Amerikanska: jordbruksproblem Överproduktionen maa fordbru- = rat mera, Om amerilkaners.a försökt H sälja livsmedel på världsmarksaaden ; till -Jåga priser har dett. 'sett till I ket utgör ett svårbemästrat pro- blem, inte bara i Sverige utan 1 många andra länder. Mest svårbe= -; mästrat ser det ut att vara i värl. —=1LT DEN 13 FEBRUARI 1058 LT = PA åtgärder mot den dens rikaste land, Förenta lb minskat 1' antal under senare årti- onden men produktionen har stigit” i snabb takt, Ännu syns inte grän- sen för det amerikanska jordbru-'. kets produktivitetsökning på långt /- ed det när vara nådd, Följden har blivit; regeringen Eisenhower. för ett 3ar ett väldigt överskott av livsmedel och -: spånadsväxter som inte' kan avsättas till lönande priser, - f- Sedan början av 1920-talet, då en" mera aktiv jordbrukspolitik inled-" des från förbundsstatens sida,' har - duktionen utfäste sig regering; samma drabbats av dumpingexporten." ; Som " ett' intressant exempel. på bruksproduktionen kan "leda, må anföras hur det gick med det. av år sedan lanserade ”soil bank”a systemet! I syfte att minska Prd- | ; tt betala ";'en kontant engångse: ning till alla jordbrukare, som förs band sig att lägga en viss del av |- regeringen och kongressen brottats / sin åkerjord £ träda under, nögra med problemet att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan ifråga om jordbruksprodukter, Tio tals miljarder dollar har utbetalats i stöd Åt jordbrukarna och ett tio- tal olika stort upplagda jordbruks- ” » politiska" reformplaner har satts i verket, alla syftande till att åstad- - komma en sådan balans, Men alla ” dessa ' :vackert tänkta planer har ' ömkligén misslyckats, Lagren av ” år och samtidigt vidta åtgärder för "att: bevara markens produktions- ; kraft för framtiden," ifall. en ut- vidgning '.av produktionen "åler skulle behövas, 'Den amerikanska förbundsstaten . betalade” utsams /manlagt - drygt. en miljard dollar till/ de "amerikanska jordbrukarna för, detta ändamål. och det fanns "stora jordbruksföretag, som på ett "bräde kunde inkassera över 100.000 jordbruksprodukter växer och den” dollar: eller: en halv miljon kr i federala bidgeten, därl inbegripet statsinlösen av livsmedel och bom"... ull, måste anslå betydande: sum- " mor för prisstöd åt jordbrukarna. " För ett par år sedan uppskattades värdet av de i statens ägo Jagrade . jordbruksprodukterna, till cirka 9, - miljarder dollar, För närvarande uppskattas värdet till cirka 7 mil jarder "dollar, '.En viss minskning har alltså skett, men 'en ökning be . svenskt mynt, Men vad blev resul- fatet? Jo, farmarna lade'si sämsta jord ' i "träda ' cch- intensifierade ' brukningen av den bästa jorden, "' « Såväl. år" 1956 som år 1957 blev . :jordbruksproduktionen : högre :. än | -någon ' gång tidigare under 1950- talet ; och nådde ungefär: sarima |” i giffror som år 1948, då produktios nen vår/den högsta, som någonsin | uppnåtts i Förenta Staternas histo= ; ria. Jordbruk ”hade' under faras . återi för den framtiden, + 1 CT fe "++ I tcorien är en lösning av. dilem-! « hela':50-talet' befunnit. sig i sjun- mat enkel, Antingen måste: jord-|.. igenom ökad produktion tvungna att bruksproduktionen skäras ner eller| .: kompensera - för detta... Det har|. också måste” avsättning "för livs] medlen "åstadkommas. på utländs sig efter teorierna. Olika, y aft. skära, 'ner' produktionen har. för= gökts - men de amerikanska Jjord- brukarnag :duglighet'. har - gäckat -: z emellertid inte