Fen Rep Rn se ce vera ra a "er MRS see Har . . or a veta vad. som "händer i södra " . Halland? «SÖKER NI kontakt med befolkningen ” "> od södra Halland? Annonsera då i ortsorganet . LAHOLMS TIDNING 3 Prenumerera då på eriserganot "LAHOLMS. "TIDNING s ov Sa ”h ln vikti fa ki Morgondagens problem: | 8 i svenska lantbruket - é er mycket viktig roll för de kord, 'som Ängen i | dagsljus uppföda | vande ' organismerna spelar |höna ännu lyckats tangera. ” STOCKHOLM (Press) sö , : + v "det vi kallar deras livsrytm, På "| Om sådana försök kan få prak- Maskinerna tenderar alt ersätta mfaniskorna på landsby gåen senare tid har' dess betydelse, |tisk betydelse är en annan sak. Ju och lantbruket går nu den väg som industrin gått och som redan "framstått som alltmer uppen-" mer vi lär om körtlarnas och hor- ma terat i en betydande höjning av levnadsstandarden Lant>. | : ibar och. vetenskapen har dä monsekretionens ömtåliga meka- aldriot mekanisering möter emellertid problem som iadustrin ; för ägnat den - särskild upps - |nism och de ärftliga egenskapern; aldrig behövt brottas med; framhålles & 'rnktor= I 3 Å Ba eg ipernas journalen. Då les det I en artikel I Traktor. 'snärksamhet, : |förändring genom radioaktiv och i 1 nn Där kan Maskinen som resel användas året runt me= +" I . "| Rytmen är"en' väx kemisk påverkan, desto mer be- Den ntbruksniaskinerna endast utnyttjas en kort rerlod varje år. "lan: perioder av: hög aktivitet: |tänksamma borde vi bli inför de on lantbrukare scm odlar alla grödor och håller alla husdjur och ivila, mellan växande och [oberäkneliga följder, som alla in- drift eh anses lämpliga i i hans trakt kan altrig helmekanisera sin et "stillastående och . mellan spän. grepp i naturen kan föra med sig. d li; ing förutsätter an viss. >; ning 'och ' avslappning, Denna .Omställningen av. en organisms utstrå icke Specialisering och omvänt bestämmer maskinvalet 1 stor ib Hå sätter. jn prägel inte > |rytm är baserad på. kemiska pro- utsträckning odfingsprogrammet, - | a ara ' på individerna ur djur |cesser i organismen och den totala En lantbrukare som övergått tillf bla Toch växtriket, utan också -på |räckvidden- därav känner vi ännu skördetröskdrift kan inte ' gärna Mom, Man kh ss In nuvarande "deras olika organ och celler. - inte till. Mö återgå till bindarskörd och hans sto- snimalieproduktion. utan. åk er ak "Det finns perioder som varar' Zz . ra investeringar. i skördetröska, | men inie ett foräbruk teg Suma "några ' sekunder men.' : (Omställaing av den mänskliga : tork och spannmälssilor driver ho- sröda år efter år utan allvarli a man kan också tala om dags - . - e Tylmen > Inom att odla så stora arealer spann- | skador” för jorden, Än är inte N am och rytmer som är så . Man. har "gjort intr. GA kt mål och liknande grödor som möj- | problemet akut men dagens lant | nga, att' de stämmer överens - - ligt för att "ekonomiskt utnyttja | brukare ki . tagelse; ta hi - : sr fö ommer mångh gånger att . "med årstiderna. ; pt sök att i detta oa den tanikliga sin maskinpark, På samma sätt för- | av ekonomisk nödvändighet" a Inom 'växtodlingen har I man”sec rylmen, Två amerikanska fysiolo- håller det sig naturligtvis med den | sig "tvingad att producera det som an länge känt till rytmens bety- somskaffat sig full. utrustning för, ger honom en anständi bärgnli else: Många växter är så bundna ger, Kleitman och Richardson vid " I mekaniserad potatisodling. Hans ma- | även om det får bi äs gyning ) Chicagos universitet, har. gjort så- ki ; VN et får betalas dyrt av aven viss dagsrylm, att de' blom- dana försök med sig själva. De an. : inpark drar så mycket kapital att | den kommande generationen. .. ar mar. och sätter, frukt endast” där - an knappast har möjlighet att « Tillspetsat lyder problemet: hur ; : . vände: en mycket. enkel metod för - kaffa si. i ner fö - Det-finns nordiska växter; som'in- ae log Fr 2 stor Svik er sil en” nots CH kusten? . Nänga lantbrukare kommer trots högste | inkomsten och morgondagens n = , dä evde un- i [riskerna att' 2 Toftstreck "även, I är ganska amförfabla förhållan.