(EB Bä ifbrel. Co vmed möbler från. 2 ERONNINGE-MÖBLER : «Fe Fvönntage tel. 40065. SÖKER NI. d befolkningen | ko Halland? "Annonsera då i ortsorganet 0 LAHOLMS TIDNING Fuchs. vandrande laboratorium drar långsamt över. Antarktis LONDON (AEP; ve . "Meningarna går isär 1' England "om Dr Vivian Fuchs' chanser att före den antarktiska vinterns-värs- ta inbrott kunna fullfölja” si resa "Tysklahds' : är hushållssior "Äkta män som ännu. inte, nått 30- årsåldern "gör 'öksarbetet lätt för|. ..| sina fruar, framgår det av en utred=|, «I ning som. verkställs av ett västtyskt = | institut. a ; h Dessa: unga äkta män [& r inte oci piska urskogar. Där Eran sl tittar i'kastrullerna på spisen för att och. där det fanns :urs ola H kontrollera vad de får” till' middag, men de sitter gärna och ser på när "I hustrun” Jagar. maten :och är mycket tvära genom den själ e k Både experterna” och - allmänhöten diskuterar problerhet med stort in- ”tresse som blandas upp med fruk- tan -och rädsla om expeditionens "ovissa öden. Den 52-årige e&tpedi- tionsledaren och hans 12 män hat "satt sig andra'mål Edmund Hillary gjort” - ' Fuchs expedition försöker av slöja ; Södra >Ishavets hemligheter då "att 'skapa' klarhet om "hurovida "Antarktis verkligen "”köntinent, "stor som ' USÄ Västeuropa tillsammans, eller n grupp av' större och mind- , sammanfogade till en enhet av ismtässofna. Fuchs och hans män : vill: inte "bara -nå sydpolen utan v « De borrar regelbundet" hål i. isen, forachundra 'meter djupt, vilket är ett oerhört, 'krävande företag. 1 hå- - Jen stoppas sprängämnen som '; tänds "på vareffer, 7 expeditionen ': mäter stötvågorna 7 via istäcket, Noggranna sträck- "med-. kokande - vatten "utan; får . blåsor eller bränner” fingrarna. Doktor Rögers'« samlar si- villigare än gamla, garvade" "familje- ” KARAOTRÄDET hade enngt BZz= ligt ur. sprung, niekorna skulle få njuta av kosten" från gudarnas eget 'bord.'Det var né gav kakaoträdet dess namn The= broma, gudarnas spis.” mar finns en läkare, Doktöl "Allan | fäder "att skaffa köksmaskiner' som . Redan Columbus gjorde Lekont- Rogers, som enligt eget hi d. gér- DE delta hushöllsarbetet.. vn skap' "med kakaod ycken, men den nomför helt” ”nyartade 4 En av hans derli på tisdagen fick” veta detta, applåderade de hänfö; och en talarinna nade kvickt, ut, att de. ca "10 miljoner. husmödrarna i 2] Västtyskland ' årligen" skulle kunna spara: ca ,10 miljarder arbetstimmar om. bara 235 procent av köksarbetet uträttades av maskiner, t om nakna händer kar ta na: kollegörs « utändning; ;USA- avmåttningen får "följder för" "088 | (För den 'svenska' exportnärmgens vidkommande får man räkha med att "Iden föl de" Uj kakao han drack torde inte ha va-' rit någon ”gudaspis”, Den var besk 0 på ytan flöt kakaosmöret tillagad toder, Konsten: att tillsätta socker hittade spanska nunnor på långt 5 nare, vs > . "Mexikos erövrare; Hernan Cortez, lär dock ha uppskattat kakaon, mest dryck, Så här löd hang resept: en långmarseh, Cortez sparade tydlis vissa "temperature; även. efter tredje kvartalet .—direkt men också indirekt via en. minskad ] | köpförmåga på andra håll; skriver a Exportföreningens tidskrift + Svensk "Den önskningen torde vara; alltför from, att Europa skulle lämnas -helt tälle; från ett berg "td fotona! av rexpeditionens "i mar har doktorn klarat under pågå- ver ismassan, lycka- - 1 Avtrycken o och'| oberört = söm under" 1954 års ame- i sk il Den i ka konjunkturen torde inte ha sam- ma inneboende livskraft som: den :lgången och råvaruländerna' har nu en" längre. tid fått nöja Ae; med sänkta priser." idrottsliga prestationer vilka ån varit målet och inspi- a : för dgr efter medelpriset på flisk, sill och