Nu i " väl den naturliga tillväxten i det . — hog finns. där över allt vissa . skrifter. för det gamla Israel, som i värld till. i LAHOLMS TIDNING” född : .”Genom Moses blev lagen gi- ven, men nåden och sanningen hava kommit" genom Jesus Kristus,” — Joh. 1:17. -, AG, SANNING, NÅD — tre grundbegrepp i mänsklig rätts- ordning men också tre huvud- ord i den heliga Skrift, Och när årets rättegångsförhandlingar enligt god ' ordning inledas med en stunds samling i helgedomen, så "är väl meningen den, att den mänskliga - rättsordningen = skall ställas in under Skriftens belys- ning, till välsignelse också för rättsordningens förvaltare i deras viktiga värv. i MG r HELA .TILLVARON STYRES av lagar, regler. Såväl universum i dess oöverskådliga storhet som atomen i dess -sinnrika byggnad följer av Skaparen givna lagar. Så- levandes rike som den mänskliga tankens produkter i teknikens värld har sina lagar att följa. Och den "mänskliga tanken sj liksom varje livsyttring, hur obändig den än kan synas, ligger inom gränser- na för lagar och ordningar. Så har varje rättsordning sina lagar, Det må vara självhämn- dens och nävrättens ordning eller det vara en primitiv kulturs enkla regler, likaväl som den högre civilisationens — långt ' utvecklade rättsbestämningar, ja, t. o. m. i den till synes godtyckliga våldsmentali- teten inom samhällstyper, där rätt och frihet och likhet inför lagen tyckas vara lämnade ur räkningen bestämda normer, regler, lagar. Som, en ovansklig förmån får vi "räkna det förhållandet, att hos oss rättsordningen sedan många sekler genomsyrats av kristen tro och tanke, där kärleken står vid rätt- färdighetens sida och den':gudomli- ga lagen fått ge stadga åt mänsklig ordning.' När det i våra textord he- ter, att ”genom Mose blev lagen given”, så kunde man visserligen tänka på de många lagar och före- finns. i Moseböckerna, : men -man kan också stanna vid de allmän- giltiga punkter, som vi alla känna under: beteckningen tio Guds bud. Här 'är det väsentliga i Guds lag sammanfattat, klart och tydligt, på ett sätt som står sig genom tiderna och : behåller sin ” giltighet ” inom skilda - former ”av . mänskligt sam- fundsliv; Och det är. lätt att iakt- taga, 'att med en tilltagande. re-. spekt för tio. Guds bud följer en minskning i brottsligheten, medan en tilltagande vanvördnad för .de tio buden på ett skrämmande sätt har k fram genom :' Jesus mn |. FÖRE ARETS första ting i Laholm, som hölls på tisda- gen, samlades rättens ledamö- ter'och andra intresserade till tingspredikan i Laholms kyr- ka, Tingspredikant var kyrs' koherde Gunnar Gästaf- son i Hishult. Laholms Tid- ning är här i tillfälle att åter: ge ' kyrkoherde Gustafsons predikan i dess helhet, - Vu : gj svensk domares och, domstols förs- ta och förnämsta uppgift o. åstun- dan "Att erkänna detta innebär gi- vetvis ett gott vitsord men också en enkel gärd av rättvisa. Att ge det erkännandet just vid den 'inle- dande gudstjänsten, med Skriftens ord för ögonen, måste därtill inne- bära ett energiskt klargörande" av, att just sökandet 'efter sanningen gör det dubbelt angeläget att nal- kas uppgiften med ett sinne och ett uppsåt, som vill låta sig bestämmas av Jesu Kristi ande och ard.' Ty han, som - kunde framställa sig själv som sanningens borgensman, ja, som. själva sanningen, han var också såsom anklagad . och 'infir rätta: hesjälad av samma sannings- lidelse: ”Därtill är, jag född, ock därtill har jag "kommit. i världen, att jag'skall vittna för