Me änllinn Meng l veta vad som sö ":Falland?;. SÖK ER NI € på ort £ se kontakt . med befolkningen ' : ' LAHOLMS. TIDNING. pv ” - " Annoasera då I vrbiogacet 5 De LAHOLMS TIDNING gös för UD-män?. STOCKHOLM (TT) -— Btadsfiskalen fuskar på hu- " vudet, men; skall stadsfiskaten göra'det :varje gång det blir tal om, svartabörsvinster för: UD-' tjänstemän, ' så" kommer stads- > fiskalen snart att bli trött i hu- : >" vwädet, 'yttrade den fd kamrer i - . i UD som nu åtalats för grov för- s- ”skingring då det under andra'; .-8essionsdagen "i målet blev' tal" + om de förtjänster. han gjort un- : ” der :sin "tid 1' UD; Dessa extra> : . Hjänster gjorde. han' alls in gen hemlighet :av inför ,Stöck 7 hölms' rådhusrätt. .' 1955 gjorde JK en Utredning men den” »hemligstämplades” liksom ven son 'g rts sehare FA nsdageris för. hanäling ipptogs'av förhör med den tilltalade, Detta" hölls/av:den jurist som! arimält tränsåktionerria för po- Åisen -och som 'nu' är målsägarnas ombud. : Under förhöret 'sades "det bla att:den fd kamtern fått mye. ket beröm av sifia” öv frordnade för ” sin redovisnings-PM. ' >" SR domarens fråga: ARN St?” svarade kamrern: — Ja jag är trött >. > Bådennå historia sedan fem: år till. örhöret a med. Kamrern - tpptog dagens session vittnesmål av SS - en fd chef til kamrern, i som redo- eta gjorde för förhållandena då och nu. / : Han förklarade:att hade han vetat "ätt. kamretn' gjort: sig skyldig till några oegentligheter skulle kamrern H givetvis. inte ha haft. någon, gratifi- ” kation: :Kamrern. hadé, vad vittnet isste; dock skott! sig" perfekt. : fredagen; ;då” ytterligare | vittnen ommer att höras. .: <! Flera .Clvilprocesser har vågått ti-F ; digare och ;utredningar/ bar. gjorts. | .. dess & 3 Förhandlingarna "mellan Storbri- dannign: och Grekland ori den öm- ” avslutades ” på n. Från brittiskt håll sades till något bestämt resultat men man ville-inte beteckna dem, som "missa lyckade, Grekiske ”utrike stäter Minnesota "och tymrher "dess ee Grekiske ” premiärministern " Kara= os . manlis' deltog i i dagens överläggnin< . går; Utrikesminister Lloyd åte: der" till: London" på torsdagen. Utrikesniinister Lio$d" lär framför "all. ha: understrukit vikten av att sförsvara” sammanhållningen: 1 östra : Medelhavet. inte tillåts att försäm- " ras' ytterligare, Det påpekas: 1 brit- ": tiska kretsar. att" motsättningarna ” mellan de grekiska och de turkiska Synpunkterna på cypernfrågan är ger. talböcker fr En lång rad bokorganisationer sän- der i dagarna ut ' en , uppmaning om Ja av "deras; itseönde -spelades.jtedan : linvandrarna; Byggmästare från skil- ll BC i Uppsats Java. muni: Den indonesiska militären gomtollerar r tillbaka allt åd kartan område (på " Militärens hållning har bli- allt mer hotfull och cen- tralregeringen - (med - presi- dent Soekarno I spetsen) he- tecknas som olaglig och kom- d. . sedan cirka ett + svertlagt). > utanför Ule lr fluera NEW YORK. (TT:s korr) vn: När Fredrika Bremer i. ok- - tober 1850 landsteg. från flod< : båten ”Nomineo” i det som då : - var St Paul och som av en lätt -förvi ad --Jedarskribent i: tid. ”ningek "The Minnesota Pi 'neer”' henne" till ära döptes till” - ”Anierikas : Stockholm”, "hade "staden mkring 2.000 invånare, : ar: rätt många indlar "ner. St Paul: är den äldre tvillingstäderna” Minneapolis-St : Paul. Vid 1930 -års folkräkning, ” "= den senaste i.USA —-hade 2 "invånarantal > ökats . till.>' 311.349. Minneapolis fanns” inte :. vid:fröken. Bremers : besök.