NR : - SÖKER NI. kontakt med befolkningen Te 1 södra Halland? | ' Annonsera då i ortsorganet LAHOLMS: TIDNING -' | Högt vinstavdrag hejdar, inte' vår lotteripassion! Dn I STOCKHOLM (Press) = co ' Svenska -folket är: ett lotterispe- lande folk och ett tippande. Till Fru Fortuna ' tryggar .vi: oas, och vår klockarkärlek till fruntimret ifråga är av gammal god årgång |: -— att hon sedan- kapitalt lurar det övervägande flertalet av 088 3 Jotterier heter, är statsmakterna . klart medvetna. Och nu står vi — mot speciell bakgrund —— inför ut- sikten att få betala 30 proc till”sta- ten av vinstvärdet på en lottsedel eller vid framgång i tippandet. 20 proc har det varit en följd av år — 30 skall. det bli enligt förelig- gande förslag; som” "helst Matidk tas av riksdagen. . 3 Hur den lotterisugna svenska all- - mönheten kommer att reagera åter-|” vi hör oss för om det kan bli ak- tuellt -med. ändringar 4 gällande vinstplan (30 proc på en femtio- eller hundrakronorsvinst t ex be-|." tyder fu, ett avsevärt bortfall av - den eventuella "förtjänsten: så kar han med lugnt såmvete skjuta över den frågan på Kungl Maj:t. — Det är Inte vår sak att avgöra hur det "skall bli på, den-kanten, säger han med något av Jättnad i rösten. .. Ye Men vad har'äir Nilson för iotateing om intresset i forts sätthingen' för” ”lotiköpen? Månne " Ante folk tycker att avbränniigarna på, vinsterna kommer att. bli så krafliga ått man vänder. Fru Föor- tuna; ryggen? . ve Det är ' som "bekant alllid oer> hört; svåri att, profetera? Allmän- tens' reaktion lär "väl komma till gynes' vad. det' IIder, Vi, inom |' fotieriet hoppas naturligtvis att den- ha, ökade. beskattning på .lotteri= Inte :skall :försvåra det för oss I alltför åtor utsiräckning i. . Det bir bara ; att: vänta. och 80, » Österrikaren Jos Rieder vann slalommästerskapen i i Bad Gastein före storfavoriten landsmannen I To=" ” z sm 33 japanen Chick Igaya. Bilden visar segraren flankerad . ev Igiya (t v) och Sailer (t R).' betet by gger: på munala.. sm vrhesttbildningen ären relativt ny företeelse, Målsättnin- mellan - — gen är att bilda och utbilda. G ” och yrkesskola är” ”emellertid -något oklar. Detta problem tar fek=' : . tor Thorsten Aberé upp i denna artikel." Naturligtvis sker detta åt. I föl" minstone i någon mån ur gångspunkfer av hr Jan Norlin vid . ”jande artiklar belyses problemet ytterligare och från andra 'ut- ungdomsförmedlingen och ' yr: "I en -huvudstadstidning .under- tum, att ett litet land som" vårt måste, om det vill konkurrera med de stora, massproducerande länder- na, sätta sin lit till hög kvalitet och förstklassiga varor. Frågan är i dag den, om. vi skall kunna: bibehålla n bj "Kanske verkar det: besynnerligt, - ströks nyligen det självklara fak- alt upp: den frågan, Men problemet bildning—utbildning 'är mig ingå-: +? lunda' främmande, Både som leda- mot ' i. statliga 'utredningar, - som folkhögskoleman i min dagliga gär." jag som folkbildningsman ' tar : ing och som fältarbetare i folk-- Idning ute i bygd har jag fått på vä naden som vi hittills har haft. Detta bottnar i sin" tur inte minst i ut- det. goda d Id. : BERO Ad För: några. få I perimenten . kan .jag "bygga raketer : som kan få avgörande betydelse för sände "ryssarna : upp sin” första”. Jordsatellit 1 världsrymden,' För ” kort tid sedan följde amerikaner- ina eftor med sin ”Explorer”, bus ” ren av en Jupliter- raket. . . . 