Intet är så för . gångligt sam | ryktsarhet, Många, ja de flesta tid sedan var omsusade av rykt. in i glömskans natt. Människans ' minne är kort. Hur många mins: eller har hört talas om den eller : de, som för något decenn:um stod . på toppen' och då var allas idol. a Visserligen tages en och annan fram vid frågesportstävlingar el- : ler dammas av i ett radioprogram. - Men de flesta förblir i den öds- :' - liga tystnad som” följer” glöm: » skan i spåren. Popularitetens' söt. ma följes av missräkning: och bes - har ” svikelse.: ” Hyllningskören tystnat. Vilket många gånger kan vara orättvist. Om en person på » + något område alstrat ' hänförelse, ” " glädje och tillbedjan, bör de, som '. "blivit delaktiga av dessa. härliga H s känslor åtminstone i kärt" min- : né bevara: bilden av den, som lerna, ställer” sig kallsinniga må vara förklarligt. Men har dessa + idoler. varit banbrytande, på ett ' i eller annat område, bör även de . yngre ha åtminstone ytlig ;kän- - nedom om desamma, , « Historiska personlighete + . åtminstone någon liten rang, får ' man nog lära känna genom sko= « lan. Även odugliga kungar, vars: insatser' varit av noll och intet ” värde, Även franska kungars mä- : » tresser inpluggas sorgfälligt.. De svenska kungarna utelämnas dock > en svensk konung begår in- va Ea snedsteg — officiellt. : Men för att återgå till. imne , Glömskan kring sentida ' idoler, : Hur' många "vet, .vem som :.var - "den första bonden vid kungens, rådsbord? De flesta gissar väl Fa Den dumma floden: Samma dag då budåpesttidnin= garna i helsidesrapporter meddela-lY de att regeringen hade ombildats och Janos Kadar avgått som rege- ringschef, . "innehöll . Esti Ujsag, " Kvällstidningen, följande lilla notis under rubriken. ”Vi' hörde på ga- tan”: Två ungrare står och pratar ' på torget, A säger: ”Du som har goda förbindelser. med partiet och "regeringen och" vet allt, skall sva- "ra "mig på-:en fråga. Vilken är världens dummaste. flod? B kan te svara. A upplyser honom; Det är Donau, den enda flod som kom- mer från. väster och i stället för att vända vid den ungerska srvän- sen, nyver ioroven” in i. VLupern, fortsätter därifrån till Jugoslavien > och inte nog med detta, går den tokiga floden till Bulgarien, Ru- mänien och därifrån till Sovjetunio- nen. ' - : Inte'r röra a S r Hotellvärden lade märke till att - den kvinnliga gästen på nr 3 alltid gick ner till portierlogen,. när det - vär något hon ville ha, «7. -. — Men ni har ju klocka på kum- ; met, varför ringer ni inte på den? ” sa värden; : — Jag har ingen klocka, försäk- rade damen, ” ”— Jo, det har' ni. Jag ska" gå med er upp och visa var den sitter. "Han gjorde så, men när han pe- kade på klockan, sa damen: ' " — Det är ingen betjäningskloc- ka: Städerskan talade om att det var en alarmklocka, som man skul- 1e använda först när det var verklig. fara på färde. - Kyrkoherdens äpplen : ; En fridens man är tydligen kyr- ”koherden . i Bollnäs. -I ortspressen "införde han för några år sedan föl- jande” inlaga med anledning av att äppeltjuvar / härjat i hans trädgårds- ÖDE el eller de personer, "som nat- ”tetid, utan att fråga om lov, tilläg- nat sig en del omogna "äpplen vid Bollnäs prästgård, och de, som båd hysa Jiknande "avsikter, ombe es anmäla sig hos undertecknad, när äpplena mognat, och skall jag å låta dem avsmaka frukten: Lennar TE va det annat. kynne K Tore Härdelin i Delsbo som på sin ti annonserade sålunda i ortspressen; '”Den som knycker äpplen i min