- Ar + 1950 uppgick” dess: befolkning : "till 521,718. ; "Paul ' är: huvudstad i o Ör hatuligtvis” städerna ed, En "viktig Foll. 1 utformningen från" första. början -äv: de .svenska da håll i: Sverige började" redan på 1870-talet: bidra” till att: forma” St Paul's profi Perry. A. Swensson,' Alfred Hotansony', John: A,; Lind- stora men dock” "ntö = stora att det inte finns. möjlighet. till jämkningar. På grekiskt: diplomatiskt .håll sade man emellertid. att Greklands 'pes- simistiska 'svn på överläg; ingarna vat +! fullo ber? ocbör ej. stoppa: - begåvad elev STOCKHOLM (TT) 0 Det är fel att annars begåvade 2” en tl av litterä hak L elever" t kt 'skall 'stoppas i - foch sinckninoer — en parallell till 11940 års stora boksamling "Pro Fin- .jjandia”. En auktion på de insamla- t'de verken blir det:också den här gången, men nu till förmån för "IE N nländsinsärlingen . 4 för 18 år sedan gav. ett spontant och - mäktigt résultat och jag tror att 1958 års :;, inventeringsuppmaning ., skall + hörsammas på samma sätt, säger ini-- : ; tlativtagaren, bokhandlare Ake An- , . ”" dersson, Stockholm. Jag ser det som " > varje bokälskares plikt att lämna si- "one bidrag. "7 : Jag har själv gjort ett litet expe- 4 riment som övertygat mig om den .» saken. Jag har läst och beundrat den för mig dyrbarasté boken' och sedan har jag blundat. en stund — och kle- noden har förvandlats til en klots utan "värde.”. .. ee : : När nu: de blinda genotn. bandin- M '.spelningar kan få tillgång" till lit- | teraturen vill säkert alla bokmän- niskor. vara med: och omvandla läs di därför "att de har. svårt för uppsatsskrivhing, hävdar skol överstyrelsen som föreslagit att mo- dersmålet" 2" svensk ” Istrom och "Adolf Anderson nämns (ämloratlonsprepagandal bland: dessa | Pionjärer; Listan över svenskar; som i.sinå yrken : gjort sig "själva : och sitt. ursprungsland heder är lång. Om den'kan man läsa i boken ”Ainericanå from Swe- den” av de två i i Sverige födda men i Amerika uppvuxna och till lärde män utbildade” Adolph Benson, skå- | ning, "immigrant : vid- 11" års ålder och : sedermera professor i- Yale, samt / Naboth : Hedin, "smålänning, immigrant vid 1 år, utexaminerad -Negersoldat med. 'vit-fru straffas vid. återkomsten ; WERZBURG (AEP). » Mer än 60 amerikanska 'negersol- dater i Västtyskland, var ock en gift med vita kvinnor företrädesvis med konska Infant tillhörande 10:e . ameri- Lexikon för en var | "av dr IVAR EK / tala 1 Mälaren torde finnas inte endast Sveriges minska insj vår största. - Landets största insjö-ö är- Selaön, som är'så stor'att-den: består- av två kyrksocknar, Den minsta ön har inget namn, men lär ska finnas | i' utanför. . Strä - På Atlentis;” : Murar på botten av Medelhavet : - ROM (AEP) | - För "någon tid sedan: gjorde den växer endast ett litet träd. - Na I Mälaren finns också värt lands alldeles . säkert historiskt sett bety- delsefullaste och - kapten R in d Bucher överras- kande upptäckter som av experter- na mottagits med misstroende och skeptiska huvud: + Under öar. Där finns Lovön” med : Drott- ningholms ' slott, Kungshatt, ' Munsö, Adelsö samt /den kanske namnkun- där det anses att Birka en gång le gat Te En av "de & öar som kanske spelat den historiskt sett betydelsefullaste "Trollten i Sverige ligger också i Mä- "Tlaren, D Det är givetvis' Stadsholmen eller Stockholmen, den ö där ”Gam- "la sta'n” i Stockholm nu ligger och där "landets verhuvud bott 800 år. " Diellerandet, :+ som ' särsk nder 1600-talet var: ett allmänt plågoris i Frankrike, vilket bl a ”De tre: mus- nigaste av alla Mälarens ösr, Björkö, Medelhavets vattenyta,' då Bucher med sin bror dök på "jakt efter djuphavsfotos, hittade han vid 60 meters djup och i närheten åv” ön Lampedusa, mellan Malta och Tu- nis, flera meter långa" kremelerade murar, os : Först trodde bröderna Bucher att. det var underliga kalkstensfor- mationer. Snart måste de själva in- se att de hade stött på