4 Jupltersraketen i ; det här vi, sått veta, en vi eutveckling av den tyska V 2-rakef, Hitfers hem= - Itga -vapen från :.de , sista krigs- åren: Manacn: bakom den ameri- kanska. satelliten" är den ' tyske, | forskaren; .Wernher ' von Braun, ', - Men Tika lite som. Cap Canaveral: I: + Florida var. den; tyska. öster. . >ej ögrten,. Peenecmiinde de, högtfiy= gande roketernas födelseplats. Vi gör ett besök "på en' åker nea Dresden 'år ”150( kilometer: ut En höstdag..." — Tänt är. det nä Ett. par gestalter ed "fladdrande rockar skyndar över stubbåkern och kastar sig nér i ett dike. Kvar mitt på fältet, står en feni' meter hög "trä- av: krig, slutade Maul sitt föredrag. Det var alltså för 57 är sedan! . " Militärerna rådslog och gav slutli- gen sin tillstyrkan, Maul skulle få ett, ekonomiskt : understöd och- fick fortsätta 'sina. experiment... På order av ; överkommandot.. uppläts, skjut- platsen. Königsbräck i' Sachsen" för hans fortsatta raketförsök. vå år. Höll vad han. Jovade. + Några månader- sehåre' 'ägde'en se- rie provskjutningar rum på .skjut- fältet; Kanoniärer i. pickelhuvor drog fram lavetten' och reste den ' sju me- ter i höga: "avskjutriingsrampen.” De' , hög itärerna tog skydd och spa- nade" försiktigt mot. ställningen som : bön raketen. "Den war: inte: olik-de som :i.'dåg ' används" för satellitra- "keterha. Sju meter-lång: var. raketen och den vägde hela 42 kg, Rakethu- vudet. innehöll..en -vridbar-- kamera. y |nu-bland. världens O låyraste stjärnor : fallet oo och riksskolor. ir anledning syssla med detta problem, '; på Låt mig nu bestämt säga ifrån, vår internationella. konkurrenskraft och därmed, för vårt myeket oråta: lade "statsfinansiella läge”. får Både a at och k Nliceérat inom yrkesskoleväsendet." .Överhu- vud vill jag inte generalisera. Men många år har jag kämpåt för den fattningen, att studiecirkelarbe- blir problemet, om det; sättes i samband med frågan om de. stora nyligen en uppgift'om att redan. nu söker 60.000 ungdomar till våra. yr- kesskolors 25.000 platser men att an= talet ungdomar som har behöv av ie tet mindre borde syssla med" mat- nyttiga ämnen och mera med per- årskullarna från 1940-talet. Jag såg | sonligt bildande ämnen. folkhögskolans del har jag vid fler- faldiga tillfällen, givit uttryck åt den förhoppningen, att den ”elterj yrkesutbildning om några år kom” ] skall behöva syssla med elementära mer-.att ha stigit till bortåt 150.000! Den frågan tränger sig då på: huru- dana är våra nuvarande yrkessko- lor? Och vad kan'i. kvalitativt” och kvantitativt hänseende.” göras Ä det dömssi ämnen och i stället få möj meddela en kvalitativt fö undervisning. Härmed inte någon mindrevärdesstämpt 1 på | get som jag placerar i andra .folkhö Och för inHetsskolans genomförande mindre lighet att imligare, sätter jag d våra stora Det utredningsarbete. som 1952 års yrkesutbildningssakkunniga uti dagsbeslut. Detta i enhetsskolans 9, y. "med dess yr kesorientering och förberedande yr: kesuthildning — skall finnas, «lokala yrkesskolor, centrala . allvar, Syssla smed”. en 'annan hör, skall vi få en : rimlig” g och städiegrk ättning,: som i den . mån vällde sljer på det ad; År 1955 tillsattés av Hallands läns "yrkesskolor? Om en dam” nära 2” g- mellan? 5 klar 8 sh ” histo Imstad;- Nn 4 J ären ria för sig.