é Posse då Så ortsorgans "LAHOBMS: TIDNING é [ sd > Kursklättringen . uppåt har tagit stark fart . beträffande" aktierna, och "under den gångna veckan har:'in- registrerats ökningar över hela ak- tielistan — med undantag av endast ett par Papper. Det vill således £ n synas som om börsen mera tror på fortsatt inflation och kanske en rän- en kon- "Föremål för mera omfattande af- ärer. har "varit ASEA, Tändstickor, Favor Skandinaviska ' Banken samt lektrölux, : Dagsomsättningarna har . bela veckan legat över 0,8 milj kr. I raden: av 'stora kursvinster märkes & ex Astra, som stigit med hela 20 kr till betalt 345 kr på fredagen. Av allt - att. döma tror man här på en över- raskning .— troligen 2 fond- och ar Hu kr til) 217, Scania-Vabis och Stora Kopparberg 15 kr till 200 resp 475|- kr samt 10 kr beträffande Koppar- fors och "Turitz till 230 och 350 kr. . Bankerna är likaledes på väg uppåt, sålunda. har. Handelsbanken stam stigit 5 kr till 190,. Skandinaviska Banken 3 till 177 och Enskilda Ban- ken & till 312 krl ce: |Även Västtyskle ” Enligt el : bundsrepublikens senaste statis - stik" ökade levnadsindexen un=' der 1957 2 proc medan arbets-"' tagarnas ' bruttolnkomst' 'steg "med 4 proc. En förbättring av, realköpkraften" är således" up- > penbar. ' Denna 'tar sig uttryck i en ökad konsumtion av bl a kaffe, choklad, te,'tobak" och - : alkoholdrycker." för ' vilka be-"- folkningen 1 fjol betalade nä: tan lika mycket som för kött : och bröd, ' När vissa konsu=". mentgrupper. har svårt att få pengarna "att : räcka ' till "beror detta inte så mycket på ”de öka- de livsmedelspriserna”, som på de större anspråken, Sålunda förbrukar enomsnitts- familjen i dagens Västtyskland 75 proc mer-sydfrukter, 50 proc mer ägg och äggprodukter, 40 proc mer färska grönsaker och 'ca 35. proc mer kött. och köttvaror än, 1950. land. omhuldar myten om de dyra livsmedlen: nar med att. genom" denna ök- ning en fyra personers familj be- lastas med en merutgift av ca 75 öre I månaden. Andra återigen mes göra ca 2 kr i månaden vid en be- , |räknad årskonsurmtion av samman” lögt 320 kilo bröd och bakverk, Hur som. helst är dennna prisstegring en bagatell jämförd med de öka- de kostnaderna för exempelvis brän- sle och transporter. I ett tal som "Iden" tyske jordbruksministern dr Heinrich Läbeke höl! vid årsskif- tet, berörde -han bl a den förebråel- se som med jämna mellanrum rik- tas 'mot jordbruket så snart det kräver kostnadstäckande priser, att den arbetar efter föråldrade prin- ciper och därför inte kan göra an- språk på jämställighet med indu- strin, Med hjälp av kalla siffror vl- sade Libeke ohållbarheten i detta Genom att gå över till tockholms Bryggerier Samtidigt sjunker k en av försäljningen : något ': under. senaste verksamhetsåret jämfört med när- mast. ; föregående. Bruttovinsten steg dock från 9,4 till 11,6 milj kr medan ” Pettovinsten” redovisas lika med fö- regående "år eller 4,9 milj kr, Som tidigare meddelats föreslås en oför- ändrad :utdelning av 8 kr per aktie. Stämma hålles den 3 febr. > Investment AB, Kinnevik redovisar för 195657 en årsvint på 1,79 (ff åå potatis och bröd successivt och ut- gör f n en femtedel mindre än för 7 år sedan, Tendensen att ersätta billiga livsmedel med högvärdiga och dyra är uppenbar. Att det i alla offentliga diskus- sioner ständi; de pra- 3 liga produk- tionsmetoder har den tyske bonden lyckats att sedan 1938 öka avkast- ningen per ha från 22 till 31 dz för vete, från 18 till 26 dz för råg och från 168 till 235 dz för potatis, Un> der