Lördagen” den 22 februari 1958 . LAHOLMS Top meget TIDNING Lå , Te, att det. var femte gängen un- der denna vinter, som man fått ett rejält snöfall och sålunda » femte gången som han fått, sopa Undan snön ordentligt.. Dessutom Pästod han, att det skulle kom- ma” att ske ytterligare två gån- Ser till innan våren var att vän- ta så nu vet vi vad som fö- restår. Annars får man nog säga att det redan varit :en' ovanligt besvärlig vinter just genom de hastiga OMsvängningarna — en dag 20 grader kallt, nästa dag en - halv meter. snö och: tredje dagen tö. Dossa hastiga omsvängningar kan väl knappast vara' bra' för någonting, varken - människor, SN djur eller växtlighet, 'Så nog bör- dar man längta”efter våren, och -tftersom det. varit en sträng vin» ter. kan man: kanske hoppas på en vacker sommar, : et st ETT VARTECKEN kallade den : båstadsfiskare, som håller på La- holms torg, en del av sin fångst. Det var en inte ”acker men. god fisk, som<>""""”Stenbit. Den skall Vara. en delikat sak, inte minst i form av soppa och fångandet av denna är ett::absolut; vårtecken; fiskaren, att:det legat en tunn isskorpa på Laholmsbukten flera morgnar i år:in när sedan mor- styrelse hade i går — som syns '" På annan plats i dagens tidning. — Bitt första sammanträde. för året. Dénna styrelse blir ett mäk- tigt organ för vad som kommer att hända och ske 1 södra Hal- land,. och det kommer säkerligen 1 icke- att sakna; arbetsuppgifter. - Det finns skolfrågor, polisfrågor och många.-ahdra”. frågor, som f: kräver :eamårbeté och samför- . stånd, och vi får hoppas, att det yr > konstaterade en gammal laholma- 4 Men samtidigt! berättade vår vän- - gonbrisen satt: in har den: för- . Ssvunnit. och Hald t KOMMUNALFÖRBUNDETS hela kommer att gå bra i låg — styrelsen verkar ju ha fått en mycket god sammansättning. FISKET I LAGAN och i Smed- jeån skal nu enligt beslut av Mellby m.' fl. byars bysamfällig- het arrenderas ut. Det är inga små sträckor det gäller, men be- träffande Lagan är det endast dess södra sida. Den sträcker sig från Lagaoset ända upp till sta- dens gräns 1 höjd med Ängstorp. Dessutom gäller det Smedjeån ända ned till Skummeslövs gräns. Det: finns: gott om både lax och laxöring .t dessa vatten, speciellt lär' Smedjeån vara det vatten- drag i södra Sverige, som. är mest rikt på laxöring, Dessa fis- kearter får tas på krok och spö men inte i nät.: Dessutom . finns det gott om aborre, så det kom- ned nog många anbud på det fisket... cs ys - I FÖR DJURENS: BÄSTA kan man väl kalla nedanstående lila historia com vi härmed avslutar denna lilla epistel med: . FR Vid en badort gavs en gång en konsert av amatörer. ,Vid ingån- gen till. konsertsalen fanns ett plakat. med texten: ”Hundar får ej medtagas”. es : Vid konsertens slut. varseblev de utträdande att någon under- tecknat — plakatet ' med ordet ”Djurskyddsföreningen”. SÖKER NI = > ARBETSKRAFT - HAR' NI. .NÅGOT ATT SÄLJA ÖNSKAR: NI . KÖPA NÅGOT FÖRSÖK DÅ EN ANNONS I KDE ETERN DEDITANTSTA / NN 2 Van ES ee Xx "Historiéi Forts. ” ""-" Där hade”säll- skapslivet en- oväntad blostring samtidigt med lindarna, cham- pagnekorkarna knallade, det skålades, och konverserades mel- lan verandorna och'bordeng ulla mänskor "var livliga, språksams ma, "upspelta, ty de måste moti- vera "sin" närvaro, så att det inte blev>”alltför” tydligt varför "de egentligen ” kommit dit. Affärs- männen 'blinkade" till varandra och låtsade "att :de gjort ovanligt |fina "affärer; officerarna förkla- rade sig vara säkra på goda plac cetingar för sina hästar och förs "Jr hjälpt på traven av et Erbno? logiskt sammanträffande. I det stora — varletéprogrammet, som utvecklade sig i den snäckföt- made . paviljongen, utgjordes höjdpunkten av en scen, då den sköna fransyska dansösen i skära ryggen gled ut på slak lina: man brukade följa nenne under and- lös - tystnad, och :de som satt i bakgrunden eller På verandorna tog fram sina teaterkikare. Men nu fogade "det sig så, att made- moiselle de Papillon tog sina graciösa steg i samma "stund, som Margareta kom nedför huvudin- delaktiga "kommenderingar .