M ” rr i . I . i . 2. LAHOLMS TIDNING ”- N ; Någon enstaka gång händer det + "att sympatisörer för något parti tar avstånd från den valsedel partiet presenterar och förklarar att deinte ; a skriver Ny Tid (s). Men socialde-|— just då händer något mycket ty- mma "lan ing av . Mi gillar en eller flera av kand'dater. — vid en framstående lokal kraft fick mokraterna "söker dock inte'strid piskt och femarkabelt: På Jätta sur pons fon och socfererar leende, ET den skondinarteka 4 vid — detta jubileum. ork-korrespon. ' na, Det har tom förekommit att > träda tillbaka. Men detta är undan- : för "stridens egen skull. Så fastlåst de sina händer aoländer en liten | rustning. Han offererar likaså tek-| tillkomsten av” staten. Minne . TT:s New kommer I en partimedlemmar" reagerat så starkt mot någon kandidat att de förklarat sig inte kunna rösta på partiets val, sedel Orsaken härtill är nog i.re- RES Få MET 1958 " LT = - var då högerledningen vid förra höstens val till första kammaren i län ”r 1. end, A, ” partisekreterare Gunnar Svärd, var.' ”tag, som bekräftar regeln att de Jokala partii bestä Pre ”elock up. PR ar - OM REGERINGSFÖRSLAGET I PENSIONSFRÅGAN FALLER måste man räkna med nyval i vår, ” folkomr "vilka som skall representera Partiet: dsti, som” enda möjligheten att skapa nya som” n -å riksdag, 1 eller k , som ” pensionsfrågan ' blivit efter sinröstni framstår - ett ' val «om nu de :' sista .— I samma Stund. som ' Indoriesi- ens president Soekarno sätter i gång ” ' mr LE ; ee: "Oe. te ar ater upp! någon framgång att tala Om; Ame- rikanarna är uppenbarligen mer in- av oljeländ i faro- med att. fördriva ur landet, medan de holländska rederi- erna kallar hem sina farytg för att zénen, av Medelhavsländerna och av Afrika än av Fjärran Östern och ien, De naii som inte är rädda dem från att besl a indonesiska myndigheter, och öriket allt tydligare börjar :glida ut i kaos gulhyad herre till! Djakarta — en liten herre, som på sista tiden dykt upp överallt i Öst= och Sydasien, där det tycks vara affärer att göra. Kort sagt: Nippons son. anländer, hemma 1 Mellan-Österns farozoner, visas tillsvidare in i väntrummet, Men i samma väntrum sitter redan Nip- ”Norrmännen 0 NEW YORK (TT:s korr) ' — De har varit aktiva i sina samhällen från första början. Inga. framsteg i' samhällslivet har skett utan att de haft en » viktig andel däri, heter. det i, » poöTaA boll AA sov ns begynna svar | . :s kom." > Minnesota 100 år" "Staten Minnesota firar Å maj. - årsjubileum. hundradr sju ander led. . . Bertil besöker anledning av " sitt svensk delega ning av prins ta med nisk expertis och planläggning. Och sist men ej minst erbjuder han ett förmånligt. utbyte av all.slags va- ror. ST : ve on Då japanerna år 192 trädde in'1 sota som för jämnt 100 år se- "dan upphöjdes till statsväridg- . het. Man bör därvid minnas att Minnesota är den alltige- : nom mest.:svenska av alla de dent Mac Lindahl 'gerie artiklar att ch Swenskarna, ===. = | ma in som bin” i behandla sta=. ten Minnesota och dess an É svenska emigranter starkt präge::.