sanningen”. Ich återigen detta: ”Var och én som är av sanningen, han hör min röst”... Att vara av sanningen det måste ju betyda att vara påverkad av, genomsyrad av sarmingeå, Då blir inte frågan ”Vad är sanning?” en likgiltig fråga, åtföljd vv en'ax- elryckning, som cn gång för co- maren Pilatus, utan den blir bety- delsefull, allvarlig, ansvarsväckan- de, som den borde, vara. för varje dornare, varje äklagare, varje för- svarare, varje vittne, varje klient. Tänk om varje ärende, som hand. lägges, kunde bli föremål för ett öppet och ärligt samfällt sannings- sökande. från -alla parters sida. Omöjligt — säger någon, "För Gud är allting möjligt”. — säger, Skrif- ten. Cud förmår nämligen" genom sin "Ande, "sanningens "Ande; "som fråga 'öm synd ' och rättfärdighet och dom, leda människor fram, till hela 'sanningen.. Den som så. blir iedd fram till' sanningen, blir. då övertygad om sanningen i fråga om sin egen synd 'och blir därigenom ödmjuk och" botfärdig.'. När ' detta sker, k "också syndabekä nelsen fram, :då erkännet' männi- skan sina fel och söker inte förne- ka, förringa eller bortförklara dem. Sanningens, Ande visar: då vägen yidare, fram till honom som har bå- en brott, Ilse och rening; kraft och Nu kan det förefalla av, uttrygks-> sättet I vår text, som om Jesus Kristus ställdes i motsatts till Mor tus, ,.Människosonen, som har makt Ses, som om lagen genom Moses gå- ven blev upphävd av Jesus Kristus, - Vi” veta ; emellertid, att Je- sus icke kommit för- att. upphäva lagen utan för att fullborda den. Och i sin Bergspredikan' har Jesus just visat på den alltjämt beståen- do giltigheten av budorden, som gi-, vits de gamla, dessa budord som-i motsats till alla mänskliga stadgar äga det tidlösas.' ägel, den" full-' komlighet, ” som "hör evighetens När det därför nutilldags ofta ta- las om tio Guds bud, den gudomli- ga lagen, såsom något föråldrat, har man uppenburligen förbisett, att någon dugande ersättning icke kunnat skaffas" fram. När det i stället stundom med kraft framhål- les, att det inte enbart av kyrkans tjänare utan t. ex; också av do- Mmarcämbetets förvaltare, att en allmän återgång till respekt och åt- lydnad för tio Guds bud skulle in- nebära : ett betydelsefullt steg i rätt riktning, då har man uppen- barligen uppmärksammat, en vä. gentlig sunning och gjort ett rik- tigt" och "framgångsrikt bruk av denna sanning. vr OM NÅGOT ÄR BETECKNAN- DE för rättegångsförfarundet -i- vårt svenska samhälle av i.dag, så är det väl strävan efter sanning. Att in i enskildheter söka fastställa här :på ' jorden att förlåta synder, och som Jen gång skall givas den högsta av all domarmakt; DR till sanningen om sig själv och isin Frälsare, .då, blir hon ”av sanning- en” och därmed angelägen att hö- rå Herrens röst också i andra styc- | ken. Guds, ord kommer att få be- stämmahde ställning för henne. I varje "avgörande kommer hon att vilja låta 'Guds ord råda, Guds lag kommer hon: att $e' i ljuset av Je- su Kristi ord om kärleken, Så blir kärleken hennes främsta rättesnö- re, Sanningen och kärleken ingå en skön' förening -i hennes åskådning och handlingssätt.” När det blir så med en människa då har hon an- ledning att instämma. i apostelns ord: ”Genom Guds nåd är jag vad jag är”, cs ov Sa oe DEN SOM BLIVIT ANKLAGAD och fälld kan vädja om nåd. En så- dan vädjan innebär en hänvändel” se till den allra högsta myndighe- ten. I ett lagbundet rättssamhälle prövas varje vädjan om nåd med allvar och oväld. Att vädja