lyckats. Medelin- ika exporten .av andra varor och våld- i — helt i ligt VE Jordbruksbefolkningen har ständigt —— från de länder, vilkas jordbruk 7 + vart försöken att. skära ner jord- kande och jordbrukarna ansåg sia). +: minförenings station i Falken- - berg, berättar direktör Per Erik ”. tare. Den nyrenoverade» ladus. ". mineringen och de lantbrukare, ,&om är intresserade av att del- "ta i försöksverksamheten, -har ;. .. bara att ringa till expeditionen ' "på Kristineslätt' så” får "de se- mineringen ' utförd” gratis." De 4 sk. jords ':1952 2.789 "dollar ni fjol, 2.430, alltså "en "mi ning med Cirka 12 procent. Dét Ar "Ante att förundrä sig” för en a r, och att denna oro känna besvärande. för politikerna i Wash- -Ångton. - s planerna; de har i stället produce= = . för året runt, enes nosn 9 Typ Bär den kraftigaste typen . ” avsedd för BM, 1/36. Lift « kapacitet med grusskopa 1000 g r d skopor - . för lastning av gödsel, hö, grus ',- + , kg. Levereras även me rn snö: "7.4 mens osa ' s8rus och s "Ö TypS är en kraftig Ia >. -:Q Typ Fi är 0. allroundlastare - ".. = för PM-BE Lyftkapacirer . skopa, 800 kg, Leve- z skopor för last. Ding av bö, grus och snö. S Yo NERE vt é Tag kontakt med någon av våra drerförsäljare — NY Ur ov de kan ge Er alla upplysningar om de olika typerna! ””. . > "= med göd +. föras även me cv «för lastning äv. gödsel, grus, jord, snö, m. »— utnyttja B mi. slå | tl Det är ett tungt jobb, det rar tid och det är långt . ifrån trevligt. Förkorta arbetstiden — utnyttja der' effektiva ++ hjälpmedel som en BM-traktor med lastare utgör. Om Ni har gödsel som skall ut i vår sker detta snabbt, lätt och behändigt med BM-lastare, En BM-lastare har Ni'dessutom användnin Net typer att "välja på... & Typ Az är en medelstor lastare > för BM pas Uyftkapaciter med gödsel. och grusskopa 800. - kg, Levereras även med skopoar ,. ”: för lastning av hö, grusoch snö, - - N a s Typ N $$ är lätt, smidig och oo » avsedd. ör BM Victor. Lyft- - kapacitet med gödsel- och grus- | opa sso-kg Levereras även ' ” , - Nv Mmed'skopär för, lastaing av hö, « : Dö ös ISTATe Ave H sedd för BM Victor. Lyfikapa- ' + :€itet med gödsel. 'och grussko- -- . På 659 kg, Levereras även me d ; bkforför lastning äv, bö, grus I-lastarnas ekonomi. So > i X > j över att' oron | bland de" amörikanska- jordbrukare | h M 'Kalvuppfödningstörsöken och någ. (ra tjurar för nötkreatursseminerin. | språk kommer emellertid lokaler- | sationen finns och när den försöks. 'j mässiga: prövningen av svinsemi. "| neringen anses tillräcklig kan man edrives "i Norge, I- vårt: västr aninland. har nämligen :svinsemi "neringen hunnit så "långt ratt ' fyra . 3, 243 De. Så AT ärnicv : 6.000 "suggor ' har" seminerats och : åtskilliga, erfarenheter har vunnits både beträffande "teknik och or- ” ganisation, Den försök Ioamhet s Ke a men”, vid vilken spermatagningen ske Svininseminationen sin början vid Hallands: 8e-'/: ; .sJacobsson för. HN:s ;medarbe- +; gårdsbyggnaden på Herting hy». .'ser "sedan någon tid ' tillbaka vv bl'a fyra galtar, som inköpts > ; för denna försöksverksamhet, - ; --Personal. har utbildats för se- Te galtar som står till förfogande ' ' är av prima halländsk lantras. ”' : 3 Det "var: på. hösten i 1956 ' som i svinavelsföreni "tog upp 'svin-> i semineringeri till'. diskussion ' vid ! vinseminatior föredrag "och: belyst: :té 'deiiha "verksamhet "sådan > den” : reningens fyra galtar. T h' syns den's k ”Fantos! Seminförening Ladugården. på