. An- nars är det ju inte tjugondedag Knut förrän i-dag.. - s 2 .| der för att rädda francen — och ” att porla. Redan från början en och annan julgran |- jag sa jag tyckte var nu börjar historierna om, honom satte han som villkor att bud- geten,. måste skäras ped och Bar de igt ne: g g kollegernas försök att hålla äs- kandena - uppe. a S — Han kan käga nef fom fen värste ryss, "säger man 1 natio- nalförsamlingen — och hars fru berättar stolt om deras ännu ej ettårige son: a n — Säkert kommer han att mal na pappa: Det första ord han lärt sig är ”nef', .: . H "". "VI MÄNNISKOR . ”— Vad tror du. dom har gett för den där vidriga tavlan som samma poängtal, men Berndts- son sköt bäst i sista serien, och det avgjorde. Maximumpoängen är 1806. 00 or Ts Resultat: 1) Folke Betndtsson 168 poäng; 2) S. G. Nilsson 168; vor Bengtsson 156; 5) Leif An- dreåsson 155; 6) Uno Bengtsson 1547 7) Elon Nilsson 152; 8) John Nilssori 151; 9) Lars Ekberg 147; 10) Ulla Breitholz 142; 11) Hansson 142 p. VÄXTORP-- | Nya lärarbostäder $ Våxtorp - . Regeringen har beviljat stats: och , en smaåskollärarbostad ' vild Våxtorps- folkskola ” Kostnaderna är beräknade till 67,7130 respek. tive 46,250 kr, a - landskommun är det absolut men, deklarerar överlärare Carl | som detta utgör, tror avslutning, — anser överlärare Karl Gustav Henriksson I Våx- torp... Att efter ett helt läsår . "Jag vet ju att det klagats på, bygden utan låt oss t stället slå - mycket : av Berndtsson , 3) ' Carl Johansson 158; 4)'Gun- ” Olle bidrag enligt vanliga grunder för - uppförande. av. .en folkskollärar-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.