- .. Lördagen. den'.15 tdbrbatt 1058, C et ERA ä” nt gel persopliga motsättningar mellan — Beträffande kommunistiska partiet | kompromissmöjligheterna' spricker. kriget skedde det under partie N lade historia. ameri- kanarna från Filippinerna; britter- na. från" Indien, :Malaja och , Sin« gapore” och själva . träda + deras] . s is so=) ER :liten -ja ik handelsresande, pd - s ; sh PES Tandid. och Partis > är dock högsta partiledningen alle- Och i-det valet hoppas givetvis Sör snart följd av flera. sole ka ” "Asien åt asiaternal” — den. stor- delar av Nordamerika som fått Ha el uists svenska tidning, « ; medlemmen. Det är självklart 'att — narådande efter högt föredöme från | claldemokraterna MH = a grunden De gula och leende herrarna från | asiatiska drömmen, De ville jagal "motta invandrare från Sverige. - Hen 1 ndet det "Gamla och -det--' . . en, kandid. el. 3 hetnland. Men detta ) dat. för. att. därmed lägga g Tokio och . Yokohama ' är" hjärtans bort he ma? från. l Ännu år 1905 bodde i Minne Nya för en "vecka någon -gång för en .Jösning 'av pensionsfrågan, fortsätter kollegan: —" ar «Men socialdemokraterna kan gärna med på att ersätta de fö; na holländska fartygen med sina eg- na, Och vad de indonesiska. naturri- ked Ibela? de stora sko- sota 126.223 i Sverige födda . Personer. foo fa - Bland de svenska pionjärerna i ler annan partiinstans, som deltar | 4 dlskusstonen och beslutar om vil« . ka som skall kandidera för partiet, : är ju logiskt för tiskt parti. ; ett icke demokra- Närmare självbestämmanderätt än kring 1855—58. Redan dessförin=- nan ade en stark och. livskraftig svensk kolonisation börjat i Chica=- heller inte kan ta hänsyn till sådana syn-" punkter, De måste, såvida de har största möjliga röstetal som mål. sättning, arbeta för att på valsed« ' ,Jarna placera kandidater med all. mänt. förtroende, vilka tillika besit- vad de" demokratiska partierna i vårt land befinner $ig då det gäller "att utse kandidater till de allmänna valen torde vara svårt att komma. Visst finns det stora väljargrupper; - Självfallet inte Inederl. garna lvis, så är de också be- "möjligheten" av ett e När man tar risken av: ett sådant .så innebär det att man föredrar strid framför: kapitulation i pen- "sionsfrågan. . Det må bära eller "brista, kravet på en rättvis lösning "som ställs utanför detta sh d 3 ä de icke partiansl . Nå- ter, sådana il som kan främja de politiska partiet arbetar för, . + I, En vetenskaplig undersökning av | ididatnomineringarna för andra« ammarval har gjorts av £ statsrå- idéer ' . ibland vissa försök att speciellt till.' idet Per Edvin Skölds 'son, fil Lié:- Lars Sköld, Av densamma framgår, : gon praktisk form- för deras med- ; verkan vid kandidatnomineringarna finns dock knappast, Partierna gör fredsställa dessa. väljares önskeniål genom att gå till val med flera val: sedlar med olika namn, Ännu bättre + FÖR. DAGEN LUTAR 'av.: trygghetsfrågan "på ålderdo- men kan partiet ändå inte avstå "från; Om det skulle bli nederlag "i den 'här omgången blir det än- då ett nederlag i kampen för en stor och rättfärdig sak. Varken segern eller nederlaget bör emel- dertid tas ut i förskott. + Spa DET åt redda att ta itu med dem, De har åtskilliga projekt med sig i portföl- jerna,' lockande projekt, För övrigt känner de' väl till Indonesien, De har ju varit, där' förut, Som erövrare och ockupanter under det sista kri- get såg de sig om ordentligt i det stora öriket och lade märke till' det mesta, som var värt att lägga: mö ke till) Coe os aa AG Den tiden är mr för länge sen ed bi, och om den talar. man inte läng- re, När