Herting, uppförd 1859, som nu moderniserats för att + : tjänstgöra som boning. för en ny verksamhetsgren" för den halländ- oe . i - "ska. föreningsfloran. "+". = ue MOS litet. Man kan även anlägga frisk- het. 3 Ba » Som nu börjar i Falkenberg, byg- ger på dessa norska erfarenheter, tillrättalagda efter halländska för- ållanden, + > -e<' + mysa ck : +. Seminföreningen tog fasta på det intresse för svinseminering, : som i deklarerades "vid - svinavelsförenin- gens 'möte,. och "började planera för .eå försöksverksamhet; Den 1 april i fjol. övertog föreningen ar- rendet' på Hertings gård och' där- "med kunde ladugården- där dispo- . neras för svinstallar. Efter en grund- "lig renovering och ombyggnad er- Kölls' I ändamålsenliga . svinstallar, "vilka för tillfället" även utnyttjas för" annan '|försöksverksamhet på svinaselns område; Där inrymsäven sakt gen har även stallats' in på Her- ting, Allt-eftersom svinseminerin- 'gen behöver ta svinstallarna i an- na, att friställas för detta ändamål > Ny verksamhet 4 gammal regt kan man faktiskt tala. om dådet gäller svinsemineringen. Genom att, Hallands! Seminförening . tog upp svinsemineringen undvek man :att en-ny förening bildades," Organi. bygga ut organisationen för de nya behov som. uppstår. "cc i > Seminföreningen ställer även Per« sonal för' försöksverksamh i punkter. på il Skåbb 'och annan stallsmitta över- föres' ofta "genom galten från en besättning till en annan. Dessa smit- tiga. . Ett "laboratorium har inretts . . I med :, erforderliga kylanordningar . för sperma > och foderförvarings= : ” rummet 'ligger centralt och' lätt- tillgängligt. «. Förberedelserna. för torisker elimi; vid ; En annan fördel med seminerin- gen är ju att transport av suggor- na inte behöver ske, : : | De norska försöken visar klart, att ” smågriskullarna . blir . normala vid 'seminering. : Ett: problem ' är fastställande av brunsttiden, men erfarna svinuppfödare ' brukar be- döma denna' ganska säkert” ". Slutligen kan sägas att svinstal nerligen grundliga. och nu är som sagts -seminföreningens ledning klar att starta försöksverksamheten för sv i falkenbergsområ- det, "Att denna. blir den första i: sitt slag 'i landet vittnar om att ' föreningen följer "utvecklingen på , seminområdet >. med ” största upp- märksamhet. och ständigt är beredd att. ge 1 del av nya larna på Hertting har fått en både ändamålsenlig och trivsam utform- ning.. Lokalerna" är "liusa och: luf- . rön. till fromma för jordbruksnä-:. ringe. Gosse: ; antingen Ni vill ha en bensin- ;' tor. För er som: behöver en idea ingstraktor vill vi föreslå: = 4 | Svenska traktorer för svenska: jordar. lkommen till oss och diskutera, - vilken traktor-som - är lönsammast för Er! : + Tel, växel 200: ing förefaller alltsåsyn-. 87 4:32 4:32 : För: får och lamm, :som levereras ulliga pr kg, över ovanstående notering:- de lantbruksutställningen veckan”. berättade vicechefen : för Radioaktiviteten; | i tysk mjölk ble: fördubblad: f.