[ specialisering som ekonomid de Der hän ond lösas Om der går månen, ; fuktighetén. och - tempera- men utan varje. kontakt me 7 t ska h vändig, men detta skapar nya pro- | att få fram växtföljdkombinationer ttervärlden. Di t = turen skulle vara ungefär desamma när det vär da mede = C ens 2 en. u, snar le or (0) Uj a No : —|som kan till .en grupp som på växternas, Kemort. Men delan dra människ Dp t h di gl Men 'som den eftertraktade och |SPecialmaskiner, Problemet är möj= nordiska somrarnias långa dagar och läste" och" sysslade med vet ab 0 flotta dam sillen är så nöjer den |ligen olösligt — under' alla för=. . korfa' nätter saknäs på de sydligare ligt arbete, "varför. ti den inte blev VALESUND i jandari, Dr sig inte bara med nylonredskap, hållanden . skiljer det sig radikalt bredädgraderna' och" dö kan. ? e blev] "28.000 man. fördelad 2.600 fi ja Vv från. de traditionella gödslings-' och söder at omplänters a erna lång, Det enda de inte” tog med. Sig | kehåtar ligger I dessa på 20 one Det 8 stora sillfisket på, den norska västkusten &r en fredlig trå ller as iltills bestått - förädlingsproblemen. Det är mor= växa öch gro men inté -blomma och ligt är RR act vå är i a tiskt .taget. på startlinjen för värl< kän a AR i ksan ke gång om året väcker från båtar av glasfiberplast, Med mindre gondagens problem i svenskt lant= » föröka sig, På samima, sätt misslyc- | yr satt de.redan första dagen | gens. största säsongfiske — stora u?pmörksemået att silrapporterna utifrån Iran” det inte duga när det gäller |bruk — borde: det inte: vara en ks, män ofta ä :omplaniera växter skullé; mista dsorienteringen to- silläventyret :—" det årligen åter havet blir tonpsaker på de norska tidningarnas första sidor. Om en så krävande ch förnä gä ägt lockande uppgift för morgondagens 5 falt. När de själv tycl att en',vec- kommanc dey sillfisket ' på Norges . sillen kommer "att. fortsäs a sig in under norska kusten med so; sd. Mm, gäs jordbruksvetare. att försöka angripa : ka: gått återvände” västkust: Ett. fiske" som" på ON g |" sammtä rågelbundenhet; är det in'er alls 'så säkert, Man antar på å et uppträ då endast: en gång om problemet? set för att strax k nna. konståtera mala" år” ger ' Jandet valutainkoms- | - ” sina" håll att den kömmer, att gå andra vägar för att leka --' even= ; lanrum: ne i to v månaders mör att ide "levat, und endast rinare 500 milj k |]: tuellt. till den bohusländska kusten. , Detta ' har inträffat” förut. a fem dagar, ” st re oc niljoner åspel Med intervaller; på .60—70 "år. Jäst: nu har” sillen uppehållit sig . Moderfartygen” blir : bättre,” och t + Efter en tid | jord de om försö- : Stora värden står på'spel så länge:-vid den, norska kusten att det skulle vara oktuellt med bättre med blankskinånde skrov'och i sdnare inte. dmöj i att ändra: Detly. > väl» den : enskilde” .fiskaren | on annan lekplats, . - med 'en' inredning . som: inte står fjins. ärter: med: mer. eller mindte I ret; .nienv.efter. ett: annat "system, för hela nationen, skall. man CP hi Hällskotellen” efter. ' sto; anpassningsförmåga; Det till- zz änn pröva. ändra” berytmer än | heller -inte: undra över att- förbe-. 