om nåd innebär emellertid också en föröd- mjukelse, ett erkännande av. det berättigade i den-fällda domen, Den som i stolt självkänsla anser : sig förorättad genom "en fällande” dom vädjar inte så gärna om nåd, In: för Gud stå vi alla som syndare. | sanningen — .dets torde "vara en Ingen enda ä ör honom rätt ; färdig i sig själv. Sanningen härom I = MI 'SALPETE och riskerar inte att bli Orrar i i "Ka ammonsalpeter ge portera och sprida . Lu = KALKAMMONSALPETER fn d Pörvanar renar & = = redan i dag : Brensumarne | FOSFATBOLAGET = = : SALPETERVERKEN Köping + FOSFATBOLAGET äte - 3 TO RA L|- FR" :-Lägsta pris på. KALKAMMON , - Ni vinner på tidigt hemtag . Y." spar genom lägre pris ” > får omgående leverans försenad med vårbruket, 9 Hög kvävehalt, 20,5 Ve N att lagra — trans. ' R w låter världen få veta sanningen 'i|l. uppmuntran att ge "Frälsaren Kris |: Kristus.: Men - genom: honom ; har också nåden trätt syndare till mö- tes, Då som följde honom på nära håll under hans vandringar på jor- den; hörde, hans förkunnelse om Guds rike och blevo vittnen till hans mäktiga gärningar till männi- - skors- bästa, kunde vittna härom; ”Vi.sågo hans härlighet — — — och »han;var full av nåd och sanning”. | Men de inte bara sågof De kunde "vittna vidare: ”Av hans fullhet ha- "va vi'alla fått, ja, nåd utöver nåd”. Oräknade skaror. av människor släkte-efter släkte genom årtusen- den ha gjort alldeles samma erfa- om- nådens rikedom i Jesus Kristus. I hans hamn ha de fått vädja till den "allra högsta' myndigheten, den allsmäktige och rättfärdige Guden själv, om nåd, och deras vädjan bar icke varit förgäves! Ty om »Guds nåd heter det, att den är var mor- gon ny, och att så hög som. him- melen är över jorden; så väldig är hans nåd "över dem som frukta ho- nom," sea fer a -« Nåden innebär därför ef förun- derligt rik tillgång. Redan : detta, att få vädja till sin jordiske konung om nåd och lita till hans vilja att benåda, kan ju vara en lycka och en räddning, Än mer detta, att få i frimodig tillit till Guds löften, som fått sitt ja. och sitt: amen i' Jesus Kristus, vädja till den allra Högste om nåd. .”Ty genom honom hava vi, de ena såväl som de andra, i en och .samme Ande tillträde. till. Fa- dern”. Just namnet Fader på. Gud, det namn som" Jesus: Kristus' lärt oss "att. :bruka,-- innebär : också ' en försäkran 'ori att nåd går före rätt. ”Låtom. oss därför med, frimodig- het gå. fram ' till nådens tron; för finna -nåd, till hjälp. i rätt tid”, ji till all-den hjälp, som göres oss be hov. Amen, NT " Han som i världen kommen var ” Att världens' synder bära | .' > Guds lag för oss fullkomnat har ; "Med lydnad och med lära, " Ej lagen mer fördöma kan”. "Den «som .i. hans försoning fann ' En väg till nådastole; ST - "Så står alltsämmåns; Att 'saliga vi. bliva. val Men fast och evigt. är hans råd. "De trogna det att giva. > : 'Vi hava idel skröplighet, "I: Gud är all.vår salighet. Gud vare pris och ära! . » Så vare vår Herres, Jesu Kristi, nåd, Guds, vår Faders; kärlek och ' Guds nåd, alla. ”"När en människa blivit ledd fram |” det, Se ahnons” i, dag. i. CENTRUM, Laholm | SAL ; : ere ger Onsdag till och med söndag ”Enslingen, Johannes» med Stig Järrel, Gösta .Bernhard, Hjördis Petterson, Holger Höglunda m.' fl; ”Det var'skratt, och jubel nästan från början tin slut,” skrev ST. 1 : > sta ",:Hishults biograf .. ger försdag den sensationella en- gelska äventyrsfilmen om” mau- mauterrorn i. Kenya:”Mau Maus märke” med Dick Bogardé, ”Do. nald