det' gäller affärer är i alla fall femtio Nippons söner mer sym- patiska för en indonesiers öga än en enda. europé åtminstone: om de -be- med början vid år 1850 ställe. Så kom nederlag och brott i stället och världen trodde, att Japan upphört att vara en maktfak- tor, . DS EE Asien åt asiaterna” på ett annat sätt! Och i. dåg? Holländarna har -:dri- vits bort från Indonesien, fransmän- nen från Indokina, engelsmännen har fått lämna Indien och" Malaya, och alla dessa länder, som ivrigt går in för ”industrialisering . och teknisk upprustning i tidens egen stil, sö- kerymed ljus ogh lykta efter en partner" med största möjliga ' pro: duktionskapacitet, - Och ' en: sådan finner man dels Anders Swenssons familj från Motala, som. valde att från Göteborg via' New. Orleans resa uppför Mississippi till Taylors Falls dit den svenska gruppen kom efter åtta veckor, ' Skåningen Sven Rosenqvist köm ut år 1852 och en landsman till honom, Bengt Mån-' son, anlände "året därpå tillsam- mans med en präst vid namn He- dengren, Ar 1902 restes en minnes- sten i form av en mindre obelisk i granit på den plats vid Hay Lake i grevskapet Washington, där väst- go County i östra Minnesoj y Per Andersson, Daniel Rättig, L FE - Sjölin och Per Berg, samtliga med . familjer anlände år 1850 från Has- sela' i Hälsingland. Samtidigt kom två familjer. från Kettilstad i Ös- p tergötland, medan de första små- ; länningarna lät vänta på sig yt nn terligare två år. Hundra år efteråt finns det ock" och gamla gravstenar där man åter - finner 'gamla soldatnamn som Lif, Rolig, Frost, Strand och Glad. Än= nu i denna dag bär många "små och större samhällen samma namn som de en gång" fick av' de första kolonisterna eller-omsider till min ; ne av någon bland dem: Lindstrom, : upplösning ; av- andra - kammaren och: nyval, : anser Skånska 'Dag- bladet (ep); =; klagat + Man, har anledning utgå från att |: pPartilinjerna håller, Men osvuret|- » är bäst. Det kan hända att social- finns 'där '=: Japan! Japanerna äger en : dukti som ' med amerikansk hjälp gjorts till en av- de modernaste i världen, De har tekni- ker och ingenjörer i mängd, trim- made -för "alla slags: uppgifter, färdi- ga att när-som helst ställas till fö götarna C A. Fernström, Oscar Roos och August Sandahl år 1850 åt sig uppförde vad som sägs ha varit den: första stocktimrade stu- gan i Minnesota. Redan året därpå sålde"de sin äga till en Daniel Nil- traktas genom den ind 7 att kandidatnominering är en ren ' I ; de I 6 ' tionälismens glasögon. Partlangelägenhet och att väljarna |" ning av dén kandidat väljeren bäst” utanför partikretsarna inte haf nå v gillar infördes, Danskarna har ett 'gon rejäl möjlighet påverka valsed- "system som oavsett ordningsföljden larnas sammansättning. Men inom: På valsedeln" ger utslag "för - det vore om en ny metod med förpricki | " Nippons söner impopulära Na . Manila, > Naturligtvis "sträcker: 'sig.. de: ja- 0] < - bamtliga demokratiska partier := ” namn, som fått de flesta förprickz demokraterna gör majoritet äver panska . handelsresandenas . intressen | fogande. Och de har därtill möjlig- | son. och flyttade. Carl Fernström där Ingrid Bergman. under: andra "= 4 3 alltså undantagna — oe Det i vårt land stundom andra kammaren, tee öar längre än till Indonesien. De. om- | het att ge. krediter, Sist men inte | blev :: guldgrävare i : Kalifornien. | världskriget spelade in en propa= är "det de lokala partiinst: . kliserade strykningsfö FR bart att. fem, folkpartister. rös + | fattar. faktiskt" hela det ostasiatiska minst — detta Japan åtnjuter USA:s I Roos slog sig ned'i Taylor Falls| gandafilm för amerikanska försvars- et de : P stan pr e stry på Det kan också rummet. Där är t ex. Filippinerna, | välbevågenhet' och stöd i sina strä- medan Sandahl: återvände - tilll d 2 Vasa," Gotahol som bestä Riksor =" "är verk löst är per Issyn; |” tänkas att'åtta borgerliga. leda-|"ummet. och ekonomi inden Vanden, ,.2, He aa oa is . Sverige. Men ir ria ervånde bi SE ÄR g, R dotte, : . öljaktligen inget att säga =” nynkt I si å imöter drabbas av sjukdi Ver- att den 5 "Även om läget i många asiatiska | SVerige. Men inskr på obe- H rd - d na har följaktlige g g punkt. En reförm 'just på denna raskni i sista utvecklade, Skada bara; att' den ja- Händer alltjämt är ögenomskinli gt och |lisken minner ännu om dem 'och| Swede Stone, Sveäådahl, Sillerud, till om när det gäller att välja 'riks- punkt i vårt. valsystern skulle utan dagsled. j tvivel stimulera intresset för val- handlingen. och ge betydligt bättré "utrymme för de stora väljarskarör- nas möjligheter att rösta på person. "" ”Den'sköldska undersökni om om . vilka , kandidater de vill föra : kandidatnominefingarna har gjorts "fram: vid landstingsvalet, och inom « på författningsutredningeris' "Upp- » kommunerna går det till på samma NN drag, Någon ändririg i vår valhand. sätt, Där har ingen partiöverhöghet 4 ling som resultat 'av ”dennia”under: s annan Ae Ia å v ; panska ockupationen :där' lämnade så inte " uteslutas, ' Det tsannolikaste djupa och, svårläkta sår "efter; sig. d 2 är dock att propositionen fälls i »Hellre ' de :"långvå andra kammaren, medan den god- |; frän - p har Ja; beslutat sig för att -ut- a oe 2 de ”närbel ”; lyd sapan bestutat sig för att u stannat. F olika: best vad fallet är i Djakarta, där man än- | der sig. Därför träffar man numera « gan fallit, "8 a te gör skilltad' mellan 'amerikanare | Överallt. de små gula” männen från och européer utar:ser lika snett:och den "uppgående solens rike, i Bom- hatfullt : på; alla vita;"I' Manila. har | bay och Singapore, i Djakarta och Nippons:".söner ännu. ingenting att Saigon, Leende och smidiga och -ar- hoppas på: Trots den japinz&ce rege- | tiga som alltid, affärskloka" och fram- ringschefen" Kishis persovliga good-|gånigsrika — precis som fördom un- Carlsund, Nylunda, Mora, Norun: ga, 'Fryksände, Wennersborg, Up sala, Lund, Eksjo, Nyskoga, Esther och Svea är-bara några" exempel; Alldeles helt ville "man inte ryc-' ka loss banden 'med Hemlandet det ” Gamla medan man slet 'och strävade ' i det Nya mot klimat, kolera; röd=: skinn och den fruktade landsplåga som gräshopporna utgjorde. H den stuga de: byggde, ';- Is "Fredrika: Bremer under sin cesa bland annat genom Mellanväs- tern 'år 1850 kom till St Paul, som då ' kallades "Amerikas Stockholm, fick hon” sådana ” intryck att" hon sedan i ”Hemmen i Nya världen” hävdade "att här låg' rätta marken för ett nytt. Skandinavien. De sägs och det säkert: med Crätta” av, dr till andra kan en, Det: sköter valkretsorganisationen 2 - om, Så är det även beträffande BN man ännu inte vet, vilken väg ut- veckli k .att slå