samma tid steg den årliga mjölk. tet om ”de dyra livsmedlen” är allt annat . än - vederhäftigt framgår av en som en stor väst- 175) milj kr och före- slås bi oförändrad med 6 kr. Det bland anlä förda" värdet av köncernens aktier I utomstående. företag steg till 33,53 (7225). milj" kr. Motsvarande dolda reserv. ökade med drygt 0,5 milj kr » till 30 milj kr. .De största aktiepos- terna” 'är. 102693 - st Korsnäs stam (100500), bökförda i 8,13 '(8,0D' milj kr. och 150000 st Marma-Längrör, vilka' är. bokförda i 7 milj kr. Stäm- ma kommer .att Kållas den 31 jan > Första : bank," som. lämnade för- ” handsbesked - om - bokslutet, " blev Stockholms . Enskilda, ' Nettovinsten för 1957 blev 15,67 : milj kr (förra bret 17,97) sedan för skatter avsatts 53 milj kr? (flå 1607 milj: kr) ” Btyrelsen "" föreslår oförändrad ut- delning med 15 procent på stamak- tigrna och 4 procent på preferensak- kerna, vartill åtgår 11 milj kr. Ater" 2LM milj. kr föres i ny säk- tysk livsmedelsorganisation med ca 36.000 anslutna affärer nyligen ge- nomfört. Av denna framgår, att av 30 viktiga livsmedel tre blivit dy- rare, fyra behållit sin gamla pris- nivå och 23 blivit billigare sedan 1956. Detta stämmer” väl ' överens med Statistiska Förbundsbyråns jämförelse mellan 'novembermåna- den 1957 och samma månad 1956 och 1955, enligt vilken så pass vik- tiga livsmedel” som" ägg, 'socker, fläsk, matolja, grönsaker och pota- tis avsevärt sjunkit i priset, per ko från 2.500 kg till ca 3.000 kg. Tyvärr tycks industrisamhället ha svårt att förstå, att jordbrukets pro- nar, att ökningen kommer att ut-1.- & i södr - SÖKER: NI : ft kontakt med befolkningen i; Annonsera : då i ortsörganet ; ä "LAHOLMS: TIDNING a ' Halland?, Generaldirektör Gustav Vahlberg i och fil doktor John Wallander i Industriens utredningsinstitut. disku- iw : "> terar nya vägplanen. Transportke : Det är nödvändigt att snabbt föra den nya vä duktionsvillkor är av lt annan art än fabrikernas. Vidare glömmer just de kretsar som an- klagar. jordbruket för gammalmo- diga produktionsmetoder att en för- utsättning för lönsamhet är tillgång till. kapital, . Utan nyinvesteringar ingen ökad: produktion, resp ra- tionalisering. Utan samhällets hjälp i form av krediter, skattelättnader och förbilligade gödnings- o. drifts- medel ingen modernisering av vå- ra bondgårdar. Vad 'som främst be- hövs i dagens situation — både i Västtyskland och hos oss — är till- Höjda livs 4 . bagatell - MN Sedan skall inte böstridas att det finns ' något : som heter- ”politiska priser”, . Efter . höstens höjning av kol- och stålpriserna höjdes även de västtyska brödpriserna som dit- intills hållits nere genom statssub- ventioner, ca 160 milj DM, som gick direkt till kvarnarna. Genom sub- ventionernas bortfall steg i decem- ber 1 kilo rågbröd med ca 6 öre och I kilo samsikt med 5 öre, Man gång '-till . lågränte-krediter som underlättar jordbrukets ' rationali- sering och spar den alltmera säll- synta och : dyrbara arbetskraften på landsbygden. : Bönderna - - starkast representerade i Bonnpartierna Det är inte tu tal om, att de tyska bönderna startar med rela- tivt goda förutsättningar för det nya året. Efter en allvarlig schism + , TEL AVIV UTP raels första 10 levnadsår. Jubileet, , Israels finansminister har tidigt Skicerat några siffor om Is då den unga staten för första 7 gången skall fylla jämnt, infaller den 14 maj 1958. Israel tillkom - ” som bekant efter FN:s beslut 1 november 1947 och det brittis- datet 5 4, ka $ maj 1948. Den högtidli- över