Sinden, Virginia McKenna m. fl. Denna olidligt, spännande renhet som de första lärjungarna, att vi må undfå barmhärtighet och ; att gå till ea klok. Det fanns gott | om &loka av båda könen, som för en | ringa” ersättning. åtog. sig.aätt sätta | '. Och nästa” gång" pastör" Enblom den helige. Andes delaktighet med . lör” omkring hundra år sedan, var torpet Lönnbacken en sam- lingsplats för traktens ungdom, Of- ta anordnades där "'ungdomsgillen, eller så kallade lekstugor,. till stor förargelse för församlingens" strän- ga och nitiska pastor Enblom, R - Hur denne så fort kunde få nys om sina sockenbors. försyndelser är svårt att fatta då telefonen kom till trakten först ett femtiotal år senare. ' Antagligen var det snälla och" hjälpsamma —. framför allt inställsamma människor; som, höllo hönom underrättad om vad ' som tilldrog sig i socken, Hade där va= rit en lekstuga 'på Lönnbacken el- ler. annorstädes på lördagskvällen, slog det inte fel att:det vankades en straffpredikan på söndagen, obe- roende av om. det var tidig eller sen mässa”! En straffpredikan som kunde .få den: mest 'utvakade och sömnige, fullt 'klarvaken och åt- minstone + för" tillfället " ångerfull, Pastor Enblöms :röst, -ackompanje- rad av kraftiga slag i predikstolen, var .nog att. väcka-upp. det; mest hårdsövda sämvete. Gumniorna grät iloder av 'ångerns. tårar. : Gubbar- 'na skulle från och med hu leva i "frid och sämja öch inte som hittills lura varändra eller ge varandra ett nyp när de kom åt, Och ungdom- marna lovade 'sig själva, att inte gå på lekstuga igen: — färrän näs- ta gång: Men de”, oda; föresatser- na var. sorgligt. nog : fort glömda. 'Gummorna, skvallrade precis .som i förra veckan. Gubbarna kom åter att" tänka" på vilka av grannarna de var skyldiga ett nyp. Kunde de inte komma åt varandra på annat ätt fanns ju" alltid den. utvägen sjukdomar på både folk och fä. De som höll sina löften -om'”bot: öch bättring längst var ungdomen 'då det "åtminstone inte. förekom. Iek- stugor: mer 'än varje 1 dagskväll. predikade, gräts,:ångrådes' och lo- vades allt" omigeri av, 'de goda soc- kenborna. TNT sj sd Å 7 Samtidigt. med - den "respekterade och mycket. populäre "Pastor! En= blom, tjänstgjorde även: en.' annan präst. i. församlingen, Men ' denne — han het- var en mera mild . och avkrokar sjuk; och då kan fruk- tade. att "sluteti;nalkades,"' skickade han; hudgefter: prästens. Ni. vis "menade, fan påstår: men .. som. denne var" börtrest för tillfället -bley det i stället hans äm. betibroder, ". Därmed -vände.h prästen "och "denne" ur: "honom;".utan. måste" resa : hem igén med oförrättat ärende, -Då han väl -var "hemma. och skulle;.stänga dörren," hördes: ett ;högt. och: klart hånskratt bakom; honom... Det, var gasten,. som. brukade hålla; till vid är ingenting. för folk med Svaga "nerver," skriver Aftohbla- :1:3 > Våxtorps biograf na vecka .”Åsa-Nisse i full fart”. | Föreställningar ges torsdag. kl. & och:8,15 samt på fredag kl. 8.” ME . . >: RÄTTARE. eta — Kalla mig inte herr Peters- son, qröken, det" låter. så främ- e. : > — "Meri ”snäl'& ni, vi har ju känt varandra så kort tid: Men vad skall. jag kalla er? Kalla: mig ' herr : Andersson ir. det heter jagt. +: 1 oc nn un = ger .som. tidigare meddelats osm | "| .ut” med" den: behandling' han: blev .) han slo i-präckestoern satt en vä kyrkogårdsmuren som nu ville läg- gå sten på börda, Det var tydli- gen 'inte 'nog' med ätt folket: ring- aktade honom :t o m spökena: gjor= de narr