trädgård, den fn skjuter jag” Ett brev. : "1 "Deutsche Krigbriefe" torget ett brev, skrivet av en ung 29 må till sin mor. Han stupade Sa vär kväll han 'skrivit brevet. - 5 kri han: : Tr har kära" mor, måste: jag |? fråga dig :om- ansikte mot ansikte "I dag röd” ad e - av dem, som ännu för en kort '' barhetens' glans och bars upp av popularitetens vågor, har' gått :Q vit dem själva så många ' fröj- | : defulla stunder, Att senare tiders .. barn, som själva ej "upplevt ido= "med M 'Iljus över den i Bibeln "Morgon 'dö d- på Bramstorp! Påboda & är ett namn och dock var det slömt . av'betydenhet. Vem vet nu vem Nobile var eller känner till det . tyska rotorfartyget,. som på sin tid var en :världssensation? Att : kåsören Berco skapade ordet fun- tis är väl en för svår frågesports- en man N fråga, men nog borde väl- varje person känna till namnet på den som var "upphovsmannen till fun= .kisbebyggelsen världen över, Traneo känner alla till, men vem var hans föregångare sol (diktator? ja | spansk Filmen, är väl det område där fallet kommer snabbast, -Den : första stora världsstjärnan, Asta sr Nielsen; har väl ingen hö + las 'om.. Vem var hela världens ' lilla" fästmö, eller vilka var syst- rarna 'Talmalge? Hur det” går till "att »”vampa” "vet väl flickorna, ” men "vilken filmstjärnas pel skar pade uttrycket? +. ' , ! : Idrott är alla pojkars förtjus-! Ding... Alla kolstybbens hjältar "tets. schack,: fotboll, känner 'de till.-Tror. de! Men vem 'var den . första" svenska 'världsrekordhål- laren på 1.500 meter, svensksträc- kan som 'den' också kallats, John Zander. är ett fullständigt obe- kant namn, trots att världsrekor- :; den på 2.000 och 3.000 meter ock- så var hans och pojkar skrek sig " hesä av förtjusning när han vi-j: ” sade sig på stybben. H : Litteraturens store står sig pätt- "-re' genom tiderna därför att de- ..de, som är tidlöst, Men många » bestsellers har en kort popula- ritet. Hur många kan säga för- ; fattarnamnen till Den gröna hat- ten eller till Borta med vinden. > Sic transit gloria mundt, + - med evigheten. Jag vet nog, att ett i barn icke får lov att gå till rätta med sin' mor eller klaga på henne, Jag törs det icke och vill det icke »aler. Men jag måste fråga dig, du kära mor — du har lärt oss barn så mycket gott och skönt, så mycket sant och ädelt, vi har ju dig att tacka för att vi blivit bra män- niskor. Men mor, varför lärde du or” icke att bedja? : : - Först här ute mötte mig den sto- re, helige Guden. Varför först här? Om, jag stupar i dag, kan jag dö i min Herres Jesu Kristi fred. Men, mor, käraste mor, skall vi åter- finna" varandra i evigheten, om du icke” här i tiden finner den Gud, som jag fanni "Slöseri | ”Arbetsainme "Jobbén” fullgör sin värnplikt >» som' skrivbiträde. Han och alla deltagare i det fria fäl- | ej ras verk har ett inneboende vär- |. Tr ; Inga risker; + A Ungkarlen Algot har haft många fästmör men nu har han äntligen, fått. sig en som lovat " bli hans för evigt. De har nu va. rit förlovade i ett års tid och kommit överens att gifta sig, En fredag stiger Algo" in på Pas: torsexpeditionen cch: går fram till pastorn och framför sitt ären- de, Kyrkoherden frågar varför inte Algot har med sin blivande hustru? : "Varpå Algot förlägen och rodnande Svarar: . | > — Jo, si Pastorn, hä jer se "att. ' min förra fästmö tog en predi- kant ifrån mig, och nu ville jag int ta nå risker nå mer. . Den ogifte pastorn log ett vac- "kert leende, : : E oe "En pratstund | "Det berättas "att "ett