22 Detta skulle, betyda "katastrof di jarska fis tt, i : : A- varsdygnets. ;' Deras ' belys- del: h m ger Anton Iversen, 4 denna) artikel.” Vetenskape lugnar men. NAR mest intressanta uppgifter att stu- ting tändes och släcktes nämligen vättulnsstna börd: Du nävar ig I mången. norrmäns sinne spökar synen. Men den dagen den sorgen. av miljoner hektoliter ., N d ra. ”dch- försöka ndra, på denria av "medhjälpare . Uppe . på. jorden, bristningsgränsen j ju närmare dagen Tesonerar man. Nu, ligger den . stora. flottan”: ; "beredd uatt"”ta ett” " Det är åtta år gammal "sil som i elasticitet i livsrytmen, I stora träd- som. på detta sätt påtvang dem oli- I föp "startskottet kommer, Ingen vet " nappatag "med sillen, Den kan ge hundratals” miljoner Kronor får utgör huvudmassan av den som gårdar i i Tyskland få försöker. man £ n = OS kmmärsd: Pe fick vänja sig med säkerhet vilken' dag som sillen . (Mod och ruin för don en a felslaget fiske. kan också + betyda arä Sommer, nr in kusten för att leka, att odla tulpaner, narciss er och vi- -timmars uppenbarar sig' men' under de, sista mod och ruin för den enski et är arsklassen 1950. Havsbiolo- Ha” syréneér i växthus som" "saknar 28- -timmafsdag 9 ä 20 "åren har” den "kommit” in: till Å ; gerna: räknar med att' det. finns ; + Under dessa ; veckolånga kuster kring" mitten av januari? ; + > SS SN TS massor att ta åv.. Uppskattningsvis ite i -solljuset ; har företog . de. båda" forskarna "mycket .Redan i -deceinber ' börjar sill- har upprepats med, jämna mellan? [n? le den totala sillmängd flög” varje I passags ; | man inmöonterat neonljus, som hål- noggranna kontroller. av sig. själva. stimmen : västerut'.i havet att dra | rum — perioder om "60—70 å - oika rd ij hl. Förra året|raré under 1957 935 kilometer. Th les, "tänt större, delen av; : dygnet. De mätte: blodtrycket. .och..tempe- | ilop :sig för lekfärdetn.' De:samlas | och "nu >har "sillen uppehållit sig fångat 55 Di; na fd ve ' Siffforna”. härovan + är nlimtnde . ) Det visar sig att "plantorna: utveck- faturen, og TN osv. Det visa li: väldiga mängder, i området: nord så länge : vid den" norska' kusten : dn Med d den” flotta och - utr mena ur en' översikt som FN: f 'orgonlså= ' lar sig . och. blommar. dubbelt : så | "7. sig' snart att de' reagerade på |och nordöst om. Färöarna och ”när latt man kanske snart kan räkra .G Ö Sars sparar fiskeflottån på | man. i dag förfo ver är det|ton för -civilflyget, ICAO, ha olika sätt, Dr Rickardson: anpassa- tiden är inne” sätter stimmen kur- | med att få uppleva, den dagen" då lying; E gar, över är det de sig från den ena dagen tll'den ' mot norska västlandet till | den äter söker. sig en stnan lek- väldiga pigifter. Man kan. exempel+ inte. omöjligt. att man : kan: fiska [arbetat i, samband; "med årsskiftet. andra till dén rytm, som. medhjäl- Surimörskusten; som - då visar sig plats. : var Je skilt förl or de D. 300 15 milj hl. Ur ta JiCAO: s : generalsekreterare — Carl + Även! djuren har som. närmnt sin |PArna På jordytan bestämde;-Men |lämplig för lektid, Då börjar: alla Nr ot Skulle” plöja havet a d ”ekotct 5d och ; Dettä betyder att fiskeb i första Ljungberg. framlade" mäåtérialet Å. MN "rytm. och, den kan vara mer eller det eu länge innan dr:Kleit- | tiders » ”bröllopsfest” och rommen : Den tiden den sorgen asdie och var för sig göra sina ob-' gngången kan avkesta 2» mniljoner organisationens". , huvudkontor ””t V | rindre "stabil. Det finns