av honom. i Nu Stäckars'Berg det behövdes riog både mildhet och tålamod, att stå sla utsatt för.."Pastor Enblom - dog .i början av 1870-talet och: för ej så värst många -år. sedan, kunde -det hända, att om någon mycket gam- mal person var ”närvarande,: och samtalet föll' på prästen; man kun= de få höra något i den' här stilen: ”Nä tacka vell ja, när pastor En- blom "levde, dä var präst dä som va värt å höra på, Han:ropte å räddéer den skulle gå sönner, å där va inte ett öja tört på haila frun- timmersia. Där gråts,.satt en kun- n2 tro, käringera ' skulle flyta. ut! Det blev i sinom tid slut på lek- stugorna på Lönnbacken, Ungdo- men där”gifte sig och flyttade från trakten; Och när Olavus dog blev Anna-Stina ensam i stugan, gam- mal och grå som hon själv. Hon försörjde sig'så gott hon kunde med att karda'och, spinna åt folket i trakten." Men arbetskrafterna ' och med dem förtjänsterna ävtogo med åren, och snart hade hon: väl knap- past mer än vad vänliga männi- skor gåvo henne. När hon bley för gammal och orkeslös'att baka själv var det Mor Stava på Sjögården — gården till vilken. torpet hörde — som. försåg henne med bröd, och säkert mycket annat i matväg. När de äldsta barnen på Sjögården, ble- vo. stora nog att ensamma vandra omkring, blev - Anna-Stinas stuga ket övrigt att önska vad apti hon vantigtvis något gott att bju- da' sina små besökare. Mor Stava tyckte dock 'inte. om att. barnen höll till så mycket på Lönnbacken ”Jag tycker inte om att du sprin- ger där och snikar”, förmanade hon sin äldsta son, som ännu inte hun- nit lära sig' att »vara' storbjuden, ”Jag snok inte, men jag fick ändå fö de sig den förl le sonen, och-hans svar var antag- 'Kon som sagt fick från den renli- OR 4 allt präktiga mor Stava pk Sjögården. Värre var det då gumman ' inte hade: ”kaffedoppe > ty då bakade hon våfflor till kaf- Prton hade förstås en öppen» spis och därför ett våffeljärn med lån- ga skaft eller handtag.' Så placera- -j des järnet på brandringen (trefo- ting) över den öppna elden och fa tet med våftel på ”fyrstenen' ligen med w över mande, ty Anna-Stina var myt” ket godhjärtad "och gästvänlig, Alla som kom till stugan, bjöd kon på kaffe. Om hon någonsin utmärkt sig för någon, överdriven renlighet är ' väl” tvivelaktigt, men ett är säkert, Det 'var inget nöje att bli bjuden på kaffe hos' Anna Stina på Lönnbacken. Om någon försök- te ursäkta sig, & v s slingra sig från " kaffedrickningen, blev hon djupt sårad, ja rent av ond. Där- för blev det för den besökande att så. att säga, dricka lidandets' kalk i botten. Såvida de ej gjorde som ett par barn: i grannskapet. De lät både kaffet och doppet försvinna bakom ' den. gamla kistan, på' vil- ken” de: fått plats; när gumman vände sig undan ett ögonblick. De- ras hopp att där skulle vara nog smuts under kistan, att förhindra kaffet att rinna framåt golvet, kom heller inte på skam, Inget: kaffe syntes till, .: .. ärr - Även om kaffet Jämnade , myc- (3 heten beträffar, var det ej så då gumman hade kaffebröd vilket bredvid, När hon: fyllde i järnet kunde det ju hända att hon tappa- de smeten. i. askan men ' hängde där inte alltför. stora kol med då hon öste. upp den, lade hon den i järnet med aska, kol och allt, Det är inte så lätt att baka våfflor, när man ser dåligt och händerna dar- rar. ' ve - MR -Till sist blev hon dock oförmö- gen 'att reda 'sig själv och fattig- vården inackorderade henne på en gård i socknen där hon efter ett par år slutade sina dagar vid