I för kalk: på ost (osten Nn > | är jämte :mjölken våt helt dominerande kalk älla, Andra kalk-källor är 3 mångdubbelt dyrare), för kalorier: På bröd, fläsk och socker, allt Då oead, font : val av.Pcolemor. Fm EriocAbrsunvns födoimarirballeg, 2 Kd IN Prisma. har beräknats - ” Samt för bälsan nöd- vändiga. vitaminer, yt-. terst värdefulla men i: Dosorna : försegla " våra” nöjlighe- | eller soldater. darebefordras.: till ter — överskotten i den amerikanska | I Europa: var: man: -till en bör- N w = örefaller: ha : fortsatt dryckens ” verkningar och så sent som ' 1671 skriver markisinnan de Sévingné till sin dotter: ”Kakaon Prästerna fördömde ' till en början lens. påfund: Men snart vann bru- ket insteg i klostren; choklad fick till och med förtäras under fastan. behagar för en tid och så uppträder den plötsligt en ihållande feber som förer till döden”; En chokladälskan- de väninna hade: fött ett gossebarn, ”svart som djävulen”. och dens bes kymrade markisinnan skriver vida- re: ”Sluta då upp att dricka kakao, . inse att det:bara ä är: en modenyck”. "Även « prästerskapet : förde. hefa diskussioner” om den nya drycken, Var 'kakaon” att anse som: mat :— vilket bröt fästan. eller var. "det så att de, skulle kunna njuta " den även under den långa, trista fastan. rgligt nog "framhöll : läkarna - | kakaons gtora näringsvärde, Ett uns ; kakao innehöll lika mycket ”kraft" » som 'en, pund oxkött. Til prästernas rlättnad ryckte emellertid 1564 kar- : dinat Brancaccio till deras undsätt.| + ning och lyckades i'en avhandling | "bevisa att då ju kakaon för ameri- kanerna spelade, samma ' roll som ölet och vinet för européerna, kun- de' kakaon lika litet som öl 'och 'vin anses ' bryta, fastan. Näringsvärdet då?: Än sedan; svarade den höge kyrkofursten, innehåller då inte vin ”Jockså näring? Oraklet hade talat och kakaon hade segrat. Den första chokladfabriken anla. des i Cadiz, dit man vet att en last 1649. Engel och " började". 1728,” 1780; Sverige fick sin första chok- följde & j amerikanerna ningen i Malmö, Bröderna Cloettas skapelse är som bekant i dag en av landets ledande chokladfabriker. Kakaons historia. är lång, färgrik och fängslande. Från: att ha varit på sina allierade” WASHINGTON (TT-, AFP) ; "Den ' demokratiske korgressmed- :[lemmen Clarence Cannon från Mis- souri förklarade på tisdagen att USA inte kan förlita sig på flertalet av sina allierade i händelse av krig med Sovjetunionen - Våra "allierade har kryphål i sina fördrag och de amerikanska baser- na på & som kan utan varsel, Med få undantag har våra allierade lämnat' en bakdörr öppen och vid första alarmsignalen kom- mer det att fly så fort att de tar dörrposterna med sig, sade Cannon. Femtio daktare i i | Stuttgart "står - anklagade för att ha" piggat upp utseendet: på ' sin korv med: giftig tycks det ha" gått åt två ton av Guden Quatzaleoatl hade: : fört frön 'från himlen, så att män. , också med tanke på detta som Lin=, . som den var efter gamla aztekme- ' för dess förträfflighet som soldat-. kopp kako +:'en soldat = en dags gen inte på vare sig kakaopulver . jan ganska skeptisk mot den nya . drycken som 'spanjorerna 'tagit med - sig hem, Länge var man osäker om . choklaäddrickningen som ett djävu-" stadfäst att den" "endast var en dryck 5 från "Guatemala var. destinerad år] FE ladfabrik 1873 då de' schweiziska|. [ bröderna Cloetta startade tillverk- |. medicin och modedryck har ”gu-| natriumnitrat, De senaste två åren : "Sno värvning. gammal klyscha: : som "bör: avlivas. STOCKHOLM (Press) Vi är inte värvade skulle vi un= - derbefäl. vilja , närmast ' skrika vt ;. | Skrika så att inté bara våra milj- tära överordnade ' och andra som, mer eller mindre, direkt har med försvaret att'göra utan så att hela det svenska folket hörde det; .