djur: som | "CP fann sig Irätta i Ten ny dags- - "miljoner: a filar : läggs På | 7 Blir så fallet .kommer detta ”att| servatoner. Det. kanske 'skulle kos- 700 milj. Men för att få inga så myc- Montreal och underströk att det. a oci ir. ad KNDD a sn fe - här en inre känsla för tid; ett inre Teraperatutmätningen tillmättes Hill nya sillstim inom loppet av betyda katastrof för: många tusen ta :100:000-tals kronor utan' att. ge ket 'sill- krävs 'det också ett bra utgör ett gott bevis för den Rnab= 24-timmarsur, som är oberoende av stor vikt, vid. kontrollen. -Som b a mom AV norska fiskare som är beroende av | ett öre 'i vinst. 2.600 fartyg i tom- Iysder under säsongeri., +. [ba Uveckling” som passagerurs | "alla yttre inflytanden. Hit hör bina, |,” -y'Et, Vid. Kontrollen.-Som. be- | några år. Detta: är I "eviga sillfisket och det” kommer också att | gång utan inkomster. i' flera dagar, | - trafiken i luften har genomgått se= i "Trots knepigt upplagda' försök med kant har människan med. vissa un- ringdans, vv . sätta sina spår i norskt, näringsliv. | ja, kanske i veckor, det skulle sä- I fjol kom stormen och: ödelade dan 1945. Fortsätter” det som hit- P dantag en ganska typisk ;tempera- |. + . 1; 1. LL. AN en stor del av fisket och reduce- fillg, sade han, får mån väl d konstgjord belysning och ändrade turkurva. Under d: k v S iker me Leg säger att sig i en: hård rade fångstkvantiteten med 30 pro |" 5, sade han, far man räkna me tider :för utfodringen har man inte va. Under dagen stiger kropps NV v siten norrmännen? '. det inte finns någon anledning till] belastning av bränslekontot.. :- t' Något sådant kan självfallet att inemot 100 miljoner passagera= kunnat rucka på deras tidsbegrepp. fav eratnrn Hill ett maximum, som | ".— Varför : kommer sillen precis oro men tanken spökar då och då |" När sillen väl har kommit in un- löutvätta även i är men fiskarna är | re kommer att befordras'delta år, ' Binas inre klocka är nödvändig för ör ZH It-tiden, och sf ärpå funker in till' Norges västkust? Detta har i sinnet hos en del norrmän. Men | der Kusten går fisket av sig självt. | i varje fall besjälade av viljan att Det betyder, att flygbolagens pass ” att de skall: kunna orientera sig. natten. = 0 fram ic vd; k il > vetenskapen grubblat över i'många | den dagen den sorgen, säger de fles- | Havsforskningsfartyget ägnat sig | göra sitt allra yttersta för att fångs- sagerårplan under ett enda år kom= Med hjälp av en s k foderdans kan är framgick tydligt skill- lår. Det troliga är-att temperatur-|ta fiskare, och kastår ,sig' med 'en- | då åt mera vetenskapliga uppgif- ten kall bli d n. största möjliga mer. att ha flugit 10 miljoner. tim= de -ge varandra "upplysningar: om naden mellan de .båda , forskarna. förhållandena ligger "bäst 'till” för | tusiasm in i det silläventyret, Som | ter "och" fiskarna själva” har. inga et ” mar: "var ett nyupptäckt: honungsställe Hos dr Kleitman Ayttade sig maxi- | sillen här, och det. spelar 'också har" återkommit , årligen alltsedan svårigheter att hitta fram till fäl- ; ; Lagren tomma, Uttryckt på annat sätt "betyder är:beläget, Det sker genom att bi- peraturkurvan AU läg på fem en viss roll att bottenförhållandena | 1897,'- >. , . "| ten där sillen befinner sig, Då går) « Dry gt 50 silloljefabriker på sträc- flygets passagerarsiffror — för det an ; na anger vinkeln till solen. Endast 5 sk id längsamt när lär så gynnsamma att äggen trivs] Havsforskningsfartyget D o Sars garn och. snörpvadar, i, sjön 0av- Ira, Möre—Egersund står klåra att |£ångna året detsamma