nit- tiotvå års ålder. Hennes stuga stod 15 januari 1958. Onsdagen den Se inte snett på: kvinnor. som har - per ford at Md er deltidsarbete OCKHOLM (Press) ät de industriarbetande nornas :deltids: stor . betydelse garna och den selsätts bekräftas 'a som utförts av. Ar organ pA 8. öar 3 "0 sh för 5 arbetsgivareföreningen och” LO. Det är därför angeläget; fe | nämnden, att: denna arbetsform och den arbetsinsats den represen= . terar vinner :rättvis” uppskattning både inom företagen och från ar- betskamraternas sida. De branscher där. det deltidsarbetet främst har betydelse "kv för både arbetstf- v en utrednt g' det rent familjeekonomiska motive, för deltidsarbete har man kunna och avkoppling samt av egen in-. komst som - uttryck för oberoend m m, Endast 10. proc av de.vir stickprovsundersökning intervjuad. 3 kvar en liten' tid, och d ibland som lekstuga” av de .båda yngsta ' barnen på Sjögården och deras lekkamrater. oe ;. På backen finns flera lönnar och det är svårt att med säkerhet ut- peka .dem, som rasslade sina kro- nor över 'en liten grå stuga. Där för . länge "sedan glada -ungdomar dansade ' och ' stojade och där se- nare" ' en' ensam gammal gumma, gästvänligt bjöd på kaffe och. ny- gräddade våfflor; A La Jon. ; Enligt ordbruksnämnden har 23 procent av de till mitten av okto- ber gjorda försäljningarna av bröd- säd skett i form av" stödköp och ytterligare 3 procent har sålts, som foder. i övrigt; De: till nämnda tid- punkt. gjorda försäljningarna" har omfattat ungefär. tre femtedelar av totalskörden." De största skadorna på brödsäd har drabbat vårvetet, som till.28 procent sålts som stöd- köpt fodervara och ' till. 2 procent som övrigt foder., För höstvetet" är motsvarande tal 23 resp 2 procent och för rågen 19 resp 4 procent. "> Fortsatt nedgång. av smö 7 + konsumtionen. : > ss -. År..1950 var den svenska smör- konsumtionen närmare 98 milj .kg samtidigt som förbrukningen av hus- hållsmargarin' uppgick ' till. 55 milj kg. «Redan följande” år? minskade dock 'smörförbrukningen till 83 milj kg men "visade sedan en viss åter- hämtning såväl 1952 som 1953. Är 1954 minskade -förbruk iffran ' låter till 83 milj kg och sjönk se- dan". 1955 till 78 milj kg. Därefter blev -nedgången . betydande — år 1956 var förbrukningen nere i 84 milj kg och för 1957 uppskattas konsumtionen till endast något över 58 milj kge oron le a sed Samtidigt med nedgången i smör- Mörbrukningen " har konsymtionen av. hushållsmärgarin kraftigt vid- gats och uppskattas 1957 till 95 milj kg. Från 1950 tills i år har således örk imtionen begrä med ungefär 39 milj kg medan förbruk- ningen ; av : hushållsmargarin ; har ökats” under samma ' period . med 40 milj kg. Vid den nuvarande in- hemska konsumtionsnivån' översti- ger .smörproduktionen förbruknin- gen. inom. landet med 25—30 milj kg per år, = Ia NN Importavgiftsmedel på jordbruks=' SN ”. Produkter RS ...I proposition till riksdagen: har föreslagits att 40 milj kronor skall utbetalas i bidrag till jordbrukare, vilka svårt drabbats av:skördeska- dor: Av. dessa 40 milj kronor skall 15 milj kronor täckas av de me- del, som inflyter genom importav- gifter på jordbruksprodukter. En- ligt tidigare riksdagsbeslut har ifrå. gavarande importavgiftsmedel ”an- vänts för regleringsändamål på jord- bruksområdet, främst :då : för : att täcka de förluster, som uppstår vid export. av jordbruksvaror till. läg- re priser än de inhemska, «-.:- .. .. "Vid utformningen av den 3-åriga Prissättningsperioden