- k ne N H me br tudie Gösta Ru ra vila Om vår faplesse för aterna red. Rektor Aberg har ordet TS. fe | ? "0 atår att:se, Chefen" för Penning- - | bildningsfrågan. Sent, ider harjatt jag inte alls hyser den åsikten, A gill ” - N «+ Jotteriet, direktör Hjalmar Nilson, |" H se : oe | man börjat förstå yrkesutbildnings. att 'allt är bra som det är inom den i vår tid 'oundgängligen behö - > är försiktig $ sina bedömanden. När |' Ingrid Bergman problemets oerhörda betydelse för | folkbila betet och mindre bra liga yrkesutbildningen. : : I Älvsborgs län utsändes den 17 mars 1955 en skrivelse från länets bildningsråd och styrelsen för lands« tingets : skolor för yrkesundervis« ring, där man varmt rekommendé- räde , och - uppmanade” ”de lokala lednir för di . heina och de kommunala yrkessko. lorna inorh länet att i god tid före varje" verksarahetsårs början över= lägga med varandra om lämplig för- : delning: äv" arbetsuppgifterna, Härs igénom skulle säkerligen irritations« ; momenten elimineras, samtidigt som rikare och mera differentierade ut= bildnini; SI nöjligheter” skulle, skapas gertom att respektive parter i största liga utsträckning finge ägna sig. åt dé uppgifter för vilka de är av« d sedda” och .bäst:rustade,: Formerna för: detta samarbete: bör. anpassat efter” de lökala , betingelserna, inom er; detta: ett gött initiativ. här sederriera kommit till ' mih kännedom, att er del av dessa kloka råd änte' efteiföljts. Men var- för skulle -inte detta uppslag med ställning." ” Från + diket"; stirrar. ett |Alfred' Maul' utlöste tändningen — år gammal — exem let är nte från BLjt? M halvdussin 'män oavvänt mot'toppon gera fändanng redan "då —:en landsting en. kommitté att utreda fom ja på 2 ig Hjet 08: va mycker. fo rn R AA på ställningen, Där' slicker-upp 'nå- | röksvanip bredde ut sig och'raketen | - | yrkesutbildningeh i vårt läm, Koms - | Inre gistre ering. 1 gat somm ser ut som ett kaminrör, tt | Mög tillväders, Atta sekunder 'sena- | > Ingrid: Bergman ; återvänder mittén: framlade - för förra : maskinskrivning, ” kan "det sägas ubpfattringr att" "ekvationen folk«< inom kort till USA och Kolly-” tå I vara yrkesundervisning? ' Om i bildning, 2 yrkesskoi an —' om, y! . | rödmålat kaminrör: som tryckts ihop] re hade den nått en höjd av 1.000 1 > a bil Fr, 1 Hill en Spets i övre-änden. Från den möter. Fallskärmen vecklade ut sig,| ' Wood. Hon kommer att ingå 4 land ; "förslag: om seg v c stads yrkessko a en del herrar med |; å inte helt lösas — åtminstöne- : Vv: [0] i Jan. hedre öppningen för ett smalare, rör rakethuvudet dalade" till” marken den: dyraste stjärnk q kala y st » vilket; 8 d- borgmästaren i spetsen lär sig fi STOCKHOLM TP RE NN nor nästan ända till markytan 2. doch kameran plockades-fram oskadd. |. som någonsin förekommit: och. fölls. Det är att hoppa t. goda nare matlagning, t ex tillredände : Under. januar) I” år nyre istrera=' des. h hela 8.481 personbilar 1 landet mot.2.663 samma månad förra året, enligt, .