tidigare helt okända rnurrösten, byggda av. res Ibund 3 i Svårt för lörefagare få” dåna ur pensionsfond Den bistra sanningen är att de mindre företagarna kommer att 2 kl taget inga möjligh få låna tillbaka de medel som fas betalas för Pensioner, om fondför- valtningen och återlåningen skall jr ganiseras På det sätt som fram- lagts av den åsbrinkska Jyormralttén, framhöll dir Ingemar Essén i fveris ges hantverks« och smilodastraen, ganisation vid ett föredrag på ons- ' dagen inför : hälsingborgshantver. karna, Pensiorskommittén har skus = > rit bort alla möjligheter till auto- matisk återlånerätt och har i stället föreskrivit - att företagarna måste lämna .bankmässiga säkerheter, om » de skall. få låna ur den statliga , pensionsfonden, - - En av de största svårigheterna för de mindre företagen är I dag . att: de'lider brist på bankmässlga säkerhéter,. I den mån banksökor= heter finns” är de i allmänhet till y som sträckte sig över flera RE meter.” Vid närmare undersöknin- gar fick kapten Bucher från havs- botten upp två vackra amforer och av. Al der » Dumas visar, krävde - många jekoliv, 93 allra. flesta gångerna på dödligt all var, och ofta slutade de med att den "Lene duellanten antingen Var död el- ler dödssårad. .- Det är ingen som "kunnat alla - de. männisliv. som släcktes under; dessa dueller, men en gång räknade, man ' ut 'att 954 adelsmän dödats i duell under ett enda år, Många av .de skickligaste' duellan-| terna fick :också flera liv "på sitt samvete. Det. är bl.a känt att en kanska här hos £ö ansökt !om tt antingen” bli överför- da till andra militära förband som får "stanna; kvar Europa eller" få Slippa att tj hstgöra'i USA i divisio- nens . förläggning, , Anledningen. till ansökningarna" är' att 10:e" infanteri- från Harvard, ängårig " chef .för den i 'ksa heten i Förenta Staterna och he- dersdoktor vid” Stockholms hög skola. z / Medan Fredrika : Bremer reste i dåtideng Amerika :och "skrev brev hem ”till en älskad syster ej läng> di .å mårs månad skall, hem- = | föras. till USA och förläggas. till Fort Benning i. delstaten. Georgia, I den= na delstat gäller en hård raslag som straffar : förbindelser : mellan vita kvinnor och svarta män med mång- årigt . straffarbete, Inget; ingå ånget äktenskap. mellan svarta och vita er- känns där. Då de amerikanska :ne- Id: och deras "vita. hust- "re på "dehna' jord"; fö dlade hon till.” Bapperet så ”klarsynta” iaktta> som, :Hedin-Bensön ' hävdar,” verk- "I ningsfullare:: Amerikabrev ”sanno- likt aldrig bublicerats. : 2 . Breven ' ifråga, mina 'amerikanska" vännår”, utkom :öö hav "trycket: i maj 1853," ”Då inbör-| ” deskriget” väl var över bidrog hen- nes ' brev till ”att stimulera -'dén svenska: utvandringen ' till 'Föfenta Staternå £ allmänhet nésota "i ”Synnerhet" ” de Pyssnämnda författarna. hi till Min= Svenskfödda guvernörer / I 'statsförvaltningen ; "kom sven: ”Å arna > tidigt ' med... Den förste svenskfödde ,guvernören "i Minne- sota var. John Lind från, Kånna i Småland, som vid 14 års ålder kom- mit till; Amerika; Han” residerade 1: ämbetslokalerna i- St Paul" från 1899 till 1901.:Mellan 1904 och 1909 var John "Albert Johnson guver- Han var född i Amerika, när- distinkt uttal av orden ger god led- ning . för deras 'stavning, och det är något att tänka på både för den rur omedelbart skulle häktas i Geor- giar och deras äktenskap skulle ogil< tigförklaras, vill de självklart inte återvända till denna 'delstät "där la- gay. mot blandäktenskap' gäller. 