för jordbruks- produkter: beräknades de inflyttade importavgiftsmedlen . till. 72 - milj kronor per 'år.. Emellertid har be- loppet redan 1956/57 blivit högre och uppgått till 77 milj kronor, Un- der 1957/58 beräknas importen stiga bl a på grund av det svaga skörs deutfallet och importavgifterna öka till omkring 87 milj kronor. Med hänsyn till dessa ökade belopp har man ansett sig kunna använda im- portavgiftsmedel till skördebidrag utan att därför härigenom verksam- heten På deras vänliga ändni ett kärt tillhåll.. Då. var - ännu rörlig nog. att gå omkring i gårdarna och, bli bjuden på kaffe, Vad som blev kvar På kakfatet fick hon, enligt sed och bruk, tai” äventyras, - edelfetthalt "oförändrad - Mejerimjölkens medelfetthalt vn 8 med sig hem och därför ade ppgick —"95A'k7 iu och ar. ärmed Ekonomiskt jordbruksnytt hållande till föregående år. Under tidigare år har medelfetthalten såväl 1954/55 som .1953/54 legat vid 3.76 procent, medan den i mitten. av 1940-talet. endast uppgick till 3,62 procent. Å . Starkt ökad export av smör och ost Den svenska utförseln av -smör uppgick 1956/57 till närmare 22 milj kg och översteg därmed föregåen- de, års : exportsiffra. med” 12 milj kg." 0 ten "ökade idi från 2,8 till:3,3 milj kg, medan ut- förseln av torrmjölk sjönk från 2,7 till 1,7 milj kg. nn ON) hållet en god hygien i ladugården, i all. synnerhet ' under pågående mjölkning. <> SS > ”— Ja, "det" kan "man nog hålla med om, nu. när nästan alla har mjölkningsmaskiner,. Men på som- maren, när korna går på bete, blir det. ju oftast handmjölkning, och då kommer saken i ett annat läge. För resten är den hygien, du talar om, sällan så tipp sopp, att silnin- gen utan vidare skulle kunna 'slo- pas. Alltid kommer det en del för- oreningar i mjölketi "under mjölk- ningsarbetet, och de behöver kom- ma bort' med det snaraste, för att inte ge' dålig smak åt mjölken :el- ler öka bakterihalten, "5:50 | — Ja, måhända har du rätt För- resten är det många; som inte för- står sig på hur silning skall gå till. hur ', många håller" t ex inte "på med att skaka silen, när mjölken har svårt att rinna genom vadden, De borde väl begripa, att vadden lätt brister 'av. skakningarna.' Se- -| dan är den givetvis till ringa nyt- ta. Har vadden blivit tillläppt, bör man givetvis byta den och inte hål- la på med 'att skeka silen i tid och otid; en lr ;— Ja, det är många saker, som borde vara'självklara, men som allt- för många inte tar hänsyn till: I mjölken lösta ämnen går givetvis aldrig att sila bort, men bakterier- na har man en .viss möjlighet att hålla "litet i schack genom en or- dentlig nerkylning av mjölken, .-— Jo, det är riktigt, och den mås- te kylas ner åtminstone till plus 10 grader, ' gärna betydligt därunder, för då.trivs inte bakterierna. De är ju växter och lyder under sam- ma allmänna” lagar, .som .. många andra "växter! Deras livsverksam- het blir obetydlig vid låga tempe- raturer, No ÄN a : ”- Men det är inte särskilt tivt med bara en kylb. jag märkt, oe Ii. — Det är alldeles riktigt, och or, du nog vet les riktigt, och som mjölkkylare av en modell, som ro- terar; I den cirkulerar kylvattnet 1 en, rörslinga 'som sänks : mjölkflaskan, n i effek- ylbassäng, har HE av mjölken, En förutsättning] Aracent "Bott 'om vat- Ber mjöllkmäng. kronor med sin debutbok, k uppger psy,.. kologiskt betingade motiv. Det hr . i dessa fall genomgående varit fri ga om ett behov att utanför hem mets sfär komma i personlig kor; - takt med andra