åutomobilindustr|föreningeris siffror. siff. ror för Jastbilor var 756 resp 668. d Ser man. på. ”goneralagenterna för .peronbilar föppas listån äv Ge- neral. Motors med 1.658 nyregist- rerlngar. under januar Får mot , 73 under januari 1957. Sedan föl- jer Volvo med 1.207. (618), Scania 1.168 (545) Philipson 735 (407), Ford Plötsligt" 'knallar det. och visslår. Et väldigt" rökmoln förstör sikten för männen 1 diket., Sedan blir de varse. hur det rödmålade föremålet höjer ' sig, allt snabbare, och med rasande fart skjuter rakt upp. i Mut- tens sit tar vä "Med = återhållen andning ' följer männen det imponerande ”skådespe- let. Allt.;högre stiger den mystiska apparaten. . Den. blir, mindre och mindre och krymper slutligen sam- man fill en: liten . prick. högt uppe under molnen, Bara rökmolnet som hänger som en svans efter : den vi- Vid framkallning ” av filmen visade det sig att man fått ett flygfoto som var av så hög klass som kamera- och filmtokniken tillät; -" ” - « Efter. detta lyckade prov ai des Mauls raketer i flera manöver-sam- manhang med lyckat resultat. , . - Så utbröt andra världskriget, och den, rum i Hollywood 'på : " som ingen producent inom vare sig ! film eHer television skulle, ha råd alt samla, avi onde "högtidliga "Oscar-utdelning- itiativ' av. ska filmakad Cere- intresset för Mauls raketer var plöts- ligt borta! Man fick andra bekym- mer, och som vapén betraktad var raketen ännu inte färdig... - Och ytterligare sexton är gick in- nan raket-försöken upptogs på nytt. Då var det ingenjör Rudolf Nobel nonin utsänds över hela. 'USA” pål" television. För . första "gången har den hela "den amerikanska" filmin- dustrien' som finansiär. Jerry Wald, en, framstående hollywoodprodu- cent, har hittills lyckats samla inte mindre "än 26 internationellt 'kända | 1957 "äntligen" inleda sin, verksam: y het; Tilläggas, kan, alt” Såtekilliga lära sig laga smårätter. Vägen fram och tillbaka var 24'k talades av alimänna medet ' va Någon är naturligtvis färdig” med | ivändning: det finns också ut- |. resultat skall: uppnås .»—' och "detta snart, Den centrala verkstadsskolån i Halmstad kunde dessutom hösten framsynta: industriledare Inom föres tagens egen ram själva: ordnat ut- bildningsfrågan. De har säkerligen | i många fall' varit vittne till hör] långt exempelvis Danmark, Holland, Schweiz och alldeles särskilt vä - Tyskland kommit ifråga di > lös- av” till: öch från äxter på folkbildningsarbetet.: Det Icol ipå, har. då yrkesskolerektorn i rätt förvaltat sina pund? I en kom- mun "fick några daraér" fara i taxij: rkesskolan: för att] är sant, Men för det första har. yr, ke na 'det bättre stälit i fråga ningen av utbild frågorn om” ekonomi :än studiecirkelverk- = som "satte igång en del experiment Reinickendorf i Berlin.' Först tio år senare startade tyskar- ill av sina V rr och samheten, för det'sandra har de senare verksamheten en social c- gemenskapsbildande "uppgift "sc | inte får bortglömmas vid. ämne . valet. Yrkesskolornas . verksamhe ligger, såsom "redan fr.mhållits, e'; ler bör i varje fali. ligga på ett an: vat p" sar färdriktningen, —:: 7 od? å "upphör utvecklingen, En- fall- 1 fkärm. vecklas ut,' och lå da- n. lar något som liknar en tun n tillbaka mot jorden. femtjva 2-raketer, + <= Vi har. lyckats — otrolig 7 Men i dag vet vi att Alfred Maul Ker männen som rusar. som "kaniner hade rätt när han yttrade — för över stubbäker DA ; mer än ett halvsekel 'sedan — att Och utan tvivel var det elt ”histo- faketerna kan skjutas upp Hl öns- i + 7337 (208) Osterman 211' (56). och Ana (AB Nyköpings automobilfab- kik med 173 71); Underbeteck- vo, ning "övriga" redovisas siffrorna 59 resp 285." Vad lastbilarna bé- ”trältar dominerar Volvo med 344 > (285) och Scanla' med 210 (190) . . närmast kommer General Motors " Nå, allt detta är' säkerligen. känt i vida kretsar. Men denna