in' på, så Parti, Par inom, landstingsvalkretsen - beslutar SJ i kan inte" gärna ' ac- cepterå "denna utgång. . Den har « då två möjligheter att välja: an- : tingen att avgå eller "att upplösa > andra: kammaren. ”Hr. Erlander lär utan större tvekan ta det se- . något att säga till om, , +. Cr. sökning - eller ”förlattningsutredain: |” nare alternativet, Han 'har satsat Hce Rel nyligen. :H- det poli Sol går äter sep) al Harbor, "Japans Signe! A” Rooth” i' hennes: bok om| — Tilläggas kan, att valen till första gens'eget arbete har dock änriu inte "regeringens tillvaro på pensions- mildras. til Japans" fördels Men. då ala Fredrika "Bremers amerikanska fet ni e . et ” kammaren inte har samma goda de- ,” - i -frågan. Han är därav bunden. Vi : : < Såld, Dan sa, ”Seeress of the'Northland”, att Mesaavfall . kan signalerats, ” Blir det "nyval "vår, mokratiska. rykte, I dessa val före= - kommer detta därför säkerligen" att kommer. det att partiernas högsta gå i gamla kända : ledning "rekommenderar” rikskan-, KM dock inte hindrar "att didater,'. som , inte. accepteras utan Wusärdeles intressani knot, Ett typiskt sådant exempel :>," ina . ter sig de japanska 'utsikterna i gen- gäld desto ljusare på and-a håll,” -: Som bekant hår. Sövfetunionen 1o- vat. de asiatiska staterna ekonomiskt stöd och bistånd "med varm hand, men i 'det stora. hela 'har det hit- tills "stannat vid” dessa löften. Kreml har just nu'inriktat: sig på Främre 7 får . med ' andra ord. - bereda;' oss på något 'så sällsynt som ett ny- val i vår eller på . försommaren. ”"ÖCH NYVALET, HUR. GÅR DET? Hr. Erlander förlitar sig : på socialdemokratisk » seger, . Men: hr. hennes entusiasm spelade stor roll då det :gällde att snart. nog få en mångfald utvandrare att lämna Sve- rige. och Norge. för att. färdas . till |. Amerika och inté minst till Minne- sota, "Fl fet ts vel ”Norrmännen -; och " Swenskarne sätta 'sprätt. på våra grusvägar? STOCKHOLM (Press) 2: "ct fare : na ot Erlander. glömmer en sak: "detta val Orienten; stötriktningen 'går mot, Sy= |: P ; vens |. Snålheten med. vägpengar gör sis . v : B d $ ft tä d - gäller inte endast: ic .påpes | rien—Egypte; : och "djupare n d- mot | CE nit ne begynna 'svärma in som bin 1-som-TI ati -på vägur ållsfronten varur Sn ” TA . N kar Helsingborgs Dagblad: (HK): :”:-| det afrikanska "rummet. Här ligger | STOCKHOLM" (TT) liga delar av Terrtioriet.: Emigran- ohållbar; - menär ' tidskriften» Vägb:åY . .. due Sällskapet G rv 't : | ,Det kommer framför allt att ge SR de kloka tikuleeujete:strävan, Det särskilda ”riksd som ber överväl gdetta år 1. sa de mästaren, "som utges av Förenin= +... "vinner I Båstad ov or har "haft 'månadsinöte i”bygde-:| . besked om vad svenska folket an- inte de. som-s littrar: sina. krafter Åroligtvis får hand” om Propositio- |... Overväldigande antal, - -Sf"l gen Sveriges vägmästare.” Vägun= har haft årsmöte på kafé :Vik. | gården: Ordf.; ledde dagens för- | ser om ministären Erlanders onödan: De håller. sig "påfallande |, e.o. ipren pånsion kom. i ma folket. icke" kan skaffa "slg| derhället kan” absolut inte klarae "» torla där förhandlingarna leddes | handlingar." En del. inkomna, skri- | . att sköta landets affärer. försiktigt tillbaka i Aden Pp h tycke nen om lagfäst t stepension, kom- | mänskliga : bostäder," utan " logerar nöjaktigt inom ramen för tilldela= "oc, fv lagerförestäåndare Gunnar |velser upplästes och diskuterades. 