ungt kvinn- igt pennskaft i somras fick till upp- gift att för sin nyfi ra efter, hur rar sig i sommarvärmen utan hus- moderligt stöd, En av de tillfrågade Var en kapten, som. liksom blev d- tet, intresserad, Han påstod sig inte ha särskilt "rolig; 'och undrade, a + den kvinnliga möjligen va hans a I— Jag: vet inte, om jag vågar pappa, svarade . pennskaitet, : —'Ajo,, det går nog bra: Jag kan ju, tala vid honom, förresten. "Vem — Ja, det 'kan vara mycket bra med de stora "skogarna och sjöar- na och den fria naturen, och ' allt det där; Men en sådan här liten vadker sjö i en "park: mitt i en stad, det vet man, då vad det är, "Det: var två andfruar , som fick sig en liten ' pratstund, . medan de” höll ett vaksamt öga på ungarna. -: — Nej,' sa den andra, inte om man är en and med en djup och - | poetisk natur. Dää är det Jängt ifrån nogh i. : Ack jo, det. är mer än nog. Om man bara klarar sig och sina." telningar. När. den tiden kommer då det rycker i vingarna, då ska Nu sveper " bistert' nordanvinden le och frosten. biter vasst i kinden, och skidan slinter i berg och 7 ? backar ".: och frosten” gnyr under skor och 4tön sa klackar . i när februari sin hätta "slår — Februari går. i år' in' med lagom kyla och 'snöiga' fält; Det erbjuder sig just nu ett vinterlandskap, av sällsynt "skönhet. ' Oändligt 'snöiga vidder möter oss så gott som över hela : landet .och isen erbjuder yp- perliga tillfällen till skridskoåkning, bandyspel och ishockey." Februari är vorden den speciella vintermå- naden med snö och stark kyla, In- genting motsäger s satt. det kommer att bli så också i år. Men ute i skogarna gå de tunga timmerlassen i dessa dagar och skogsavverkningen. är för handen. Nord den är dock -vinande kall d ri-krönika | så fall skulle det bliva en tidig och våt vår. :Var' Ansgaridagen den 4 februari regnfri, bådade detta ett vackert år. Den .ymnigaste ' snön ansågs komma på :Doroteadagen den 6 februari. Men om det frös]; ' |S: Peders natt, så hade man frost N men "dagen varslar om' sol och vår: ätt vänta i 30 nötter, Blev det storm på Mattiasdagen: den 24, så sades det att Mattias kastade. ut den heta stenen, det första tecknet på att vintern fått knäcken. Isarna' kom härefter att frätas både ovan- och underifrån... : Det sades fordomdags att Petter Katt”, den 22 februari, var en dag ”då "vintern spottar i nävarna för att ta bättre fart”. Den dagen in- ledde den första av årets ”trettin- gar”, vilka: var fyra nämligen den 22 februari, 25 maj, 22 augusti och 22 november, Varje tretting omfat- tade 13 "veckor. Petter. Katt” an- sågs” "på "sina. håll "för" den” första Blåste ; det ' sydlig - vind och "grå och d. utgör den genomträngande morgondim” man en svår press. Svagt, lyser . denna dag, kunde man vänta tidig vår, men" ”om Petter Katt, kastar med. norra. näven”. har man . en s bleka tes ljusa får sig ett arbete förelagt av fan- junkaren och gör det färdigt på un- gefär tre timmar, varefter han an- -] håller om mer, : +; - Fanjunkaren, : skakad i sitt in- nersta: . — Färdigt, sa han fårdigt! va är han för en? Tror han att en 'får slösa med kronans. arbete hur som helst va? : Det här : skulle räckt i tjörton. dar.” . "Bibelns Sån Vv "skall" utgrävas E ERUSALEM [€ (AEP) . "En grupp amerikanska ”arkeolo- ger ker.vid utgrävningar omkring 50 kilometer norr om Jerusalem, i närheten av den jordanska sta- den Nablus, stött på värdefulla och betydelsefulla fynd som kastar nytt ämnda sta- i februarid ; frusna värld, > och