artikel har tillkommit för att stimulera till debatt omkring den frågan: vad kan åstadkommas redan nu för att göra de kommunala yrkesskolornä, mera effektiva? fn "stjärnor, vilka samtliga kommer att deltaga aktivt i televisionsprogram- met kring prisutdelningen:: Sophia Loren, Bing Crosby, Yul' Brynner, Clark Gable,' Bob: Hope, Frank Si- natra 'och en lång rad”andra stjär- nor hör till dem som: redan anmält ju i i. 4 . a dÉ . HUR MENAR DU ATI JAG 5 Seué 6 Få. AG FÖSTEN, or ; 26 NIE FÖRST DRACK UR FLASI KAN? n- oo . med 59. (65) och Ford 57 (48). KARACHI:; Framlidne Agd Kahns äldste son den kände sportsman= nen prins Aly Khan har utnämnts till Pakistans permanente delegat FN, enligt ett officiellt ' medde- + lande i Pakistans huvudstad Kara- + chl på torsdagen, Prins Aly Khan skall ersätta Gho- lan Ahmed som har hemkallats = till: Karachi dör han skall tillträda en'annan > "Isina experiment. vad han håller på med kostar ju riskt ögonblick." Detta föremål som flög exakt 1.000 meter "upp i luften och sedan föll tillbaka under 'en fallskärm var en raket — mormo- dern till Vanguard-=, Jupiter- och Sputnik-raketerna. 3 Men år 1900 fanns: det ingen rar dio, ingen TV och just. ingen snabb tidningspress, "Ingenjör Alired Maul och hans raketförsök väckte ingen uppmärksamhet. En och 'annan ytt- rade något om ätt allt nog inte stod rätt till med ingenjörens förstånd, men Alfred Maul från Trachau utanför Dresden arbetade vidare på sina raketprojekt med hjälp av någ- ra få trogna medarbetare. " : oe Raket för flygfotografering På sommaren år 1901 kallades in- genjör, Maul till en generalkommis- slon inom kungliga . preussiska, ar- mén för att avlägga redogörelse för ”Att se och höra ”nget”, menade man. Maul tog tillfället I akt." Han sä sade med sig alla teckningar och nodeller han hade, = — Den farligaste faktlagaren | un- der framtida krigföring är inte det yttrade han. Jag har utvecklat! en raket som har en inbyggd kamera, Raketens stighöjd kan bestämmas , från början — det kommer helt an på tändsatsens volym — beroende på hur stort område som skall fotogra- Tas, ”sOm jag får fortsätta bedriva ex- DE MARKERADE STATERNA TILLHOR SAGDAD-PAKTEN Et vilken även Stor. HN behannlen ingår - k- mänskliga ögat utan kameralinsen, |: kad höjd. Det är bara Alfred Maul själv som fallit i i glömska, "Sune Karlsson. z Indiska "regeringen planerar att döpa om olika förstäder till New Delhi" vilka fått namn som anty- der" vilka socialgrupper : invånar- na som regel! tillhör — en metod som" anses strida mot den socialis- tiska ardan i landet. Sålunda finns det ett par stadsdelar — huvudsak- Bergman. Skogen försummas av radio och TY; STOCKHOLM (Press) - Visserligen har skogen under & senare år fått mera utrymme än tidigare på radions reportage- och aktualitetsav- men likväl återstår en igen bebodda av högre temän — med namnen Man Nagar och S an Nagar, vilket ungefär be- tyder: "; och h önskan om mera plats för direktö upplysning rörande skogliga förhål- landen, skriver. Svenska skogsvårds- samhälle”, En sovstad för konto- rister och andra lägre tjänstemän heter ”de' blygsammas hemviet”, och en förstad där nästan bara personer ur den lägsta ”kasten” dor kallas för ”de tjänande andar- nas område”. (TT-Reuter). chefsmet rot; vid Royal Air Force i Harrow, Middleser, undersöker en spetsig epparat, som följde med en fall- Mr A L Maidens, | kampen