Tisdagen den 14 januari 1957” "" LAHOLMS TIDNING VÄRA BYGDER har under - årens. lopp försett Amerika - = med tusehtals goda medborga- "sydhalländska - emigrationshi. - storien ge rikt stoff — den sa- tid "om framgångar i ett nytt land, »när man, lämnade det: gamla.” Framgångarna blev e- -' mellertid inte alla förunnade Vooc misslyckandena,: de första i] > finnas.med, även i denna del "+ av den sydhalländska historien. — I dagarna har Laholms Tid- ning fått rapport om en syd- > u hallänning i Amerika, som lyc- re. För hembygdsforskare och. andra 'intresserade skulle den ' ken är: klar. Man drömde all. ' hårda årens | fattigdom skulle ' kats bättre än de "flesta. Stors1. byggmästaren Sander Johnson från : Knäred +— sedan många, många år amerikansk medbor- "gare" — har just fått en av North Dakotas största byggna- "der klar, ett universitet. av im. Ponerande "dimensioner. - Bek "Hall heter universitetet, och staten :Nozth Dakota fick mot. ne det nu vid årsskiftet. LT jär i tillfälle att publicera en bild - av. den fina byggnaden, ett. mästareprov på svenskens yrkesskicklighet, — Den forne knäredspojken bör ha:alla > chanser "att ; bli. en Populär byggherre bland 7 amerikanska -studenter. KNÄREDSBO STÖRBYGGMASTARE" AMERIKA 7 Pastor Semborn: söker tjänster ' hos- skreaborna|c Komministertjänsten I Skrea församling av Falkenbergs på- storat hade vid ansökningsti- dens utgång på måndagen sam- lat fyra sökande, nämligen kyrkoadjunkten i Laholm Gun. nar Semborn, konuminister Ber- til Helgesson, Gullered, Skara stift, samt kyrkoadjunkterna Grim Ceicer, Järnbrott, Västra " Frölunda pastorat och Gerharå Edgren, Donsö av Styrsö 5 pästo- rat. . Enligt vad LT erfarit kom- mer domkapitlets förslag att upptaga Helgesson, Semborn "och Edgren i nämnd ordning, — När jag var i din ålder förde jag dagbok. - — Nämen, det är ju rena anti- ken, mormor. Jag för kortregister i stället, H Laholms Lions Club gav 5. 000 kronor | till Guldbergskolonin ' ä Hemmeslöv GULDBERGSSTIFTELS ENS INSAMLING till ' + fick i går ett gott tillskott, . x kronor att användas till hemmets fritidsanläggning. " Halmstad, som ur Lionspresidentens, "klubbens löfte om fortsatt bistånd bla -fotbolspian och övrig fritids anläggning, ve, medverkan täll läg "I sitt tack fråmhöll ingejör Gul. att: LIONS önskan att ge sin » Just. fritidsaän- gsningen låg helt i linje med 530 - barn i — "Visst var den 7 väldigt ut- bredd "och härjade : våldsamt ett ” ". slag i höstas, men” rent person- ligt hadé jag tur' — då sjukdo-. men gick:som värst hade jag se- > > mester. . Annars. kan. man inte : säga, attsinfluensan -var.-så-sär- > skilt svår till sin natur; Den gick relativt: snabbt över,' bara man blev. i sängen några dagar. Den "kan inte' heller på något; sätt jämföras med spanska' sjukan på sin tid.: Det kan ha berott på att -.> ”asiaten” inte alls var'så ettrig, - det kan ha berott på bättre mot- ståndskraft hos människorna — det finns så många olika fakto-' . rer som spelar in. - Häri i mitt distrikt hade vi in... te mer än ett dödsfall; Det var ". cen gammal dam, som led av : svagt hjärta. Hennes .bortgång kunde lika gärna. ha förorsa- kats av en "vanlig influensa”. = MC- OLYCKORNA HAR : MINSKAT "AVSEVÄRT : + - — Något som vi slapp undan på sjukstugan i ovanligt hög "+ grad i fjol var vad man kan kal-' ft Ja ”skinnknutteolyckorna”. "Desz sa ofta mycket: svåra. olycksfall i trafiken Kar varit. förvånans- värt få under det gångna 'året. Nu tror jag inte att detta beror enbart på att knuttarna kör bätt- ” fre utan snarare att de köper bi- lar i stället — och i en bil ut- sättes man inte på långt när för samma risker, menar dr, Edén. : . - När jag är inne på tra- fikolyckorna så måste jag sä- ga, att. dessa trots den