sakta lyfta sig vid vindens sus de rimfrostdimmor ut på luftig rö färd. ” Februari. är Arets andr: och har. beteckningen Cöljemånad. lå vårbrytning att vänta. Den 24 februari” ansågs : vintern ' vara idet. Dagen firades i Värmland med glättiga upptåg. Dagen kallades ock- så för ”löparmässan” emedan Mat: tias flyttar vart fjärde år. Var ruarl särskilt mild kom det många Den k t av försonings- och 'reningsfester i re- ligös: anda. I tidernas gryning vär februari helgad åt undervärldsgu- -under" våren; Klar och torr. Fastan tydde :på gott spann-|" målsår.. Mycket dån i isarna vid den- na tid betydde mycket åska under den Februus. I Bondepraktiken he- ter det om. februari; att den" har 28 dagar - utom vart fjärde år, då' det :är. skottår och tillåtet för damerna. att fria. Dagen beräknas nu vara 9 timmar och 49 minuter i lång. Solen löper i fiskens tecken och, är där från den 10.februari till. den 11 mars, I denna månad skall man hålla sig varm ' för att bevara sin sundhet, heter det, för- thy denna månad förorsakar mye: ken ond vätska i människan, vilket motiveras av att det just nu råder Man skall. emel- den Sikem; Forskarna har konsta- terat att staden i Kanaan grundla- des för omkring 5500 år sedan, dvs kring år 3.600 före vår tideräkning. Enligt Bibeln byggde Jakob i när- heten av Sikem den brunn vid vils ken seriare Jesus vilat och bett den samaratiska kvinnan om vatten. På denna plats finns också nu en brunn och i. staden Nablus är en liten sa= maritisk församling .verksam. En- ligt de hittills nådda utgrävnings- resultaten - låg Sikem i:en av det Heliga landets bördigaste och vack- raste dalar och var en blomstrande och rik stad långt. innan Jerusalem i kom till, Sikem var också. ett av do viktigaste religiösa centra i Ka- naan, innan israeliterna erövrade landet. De amerikanska forskarna anser : att Bibelns fåordighet om denna betydande stad måste betyda att judarna. vid. landets erövring förstörde staden. Sikem var under årtusenden vid flera tillfällen ut- satt för, ödeläggelser” genom jord- bävningar, men återuppbyggdes ef- ter varje katastrof. Under historisk lertid akta sig för frosseri, dricka erfordras, på hand- och tummefin- ger, Det är mycket annat som Bon- depraktikan har: att förtälja som rättesnöre för hur man skall för- hålla sig när barn födes, bröllop hål- les och mycket annat. I en gammal krönika heter det: .es 3 Jag. fyller allt imed Snö och Uhr, ty så göra är min Natur, oe cv Folt thig väl varm, achta ock thet, at tigh föda så hoof. är med," bada och lät thig. åderslå med fötterna lät thet bestå. : I Bemärkelsedagarna i februari vo- ro fordomsdags många. Den första och , ämsta var Kynd dagen, - Septuagesima, som infaller den 21 februari. ; Den. benämndes rades, med fest och ståt, ty julen ansågs definitivt slut med Kyndels- i "allmänhet f fö med Kyn- Vid: Kyndel ris- ter; Göije sin päls”, hette det. Ju e vid Kyndelsmäss, desto råbä bygg- d, efter en stor jo: är i stället för Sikem av kejsar Vespasianus' legioner en romersk stad som un nder den römerska tiden bättre år, var ett annat talesätt. Om hönän dricker - takdropp om Kyhdelsmäss skall oxen dricka ur kallades för Flavia Neapolis, plogfåran vårfrudagen, sade man."I Mr stor sjuklighet och. många förkyl-|'”- agrimponica samt låta åder, om, så |. också för ”lillajul”. Den" dagen fi- 1. mäss. Stark köld och -oväder'var|. : Starka" d. februari . gav : Guds”: -välsignelse ; i i februari månad även om vinden är skarp och snötäcket