-å. - I BERLIN (TT-DPA) + 2 ev - En av mjölkkontrollbyrån i' Kiel företagen undersökning visar att radioaktivifeten hos den i Västtysk-. land salufö; a från år 1956 till år 1957, : mjölken fö I ett föredrag vid den nu pågåen= ”gröna kontrollbyråns fysiska institut. dr Knopp att man funnit att mängden till förfogande, Seminörerna har vwi- d bildats " för svi inering och kan företa densamma i sam. band med resor för nötkreaturs- semineringen; På det sättet blir givetvis dessa försök mycket billi. Sare än om de skulte ha” skett 'separat, Svinsemineringen sker även gratis så länge den befinner sig på försöksstadiet. När : sedan. tillför- litliga "resultat och erfarenheter vunnits lägger. man. upp en syste- matisk avelsplanering. Än så länge. räknar. man med. att seminering i mik uries : per kubikcentimeter mjölk under tolvmånadsperioden gått upp” från fem” tusen . miljondelar fill tio tusen miljondelar. Den kritis- ka" gränsen har ännu inte uppnåtts” nen det finns allt skäl att varna för fortsatta atombombprov, sade före- dragshållaren, Aven om inga nya experiment företas måste: man för” övrigt räkna 'med en-ytterligare öl Ning av: radioaktiviteten hos mjölk | och andra födoämnen :under de här- maste åren.. framåt" eftersom - en stor del av dén av atomexplosioner- nå -framikall ja första hand sker i ättnin gar. där egen galt saknag,", : i Vilka fördelar : kan" vinnas '. "med svinseminering? .- + ' HN-skribenten riktar frågan till 'chefsveterinär Lars Olof föder- gren. i - — Färdelarna är kansko mte så markanta, tekniskt sett, säger chef- seterinären. Däremot är det uppen« bart att'man genom avelsplanez sing kan böja svinstammens kva= X nå "fra ika ökade strålningen Ännu inte"hunnit övergå från atmo- fären tilll biosfären. Denna procedur FÖrslggår: så. att, den radioaktiva strålningen tränger ned i jorden dör den småningom .uppfångas "av väx: | [ternas rotsystem för att sedan' över- Möras till djur" som äter de radio- aktiva växterna. z -föri ln a. en Knut Bengtsson, tel, 114 a, 5 Kollision' I Hishult," ./. >: blev helt oskadad. På": "vägen ' Hishult —Ramsjön - | kolliderade i går kl 11.45 en last- bil. och 'en' Personbil. Vägen går vid. olycksplatsen i en tvär kur- va och var mycket hal, Lastbils- föraren sökte, . undvika krocken genom att köra ner i diket. Fö- raren av personvagnen. bromsa- de . varvid framvagnen gled mot- den -: passerande lastbilen. -Med kylaren "och ena skärmen törna.: de - personbilen "mot bakre hjul- "IParet på. lastbilen och fick en del plåtskador. Lastbilen däremot svin över 150 ke. "| 1" För halv ktopp väg, Hel- och" halvgalt, oflådd 1:— un: |. Fö - ER : sp. viktgrupp och | ''och Av. KTopp väg. 15 kg. Halmstads Slåkteriförening ”"AVRÄKNINGSNOTERING gällande, den, 10/2—15/2 Priserna gälla utan avdrag för frakt, sl d. men inkl. hudar och organ. Yr lakt, iveteri SMER t.o.m. tjur MD . 325 kg : d 5 4:87" 4:15 7:30 5:55 5:35 5:20 5: 4:52 1 -6:05 4:70 4:40 5:85 ' 4:55 4:55 4: - 1 5:55. 4:30” :40 3:70 . ell. däröver. :" Mindre än 15 : 0. däröver . »!, Mindre än 75 vå 72:95 - : = Häst, unghäst "(0 2:75 + sett vikten) Ä 2: t . hel 255 isfalv; hel kropp. Icpp. 2:30. 7" |B; Svin halv kropp ; och däröver. För > god = gröda; , . FOSFOR ; KALUM | "KVÄVE SVAVEL MAGRESiUM etc, ' , bättre potatis: "', förutom ammonsuifat, fostar och ka ,”"fullgödselmedel 0,4 2/"eftektivt aldy Kornad fullgödsel med altdrin blir billjea,e F användning och rationaliserar södslleret ÅA och gör Insektbekämpningen effektivare. " fullgödsel 6-10. lium Ingår ån... , eller dieseldriven trak= .- lisk énsam=" eller kom-,, Sd: Mel. Späd- Får L-m Häst Un Oxar Stut "tjur större kalv kalv" kalv : ec |14:85..6:35 3:40 :3:70 i 3 i EnlL;'Jordbruksnänmndens bes melser utgår .slaktdjursavgift Ar; Nötkreatur (storbosk.) rö i: hel kropp, vägande 150 k, 'ver.. mv För hal öpp vä . 4 ”n kas varje är stora förl st Värst bland dem är ta skadegörara "på DRIN, som Ni nu” -10 och 7-7-44,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.