växan- de bilismen varit färre och in- te heller så svåra under det gångna året, som de varit un- der tidigare år, Ett par rätt svåra saker har vi haft i 'Östra Karupskorset >. men dock inte värre än tidiga- | re, och som läkare tror jag, att både stopplikten vid huvudväg och ; hastighetsbegränsningen » till 50 km i tätbebyggda sam- "+ hällen betytt . oerhört mycket för trafiksäkerbeten, ; POLIOYMPNINGEN :' KLARADES FINT, UKoö "Det g gångna året, i varje fall | hösten, minns vi väl mest | «> som”den tid, då asiaten härjade som allra värst — denna in- ' "+ > fluensa, som kom från östligare länder, Hur 'var förresten - "1957" sett ur läkares synpunkt? Laholms' provinsialläkare Lars Edén i Taholm. - Tidning h har r frågat nomfört på ett tt dyckat sätt” un-” manlagt har 530 barn'inom di- striktet, :alltså 'staden ' och lands: kommunen;' ympats .under :1957. Detta, betyder > "att "45 procent av”de: yrmpniigsberättigade” bär: nen har fått vaccin. :Resultatet något enda fall 'av polio, ' sedan ympningen "började, RN också 'ympas, men ' när vet jag direktiv ö öm den saken än. Men jag hopass. att.det dröjer en tid "än, för just nu härjar det en hel del sedvanliga förkylnings- sjukdomar 7 "bland barnen, och då är det inte roligt a att ge sig på vaccinering. - . : ("SYSTEM GETINGE” "I LAHOLMS STAD. : i !Inom .- stadens hälsovård har vi gjort försök med att by- ta ut de' sedvanliga plåttunnor- na på ett par ställen mot pap- perssäckar ” efter” ””system” Ge: der det gångna året, och'sam- : kan vi "givetvis "inte överblicka, : men vi har i varje' fall inte haft ' inte — . vi 'har inte fått . några. tinge”.. "Aterstoden av. barnen” skall vi slå: ut.” hur” det. blir" rent” ekonomiskt, och hur; det verkar” ur' sanitär synpunkt." Så "vi vill: nog prova det ett par år. till, innan vi ger det' :ena förord. fö - M men det är givet jatt jag anser att den & s.k campingstadgan är bra. Dock får jag säga att kom. munen skötte det sanitära i frå- ga. Strandhotellet" i "somras på: ett utmärkt Edén, till sist. Sedan var det ju en annan sak att det inte var så just på badortens mest centrala TA Det. är, ett. försök. som inte:vet:hur det. kommer att "Det gäller "både att se eller: andra systemet Renhållningen ute : vid ellbystrand : är' "väl" ordnad, om " campingen - framför > sätt, - konstaterar .dr roligt .; att se campinglivet Cel."- Å då LIONS CLUB i Lahi fatt. berätta. om,: hur denne offi. '— Polioympningen har vi 2 - Falkenberg. Fe far Karin della Spina. " Sextio' M fyller den 14 januar! fru Kårin della Spina, villa Terra, Mad" kan knappast nämna villa Terra, SLKF:s semesterhem, utan att också nämna fru della Spina. Biograferna ä Vallberga' och Våxtorp >< ger denna "vecka den nya "Asa Nissefilmen -”Asa-Nisse i full fart”, I huvudrollerna John Elf- ström och Artur Rolén. Vidare | medverkar Helga Brofeldt, Mona Falkner, Anita Lindblom, Evert Granholm, Gustav Lövås, Kulör- ten m. fl. Regissör har varit Rag- nar Frisk, Pressen skriver den klipske :, Asa-Nisse i sin åttonde liksuccé. Se" annons. « t Fagerhults' biograf” ue er onsdag : :”Flygmalajen muc- fon. med George Formby, en glad och : omedelbar gosse som Ed är intimt "MORBROR å MAKKE : - medi- :' ; terar över om brandmän pratar släng varandta '— 'som värdinna på se- h har fru della Spina" med sin personliga stil skapat ett trevligt och ombonat rekreations- ställe; som fått 100-tals och åter 100- |: med tar sin publik med storm. ' Den ena tokroliga och spralliga s8ce- nen avlöser den andra till åskå darens storaroch hörbara förnö Jelse. Se annons i dag. film' — och som vanligt. en pub- s tals utarbetade hustnödrar från he- le vårt land att känna 'sig verkligen tillfreds med tillvarori. - Fru della Spina har varit värdin- na 'på sernesterhemmet allt sedan / Laholm, "Predikoturer - Sion, > Torsdag, 19,00 -Eruppmöte,. | starten 1946. Hon är född i Mast- hugget i Göteborg och maka till f Mer än andra: musikern Arturo della Spina. Veinge; Tabernaklet. Onsd. 25. 