7 Envar "kan lätt «bilda - sig en i Fjärran "Östern: t o m övedån mer: att beslå 'av 20 ledamöter från |ute i markerna som djur: Somliga Ge penningmedel. Största 'utgifts- So H Peres kosten ttröke en Häl el Z sne fed än bilresa Rang här ra da Vin "det åt vännerna i Peking att sköta spe- andra "lagutskottet, bevillningsut- äro nödda att göra sig" kojor 'av posten är grusvägarnas skötsel. De | r beslöts attvöka Ti retsmötet "i ;FHishult den: "som. ytterst är skulden ti et 20 Le Sava R Ni i | i ” å Fälg > "Den sittande styrelsen: G, Jöns-| febr." Avdelningen .- beslöt N mer "bedrövliga tillståndet, och alla vet |!2t där på egen hand. Men" kineser- | skottet och statsutskoltet. Som ord- jord .och stakar, i saknad "af Ja, | stora tunga och snabba fordon; som - = ÅA slot v . Förirn . 2 nacå sin sida är så engagerade i si- ot - se : gadt timmer på många slätter där i äg: ställ son. ordf., konditor. Gustaf ;An- | verka vid .den Social-Btiska kurs |. också, 'att det inte endast gäller na e inrikespolitiska ref las | förande, nämns andra. laguskottets | ge' pb ätta sig. De db: nu trafikerar grusvägarnå, SANer . dersson vw, ordf; fru Iris Carls-|som skall hållas i. bygdegården | ..att lova utan också att hålla, Sta- | ne, oh har te "stort och komplio or dföran dei: talman. Axel" Strand inkomnia röt ällmänhet ett flitigt onaturliga . krav ' på. grusvägsun= , son, kassör, chaufför" Knut' Jöns: | under: mars "månad. Nästa möte |. tens "affärer, så till den grad i cerat problem med den egna indu- ; >> Falman. Axel" Strand. och ärligt folk, Fastän: de hafwa, derhållet! Ett av de många proble= ven son sekreterare samt”fruw:' Irma Eskilsson omvaldes -och nyvaldes Kjell Bengtsson taxi och hr Bör- Je Paulsson, Revisorer blev chauf- för Helge Aronsson, Riviera, och . målare Erik Christoffersson, Bå- Sa Att . representera vid di-1: : ' ones Are t giriktemöte utsågs fru I. Carls-|frågakomma i Båstads pastorat son' och Gunnar Jönsson, Sällska- 1 år. Sådan. hölls. där senast. är » pet” har under. året hållit elva 1926, Av vissa skäl, 'såsom den famkväm” plus ett radioprogram innevarande: år planerade utvidg- Dansa med ' mej”. där Hilding ningen av Hovs -kyrkogård och etersson "från radio var regis- | det. till år 1959 påtänkta firan- sör. Medlemsantalet- utgjorde 150 | aet av Båstads köpings 100-års- och avsevärd ökning föreligger. ujbileum, vore det önskvärt” att Sällskapets kassaomslutning. rör- visitationen uppsköts" till nästa de sig om närmare 13,000 kr, Ut- |år. I övrigt anmäler kontrakts- över samkvämen har sällskapet Prosten att i Västra Karup före. under året företagit en rundresa står invigning , av. k kan "eft i Danmark oc hen del sight-see- reståureringen, som berälna, van : Ingtroppar inom landet. "Vidare 5 var har, under äret firas femårsjubi- nad, utför al slutet Av, maj mår blir ..den '11 "mars derssone += sosinun VI Mötet avslutades med ett trev- ligt. samkväm kring. kaffebordet. "botten i detta nu, ger ingen grund + för! några" förhoppningar att vi skulle kunna lösa någon stor 'Te- "form "nu, Först sunda affärer, se- dan reformer, det är en pålitlig "Väg att gå. Det blir svenska fol- ets sak"att avgöra om: vi: har i denna säkra grund. fotona hös Serafi.An- Pärtiställningen