P "ga "deklarationen om den nya statens födelse avgavs den 1 maj I samma åri i Tel Aviv. : Sedan statens grundläggande har | 850.000 judar invandrat från främ- mande länder, Med den naturliga > belolkningsökningen har den tota- inom de de gränserna ökat med 1.050.000 och uppgår till 1.850.000. Under de ” gångna 10 åren byggdes: 180.000 ” bostäder med statliga resp offent- ” liga medel medan ytterligare 50.000 bostäder tillkora på grund av en- skilt - initiativ, Ytterligare 70.000 ” bostäder reparerades och motsva- "rar högre och nutida krav, 75.000 så, järnvägar. Handelsflottan omfattar 31. fartyg med sammanlagt' 190.000 ton. Flygbolaget ”E1 Al” har kom- mit £ gång och utvidgar sin verk- samhet från år till år, : 8500 nya klassrum inrättades I skolorna som nu besöka av 290.000 fler elever än för 10 år sedan. He- breliska universitetet i Jerusalem, Tekniska högskolan i Haifa och Weil fR ås blivit ansedda vetenskapliga insti- tutloner som väl kan mäta sig med sina internationella föredömen, De är utrustade med lämpliga forsk= ningslaboratorier och många vwve- ioner, Sjukhu= kd lägenheter står till fri nya ” invandrares förfogande. a + 430 nya' byar ättades 1 tidi- gäre ökenområden, Den brukade arealen . utvidgades med 220.000 hektar, av vilka 80.000 hektar ut- vanné genom dräneringsarbeten, » 1200 borrningar efter vatten ge- nomfördes, 1400 kilometer vatten . ledningar anlades. Vattenlednin= garna äger en kapacitet på 450 miljoner ” kubikmeter ' vatten. 20 . miljoner . nya träd planterades, 17.009 hektar ödeland uppodlades till skogar." Jordbruksproduktionen . ligger 10 procent högre än för 19 år sedan och 'den egna produktlo- hen täcker nu två tredjedelar av befollkni Exporten av fantbruksprodukter har tillfört landet 45' miljoner dol- "Jar. Jordbruket svarar för bälften av Israels utförsel. : « I Israel "upprättades under de gångna 10 åren 1.252 nya Industri- ” företag som arbetar med 46.000 an= ställda.- Vid 57 borrföretag efter olja nåddes bars -måttliga resultat. Nu flyter” 65.000 ton olja per år. Vederbörande hoppas att så små- ningom kunna öka-Jandets olje produktion till det tiodubbl glek del vid vägbygget. I det lilla Jandet byggdes under 10 är; 1.300 . Bist sen fick under 10 &r 7.700 nya vårdplatser. Det byggdes 260 barn= sjukhus, Det finna 76.000 telefon= anknytningar. Allt detta' åstadkoms I ett efter- blivet orientaliskt: land och det kostade. blod, tårar, planering och pengar. En dryg fjärdedel av in- i form av skatter, Utlandet bidrog med krediter och gåvor"'på 1.500 miljoner dollar, vartill kommer 700 miljoner dollar, som landets enskil- da medborgare under de gångna åren mottog I form av individuell hjälp från vänner, släktingar och organisationer I utlandet, . andets största företagare” är fandsorgantsatlonen, fackförenIngs- rörelsen alltså, det a k Histradrut, Inom jordbruksnäringen kontrol= lerar denna socialdemokratiska or= ganlsation större delen av nyodlin- garna, sammanlagt 20" procent 'av tlindets Jordbruksproduktion. Fack- föreningarörelsens direkta andel I industrin uppgår till 30 procent av det ; totala Inom byggnadsverksumheten : 'slär motsvarande andel mer än 40 prog gent: | kilometer goda vigar och 270 kol > onke « Bonny Rouget. , REN ANKAN komsterna tas i anspråk av staten | produktionaresultatet, | -- i Deut: pre- sidium har förbundets initiativta= gare och mångårige ledare £ d ml- nister Hermes återinträtt 1 presi- ÅA diet, och i förbundsdagen utgör ef- hävdad. AA > väsentlig: del i Väg och Vatten (cin vänster) ' DC. lottad: "MELBOURNE. - ATT- Reuter) « Lottningen för den europeis«: ka zonen. och Fjärran Östern-' > zonen i Davis Cup i tennis, äg-- .de på måndagen rum i Mel- bourne. Sverige 'hör till de åtta länder ; i ”Europa-zoren som står över första. omgången, och i den andra, möter - svenskarna . segraren i ' matchen ' . mellan : Spanien och Egypten, i I "första "omgången, som, mås ”ärdigsp2las före den 23 april, möts vidare följande lag: Luxemburg— Finland (segraren ' möter Mexico), Schweiz-Österrike (segraren '"mö- .