- för sig” själva, "godsägarna: hälsade med 'glasert och lovade titta in på kontoren följande morgon, ide behövde cement till de nya :svin- stallarna och var nog villiga att göra öpp kontrakt om potatisen. Det" började "som" en simulaker, men det slutade som en riktig hausse;'" ty sedan pengarna väl kommit ”i gång, fortsatie de ätt rulla av 'sig själva. Kväll efter kväll. var det liv och lust och glädje på Tivoliholmen, musiken spelade, ..de : kulörta" lamporna strålade, "lindarna doftade, och Väckra ; Margareta. rörde» sig snabbt, ”men'”- behagfullt ' mellan grupperna och . bersåerna, böjde mjukt . sitt :lockiga huvud, när beställningarna haglade, Det är en alldeles: ovanlig rörelse i den här. stan : tänkte" hon, ,och hade ingen aning 'om att det var hon själv som var "orsaken. till den, att det:var skönhetens gåtfulla makt, - som - kommit ' materiens värld: att sjuda och brusa och häva sig: Men'den som till slut genomskådade ”' sammanhanget 'var. källarmästaren på. Tivoli- holmen, 5 Han blev ' visserligen stora : trappa med en stor bricka på armen, och till sin häpnad upptäckte .källarmästa- ren, att alla ögon, alla kikare tyst men troget följde Margareta fast . hon bara" balanserade en chamvagnekylare och inte hade några vingar. Det "slog honom också, att hennes gång, linjespe- let i hennes gestalt, benens rö- relser, när hon steg nerför trap- pan, var ofantligt mera tilldra- gande och eggande än mademoi- selle de Papillåns skära trikåer. Först när lindanserskan stötte ut dét vilda skri, som markerade att: dödsfaran var överstånden vände sig publiken dröjande mot den brokiga rampen och samlade sig" generad till en tankspridd applåd. 7 : mör Måste hon bara stanna här, tänkte källarmästaren på Tivo- iiholmen; -cch "Margareta blev kvar,: publiken i staden hann någorlunda vänja sig vid hennes upppenbarelse. Vis ' av skadan, eller mätt på nöjet, gjorde hon sitt allra bästa att hålla beund- rarna på avstånd, och 'den dan- ska kusten låg inte längre lika I bekvämt inom räckhåll, Källar- RAT mästaren försäkrade också de nyfikna, att han knappast haft någon uppasserska, 'som : var så pass fjär som Margareta; hade hon någon guntsling, så blev det väl” dolt. Men inte heller den taktiken kunde ge henne and- rum; tvärtom, 'ju mera kylig och Dianalik hon svävade fram, som en måne i glänten, desto mörka=- re och hetare tändes passioner- na nere i skogssnåren, Under hennes andra sommar i Kristian- stad ägde det rum ett uppträde, som vände upp och ned på hela stan. Huvudpersonerna var unge baron Harmens, fideikommissa- rie till Gyberga slott, nyss ut= nämnd. till underlöjtnant i re- serven, och major Vennerstjer: ha, :som just kommit till regel I se . >= [LG - Fredrik Böök: mentet "från "Stockholm, Båda hade gjort Margareta sin kur, och baron Harmens hade sitt e- gentliga huvudkvarter, på Tivolis holmen, han gjorde bara korta visiter i stallarna, på Näsby fält och i officersmässen. Strängt ta- get var han föga mer än ett barn, en lång och smärt gosse med o- livgul hy, smala kinder-och svar- ta lockar vid tinningarna: hans farmors spanskå blod hade sla- skämd var han,' van att'få sin vilja igenom, och några trodde att han fått det också hos Mar- gareta; men andra menade;' ati hon" höll både den nittonårige' löjtnanten och :deh 'fyrtioårige, elegant gråsprängde majoren väl från livet, och att det var just git" igenom hos honom, Bort-. fr sär "Jäalpt oe N ber så olidlig. Majoren sökte dra'- fördel av sin ställniåg 'som för- man, men det var mer än ba- ron' Harmens kunde tåla, Det var en ' lång och invecklad historinr, och det räcker fullkomligt med