i riksdagen är! så- ÄTT dan att regeringen besätter tio och oppositionen : lika många platser i utskottet. ; Vid "lika röstetal skall aldra bästa klass af inflyttade främ- lotten: avgöra utskottets ställnings- | lingar”, - citerar Vilhelm Moberg i tagande, "ägas ve N ; ”Den okända " släkten” ur pastor men är 'att få fram ett bra bindes- ' medel för grusvägbanorna. Det hit- tills allena saliggörande är 'le frafikanternas skräck, ” IN Sommaren och hösten ifjol uts fördes vissa pröv med inblandning av .mesaavfall från ' pappersmasse=- fabriker i grisvägt litt: ger. Proven har utvisat ett. rel tivt gott resultat. : Vid prov. under juli -månad ut-: med länsväg 232 på en sträcka av - cirka”6 km och med en vägbredd' av 6 meter påfördes 10 kg mesav- ' |fall”per längdmeter' väg. Med en "| väghyvel inblandades detta i grus- . » | vägbanan ' under riklig bevattning, . n Därefter 'påfördes femton liter sex. tonprocentig sulfitlut per 'vägme. striella uppbyggnaden, att de alls in- te är i'stånd att utnyttja chansen. Besynnerligt nog tycks inte heller USA vara villigt att fylla det tom- rum som uppstått här, Sedan länge har exempelvis Nehru böriat om kre- diter i'Washington men hittills utan egenheter" i sina seder betrakta, dock Amerikanarna' dem. med myc- ken välvilja och anse dem, vara den HUR SOCIALDEMOKRATIN ÄN BTÄLLER -; förtroendefrågan, - så kommer: .den 'i sak. att "gälla" hela dess fögderi, understryker Handels- ningen (fp):? co. fist Yla « -Valmanskåren måste för en gåns - skull få välja ett av två ting. Det I vore; inte hederligt att efter en så "djupgående ' politisk konflikt åter sätta ett ödesbestämt jaså i , handen å den. : Oppositionen i får smaka samman 'sina positioner gssträckorna Reabromsar: leum,; under värdiga former, 2 I Barkåkra förestår "vidare" ut- kan ge oss ett val: med ter. Vägbanan': har efter, behand=" Visitatio i Bjäre Nols vidgning : av ett nytt, försam- "r; ett gemensamt : al- lingen varit väl bunden och trots wen för alla: uppenbar möjlighet till regimskifte. En re- i Bering. som så ställer' saken på "17, Vejbystrand, . vilket icke minst är avsett för byguds- tjänster och' väntas bli färdigt i stora nederbördsmängder visät sig , ' Kontraktsprosten Otto Ehde 'i tSpi hde "i mycket hållbar varför mycket "li. Barkåkra anmäler tin domkapit- let att biskopsvisitation borde i-|maj månad > Sin spets att den upplöser andra tet hyvlingsarbete krävts i" mot< — ”ka en. skall godkännas eller sats till tidigare, Ytterligare damm. "förkastas, "+ ..- -- a "| bindning har.inte heller varit ak z Tolkar folkpartiet nyvalet på det | sättet / kan” det inte gärna bli tall: om; frondering från folkpartihåll, Då röstar folkpartiriksdagsmännen för 'eller emot socialdemokratien. ss da : : . Emanuelsson, 'Gunlered, Till ombud i SLU valdes Kajsa Pettersson. Till byombud valdes Anna Andersson, |. Selma Johansson, Tora Lund, Jenny Johansson, Karin Andersson och Ast- + rid Gunnarsson, srt Till att 'r entera vid + distriktsstämiman ; utsågs" Ella B och Magnusson," Val | ' av ombud till 'kretsmöte:. Kajsa Pet- tersson och Hulda Gustavsson. Till ombud vid CP:s kandidatnominerin- gar" valdes Ella tuell- på "ifrågavarande vägsträcka, >> : Under oktober, har. även Prov i utförts på en sträcka av 4 km med" sex meters vägbredd På "länsväg as : 172, Vägbanan var här