|ter Polen), Indien—Monaco (ség- k raren möter Italien), Tjeckoslova- kien—Jugoslavien (segraren möter Danmark), Brasilien—Ungern (seg- » raren möter England), Tyskland— .. Holland (segraren möter Belgien). ” Chile—Turkiet - | Frankrike). (segraren 4 möter Andra omgången måste 4 dig- ostnaderna väntade trafikmängderna och tra ” fikriktningarna skulle få det ända- - MILF:s landshövding Ruben Wagnsson när han: inledde 'den ”bilriks- : dag”, som" på ' temat Sverige i Bilåldern " erdnats på månda-. gen i Konserthuset i Stockholm. Som ' arrangörer stod MHF, M : och KAK. H Det är helt enkelt" kortsynt att inte nu börja” genomföra ' denna vägplan, :sade hr Wagnsson; Bak- grunden till 'detta är bl a att det är nödvändigt att'ta tillvara alla möjligheter att sänka transportkost- naderna, ' vilka . utgör - en mycket stor del av varornas priser, i många fall över 50 proc, Varje tansport bör utföras på, det billigaste sättet och "med det billigaste transport- medlet. Inte minst för jordbruket har bilismen fått allt större ber tydelse. Landshövding Wagnsson, som i ber "or äg för trafiken mellan de mera. betydande tätor- terna, samtidigt som lämpliga le- der för lå afiken' skapa= 'varupriset'.sz å till: 2.5. Antalet lastbilar i dag är ca 112.000, vilket beräknas stiga till 140.000—-170.000 år 1965 och: 230. 000 130.000 år 1975. > 0 . :- Normerria för den framtida. darden” föreslås bli bestämda des med denna hopknytning. "Den .vägplan' som ' offentliggjor- des i november förra: året 'omfattar såväl ett konkret förslag till riks- vägnät som' principerna för läns- vägnätets' upprustning. När planen uppgjorts har man tagit hänsyn till bl a industrins lokalisering och in- te minst till underleverantörssys- temet inom. industrin, ' vilket” lik- som den: fortsatta mek med utgångspunkt från 'sommar- medeldygnstrafiken "omkring ' 1957, upplyste hr Vahlberg, Med det nu-] varande väg- och gatunätet ”står -vi illa rustade att möta trafikutveck- lingen! Svåra stockningar, blir' all- männa inte bara i de större städér- na: och på, infarterna "till dem utan också på många 'andra" vägar; vä- garna " blir + svårframkomliga 'och och specialiseringen medför nya el- ler ökade transportbehov, I'samma riktning verkar tätortsutvecklingen, För' lastbilarna enbart har man an- tagit en årlig! ökning -i 'godstran- sportarbetet med 7—10 proc, vilket innebär ett beräknat transportarbe- te omkring 1965 på 10—13 miljar- titlat sitt anfö der tonkil och omkring 1975 transportproblem, fäpehade att alla kategorier bilar spelar en viktig på 20—30. 