30 - Predikan ' av pastor: Torsten Tagerstrand. ” . ] der, strävan, stiftelsens namngi. vare, den handicapade danske of- ficeraren Guldberg, har att läta de handicapade barnen i så stör utsträckning som möjligt deltaga i. friska människors lekar och sysselsättningar för att på detta sätt träna sig, till att övervinna svårigheter « och. få + vilja att leva vidare, -/ + Ingejör Gulve inleade” ”sin .re- dogörelse för 'Peterinsamlingen och . Guldbergsstiftelsens > till- komst, verksamhet och mål med cer skadades vid en minexplosion och därvid. miste båda armarna och tillfälligt förlorade både syn och hörsel: : ; Gulåberg hade" "dock styrka: att leva vidare;' och han började 'in- tressera sig för att hjälpa barn, söm på olika sätt blivit handica- pade. i. livet. Nu fortsätter Guld- bergv detta ”åfbete” bland fännat som; rektor "för" en "anstalt" för handicapade, "barn i södra Dan. började : scouterna inttressera sig för dessa: problem och har bland annat: anordnat läger i Ramkvil- la; där. friska scoutér varit kam- rater: och hjälpare till de 'spasti- ska barnen. 'Guldbergsstiftelsen bildades :;' för: samma hjälpverk- samhet 'och har bland. annat ord- nat: läger i/Hästveda. För båda dessa " organisationer framträdde önskvärdheten " av” en” permanent | anläggning, och. så gjorde -man gemensam sak för att nå detta : mål” Man sökte ;efter olika ”plat: ser i: Skåne för. denna . anlägg- ning, men hittade ingen riktigt lämplig; no ocnöt i Hemmeslöv kom in i ” bilden a genom att "Rönneberga ' Röda. : korskrets - -.donerade ' en 'tomt i Hemmeslöv ,, för .. ändamålet, . och här! fann” man ' en idealisk plats för den. planerade anläggningen. Nu har man hunnit så långt, att Peterinsamlingen visserligen inte på längt när. hunnit upptill an- : läggningskostnaden, 350,000 kro-| "men , dock nått sådana be- ”att "man 1 höst. vågar ta första spadtaget på ' bygget för att .vara' färdig sommaren 1959. I Skåne har:har hela: 100,000 kronor insamlats och i Halland har” målet satts till 25,000 kro- nor. Dit har man inte hunnit än, men insamlingen fortsätter, och givet ” är att Lions vackra gåva fört insamlingen". ett' ordentligt steg värmare målet. ' mönsteranläggning. Det blir" en | byggnad i två avdelningar med - smårum för barnen, dagrum, > matsal för 350 personer, köksut- ; rymmen, en chefsvilla 'om 2 rum och kök, simbasäng på gården och sist men inte minst - friluftsanläggningen, som är " verksamhetens verkliga hjärt punkt. oo a | Fyrtio barn L kan man ta emot på var och en av de tre sexveck- orskurser man . plaherar "varje sommar, Liksom på" scouternas ramkvillaläger blir det både fris. ett hem för handicapade barn i Hemmeslöv wolm till insamlingen överlämnade: 5,000 Stiftelsens representant ingenjör Bo, Gulve, ” lantbrukare Eric Månsson, hand mottog gåvan, fick även : nd annat i form av schaktningsarbeten och planering av: sammans, och proportionerna blir antagligen 10 friska och 30 han- dicapade,' ' Dessutom kommer föräldrar till handicapade barn att samlas näg- ra dagar för att utbyta erfaren. heter och få råd och hjälp.' Ock- så ledarekurser:för scouter 'kom- mer att anordnas främst: med sikte på utbildning för verksam- het bland hHandicapade barn, Md ' LIONS vackra gåva, 4 kommer '. förutom ovannämnda anläggningshjälp . attj komplette. rag' med att Låholms Lionklubb stovare fick th för livet > Ett hotande med JONS inträffade vid wvatiden rå måndagen I Strömstads södra hamn. åam”om 630 ton fick nuder trälast Ms Kokin av Amster Plötsögt