'Ak- tionen tillkom inte som någon pro: testaktion från negersoldaternas $i- da "utan. på anmodan av 10:e infan- divisionens chef som i en dagor- der hade meddelat sina underordna- de att divisionen skulle förläggas” till Georgia och tillrått sina negersolda=- ter att inlämna individuella ansök- ningar till försvarsministern i Was- hi är 1851 a av. atilga invandrare från Sverige. Johnson återvaldes både 1906 och 1908, och det var endast genom :sin död i tjänsten år: 1909 som han inte kom att bli en frarm- skjuten :-presidentkandidat' på de- mokraternas sida. vid valen: 1912, Johnson, ” till: yrket tidningsman, erkänns alltjämt .som- en av sta- tens mest betydande män, och det har sagts om honom att' få män vunnit sådan respekt eller blivit mer avhållen. än han. År 1910 ef- terträddes Johnson på guvernörs- posten 'av Adolph Olson Eberhart, en jurist som. var född i Värmland och inerad från G dblinde och hans omgi Ett "andra krux är att "många elever . har för litet ordförråd, Det lönar” sig inte mycket att plugga glosor. Däremot är det värdefullt att läsa bra litteratur. Över huvud taget bör en god orientering i lit- teraturen alltid räknas en elev. till zodo-då hans standard i i ämnet be- döms, -;” inte längre skall ha sin gamla sär- ställning. Det' skall sålunda inte vara det enda ämne där. ett. un- derbetyg inté kan rniotvägas” av överbetyg i andra ämnen." ' Modersmålet hör inte till de skol- ämnen . som. visar "särskilt hög kuggningsprocent, men det är än- då "ett "ämne; som: både” föräldrar och . elever: har: stor respekt för, fr. håll under isni åd Evert Ullstad i. skolöverstyrelsen. Anled- ningarna till detta är flera — inte bara 'att 'det; funnits ett ovillkor- ligt krav. på godkänt betyg i detta ämne för flyttning. Det är ju ock- så så att det är svårt att fylla Iuc- kor i kunskaperna i modersmålet, och : därigenom . blir - det svårt att "läsa upp sig” i ämnet. "Lärostoffet | kan/ verka skrämmande stort ' och |; tändi Ned ! böcker till.talböcker, : + "> > ee ;Och så här går. Insamlingen till: i > Kuneltga. ibli |. växer med 'samtl filia- i er: 1. Stockholm, : universitetsbiblio- ” teken I. Uppsala och Lund, stadsbib- lateken i Göteborg, Malmö - och Norrköping samt Stiftsbiblioteken i Linköping, Skara, Västerås och Växjö 1 ” tår emot böcker. Samtliga band, ma- . - nus och teckningar samlas sedan i en vå Bärskild sal på KB, som riksbiblio= ” tekarien' Uno Willers ställt, till för- r katalogiseras allt ma- ? fösande. . ov =zerial och "ON ator auklian. MN jäljs på vårkanten vid en " Ett krux som Inodersmålsläraren Ibland stöter: på är de :sck: ord- blinda elevernas svårigheter att sta- va rätt, Läraren skall enligt 'anvis- ningarna fa hänsyn till sådana' ele- vers :pfoblem, men detta innebär naturligtvis inte att de ordblinda har fribrev på att inte behöva göra något för att komma till räfta med ; Satslö "vikt i ämnet ör absolut inte överdrivas. 'Det dröjer sig kanske iland kvar i under= ex ikstoff som Adolphus College i St Peter. Eber- hart återvaldes 1912 och efterträd- des 1915 av svenskättlingen : Jo- seph: Burnquist, som i sin tur åter valdes två gånger. 2 Längre fram i tiden valdes Lu- ther W: Youngdahl till. guvernör, första" gången 1946, därnäst 1948. Det unika med hans återval låg i > Jatt demokraterna det året vann va- let av senator för staten Minnesota, som också: till övervägande , delen röstade på Harry S Truman såsom sid Och Y dahl" var re- snarast. hänger 'sarnman' med forna tiders latinläsande, Språkläran skall inte” bli -en' systematik "för syste. matikens ' egen ' skull. Satsånalysen skall bedrivas så att eleven uppflat- tar den "som”en hjälp, då det gäller att förstå en text och vid överrsätt- ning .mellan olika språk. Det är önskvärt : att. det finns ett intimt samarbete. på den punkten mellan modersmålsläraren' och lärarna: i främmande språk. Det finns ett minimum av kuns. å kets uppbyggnad Wa” man 'skall kunna kräva