1955 var motsvarande transportarbete ca 5 miljarder, roll för landst tioner. Så t ex är "droskbilarna på många ställen de enda fordon som har transportplikt och de har i allt större omfattning utrustats för sjuk och olycksfallstranporter, s hör tack ter höstens val I det starkast representerade yrket in- |, om de olika partierna (som bekant finns det inget politiskt bondepar- ti motsvarande vårt Centerparti I Västtyskrandde Inte mindre än än 65 vare bilen till en förgången tid. ting kan vara felaktigare än att bedöma personbilen som ett fordon endast avsett för nöje och rekreation. De många gånger långa ånd mellan en plats i en för di sitter f år i förbundsrepublikens parlament, därefter kommer de självständiga köpmännen (58), tjän- stemännen (57) och de anställda näringsidkarna (53). Man kan utgå ifrån att de folkvalda jordbrukar- glesbygd och närmaste tätort krä- ver tillgång till snabba och bekvä- ma transporter och de tillgodoses bäst med personbilen. : Bilen i tätorferna L Nor na med all kraft k att käm- på för de principer de själva varit med om att utforma och som finns återgivna £ de "agrarpolitikens grundsatser” somantogs av Bauern- verband den 17 oktober i fjol. Vad förande 4 Motormännens riksför. bund, behandlade problemet Bilen i tätorterna, Han konstaterade att den kollektiva trafiken visserligen måste bll stommen i dessas kom- men att :privatbilen som här står om nödvändi av en långtgående "prissanning” evad gäller prissättningen på livs- medel och den allmänna upplys-. ningen om förhållandet mellan pro- duktionskostnaderna . och detalj handelns priser äger förvisso sh giltighet även Ii:andra länder, Dest tera, att konsumtlonspressen skött sig förvånansvärt bra 1 samband med den nyligen företagna höjnin= gen av mjölkpriset, Vi önskar vå- ra tyska kolleger ett liknande stöd de och orättvisa systemol med aub= ventionerade livsmedel! FIFA. diskuterar Nordirland: 8/2 | " ZURICH (TT « « Reuter). Nordirlands . begäran att få ! , spela sina matcher I fotbolls- "VM: sg, slutomgång på vardagar "skall "diskuteras vid ett speciellt sammanträda 4 Stockholm, den 8'Jebruari 4 sambund med lott ningen, omtalude FIFA-rekre- ""teraren Kurt Gassmann här på måndagen. , . : so I nuvarande stund” kan in= Cgenting sägas um den: positton "som Nordirland gntaglt, sade hen Felde bättre kan vi här 1 landet konsta-" vid avvecklingen av det föråldra- även 1 tätorternas ' centrala "delar fullgör en viktig funktion så längde den kollektiva trafiken into har till- räcklig kapacitet — och det dröjer roligen länge, innan den får det. Det är ett av skälen till att man . nåste avvisa tanken på tvångsin- gripande i den formen att privat- bilarna hindras från att komma in i city, Vidare är ett sådant ingrl- pande principlellt felakugt.. Emellertid måste" bilismen liksom den köllektiva "trafiken bära sina kostnader —- och det gör den i och med fordons- och diuviäcdelsskats terna; -Det är inte så att bilisterna betalat för litet utan så, att staten behållit slora delar av bllskatterna och använder dem för andra lindas mål än gator och vägar. Städerna får därför ofta för små statsbidråg. P-automaten måsto betraktas en- hart som en ,kontrollapparat, : «Inte som en ånkomstkälla för. konunu= nen, Bilisterna kan! göra" anspråk på heldagsparkering,' även 'om den måste. förläggas till; utkanten av centrum, Kommunerna måste: äg- na P-frågon ett helt annat Intresse än hitulla om inte fesestandarden skall försämras. vt "Slomvägniilet N id Det första av de båda huvidfö- rod ölls . En för för denna kost- nadssänkande utveckling . i" fråga om transporterna är att 'vägpla- nen förverkligas i takt med beho- vet, oc I fråga om persontrafiken har man utgått från den privata kon- sumtionen, som kalkylerats till 2— 3 proc per år. 1957 hade vi ett per: sonbilsbestånd på 800.000 —"' om- kring 1965 beräknas det uppgå till 1.6—1.8 miljoner och omkring 1975 t ter. av | och gods tar allt längre” tid. Samtidigt stiger antalet