— Så heter det i en artikel i Svensk underbefälstidning, där det påpe- . | kas, att värvning i ordets egentliga betydelse inte förekommit inom 1 "| vår krigsmakt, sedan :1901,' då' både : I systemet med zärvning och indel- ningsverk försvann. och allmänna värnplikten infördes. + =>. de — har stora blad och små skä- : 74. 4 eller gula b blommor. Frukten hänger . på ett kort-skaft från a stommen eller T grenarna. dammas spis is” blivit ett eftertrått nä. ringsämne för miljoner. Furstar och krigare, skalder och läkare, sjöfara- re och ”vanligt folk” har under år- - hundradens lopp ägnat kakaon; sin Visste ni till exempel att pralinen ' bär sitt namn efter marskalken du Plessis-Praslin på 1600-talet; vars . kock hittade på att droppa en "eor- pus” av mandel eller konfekt ' choklad? Eller att den förste. - som " blandade choklad och mjölk i en- kel form var den berömde engels- ke botanikern och hovläkaren Sir , Hans Sloane? Han levde 1660—2753 dsakligen och 1: sig” huv som brukar Thé, Catfé och Choco- lade hemma i sitt Hus, betaler Twå Daler Sifermynt utan - åtskillnad. Karolinska : tidevarvets kärva. livs.) föring avlöstes i sinom tid av fri- ; «försvann volontärinstitutionen 1952, Volontärinstitutionen bjöd de an= ställda villkor med bl a .Jångfris- tiga kontrakt,. som "kan utgöra ea "| plausibel ' förklaring till att värv- ningsbegreppet levde vidare, men dvolontärinsitutionen och dess-kon- traktsanställning är «numera också, den ett passerat stadium. . Och nu . finns ingen som' helst; grund" för snacket om värvning. Vid armén Vid de andra försvarsgrenarnd dröj de det något, men nu är den gam= la mycket otidsenliga underbefäls- ionen, alltså vol tutionen (med sina.”slavkontrakt”) överallt likviderad. "Men resone=" manget om att man — för att nu använda det allra värsta uttrycket — "snor värvning” är seglivat. Man möter det jämt och ständigt. 'När hetstidens flärdfullare, och kokböc- kerna från den tiden innehåller en hel del chokladrecept. + " Cajsa Varg ger i sin” kläseiska | en grabb talar om kompisen” som sökt sig till den miljtära tjänsten, när en far berättar att hans ' son äle sina 'krafter "till" försvareis kokbok recopt på chokladef: de. Fadern 1 må vara förlå- iloch till och med Susroästbetonande |? pg eftersom han'i eft fall på tre: "sannolikt en "själv varit en= dylika: vill man göra ”Choclade - Mjölk” och ingen ”ehokolade gifes för handen” tager man haver, näm- i ligen -brynt mjöl. .”Den gamle rud.” rollerad I volöntärinsiitutionens le" ideér eller haft en 'nära' släkting el- ler" vän 'i samma situation. Men' beckianen' prosten Broman i Hu-! för dem som tillhör deh. nya gene- dilksvall k r 1741 med ett med Sydamerikas växtvärld. I slu- visst barskt ogillande? ”Både Cut. fi och Cr tet av 1700-talet rek många : framstående vetenskapsmän just mjölkchoklad för dess 'lätt- smälthet och hälsobevarande egen- skåper."., i Nåpoleon hade helle genting emot. choklad. När marskalk Le- febvre 1807 hade intagit Danzig vi- gängse "och, drickas”. . "Barocken, storätandets” tidevarv efterträddes av rokokon,' den för- finande ljutriingens. "Choklåden blev den 'spirituzila konversationens tillbehör och den populära .dam- äro här öfwer allt i rationen ” "och alltså inte dras med d förmildrande omständigheter. Värv—- ningen är död! Och volontärinsti= tutionen också! Låt" dem” vila i frid! Vi ber enträget! ' ” Under de sista tio. derbefälet målmedvetet strävat ox ter att få ”underbefälsanställnin- drycken i de högre hä + E gen dlad från tillfällighets- såde Napoleon honom sin er genom att till honom överlämna en ask danzigchoklad, i vilken