om de alltför kanppa bud- « | getkronorna, i | ningen av radio och TV om att vi p [radions och televisionens möjlighe- för tidning. Det heter vida- te bla: .: Vi drar. oss nästan för att än "en gång göra en jämförelse med finska radion, vars inställning till. skogliga spörsmål inte bara är positiv utan rentav präglad av- entusiasm. Också bättre ställt än här; Onekligen är det besynnerligt att skogslandet Sve- rige skall behöva släpa efter på denna punkt. Man kan ändå inte skylla allt för mycket på överan- strängning hos de ansvariga inom leningen för Sveriges radio, där det enligt vår. mening satsas alltför ohämmat på underhållning medan upplysande — men därför inte trå- kiga — program får maka år sig i Vi på skogssidan får emellertid in- te förfalla till magsur kritik mot Sveriges radio, som dagligen får en överdos därav. I stället måste vi sö- ka nya vägar för att övertyga led- kan komma med både intressanta och färgstarka uppslag. Alla inom skogsnäringen, som har känsla för ter, måste var och en på sin plats lägga ner betydligt större ansträng- ningar för att ”sälja skogen” åt ra- diofolket och därvid arbeta på det personliga planet, Vid di sitt ' > deltagande förutom ingrid för Norges ' del- är det väsentligt ” 'de skulle ge unsdy=o B-5t STRATOFORTRESS år sea kända USA -bombaren, som nyllgen satte världs- :” rekord i jorden-runt-flygning - - Den hade då 359 km/tim. som genom- snittshastighet, men har en maxfart av 1 över 1.000 tam /tim, (typ C). Man har emellertid upptäckt flera fel och minskat produktiinen, Ena WS-models ned ke miskt bränsle (borväte), sum ullåter en flyghöjd av över 20.000 m och en hastig. > het av 1.400 km/tim., provas Just 'nuw CONVATE XB-5$ HUSTLER är bor är bomb flygets soveräne världsmästare, " halva världen. Den är också avsedd för ' KLJUSHIN — 3å är den mycket omskriv. än na ryssbombaren "Bison", Den är byggd ' av sovjethjälten Sergej Tjushin, har en toprlustighet av. 280 km/tim. och en fr räckvidd (beroende på bomblasten) av: mellan 700 och 1.200 mil I. — 38 är något mindre än amerikan.” 4 ska B-52, men kan bära atorhbomber runt : burmbning av det amerikanska fastlandet, ""TUPOLEYV — 114 W är (ill. utseendet bara något större än brodern IL-38, men ' bar vida bättre prestanda. Hastigheten är 1.159 km/tim, räckvid- den 1400 mi] ttur och retur USA) och bomblasten nära 20 ton (3 Er mer än men något mindre än USA-52:an), På spectell Moskvarorder har Tupolev och Ilushin samarbetat för att framställa Rd : skärm, som hittades vid Mitcha f framé£öj; äv 708 en snabbare, ändå tyngre prolot TURKIET IRAK London. åAetalleylindera innehåller det ännu gott om plot neror finns . a Com ja Samarbetar dessutom med 6€ turbiner mot nuvarande. 4. Modeller ; LÄRAN PAKISTAN radioutrustning, På utsidan stod|män, som har väsentliga saker st värld fördt ip (främst Lookheedi på — htten. "rarptå har redan observerata & N skrivet på fyra språk: "Om Ni hit- Ikomma med oxh som kan meddela "delerna betec| ecknas som FORNA plar > fån Kulbishev, där Lö06 , kommer tar fers Aror kd meddela Sov- dem åt den stora allmänheten vå etroliga or, som fört. dunker-mekenikee srbetar Dr LL d tyska e ul . nävar « | > -— sroagutiska Unfitup', mr €tftrevligt och siopande sätt, NL Gnas I tutten redan mäste år. nan mn Idag, ro el Borjet a | ” Airs tat saa ” - , N + . - - : a N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.