slagsida på 30—3835 &rauler, all hast rusa I land, "av Forskorvädjon met 37 nobelpristagare, diribland svenskarna ” och Hugo Theorell vädjade på måndagen till tion undertecknad av 9.235 vetenskapsmän från om cen inter " & Vid Torskh kajen Stuveriarbetarna måste I » Sedan babords tankar tömts och en del "däckslasten stuvats om kom fartyget på rätt käl, kärnvapen Arne Tiselius . FN I en peti. ' nu ner över för att dell stoppa Ske FAPenproven, Petitionen överlämnades till FN:s e, Dag H "i medicin 1934, Linus Pauling; skjöld, av "nobelpristagaren , som förestår 'den kemiska ” , fakulteten vid California Institute of Technology, (New York i dag TT) Pensionen delas i . "Den åsbrinkska utredningen ha kring återlåning på omkring 50 proe, till företagen av pen= , sionsmedel, I stället för en är politiskt gångbar, ligt smidigare former .' fonden skall omfatta +; decentralisering på tre fonder, stycken i huvudsak från linje 2, - åsbrinkska utredningen skissecrar . AX tre fonder ar nu uppnått enighet central jättefond förordas en Betiinkandet' utgår i dessa men den lösning som den kan naturligtvis, om den: även användas för andra och betyd- av lagfäst tilläggspension.' Den ena de medel som de stats- och kommus . nalanställda på ett eller annat sätt får bidra med till sina ” Pensioner, Dessa miljarder skal! få lånas ut till statliga och "kommunala investeringar. Pprivatanställda arbetarna Den viktigaste fohden' berör de och tjänstemännen, tredje utbygges för småföretagare, kesutövare,- (Stockholm i Le) medan en . jordbrukare och Tria yr. > Våxtorp bör; jar” : föreläsnin garna Aréts första föreläsning, : vilken hålles 1 Bygdegården i morgon, onsdag, blir fängslande och intressant, Den kände pro- fessorn i astronomi, Knut Lund- mark, «Lund, besvarar frågan ”Vad var. Betlehemsstjärnan?" en fråga ' som mänskligheten sysslat med under århundraden. Var den ett underverk, en vac- ker legend, en myt — en fanta- sf —, Som blivit tildiktad i ef- terhand : för" att stryka under betydelsen . av Jesu frälsargär- ning, eller är den ett historiskt bibelt: 'oblem, bekostar en a mpanj för Guldbergsinsamlingen. De - vill stödja denna behjärtansvärda insamling kan "insända sina. drag på postgiro 1644, NN « Avslutni vis kan rent = astrologiska synpunkter Mm | måste komma .'1 beaktande för att få,en uppfattning om vad . stjärnan kan ha. varit för hime lakropp? «0 i.s "I Fjärran östern -— de vise att Lions Olub i Laholm bland an- nat "av - medel, som” bilmetetäv- ingen i Lilla Tjärby gav "utdelat två "talböcker . till” blinda .och skänkt julgåvor till fem behövan. de" familjer och till blinda barn i södra i Halland, - Vid gårdagens klubbmöte :'provkördeg också en filmprojektor .« inköpt för polio- kolonien i Mellbystrand, som ock. så på andra sätt fått Lions stöd, hemland :— har man 'observerat. nya: stjärnor och ko- meter. systematiskt sedan år 612 före Kristus.. År, 5. före. Kristus framträdde en ny stjärna, som är omtalad i tvenne kinesiska källor, - och. som .syntesa . under minst 70 dygn, Då det på säkra historiska grunder är uppenbart alt" Kristi födelsedatum är. satt minst fyra år försent, och det mesta talar för att Kristus föd- des fem. eller sex år före vår tideräknings -början, är det ju ett högst egendomligt samman / där även |: - IA vid årets reception i Lunds Knutsgille intogs som gilles- bröder bl. a borgmistare Axel Malmquist, Laholm, Re- | . ceptionshögtiden ägde rum på me Grand Hotel i Lund på måndagskvällen, : : UTE . UR HEMLIVET | , Har ni hört den här historton = från ” äktenskapliga. fronten? Frun var på sitt arga humör och inledde frukostsamtalet med dl- AG verso' klagomål över mannen, — Dag ut och dag mm får jag ' ” bädda och laga mat, sa hon, Och : inte ett spår