av varje' elev, men satslö är inget självändamål ' "Modersmålet är ett centralt äm- ne i-undervisningen:' De stora klas- serha och :det växande. stoffet gör det till ett” mycket svårt ämne för den "lärare som verkligen vill för- söka utnyttja alla de rika möjlig- heter det; erbjuder. Men samtidigt blir, det för honom ett sällsynt sti- snulerande ämne inte minst genom de tillfällen det ger honom att leva publiken, liksom han ännu är det på sin höga domarpost i Washing- ton, dit han kom 'då presidentvär- digheten" övergick till general Ei- senhowe | . a Lindys far känd Köngressihan > I ' politiskt, hänseende spelade berömde ,- atlantflygarens 'far, en synnerligen. framskjuten roll 'så- som kongressledamot. Han inval- des i representanthuset 1906 och omvaldes fyra gånger. Från. 1920 och ända in på 1950-talet var Mi- ke Holm, född i Jämtland, stats- sekreterare i oavbruten följd. Hans unika framgång 1 livet sades bero på att väljare av irländsk härstam- ning röstade på hans förnamn, me- dan svenskar och norrmän röstade på efternamnet. Hur som helst ut- övade han sitt ämbete med sådan skicklighet och integritet att han trespekterades lika högt "av "alla i ta. In i det med i elevernas tankar, p ämnet, Den ordblindes svårigheter är nämligen inte alls "obotliga. Ett" och utveckling. sista talade Holm en utomordent- lig svenska och höll minst lika styvt på Sverige som på Jämtland och av' någon nationelitet i Minnesota I Charles A Lindbergh, den världs- | Li »d'Audrieux | dödat. , inte mindre än "sjuttiotvå perso under sina dueller. ' ER ;-Duellerandet spred sig så småni lokaliserade en stor Pyramidbygg- nad med den ' uthuggna, bilden av ett' :sagodjur. Buchers > rapporter kallade experterna till platsen, Un> dersökningar pågick under veckor och månader. Fastän ark långtifrån har . avslutat arbetet, anser sakkunskapen ändå att det här. gäller en forntida stads: res- ter. De måste vara äldre än allt annat .» som « tidigare: r bri ” utnyttjade och : några säkerhetsreserver att ta till. för att' få låna ur pensionsfonden lär inte finnas." 1955 fick vi en lag : om bankkreditor; som get företaga. re - möjlighet att få låna upp till | 75.000 ) kr per lån i de sedvanliga . affä utan b säkerheter ' och det är förvånans= . värt att den principen: inte skalt kunna få tillämpas beträffande pen , sionsfondens ' medel, speciellt” med tanke på att avsikten är. att åter= belåningen skall gå via bankinstitus - ten., + sönslka & Medelhavstrakterna, Några exper- ter. är . benägna att tro att den sjunka staden gick under för. .om> kring 10.000 år sedan. Om detta vid de nu inledda” detaljerade un- dersökni » skulle -b om' så att det: måste. förbjudas inte bara- i Frankrike utan : också; i «de flesta andra" länder.. Från att från början. ha varit ett medel, att 'avtvå eller hämnas en. dödlig skymf i en tid! då ärekränkningar. inte -kunde beivras "inför .domstol, . blev. duelle-' randet' till sist”så vanligt. att utma: ningarna även" kom 'att gälla de mest bagatellartade. saker, ; ot . i USAS flygplatsen Thule ligger norr om: der: magnetiska nordpolen i" evig .vinter.. Den har jordens! kaste och mest kompakta" startbanor, de består av järnhårt frusen: is, som ligger "på en. ständigt frusen. tjäll matk.: Isen” har :ett :järnhåri set jup av 750 mete; De: amerikanska - hunddressi tror inte'att'det någonsin ska kunna lyckas dressera en hund 'så ätt den kan . sjunga : -eller- tala - på, något sätt tom liknar ::det. mänskliga. Däremot Anser man :hunden faktiskt: vara mu- sikalisk, : vilket yttrar sig Tatt: 'den vi "människor inte förstår eller "har svårt ell: uppfatta. så kanske kapten Bucher hade hit- tat' sagans Atlantis" som: :sjunkit' till havets botten