som att två, ; ” om deras inre :klocka går riktigt - rodygnet avkortades ser för- och utvecklas. med fiskerikonsulent Finn Devold, l'brutet från tidig morgon till'sena |: emot havets silver och förädla | miljoner personer har flugit jorden . kan de vid olika tider på dygnet Rich d. äremot. anpassade sig dr | - Går man tillbaka i historien skall även 'kallad sillprofeten, ligger ute |kvällen. Man tar till och med nät- den. Dessa) fabriker kan ta emot |runt eller också att hela Sveriges ange" den: rätta vinkeln; till den. sig in ardsons' kurva : ganska hastigt |, man dock finna att sillen inte all-|på havet för att söka få kontakt med | terna till hjälp. - 400.000 hl om dygnet och har dess- och Finlands befolkning transpor= ? ständigt flyttande solen, . ti de dlika dy esnperioderna Ät tid har föredragit västlandskusten.|sillstimmen och följa dem" in mot| Fet, näringsrik och "glänsande sill, utom. lagerplats till 7,5 miljoner hl terats per slyg öved Atlanten Mill "| Andra djur hår däremot en me- In sr fr Det har funnits perioder, ja, flera kusten. Han sänder dagliga rappor- |sill i tusenden, miljoner; ja miljar- sill. Alla lagren är nu tomma och SA. : Dan tg : ” A a inte' lämpade för; '; av: dem i :historisk tid, då. sillen jter till land om 'sillens rörelser, ha- | der, håvas ombord i båtarna, Tungt ineriét står vältri för at! För tolv år r sedan befordrade en få elastisk dagsrytm Vid engelska > ; : i kö . maskineriét står vältrimmat för att - forskningsinstutut - »har: man ”upp- fiir nattarbete - totalt har svikit och i stället gått )vets temperatur, sillmassornas fart |lastade utvecklar 'de den | största hålla undan de stora mängder av maskin É og höns som aldrig sett dagsljuset. | Ti kurvorna till den 'svenska västkusten, spe-|per dygn, så att de många tusen |manövreringskonst under färden | råvara som skaffas in från havet. )13 med . en hastigh Deras dygn bestod av. en 14 tim- |hänger naturligtvis, med. kroppens | ciellt Bohuslän, för att leka. Detta fiskarna iland ungefärligt kan räk- |mot land. Kursen ställs till sioljer De 26.000 fiskarna som skall del- |på i i medeltal 240 kilometer i i tim=- imaårs ”neonljusdag” och en natt på aktivitet över huvud taget, ämnes- 4 näss To ogrite a sn fabrikerna, salthusen och, isanlägg- 4, i sillfisket kommer från så gott |men. I. dag är motsvarande siffror : 20 timmar, som med jämna mell tningen, matsmältni; '0ces- ningarna, där, fångsten lossas, i som hela norska kusten. Allt se- böra ; 2 ark 320 FR - sul äl t de ytterligare förändras i. upplystes av en 1400, watts-|sens förlopp, aktiviteten. hos hjär-|- dan jul har man varit upptagen |oer a i : pa. De höns som fick växa upp |nan: etc, Det är därför: mer eller av Kaffe och nägra brödsktvor. med förberedelser och mellan jul|om ett Mr änarvaplanen på allvar på detta. sätt slog äggläggningsre-|mindre svårt för en del människor Sedan Styr man "tillbaka till fis- och nyår stävade båtarna från alla | tas i bruk är självsagt.. . ; att ställa in sig på nattarbete. En keplatserna AA fen pr vare se håll” till: Möre-kusten, där sillen ie - : Ina OD Na del kan göra, det lika lätt .som dr | ' sömn, vila” eller åttatimmarsdag. | har gjort sin entré de senaste åren. (STOCKHOLM: De skandinavis- För :hundar IA Richardson, i det att de ställer om På sillflottan arbetas det i ett sträck. |. Freja Norge följer med nas. möte 1 Kör at sr sin individuella rytm efter de ytt- |. .. Man kastar 'sig ner på en köj ett |ytvecklingen av det stora sillslaget. | nent har nu di tee re kraven. Andra behöver mycket " par