av intresse du vi- sär för mitt arbete..., Inte det? sa mannen, I natt låg jag vaken I flera tim- mar och grubblade över vad du lagt 1 puddingen > Jag flek till kvällsmat, . So SEK a oden ldtoks! träffande, att'år 5 före, Kristi. födelse framträdde en ny stjär- na, en, stjärna som mycket vil: kunde I tolkas ' som Measlasstjär- nan' och :som' lyste tillräckligt länge för att verkligen kunnat ha väglett de vise männen un- der deras färd till det hellga landet." : a ma "Föreläsningen " iMlustreras ' av många. vackra ”ljusbilder. - öva Om. skunglige Je pojkarnas gräl om Sydpolen ": vill” emellertid "inte! sticka. - ' under stol med det faktum, '; att. det är Laholm, som' här : de tre laxarna i sitt stads- » ligen ursäkta, - men. både > Laholm och heraldiska äm-" betet i Stockholm ville ha det så en gång i tiden, Där= . ”LAXASTAN I ja, var ligger « den?: så har en Jaholmare frågat — men han im inte gärna - ge ifrån sig svaret, trots att han har även det färdigt... Man behöver" väl "inte kivas om . sou » smeknamn — vi moderna, storsinta och upplysta! människor kan "och diverse militärpakter. Vi '. '. vapen. "Halmstad får verk- i: '>-med nog om den'saken — :' > : "eventuella diskussionsinlägg . skall” emellertid ins hjärtligt emot, re " för vår del övergår till att prata om centralfiguren i det i, som eventuellt kan upp- 2 — laxen, ”den kosteligaste bland fiskar”, : : så Det fina epitetet "skänktes vår ”gtadsvapenfisk” redan på 1700- "Hemråeslöv blir en verklig att ärets första snödroppar när som helst börjar slå ut, Av fabrikör Sture Malmström, förä- rades vi en stor vacker snödrop- peknopp. Den hade plockats vid hr Malmströms bostad vid Tegel- bruket. - ...att det var 'e»tjugondedag Knut” och en hel! del små knuta- - | tålet i en mycket uppmärksam- - | mad handbok för fiskare, Vi ha- ämnet, om vi inte. helt nyligen .- |läst konstnären Gunnar Bruse- "" lwitz' alla tiders bok om ”Kall- blodigt sällskap”. Det kallblodi- ga sällskapet, som fångats med ritstiftet och presenterats i små utsökta ”kulturplock”, utgörs av kräldjur, > groddjur 'och fiskar. Vår egen glade lax har ägnats | la hela fyra sidor i boken — just av den anledningen, att den är ”stark till kroppen och prydelig till fjällen och hålles för att va- . -Ide inte haft några kunskaper ilt stället lyssna till de stora när och om de kommer... ningen i i Brusewitz berättelse?, Där ser vi bl. a., att en av Eng- länds ' stora 1600-talsskalder, - >". Izaak Walton, utnämnde laxen. . fiskarnas ”konung”, och än- "tidigare hade vår egen me- deltidshistoriker - Olaus Magnus placerat en krona över laxen på '- ' ett träsnitt i sitt verk om de nordiska folken 'och 'deras län- der, — Det där låter väldigt flott och vi lovar återkomma till en . del historier ' om den speciellt . 'oM HISTORIERNA FRÅN LAGADALEN : Det tlädnde stycket I den ra den ädlaste och bland fiskar” som 1700-talsfis- kåren : fick lära sig i i sin ? hand- ra småflickor, hade med 'sig en gubbar och knutagummor hjälp- bok, s te till att köra ut julen. ”Mänga a i» roliga kostymer kunde man hit-| » - ”KUNGLIG FISE . ta. bland de många sällskapen| ÄR ÄNDÅ BÄTTRE : och ett åv fem, bestående av fy- not 'sådant beröm blir na! Iaholmaren riktigt rörd ka och .handecapade barn: till- om sparbössa för Rädda barnen. Vi hoppas att de fick den full, - . sin vapenfisks vägnar. Men här krönikan” luktar Iokalpa- triotism.” Och varför inte fort- = ' sätta i den 'almosfären — sånt «= 7 får tunnas 'en ibland... En bit före jul kord Jodl Wangös ”Hi- t storier från Lägadalen” ut med N ' fen andra del! Som sig bör kom; ”Lagastan's egen tidning med en ' presentation” "strax efter” bokens vad tycker. ni då om fortsätt-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.