på "okänt" ställe ! väster. om : Grekland '; innan" den egyptiska: och + grekiska kulturen uppstod. Faktum är att 'geologerna sédan' länge visste 'att det före den historiska tiden måste'ha' funnits "-] landförbindelser ch . mellan ; Sicilien och Tunisien, De 's : k: pelagiska öarna Lampedusa och Lampiöne, är 2 rester. av landbryggan mellan de åda " kontinenterna ' Europa och siken och såndch. > Det: anses emellertid” möjligt. att hunden . har sångröst och 'även an- vänder . den; Det är då en sångröst som är avpassad” för hundar, alltså en sångröst av. ett sådant slag som P i visar överhus vudtaget en förbluffande negativ inställning till den mindre företags samheten, .Kommittné har till "och med sagt följande: ”För att undvl= ka direktlångivning till mindre låna ' tagare . och :' erhålla säkerhet mot förluster , synes; det vara. "lämpligt att:föreskrivå att'de av fonden föra värvade : värdepapperen skall vara f antingen börsnoterade eller i annat. fall 'följa”.de krav”som ställeg vid" inregistréring" på fondbörsern.” Ge- nom derna formulering har man på ' ett inte särskilt elegarit sätt sagt, att ' mindre företagare .göre' sig ej be- - svår att konkurrera om penslons- ' medlen. tt ” ! å Jen gång. känna vänja .konsu= : ;menternå äv : med att dricka stark< - sprit, såsom brännvin och konjak, , - men är det en hel del vunnet om de lära sig att därjämte taga ett glas billigt vin. Skola" de då snart, - tro vi, nöja. sig med enbart vin, "vilket också kommer att få godå nykterhetspolitiska verkningar. (5 hr: Gö ingen alls öjligh satt ; "" Grönköping.) ' Sn £;I Dagens Nyheter för den OA önd Januari i år” finns en artikel om "den gamla småskolelässboken Sö ns gården, som var. så älskad av, barn . » på sin tid. I artikeln sägs. det att" "denna bok är en grym bok, Det. är tack vare den som folk drömmer om sommartorpet och . vantrivs : i höghusbebyggelsen,. Kontentan "av artikeln är att när så många män- . niskor bor i höghus och sovstä- "der, som nu är fallet, så skall små- ” sen'och vad där sker. Det svenska ' : &lugan, de enkla snälla människor- na på landet, de glada kalvarna och fölen och allt det där, +: 5, " öronen triliar av en och mycket" » har man fått läsa och. kommer att i en stor. tidning bör.väl ha litet ' te vi komma ihåg att Sörgården « lr en läsebok för första klassen i småskolan. Och var och en som "undervisat barn och haft så :;stora ; klasser, som de nu har, vet att nan minut för! varje' barn under skoltimmen så blir det inte tid att A prata .så mycket om det som läses. Barnen strävar med ljud och bok- ” stäver, Inte förrän vid. skolårets . "slut är de i stånd till att läsa ett sammanhångande: stycke och för: ” skolåret 'som barn ' egentligen för- står lite av vad de läser. Och vid den tiden: är de ganska verklig-. = hetsfrånvända, drömmer om sago-" + prinsessor och sagoprinsar,- älvor, - feer, troll och låtskamrater, Natur- ligitvis kommer de ihåg bilder och” lär sig en och "annan vers redan : första året i skolan, Men det är nog egentligen 'när- mamma får tag i "den första läseboken från sin små- skola som minnena vaknar till liv. liga barn har mer lätt för sig än - andra, somliga får mer hjälp i ” hemmet. De fattar ju mera. Men «ras barn, 'som nu lever i höghu- väl diskutabelt. Vi ska komma ihåg att livet i naturen är det riktiga för människan och livet i höghu= sen. en mekaniserad produkt av mänsklig rationaliseringskonst, där ” det inte finns så stort utrymme. för den barnsliga fantasien, ” skolans läsebok handla om höghu- : « där. folket måste glömma drömmen om Y . sommariorpet,' om "den lilla röda N Mycket : skall män. höra ' innan- 1 få läsa. Men det som släpps fram - rimlighet i sig, För det första