ökar. Ty" i buren: . mot fjärran "vaggar över ade park och åter fyller: tystnad all naturen och blott vår: längtan lever: stor halvgången,' Björnen 'vände sig: il- bondens lada, Men det ljusnar dock |; En vesperklockas klang från kvar - « Texten: Onkel Kal. . > vid dammen 2 jag sannerligen också ut och flyga. Men jag kommer inte så långt om- kring. : Jag ' flyger: ett 'stycke upp i' Sverige "Där har de nämligen också "små "sjöar i små parker i .små städer, Och .med barn" och snälla människor, som kommer och matar oss. Där har man det Jugnt och Iryggt.. se MS i — Hur i all världen kan du nö- -ja dej med det? frågade den and- sa med den djupa naturen. — Nej, i Finland, där finner man de stora vidderna! Där finns det silverglän- sande. sjöar i tusental. Där är väl- diga, skogar ,med . vackra björkar och tallar, som .susar' för vinden. En sån stackars liten' sjö som den här — och i de andra parkerna — det är för smått, för borgerligt för en natur som min. Åh, dessa små pussar, omgivna 'av skrikande barn! Nej, får jag be om storheten! "+ 75 «Nu kunde hon inte "elda upp sig mera, och därför teg. hon, medan den borgerliga . anden visade sina äta nate.' ; En tid därefter började det rycka i vingarna på alla änderna. Ungar- na'var flygfärgiga. Och så flög de allesamman. ">; CC Farväl Farväl! ropade anddn med den djupa 'naturen.: Vi möts här nästa år Så ska jag berätta för dej om allt det vackra och under- bara, som jag har sett och upplevat. Nästa år kom den borgerliga an-= den tillbaka till sin Nilla söta sjö i den lilla, söta parken.: Men 'den andra . anden : kom. inte.: Däremot kom hennes man, Och han' började göra kur till den borgerliga. Tänk, han föreslog äktenskap, ; och det v var allt opassande, : 3 förargad, Ni-har ju en fru! ;; <= Hon kommer inte, svarade ban. Och så: berättade han 'en' heråsk historia från de tusen sjöarnas land och de stora 'skogarna- om en otäck jägare: och om knallar och död och H förskräckelse.” andfrun, det var en annan sak. Vi kan ju resonera om saken, Men bara på en betingelse: vi två och ungarna, vi håller oss till de små sjöarna i parkerna, Hell- re det säkra framför allt det stora och allt det, Hon kunde in hitta på så fina ord:som den: andra anden med den djupå natureh' Men kanske var hon ungar ett bra ställe där de kunde i Under denna rubrik besvarar "en "evensk. legitimeraa lökare . kostnadstritt medicinska ägor ' från läsekretsen ans Förse. Hägorna med läriplig ”agmatur och omge heist Hder ach kön Det är gåvet att envara anonymitet. obrottaligt bevaras. :' Märk 'breven DOKTORN SVA: i RAR: och sänd dem till redak-.- långa och Prydliga brev har jag för- för er: Det är nog ingen tvekan om den "upplevelsen, som, gör ,er trött, nervös - och som har tillsammans med den känslighet, som sannolikt tidigare hade kommit er'at! ha d- nämnda irritationerna från under livet. Det finns ingenting i I er be- skrivning: som tyder på' att någon allvårligare kroppslig sjukdom skul le föreligga,” Emellertid är det nog lämpligt -att' ni har kontinuerlig kontakt med en'läkare för att kun ha få' stärkande och lugnande me. diciner i den mån dessa skulle be hövas; samt möjlighet alt så små- ningom "få "det. förtroende för er doktor som ni behöver -ha för att unna tala ut med honom.