olyckor. Inte, ens på de mest trafikerade och för näringslivet mest betydelsefulla - vägarna . har: vi en gehomgående standard som tillnär- melsevis 'svarar. mot. de krav som bör "kunna ställas på sådana leder. Vägar och broar har i stor omfatt- ning dålig bärighet." : . Tvärtemot vad man konske all- mänt tror går biltrafiken på myc- ket korta avstånd. Detta ligger till grund för den ”pärlbandsprincip” som präglar den nya svenska väg- planen. Det är god planering. att på detta sätt i första hand ge den stora, kortväga och medellånga tra=- fiken den lättnad och kostnadsbe- sparing som ett i verklig mening upprustat vägnät innebär. > Totalt får det föreslagna riksväg- nätet en längd på ca 1.400 mil och I. länsvägarna ca 7.900 mil.- Sn sig extraarleten beror dels "på att arbotsveckan där successivt kortats ned till nuvarande 35 timmar, och dels på att det finns gott om jobb på många områden, Genom att de anställda": arbetar - allt" kortare tid med arbeten .som, genom » itekni- kons framsteg blivit lättare att skö- ta, så 'har 'de' en: -hel del energl över då fritiden kommer; s "I -hundratals' fall som man kän- ner till har ' folk skaffat sig, ett andra jobb'”bara' för "ett speciellt ändamål”, för” att betala "skulder, för 'att kunna gifta sig eller to m för satt ”kunnå. ge en dyrbar. pre= sent. Men.sedän har man kommit underfund med att den extra inkom- sten" medförde , en 'massa fördelar. med den; och ' efter ganska : kort tid kan man inte tänka sig att gå tillbaka till den lägre staridard, som baserar Blg på en enda Inkomst. Det är i princip "inget fel'i att ha två jobb, och man har rätt att göra vad man vill med sin fritid, menar de amerikanska , fackföre- ningsledarna, Men även om "de söker pressa fram en kortare: ar= betsvecka- är | likväl de flesta av dem mot dubbelarbete. LO-män i av generaldirektör Gustav' Wahl- berg i Vög och Vatten, Han kon-= staleruda bl a, att förslaget till sltam= vägnilt, framlagt I mans 195 0, Inne« bar alt man sökte lägga :upp-och timenslonera ykenätet så att: de USA åger, att många: :arbetsta= gore är mer intresserade av "en högre inkomst än av en kort ar= betstid. Det är därför Inget: lätt problem för de fackliga ledarna alt .. både. bekämpa -dubbelarbete Ö kad fritid: medför: Äg Enligt en officiell beräkning hade mer än en anställning under 1956 mot 1,6 miljoner 1950. Inoffli- ”elellt beräknar, man emellertid siffran till närmare 6 miljoner : miinniskor eller omkring en tiondel av hela den arbetande befolk- ningen, skriver Industria,' Även om det inte är i lag förbjudet alt ha flera jobb, så vill många inte uppge detta 'för my Att fler och fler i USA: skaffar |] Så vänjer man sig vid att räkna|' S spelas före 20 maj, kvartsfinalerna ' '|före. 10 juni," semifinalen 'före- 22 & juli 'och finalen. före 8 augusti. (Film, teater pjäs: öch konversation: -— Man ' hör ofta'- nere ;i Tysk- land att svenskar ska vara -så ”steil. und zugeknöpåt", säger lektor Lily” Daetz, Deutsches Zentrums' lektor för - Halland. —' Till" min glädje. har jag emellértid funnit "att talet i. "Sverige, , har hon. funnit många exempel på spontan hjälpsamhet och vilja att” hjälpa; en främling - tillrätta. När hon reste hem till 7 ul :håde-. hon + med sig" vackra nildverk om Sverige; liksom pråv” | Då landets hemslöjd, allt” skänker från tacksamma elever.' Med hjälp av”. detta. åskådningsmaterial "har hon kunnat bibringa, sina vänner i Bremen ' den övertygelsen att det nog har hänt -en' hel del i hyper- - borseinas land. sedan .den.ttd 'då Olaus > Magnus skrev 7 den "första turisthandboken.. "om? oss. Det; är '- xen Daetz: erfarenheter kan för- anleda "en del bremenbor:att för- .'