människor." =". Omkring hälften av såväl de di rarna har hemmavarande barn kolåldern. B. kolså kar valet av arbetstid. Arbetar m dern dagtid får barn under. skc åldern i regel vård och tillsyn: någon utomstående; person, med: dantagslöst. har hjälp av den dar nens vård. Endast ett mycket lit: antal kvinnor anlitar daghem. De: sa" är "otillräckliga och måste för behållas ensamstående mödrar me heldagsarbete ”.. i något företag vara underlägsna dö heltidsanställda, " konstaterar 'kvin- - nohämriden. Ofta har de tidigare er. farenheter av arbetet och vidare är; de: mycket: målmedvetet : inriktad på att pressa upp 'sin förtjänst. Nå gon större "skillnad i frånvarofrek- 'vensen har-man inte; kunnat kons. tatera mellan de olika kategorierna. ätt kvinnotrias” deltidsarbete.:frånj företagens sidä anses medföra vis- sa olägenheter, frärmst el iska, jämfört med heltidsarbete. Kostna= derar att bli.högre vid deltidsar-) större, om det inte går, att förlägga ” arbetstiden så att de deltidsarbetan de avlöser varandra i skift, De fles—. ta företagarna betraktar därför del- stidsarbetet ' som en” övergångsfö- företagare som räknar med att bris- bestående förlång- tid framåt och ställningst att även på längre sikt, > - de deltidsanställdas goda .arbets. prestationer i'några : fall medfö försämrade ”utgångslägen vid fö om arb Pgifterna är di av att få utföra arbetet under gynn- sammare "betingelser, : framför allt; med körtare arbetstid som medger! högre arbetstakt, Man vill därförj på det hållet inte att deltidsarbe-! terskornas arbetsprestationer skal tillåtas påverka sackordssättningen] Kvi ämnden rel a nu arbetsmarknadens parter att dis. kutera deltidsarbetet förutsättnings.| i kollektivavtal fastare reglera' dej deltidsanställdas ” a ings kor. ts eh fat "i tand ftiska amiraler vo tarsavsked =. oo. ” LONDON (AEP) -: « Enligt pålitli inom de nän är det största! dande officerare Jämnar sina Ppos- ter signalerar. dels den” maktför- skjutning som "till havs' ägt rum flottan förlorat sin ledande" Ping inom Englands försvar. ; Furstligt författar- Fuel sil ställ; Förlaget" Oxford University Press har i dag till hertigen av Edinburgh överlämnat en check: på 937" pund : och 10 chilling, motsvarande ,om=. - ilkring 14.000" kronor, utgörande royalties .för :det gångna året ef- ter prins Philips bok "Utvalda tal under åren 1947-55”, Boken är glut=. såld : från . förlaget. "Andra uppla- . gån' är I tryck. Förlaget. räknar med att drottningens make så små=" . ningom, ten förtjäna upp.till 40.009 / arbete har myckti]- industri där de sy», betsmarknade 18. , är' textil-,- beklädnads-, choklad: . och . verkstadsindustrierna. Utöve ” tids- som de heltidsarbetande mö >. ten på "arbetskraft kommer att. bli | del "av. flottans: 1é= ” kvinnliga. konstatera ett behov av omväxlin: "'' är gps; öe vetvis en viktig faktor och påve Ls - kvällsarbetande kvinnor nästan w : =- arbetande maken när det gäller bar 2 - De deltidsanställda anses inte'vi” » Emellertid :har 'det också framgått] - é den per timme och arbetsenhet sar] : bete. Även de fasta kostnaderna blir | >” y reteelse, medan det samtidigt finns att deltidsarbete' därför såsom an. br - tama . ' Från fackligt håll har anförts att =: handlingar om :ackordspriser, Även | kan de deltidsanställda dra fördel >; löst och att pröva möjligheterna att]. manfall 1 Brittiska flottans historia, under de senaste åren, dels. att '.' j Uarvodes sn nl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.