den skandalösa slutscenen, som utspelades en kväll, då Marga- reta "var 'fri och försvunnit till sitt .rum — hon hade en kam- måre nere i den lilla gula flys geln, som vette mot ankdammen, och framför hennes fönster blom- made »'de gräddgula jasminerna N sd +. ett sår blöddo Tbannon, och blo= det fuktade en svart lock — det syntes plötsligt, att han var sjuk, förtirrad, kärlekskrank, och als, la de kringstående greps av med lidande, även major Venner=- stjernasiDet blev ingen krigs- rätt, fastän ryktet spred sig samma kväl att baron Harmens slagit sin förman i ansiktet med handskarna. Den officiella ver- sionen kom I stället att lyda på att baron: Harmens fått ett ner- vöst anfall och brutit ut i osam= rikare än någon Ba- ron, Harmens måste ha känt vä- gen. 'dit, "och han -:måste någon kväll: tidigare ha stått framför Margaretas. dörr och supit ' in blömdoften:: annars skulle han omöjligen ha kunnat komma på sin förryckta idé. Ty när major Vennerstjerna kom upp på mat- salsverandan, och de unga offi- cerarna reste sig och Ejorde hon- nör, 'steg. baron Harmens fram och granskade: majorens vapen- - I rock och mustascher: där var gu- larstråk av frömjöl från jasmi- nernas ståndarknappar. Majoren stöd: fullständigt handfallen in- för, denna :närgångenhet, men Harmens' tog sina vita handskar Loch fläktade tämligeh omilt bort | det gula stoftet, . + Jag tror stövaren har varit borta ' och "nosat i rapphönssnå- ret, 'men det skall jag råda hon- | öm ”ått låta bli”! viskade han, | men, så högt att det hördes över hela. verandan. NT '; Kamraterna sprang förskråck- ta'.opp, de 'väntade handgriplig- heter och dragna sablar, och in- Ben.skall kunna säga vad major Vennerstjerna.. gjort; om, inte Harmens 4 samma 'sekund sjun- kit .hop' medvetslös och tagit en | helt 'enkelt: gvimmat, konstate- rade stadsläkaren, som fanns till därför ' spänningen - mellan idem] kragen kring den smala halsen; stoli:med sig'i' fallet, Han hade |: hä tal; innan han svimmade; men han fick ta sitt avsked, en ung man med så sjuk liga anlag kunde inte få hante- rå vapen och projektiler, På Tis voliholmen syntes han inte me= ra, och även major Vennerstjer= na kom sällan dit, Det betydde viserligen inte .'att Margareta fick det mycket - lugnare, tvlrt= om, Det var som om hon blivit dubbelt lockande, I de blickar; som följde henne var hon gick, fanns det en underström av fruktan, Det hade kommit en mindre glättig ton över sommar- backanalarna på Tivoliholmen, kvällarna drömde sida vid sida unga gossar och gråhårsmän om , de dårskaper, som de skulle vä- ra i stånd att begå för hennes skull. a hemligaste tankar uppenbarade, ställdes den berömde symbolis.' tiska" skalden, kallad Katten I vännernas krets, och i hans ö- gon' tändes gröna syndiga gnis< tor, när han fick syn på Marga= reta och hörde allt vad som be= rättades om' henne, NN os hands. och 'Jossade :den trånga | Laholms . Tidning tt gott avlådligt: "meteorbombardemang ..: ymdäåldern är inne, och mäniskan gör sig redo att ta språng- > Och ändå är det inte så. I väldiga svärmar, från finfördelat stoft till stora block, sveper meteor erna i alla. riktningar genom "vårt solsystem. Varje dygn slungas. miljarder. meteorenheter mot jorden, men dessbättre fångar utmosfären upp det mesta av bomb- H, Me , AV oo BV Ä OP > änderligt öde och tom. '- + 3. Srdemanget. is Cay. "it Dock inte allt '. 