mås- . :- det inte blir tid till trevligt berät- > tande. Blir det bara högst halvan- stå alla' orden, Det är. först andra -- ” Då förstår hon vad hon läste, Som-= ' « och lite tro på enkla om de kan fatta så mycket att de- sen, vantrivs där för den skull är , maa Numera - läses ju andra ”böcket med tanke 'på läsningens metodik 2 och barnens sinné' för landet bak« om -verkligheten.' Men det vore så " enkelt, som ' att skriva rTadhusböc- « ker för att barn ska trivas så skul- Je de redan stortrivas, Dei barn- litteratur vi har, särskilt den>ut: ” än Sörgården. De: är. uppställda - årstängningan Wungrarna. | ” -ZURICH (TT-sportinf) . i: Vid sitt sammanträde i' Zi ' : i rich" på "torsdagen beslöt, . FIFA:s / exekutivkommitté att pphäva / av de. dan har skrivits i I svelarna Sandor. Koce" > > böcker Pojkböckerna - - som växer fram ur -mi ih "eller d Till och med brottsligheten - kommer ,;med där och barnen hug- nas med ”detektivböcker" och se-. j riemagasin som är ren flykt från ' ; verkligheter och in i en värld som är långt mindre ofarlig för deras + sinn2n än den röda stugan i Sör- gården, där storstadens barn än i "dag frikostigt ges en sommarferie - "på landet med kalvar, föl, hölass . och vänlig mänsklighet. - - hyr :. > Längtan heter vår arvedel, säger - skalden. Vare sig vi bor i en bond- gård eller i ett höghus kommer vi. "att längta efter nya okända världar. I sjuåringens sinne är det saga som dominerar. Hos oss äldre det kampen för livet i en verkli; het, som är ganska trist. På min tid fäste vi Kastmans läsebok och tog inte skada av det, Sen kom Sörgården och 'den var ett stort framsteg, det måste vi erkänna. "Efter den har 'vetenskapen byggt upp nya läroböcker som är ännu "bättre. Vi måste alltid gå vidare från det lättare och till det svårare medan vi lär oss något. Det skulle - vara bra illa om vi bara försökte lära känna vår egen lilla, värld. > Hur ska det släkte se ut sora fost- ' ,' "ras i höghus och läser om nöghvs: och lever i höghus hela liv2t och inte vet något om hur andra har -det! Man kan väl unna ett barn” att få veta hur en ko ser ut, att :" lära sig visan om de små grisarna - och sagan om den röda stugan på landet som kan bli sommarhem för |'sis, Istvan Szölnok,' Gustav Ga> ' ram-Völgy: och ;Gyula: Szabo fr'o m lördag medan Ference ) Puskas och Zoltan Czibor släpps "den 15 augusti i år, : oa | Jury d'appel för VM 1958 fick följande utseende: A Drewny, pre« sident, M Andrejévic, A Salem, E Borrero och J' Skinner," for Helt fria att spela för icke-un- gerska lag blev spelarna. dock inte : då de ännu står under det unger- ska förbundets jurisdiktion. > ' Slutspelet i 1962 års VM går i Chile då FIFA nu fått garantier för att chilenarna ekonomiskt går fland med uppgiften. een Torsten utslagen av Kurt Nielsen PARIS (TT-AFP) Det blev stopp i kvarslinalen i e franska tennismästerskapen för orsten Johansson. . Med ' siffrorna 8-6, 63 gav dansken Kurt Nielsen é n sv: ske veteranen res- ass. -I en annan a kvartsfinal. vann Jean Noel Grinda över sin. franske landsman Peul . Remy. med 6-1, 26, 64, 36, 15. För en verklig överraskning sva= Lä den unge dansken Jörgen Ul- lich då han slog amerikanen Bud= . Ee Patty och gick till semifinal. k segersiffror blev 5-1 p : många efter gräs och 'silsken ” la män-. niskor ska vi väl ända unna as- faltstädernas' barn, Det skulle va- te ra grymt om de inte fick det. Läng-, ' tan till landet Annorlunda "kommer de ändå aldrig ifrån var de än le ver och bor. Den behöver mäns niskan för att kunna överleva hets . och jäkt och atombombskräck. Den ska vi unne våra barn, j. "co Märta Leijon od fo - SEE - 8--10, 7-5 : be Cd I N q
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.