till yt- termera visso dolde sig hundratu- sen thaler i sedlar. Karl. XII:s överflödsförordning av 1716 visade att det dracks'en del choklad i Sverige redan då: " na och chokladdrick: ”damer blev ett omtyckt motiv för rokoko- ål . Italienska 1700-tålsskald: har sjungit chokladens lov: Voltaire drack dagligen två koppar "kaffe blandat ; med "choklad 'och' Goethes” chokladpassion var "ryktbar hos. hans samtid. NM event CvVilka deklar a sysselsättning till yrke”. Detta har lyckats såtillvida, att den tidigare mycket stora omsättningsbara ka- dern reducerats och "antalet pen-' sionsberättigade . beställningar :4 | takt därmed ökats. Nu Kan prak= "tiskt taget envar som! söker .sig fill > den "militära tjänsten såsom under- befäl beredas) fortsatt 'anstä fram till "pensionsåldern, uppfattas” underbefälsanställningén -linte som ett "yrke jämställt med - ridra statstjänaryrken.” Här - har - tydligen talet "om ätt snöa ”värv- ning kanske betyit : 'mest, "under- befälsanställningen i i den gamla för= men har färgat av sig pi under- befälsanställninger i den nya Ver- sionen, — Kan vi inte slippa, detta ”arv' från fordoni”; heler det' till - sist.” Underbefälsanställningen — är 1 numera ett yrke, liksom alla andra, Vis är inte värvadet | Netzén lägger fram. da gförslaget - om sko gskompletterin . STOCKHOLM (TT). I + Man kan Betrakta det 'som säkert att en proposition om ofullständiga jordbruks komplettering med skog : kommer att överlämnas till riks. dagen i vår, påpekar jordbruksmi- nister Netzén för ST, Jag kan emel=" lertid inte för "dagen säga när, det blir, och det är därför Propositio.. nen betetcknats som ”eventuell" i ' den förteckning över väntade rege- ringsförslag som, överlämnades vid sriksd, A. eg SE PPpnanfer, arne Te niken har: obegränsade möj ligheter. Flyget har. gjort världen ". liten och - radion ' gör den ändå höver vi? Hur.skall vi "dekfaréra traktamentsersättningar, naturaför- måner,' lotterivinster . Var! skall vi lämna vår deklaration : ,',: Ja, det är många frågor som landets alla dekl nu har anl bör- iÄ de I mänga ! deklarationslabyrinterna. Anvisnin-! garna har. naturligtvis ins kunnat! ' göras helt” uttömmande ' uta» tarl : närmast sikte på enskilda personer, vilkas inkomster huvudsakligen ut- göres av löner, pensioner. och ka- 1 pital "En välk hjälp i deklar sl ren bör emeller- ja fundera över, många som pockar på lösning. Kanske, är deklarationsrådgivningen detta : år alldeles .speciellt aktuell eftersom det i år är två nya formulär som ersätter fjolårets deklarationsfor- mulär nr 1a, Med en 16-sidig tidning; > "Om deklaration” — som i dagarna di- strikt till k t giftet som döda i (TTADPAY AF dfyr län- det Funt vill sparbankerna £ tid ”Om deklaration” vard. 7” Som komplement till denna all- mänhetens deklarationstidning 'ut- kommer liksom förra året sparban- kernas tidning Jordbruks-Journå- |” len. med ett speciellt deklarations- 'numrner. Den tidningen innehåller utförliga deklarationsanvisningar som :speciellt tar sikte på jordbru- S deklarationsproblem. mindre, Och'vätébomben kan få” den att alldeles försvinna. : sr (Torvald Gahlin) "Den! söm; får! spela teater som barn lär sig att uppträda, blir inte : osäker och 'uppstyltad. utan tvärt. :- om naturlig. och okonstlad; "Vi svenskar har ofta en inrötad stel. het,' som är. en pina, en Svår” och dig pina. Teaterspel är en bot EN ågan och ett läkemedel för ' Barn' behöver. således ära sig ' att uppträda naturligt och att rö= Ta sig mjukt och värdigt, med an« dra. ord att behärska sin krop och att på så sätt slippa den förs ödmjulkande känslan av osäkers het, Fenerleks är fr lvak - sy vu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.