2. . ”Under åren 599, sista da- av Muharran,' flög ljärnorna hit och dit som en svärm" gräshoppor. Detta fe- nomen varade intill dagning- > en. Människorna blev mycket rädda och uppsände brinnan- - de böner till: den Högste”. ' Så skrev på sin tid en arabisk historieskrivare om ett celest fe- homen som vi i dag känner igen som er meteorsvärm, ' De him- melska ”gräshopporna” kan / vi ee var. och 'varannan stjärnklar : kväll, fast i mindre skala, »' Vetenskapen vet ännu ingenting bestämt om vad dessa skurar av ”rymdgrus” kominer ifrån. Deras hastighet tyder på att de ingår i vårt solsystem och alltså svänger med i dansen kring solen, Vi vet också att deras banor ständigt "nand Nr et ut irymden — en rymd som vi gärna föreställer oss oför- + arlärnfal | bringar ' dem 4 kontakt med vår egen planet. : ON ' Kanhända utgör de rester: av söndersprängda småplaneter (as- teroider). Man har tänkt sig möj- ligheten att solen vid sina gigan- tiska : eruptioner 'slungar ut ma: terial med sådan kraft att det så att säga råkar på: drift i rymden, :" Andra forskare vill i 'meteorer- na se själva det grundstoff, var- : G av. planeterna "en gång murades samman; ett universums urmate- ria. . son Men studiet av meteorer bjuder också. på fakta, exakta och ofta skrämmande fakta. Exakta, där- för att en del meteorer träng- er ner till jorden och alltså låter .sig "omsorgsfullt analyseras — skrämmande, eftersom de faktiskt utgör en fara för vår säkerhet. är räsnitt som återger ett i Idå' meteoriter. : Oavlåtligt bombardemang. ” Under sin förd gehom' rymden suger Tellus till, sig kringdrivan- de meteorhopar och träffas varje dygn av oräkneliga enheter. Mån- ga av dessa är mycket 'små.. Man räknar med ca 100.000 meteorer, vägande 1 gram eller mer. En del väger mycket mer, det rör sig om ton! Omkring 7 4' miljarder me. teorer kan endast observeras' på radarskärm : och denna ' kategori har mycket : små dimensioner (1000-dels mm i diameter). Me- teorstoff av ännu mindre format förekommer antagligen i fantas- tisk omfattning, MR > Vi får vara tacksamma att atmosfären fångar . upp det mesta" av all denna materia. sin höga hastighet — 5-14 mil i sekunden — brin- gas partiklarna i glödning vid friktionen mot luften och för- gasas, En del meteorer är till- räckligt stora för att vi med blotta ögat kan iakttaga' des- sa snabba förintelsep på fem till tio mils höjd; vi kallar det stjärnfall . Sedan urminnes tider har män- niskan iakttagit och andaktsfullt begrundat detta himmelska fyr- verkeri, Ibland har hon också fått bevittna hur större meteorer över- | - levt: resan genom Juftlagren och landat på jorden. Vi kallar d |A Lin och det så småningom hop- bön sl set 2 > Treysa-meteoriten av 1916 orsakade 70 tinimars solför- mörkelse med sin kompakta rök- utveckling "och nedslaget hördes Canon Diablo-kratern i -Årizona ger imponerande vitt- nesbörd om ett urtida meteorned- slag. Kratern är hela' 1295 me- ter bred och 174 meter djup, . I Woif Creek i Westau- stralien gapar. ett annat jättehål och Canada har en sjö som bil- dats av en meteoritkrater....' > LITEN METEORSTATISTIK: + Mellan 1388 och 1940, har in- alles uppsamlats 1405" nedfallna meteoriter. (Därtill” kommer vö- verskådliga mängder” söm aldrig observerats) "<> FuEeeen «+ Åv dessa föll 335 i Euro 212261 Åsien : - AIG Afrika: Amerika 662 > dustralien 91.:+.5 + > ot 9 Vid det här laget är man uppe i ung. 2000 kända meteoriined- 9 I Otumpa ka Plata har man tillvaratagit en meteorit på 15000]. + 1 Willamette, "Oregon, . USA finns en på 16000 kg. 070 oc 9 Atmosfären förgasar enligt en beräkhing omkring 1500 kg me- teoriter per dygAt 22 02 oc. oc Inga människor skadade." ' Den” sista ”jättemeteoriten . är från 1947 och föll i Ryssland. Ef- tet orten kallas den 'Sichote lad, . J ber, Det finns genom :- historien: -| lopp en rad livfulla och ganska förfärande skildringar av dessa kosmiska bombers uppträdande. . Somliga har samma ljusstyrka som solen och förvandlar natten till dag. Som ett gigantiskt glö- dande klot drar dé över skyn i en vid båge med en svans av rök ef. ter sig, för att sedan. landa med ett åekliknande brak. |. Andra har exploderat med en kraft som' för: tanken till moderna kärnvapen och för- intat siz själva vid nedslaget. En av de svåraste meteorit- krascharna i Tellus historia