. lägga sin semester till Halland i |sommar. " I Även ifråga om "under? igen - har. hennes elever visat sig upp-' skatta ett okonventionellt g7epp. De : visade stort intresse” för. filmen Reise, ” durch > däs :romantische :- Deutschland, och nu ”hoppas hon . att de ska få lika mycket behåll-" land. Skulle det visa sig att” det finns intresse så kan d att” filmen . kan - visas fö heten också.” cv s Bland eleverna framkom också ”tresse' för att lära in och uppföra ” en teaterpjäs på tyska, och det. är . ett initiativ som kommer: att full- "köljos under vårterminen., Vid starten i höstas visade sig e förvånande stort intresse för: tyska >> Ispråket i Falkenberg, varför inte ” alltmer extraarbete mindre än tre kurser startades för ' elever ” med. störré eller -mindte ” 3 miljoner amerikanare ' förkunsk samt; it en |aybörjarkurs.". De återupptas nu på måndag -och tisdag, och Tokal -- . blir liksom förra året Samrealsko- lan: Nya "elever ä Med tanke på: det stora, och" du intresset, intresset för Tysk- ; nä ce och. kämpa för!” en. kortare ar- betsvecka. man förmena en arbetare "rätten att begagna sin lediga tid som det bäst passar honom, På senare år har emellertid vissa slags dubbel-+; anställningar "kommit" att betrak- tas som direkt stridande mot ar- betsgivarens intressen och hi vissa fall föranlett avskedanden. ” "Den vanligaste invändningen på arbetsgivarsidan mot dubbeljobb är emellertid att den anställde kom- mer trött till arbetet och inte kan prestera . sitt. bästa,” Likaså stiger frånvaron och den anställde är me- rä irriterad på: arbetsplatsen och; har kanske svårt att dra jämnt med ! sina a kamrater, + . Drevertik överlevde 10 dagar utan 'mat "AVESTA (TT) Efter nio dygns föngenskop i en kloakbrunn har en 'drevertik åter- fötenats med sin ägare. Hunden för svann den 10 januari: och har hela tiden legat Inklämd i ett cementrör utan tillgång till föda, Vatten fanns det dock i brunnen, Tiken hitta av några vägarbetare som" hörde eft svagt. gnäll från brunnsbotina Traompdynorna . var. nästan vi Nun- och hakkroppen förlamad men Inte heller på företagarsidan vill kenberg. . - - fatt svriva und . Jäverlåter sina ba land och tyska språket, så kanske det kommer att visas en tysk spel- film för de” tyskstuderande" i Fal- Skulle descatom inte kunna kas att det bildas en svensk-tysk : förening?. Den skulle fylla ett hål li "Falkenbergs, i övrigt rika. för- jeningsflora:; :beskärmar oss över bokag- enter som tubbar folk” att skriva under. Man vi lyfter inte ett fin=. ger rär , barnagenter. stioker. ett papper i "händerna På "skräckslag= na föräldrar och :skrämmer dem ; er att de "frivillig | rn till samhället - — ty vi tror helt enkelt på va on sådant är möjligt i det gode folkhe emmet. " N Lillemor Holmberg i Perspel tiv Det centrala" är inte längre [SA medverka j en grupps eller en.' ss' arbete. Ska ledet ”folk”. 1: ordet »folkbildning” nu ha någon; betydelse alls, måste det vara ”alla människor”. Jag söker så i Fagens2. samhälle och situationen en frå, instans utanför gruppintressena,' och jag tycker mej finna den in="" stansen i vetenskap och forskning, , i universitetet. så - Fil lie Bengt "Nerman . cen Aerhämtade sig snabbt och ros kunna, överleva vtan Men ss - od a ligyr ne foder kanske inte' helt utestutet ä sken ning av en film om dagens. Tyska 2 | Page
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.