timmar och sörplar:i. sig en Sillrapporterna är toppsaker på tid- | till den 29 januari, De tre försvars= längre tid för att nå därhän. Det ' kopp ikaffe och; några brödskivor ningarnas första sidor och de in- ministrarna skall som känt disku- é har sin betydelse när det blir frå- > när det bäst passar. fl versen ternationella händelserna på den |tera frågan om de svenska, danska » De är så korta och Bektiska des- I volitiska och militära himlen får och norska Fn-bataljonernas fort- ga om nattarbete fö Å fabriksarbe- ta Pp satta tjänstgöring i Mellanöstern, tare, ' 1okomotivförare, chaufförer, .sa sillveckor, värför man måste ta | vika en gång om året för en kamp ör nr sjömän, poliser o s v. För en del " vara på varje möjlighet" som står | en fredlig sådan — som söker tar några experter med sig till Kös kan "det vara ändamålsenligt med till buds för att hämta ombord ha- | sin like i världen. pe: nhamn. M MH me vets rikedomar. Vila får "man göra |- - Anton Iversen, + nattarbete under en längre period sd ” å d dra h: när säsongen är "över. Ett sillfiske I t gången medan'andra har lätta: r så oändligt mycket: ekono-" | H tt byta till nattarbet betyde at my FR yta iN natta ete när soni. miskt' för" varje. enskild deltagare.” V u Te + Lotterna kan ge ett utbyte av T— De senaste Undersökningarna har 10.000 krorior "under: loppet av ett ådagalagt: att” kropp ens inre :xytm ; par månader, de som har större tur : dirigeras av kemiska ämnen,' som kan tjäna upp till 20.000 men så bildas i blodet under. ljusets: in- är det också många som misslyckas 4 verkan på huden, Människan med totalt och måste återvända, hem : sin av kläderna alltför väl skydda- ” fattigare & än när de gick de NR i de hud får ju inte så mycket Jus > i utifrån,” men hennes reaktionsför- | G Inte bara nylonredskap ee .| måga gentemot ljus är I stället ' i i Det satsas väldiga summor inför mycket mer utvecklad:' De" ljus- + : sillsäsongen och investeringarna” . strålar som faller på ansiktets hud i : uppgår till miljonbelopp. I år för-". Kd är tillräckliga för. att sätta igång söker man sig bl a på snörpva- - - de b Pr - dar av nylon. De kostar 100.000 Pi en lyktstolpe i Frankfurt finner Det behöver. för - övrigt inte ens; kronor eller det dubbla mot vad '7 man denna ovanliga skylt uppsatt, | vara dagsljus utan det räcker med en vanlig vad kostar. Håller en var de b hundägarna ären om, | konstejord belysning; Folk med (V4 nylonvad och ger god' fångst och mm juckar. fdr är inte dun och nattarbete : utan" konstgjord belys |, "Denna bild visar fiskefartyg med hela fördäcket fullt am si nå tål den påkänning som ett-sillin- | nt ; SRS ve borde kanske tas till efterföljd på |"NE ta srsichaufförer, poliser | har fått så mycket av havera älvar att det håller på « ne derfar rivget. stäng represerterar kan det resul= är glädjande bland pojkarna i Ålesund när sillen kommer. De - många platser, där trottoarerna ser |" fl utför dörför sin nattliga verk-| ”en del av fångsten i en hjälpbåt ti z d va Då åtarna - tera i att reparationskostnaderna . middagsmaten gratis hos fiskarna och får ofta så mycket ” ute annat än prydliga ut ter vov- Jsamhet under för deras inre. rytm |+'T h skymtar. en snörpvad som dragits samman me = att d ka Tä L $ t än prydliga ut ef t : . Van skäras ner .t att de kan. sälja till fiskpenaar, .- " varnas besö särskilt ogynnsarnina Körliällandsn., intill. Bilden är fagen från helikop eter MV gl er - ole kel RAN a - : : H " ” t > Fr RKU Bo Väs : a : no sr . | vr . |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.