mycket hårt ND nedsliten, varför en grusning 100 2 kubikmeter per km utfördes före > TVÄTT a ax NEN KALKKVÄVE > VAT URUAKAS MiNpRe SÅNG ÅN ANNANS "VV KVÄVEGÖDREL - Kauckväne +: N> KOMMER VÄXTERNA 2 Tec TilGODO ÄVEN UnDeR TORRA FÖRSOMRAR a RS 5 fram ovan molnen med en fart av nära 1.000 km i timmen ser hi f byggda fyrmotoriga reaflygplan för civilt bruk, Boeing '707 Sttatoliner. Nr'2 i en serie av 162 furmo- . toriga rteabjässar till 14 ledande flygbolag över hela världen är redo för sin premiärflygning,' och tedan "å slutet av årets sätts Boeing 107 in i reguljär luftfart. Nästa år kan alltså reaepoken börja på allvar! >. S a. sta serie. ” ; bunden och visat sig myc] - a . Ng ycket .Iokänslig för regn. Hur dessa provas sträckor kommer att uppföra sigig to ev Är det verkligen nöd med ['gade mä "som "vä väsentligt; ett: fyrmotorigt' kolvmo- - tgddsd med vallinsådd samt till årve : Planera med Kalkkväve . som har äm + verkan. Speciellt fördelaktigt til or med lång. växttid, ke. by tex, och uthållig kväve. «VÄL NEDBRUKRT -Tre extra plus I alla väder; "+ Kalkkväve dödar ogräs . - Säldontar motverkar vissa får gt'B Bengtsson och Bir- ill di e valdes Kajsa Pettersson. Till reviso- fer" omvaldes Signe Johansson och Tulda "Johansson, årsmöte blev Edit så Må s "Ombud till SLS Isaksson och El- t. avgift till studiekassan Bas med 10 öre per medlem. kaffesamkväm Ordf avtackade värdfolk eg och kom. mitté för en trevlig kväll. — -" NT tå -Valdes styrelsen. Det beslöts att, skall erläg; . Efter förhandlingarna följde ett tillsammans med CP, nya jättelika flygplatser till mång- miljonbelozg? — Detta kan man fråga sig 'med tanke på de nya reamotorkonstruktioner som de nu Gerietillverkade jätteplanen Boeing 107 förses med. De gör det möjligt för dessa enorma passagerarplan 'att starta" och landa på redän existeran- de större flygplatser. a Främst bland motornyheterna: står ot s nedbringat reamotorernas tidigare torplan för faktiskt större oväsen och illtjut.: Dessa” ljud : fungerar dessutom - som bromsar genom. att reastrålarna vänds framåt strax ef- ter landningen. De fyra motorerna griper då, likt en jättehand, .varligt det 'på avsevärt kortare sträcka än man tidigare ansett möjligt, Samtidigt kån alla de som nu be- rättigat klagar över det" öronpinan- de. dånet från' reamotorerna' känria dd - de nära nog-r ljud- Idämparna — en lisa för oljudsplå- Kalkkväve har kalkverkar 3 SUSSKYSNGESUSElN SFATBOLAGET «+ Stockholm 5 KN sig 1 j rna är ytterst effektiva. Oliudet har minskats högst men säkert tag i planet och stannar |i under mycket lä; ti vid start och landning, knere tid värr inte något om. let att turistklassversionen tar Passagerare, «co - : Hittills på 162 av dessa reajättar har: Boeing mottagit : order torer 'sorh är världens ledande flygbola > En sydhallänning kan inte gär näva NN to or a Br NN a från 14 av FA tjällossningen till våren vet vi tys' . avgörande framtida användning, N näs ” Hittills gjofda prov 'har emeller- ve tid lämnat enbart Boda resultat, . Det torde dock ännu vara för ti = > ' tt orda om mesaavfallets an« : dning som bindemedel till 'grus- n | Vägbanor i någon större 'omfatt.' ni illgången av och kostnaden för mesaavfall jämte tränsportkost= naderna är några av de viktiga fak... för, dess "-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.