ligger rätt nära i tiden och in- träffade i Sibiriens vildmark 1.juni. 1908. Välliga arealer skog hrändes eller. sväktes omkull "och seismegraferna tex av iordev, Hitizatillal meteoritmaterialet vägde 70 ton. mee a Dessutom innehöll den kolossa- la svansen” uppskattningsvis ett par. hundra ton finfördelat järn. : De senaste kända svenska ned. slagen skedde 1934 i Hök mark i: Västerbotten, . då två mindre stenar trillade ner framför fötter- na på några promenerande, samt i Strömsund iden 22 november 1957. En två kilos sten slog ner 2 dm i marken på en gårdsplan intill ett bostadshus - a ” Det är i sammanhanget an- märkningsvärt att metevriter- na inte ställer till större ofog än de «ör. En del djur I:ar dö- dalts, men faktan är att ingen människa någonsin stadats Slumven har varit vänlig nog j. irpacsa de största meteo- att-f iterna till obelvirsda trak- ri - a "-tö--o- [ regon,'Ameriks, Obs flickan sor sn, o z ot frätits ur under den glödande färden genom atmosfären i + Det finns ett stort antal perio- diska" har. ofta påfallande vacker och poetisk klang: Lyriderna,' Virgioiderna, - Bootis« derna, Leonideroa... - Melteoriterna och neder- ten och luften omkring dem. De som når jorden beräknas på så jorden. Dropparna stelnar under | reean och en del får formen av; små” järnkulor. SBL a. svenska forskare har ägnat dessa meteo- under den berömda Albatrossex- Z peditionen 1947-48 fann-profes-13 sor Hans Pettersson kulor i mång- miljonåriga 'djuphavssedimént.-. sen och fem tusen ton meteotit- kulor, stillsamt duggar ner: fråm]? de - övre luftlagren varje år — det vill säga 5000.000.000.000 000 stycken! Men vi märker in-|g genting av detta, för de mäter en- däst några hundradels millimeter och- väger i allmänhet betydligt mindre än et miljondels gram. NH Lyriderna, Fi irginiderna cor förra är tillfälliga gäcer & vår ond medan de we? sr ; 2 då KR En bv de största rmeteöriter som tillvaratagits: en väldig bumlin i SC) Regn av järnkulor + re Under sin våldsamma färd.'ger nom atmosfären glöder meteori- vis , förlora hälften. — -eller , mer — av sin vikt ön en ras 7” Det bortsvedda materialet fal: ler sedan sor tt fint regn-moti, re ritrester ingående grariskning och «- Man räknar med att mellan :tu- Meteorerna uppträder a pora- kt'eller periodiskt. De Kiiodisks up > ork Varje år den 10: augusti kollide- sar sålunda Tellus med Per sei- dernas meteorsvärm som lyser upp hösthimlen med ett fyrverke- risav stjärnfall : so «sLeoniderna bar vida stör- lonneb ER Elg tre 5 - fer: /med jämna mellanrum. endast vart 33:dje år. > fs och ZI vilka Nej, det är inte hagel, utan en Jo tografisk förstoring av de mikro- skopiskt små järnkulorna som i miljarder droppar ner över jor- den, spill från i de övre luftlag-4 > undgå TA 1 res 0 RR RR 2 rr AR g som föll ner 1902 nära OREGON . krupit in i ett av de schweitzerostliknande hålen som >, '. svärmar. och deras namn : börden = Man bar upptäckt ett In- ' : tressant samband mellan pe 4 I riodiska meteorer och ren. | På många båll i värkden ökar "nederbörden alldeles påfal- lande 30 dagar sedan meteor« Z | svärmen passerat atmosfären. Förklaringen kan vara deg att finfördelat meteorltstoft på . en månad hinner sjunka ner = - till ”regumoloshöjd”, där det ." uppträder som kärnor kring regndropparna bildas... Hur pass allvarligt meteorhotet är för frarotida rymdtrafik åter- står att lära genom praktiska ex- periment. .De av-amerikanarna uppsända raketkropparna har ot- ta burit repor efter träffar, men - ryssarnas sputnikar visas å andra sidan att ett från jorden uppsänt föremål -har goda chanser att allvarligare kollisioner å 4 med tet tur..." Q Erltiapasen.” I de mörka, ljumma sommars . . . Till råga på allt blev deras och det både på vers och prosa, -' ' I stadens frisinnade tidning an= "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.