-Jag trofj' säkert". att alla .dessa känslor, all het 'som "ni nu har kommer att ge sig snart och att ni snart kommer över "det tråkiga söm? ni har varit efterlyser vi i ibland tillagningssättet för” ”bvanliga” maträtter; Men gäller det! något sådant som "att luta lut- fisk elles annat som”står i de flesta kokböcker; måste" nn Tyvärr av ut- rymmesskäl slå upp receptet i nå: gon utförligare kokbok. "Men hjärts "välkommen med "andra" fr gör därför att ni ska ha chefen och Hans fru på middag. Det är ju. Fara och. vänliga människor. :säger ni, kom säkert sätter värde på 'er vänlighet att bjuda dem; Eftersom ni tig i: matlagning så hitta på något riktigt gott, det: behöver ju :inte värde på att. dagens fest varslar pk förskott. Lägger trots allt inte den d "av -.] särskilt vinn om 'dukningen:. blom- moF och levande" ljus skapar genast feststämning. Er man för chefens fru | till; bordet, ni har ehefen' på er vänstra sida. Då er make' hälsar gästerna välkomna i det första gla- set;vin (Obs! inte vid shapsen) "bör stargången-se sin avhållne' chef. och fennes maka i sitt hem. Det är, che- fen, som sedan tackar för middagen. In Lill bordet går er man först med |? s sin: dam, 'ni. sist med er. kävaljer. Av ert]: stått, att ni har. det besvärligt efter RE att ni födde en liten flicka sont dog] att den psykiska påfrestningen efter k' den nervositet, irritation. .och trött- ra' ni, inte 'ska ni vara orolig" barä ls vara dyrt för det, Chefen sätter säl- | - han uttrycka sin glädje att för för- |: + UNNI mITER " Exemplet är. inte get | betydet- sefullaste medlet andra — det är helt enkelt det enda, Marsda Albert Schweitzer ' Det är ly kligare att hitta en "lycklig man eller kvinna än att hitta- en fempundssedel, - - v- (Robert Louis Stevenson) ' . Det. säkraste botemedlet mot att bli helt olycklig ligger i att ' an inte begär. att bli helt lyck- 18. (Arthur Schopenheuer) att äga mycket utan.i att älska mycket. och att höppas. AU Kd En AE . na .Haremsdamer får SS i ”nakendansösens skor -. > Kung Saud åv Saudarablen har till. Paris sänt fyra betrodda och höga. ämbetsmän vid hovet i Riad : för att'söka efter lämpliga klädes- :-1persedlar till kungens 142 hustrur. s"” ]De fyra arabiska ädlingarna har 4 | [sina resp måleriska kostymer bes" >” sökt samtliga avklädningsscener I Paris "och tittade på mycket nakén= het i syfte att hitta vad de sökte. I De fastnade efter flera veckors stu=- -| dier för de skor som Dodo d-Ham= bourg;' känd ' avklädningsdansös I Paris, hade på sig sedan hon'sluta=" de ' sin ' strip-tease-scen, ;Då' hade den sköna Dodo 'bara "skor på' sig, arabherrarna lät arimäla sig i dan= karens” adress. Dagen” därpå fick skomakaren beställning på 142 pår na:hustrur. Det facila priset. pr par blev 45.000 fråne, omkring 600 kro=: ;Orderri till skomakaren lyder , = Ingeh "aning. Pappa säger inz genting: och :mamnia' intar . en av- vaktande: kunna säga emot honom, ia Det: vär en. han "som var” Nå TR värdigt, - "förklarade han. Jag har gibrt det tiil ,én- pringip alt”. aldrig ge folk godla-råd; tvärtom ber ja? a sist' med. sin, dam, i Mycket . —''Titta så det snöar! Och. jag som hade sån lust att slå gräsmattan I M dagt. : Eknande skor till kung Sauds trog-: att påverka Att vara lycklig ligger icke i. EF R'de Lamennais os De hade 14 centimeter höga klac= ' Tkar:och var besatta av guldstrass,. - De :' allvarliga och . pliktmedvetna NV . sösens loge och bad att få skoma=: ' Sn i hållning för satt sedan ” för ati ha 'många vänner och inga . ovänner... Det: är ingenting mörka : ni &orå går först ut. må heten; ens [Å OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER N I LAHOLM Fn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.