to 1 7 det blivit annat! x ON OCCA, sa Johan” "undvikande och : sparkade till en sten så- att den '.. flög långt ner i diket: Nu får vi väl se, sa han. Nog ska vi väll... i > ”Johan' var inte den som kom : PN ER " dragande med stora ord men alla visste att när han tog i, då. hände ". ske för sv i Ängelholr på torsdagen, Då tala- He lovade väderleken,” att "det skulle li betydligt mildare, och det har Vi absolut: ingenting emot. Det har Varit "kallt så pass länge nu, att man Börjar längta efter vårliga vin- » dar. Men samtidigt kommer budet om "att Laholmsbukten "allt > mer börjar" isläggas, och i Malmö - och Göteborg .har:-man i dagarna ' in= "rättat! iskontor;, vilket ju inte pre- cis låter så: ”Jovände för de: :vårliga vindarna, Men. ho pas kan man ju ; alltid. SMÖRRESOR A ill "Danmark har allt. mer .kommit i förgrunden, och vid ' Karups”. RLF-avdelnings årsmöte häde-man många . förslag |! - att komma” med, Enligt vad som uppgetts i tidningarnå. är ju dessa resor” olagliga; och .det är "givetvis en väg att gå. Den. "kände halländ=- på förening "rörelsens ; område, agronom Ake " Gullander på Bårarp, har ja också "dragit i :härnad mot smörresorna och vill ha: ett bondetåg mot dem. >" FRAMKOMLIGARE är kånske len väg, som skisserades av agro- nom Gulländer' vid Betodlaremötet enn e "han om: vatt den tid är -snart inne, då man rhåste överge många i års avelsarbeté och ej längre betala "mjölken efter fetthalt utan-i stäl- let efter äggvitebestämning. Någon . enkel metod för en sådan bestäm= ; ning har man dock & ännu inte kom- ” mit fram Hille as EN SVÅR FRÅGA fick agronom Gullander också vid mötet, då man undrade hur det skall gå med jord- bruket, om vårt. land ev, skulle gå med i ett europeiskt frihandelsom- "råde, "Han : påpekade, satt det ' är ytterst oklart i dessa frågor vad be- - träffar jordbruket. Speciellt Frank- rike och Västtyskland vill i första " hand gynna sina jordbrukare. Går "sedan Danmark med i den euro- peiska > unionen, . så kommer ' den - nordiska marknaden att gå i stöpet. England å sin sida vill i första hand | så ge sina dominions chansen att sälja n os 3 KID ur . posta 2 | N Hela sitt liv hade Katten svärmat för det skö- . na, framför allt när det uppen- barade sig'om lusta och last; han hade sökt sitt ideal i Baudelaires poesi och på Paris boulevarder, men i "verklighetens värld hade han "inte sett många skymtar ay det.: Margarets > ”anblick ' fyllde honom :med': hänförelse. "Hår blev én lika trägen gäst på T9- voliholmen ”som förut '. barön Harmens,” Han ' gav henne ett exemplår' av sin. senaste , dikti samling, ' och 'på det förstå pla: | det. "hade han skrivit en tilläg- nan i form av: en 'sonett. Hono- raret, för diktsamlingen omsatte han samvetsgrant på Tivolihol- men, huvudsakligen till ”absint, som han började förtära redan på' morgonen; ' han blev 'över- lycklig, då. han upptäckte, att Margareta ' förstod sig "på att gjuta "den grågröna drycken ö- ver ett galler. med sockerbitar på — det hade hon lärt i Köpen>t hamn; och därmed stod det klart för 'Katten,. att. hon 'var deka- dansens + raffinerade sånggudin- na, Margareta tyckte. visserligen inte att det var något märkvär- digt "med absint, det smakade lakrits och apotek, men. hon tog jordbruksprodukter till det: forna moderlandet. Hur det än blir med frihandelsområdet så ansåg agro- nom Gullander att jordbruket un- der” alla förhållanden måste be- handlas särskilt, s EYCKAN har i allra högsta grad träffat Knäred den seraste tiden, och närmare en halv miljon i lotte- ri-, tips-' och 'obligationsvinster har hamnat, här under den sista tiden, Tydligen får man resa till Knäred, om man vill köpa lotter eller tippa å får man kanske den tur, som så sällan: kommer annars.” 7 ÖNS . oa oc Tobia: ikväl vänligt 'och hö ”emot Kattens - hyllningar; hon ordentligt genom hans pöesih te, -hon hade sett ledig stund på förmiddagarna, och fann dik- terna mycket :vackra, ja, hon be- lönade: hono: ill öch med ge- nom "att sätta” én "jasininkvist i kndpphålet. på häng YockUMen hor! tillåt” höriom”aldtig att” "föra vid" henné' ens med en: Finger, det” kan man förstå; de isom haft unge" Harmens som, en: "spansk page". vid sina fötter, kunde” fåte gärna finna något | tilldragäride hos: den solkige" poeten," Fastän Katten. ite" blév smekt; spann han allt. högre"och högre; i håns tidning. trycktes > det"'- verser, |stämningsstycken' från Tivoli rmindre tydligt syftade på "Mari gareta Hennes gång "blev 'be- [sjungen de röda öronsnibbarna, sor tecknade sig likt blodsdrop- "par mot "halsens . marmor,' hen-” res kKöfter och: barm;: skalden; förhärligade henne som den gif-. tige : "getingen, vars: brännande styng ger feber öch smärta!” Det var "getingmidjan; ' som: kollrade” bort Katten, den' hörde nämligen till: tidens ”mod "och uppfattades: söm :sensuellt : demonisk; : och Margareta '. hade: ett ” ovanligt” "smalt liv, det markerades fram- gångsrikt i hennes klädsel, som var det hypermodernaste av”allt som. kunde åstadkommas i Kri- stianstad,” Att, bli liknad vid en ett. gult liv”och ett svart siden- skärp, tyckte hon emellertid. in- råndig geting, därför att hon haft ' rens te om, och det fanns flera andra av Kattens lyriska. utgjutelser, som; 'hoh läste med lätt rynkad panna, De dunkla anspelningar- nar på, det: blod, som flutit. för hennes skull, på de olyckor, som spirade. i hennes fjät, : tilltalade henne inte; Mén Kattens :vers | blev; allt skamlösare och hetåre; ju "mera. avvisande. Margareta i: . behandlade honorn, och hela sta- den följde 'med' spänning de po- etiska rapporterna; med händer, | som?” darrade: av iver, ”vecklade : stadens unga män opp tidnings- bladet, och det fanns framstå- ende borgaré, som hoppade över |. både nyheter "och "annonser; "tills |- de: ögnat. genom": Kattens hetsiga . strofer, En elak skämtare! påstod |. att: hela ' staden kretsade” kring |: . Margareta sony Katten kring het |: gröt, Till slut visade det sig, att' Å Katten inte; bara, kunde spinna och. jama; utan" också :- klösa. Frampå kvällarna, då Kan över- gått från” ”absint' till grön” gao”—' åv princip förtärde han” endast gröna drycker — började ' han att deklarnera i "kaféet med, sin hesa röst, och hela publiken "lyssnade: nyfiket.c Han läste sina; 'gamla” dikter; han: "improvisera: de nyda, och. när Margareta gick , förbi,. vände” han". ;sig direkt' till henne 'i de: praktfullas fytmer, "där sirlig hyllning och smäktan> de lovsång: var « blandade : med: hätska utfall ock; brutalt begä I Häpnag” "roade: "skandaliserade; tande: sällskapen "på, hur: Katten apostroferade Margareta ömsom som Venus' Urania och som Vest nus :Vulgivaga;' hur' han: kallade henné "Åtråns - ”prästinna;; Begä- gräv; Nirvana utan "nåärän. De många utländska orden gjor- | rusige poeten. di. lockande, mätte med” en i "Det ' där: här littera <-belägenhet.' ll a M passera, men ; till "slut mässade han, halvdrucken) flammig i an= seurd-' siktet; med höjt lillfinger, en so"" nett, "som - shitade” med "orden: du ”liderliga; . och ; Margareta: gick : just” förbi; träffade hänne som ett piskrapp. Ä tappade, hon” inte besinz ingen; hon bara. stannade; och lugn blick all fått om: bakfoten”, "yttrade. "hon, ”Är det, någon som. skall. kallas r liderlig;.så är det nog inte: jag. Snarare är det karlfolköt”! förskräckta hörde" de: kringsit-1- LS | | Vv se > Repliken blev: berömd; bland annat : nådde : den : kyrkoherde Flygares ögon, och det ledde” en förändring i Vackra, Marg; a r Saken". var gen den; ätt: det ingalunda de att'det hela någorlunda fick blev. stillhet! och ro Krinig henne. l ett-.obevekligt portförbud i ga om: Tivoliholmen; och ka ådra den. återige jade fors: "September," cirkus -Houcke kommit't "det svart- trikäliv' och" hög ha 3 | prydnad: för staden,: en. lifigens” 'stöttepinnar,' Det ill Visserligen träffades "Kotten. av bänd- därmed :sinadé' hans lyris- den, med" én skolryttarinna "i i talade: franska; "och: Katten bet sjöng; ; henné på hennés rmoders- mål: Meri bland: dem, som drogs ini den förtröllade cirkeln” kring Margareta, befann. sig nu en man av helt annat skrot och korn än itteratören; - grosshandlaren: och ankdireki ren KP: Nilsén, en familjefader' och en 'av försam- de" nästan omärkligt, ty | bankdi- rektören var. en, vanlig gäst på stadens flesta restauranger, och jd F alla misstan- et sågs han alltför; ofta" slå s sig ner i ett L soffhörn, : där. Margareta" serverade kaffet,' .. : och ryktena ' började flyga.. När kyrkoherde" Flygare fick: höra: det, och erinrade sig: den' replik, ” som Margareta givit litteratören, beslöt . han. att. utforska" saken ++... närmare; ty han var nyfikeri på >: flickan, och han var bekymrad" för familjen Nilsén,: som ägde hans” sympatier, . Av : I räddhåga eller småstadsaktig : Upprördhet ” N fanns inte en skymt i hans Bjäl:” or —"han kände världen, men hyss. ar te en naturlig välvilja för mäns ” skobarnen.; Nn : frå- i såm- n böra hade ill sta- tt, som lycklig . börja- "inte. konstnär, fräste mannen med det väldiga, o=' vårdade Helskägget. Men jag har ' hustru och fyra ogifta döttar hem ma och bara en: spegel, "dag: 2 . gen få vad de gjort rätt för, dé ” "> stroppiga kvarnhällarna, och' hi de säkert ” , vara stora i käften. "Avgöraridets - timma nalkades. En gång för alla, . skulle grannbyknölarna sättas 2 danefter - skulle stycken” mot "minst tier Och han haltade”. en "ariing. Och Sören, hån" hade tagit bort Sista plåste: läppen ur "ansiktet. Erik -klagar ” fortfarande" över smärtor. i kunde " (gärna. få ske.” rdel 5 «han kunde" men det rådde "som knäaade i första att det small, 2 2 varymed tf förra gången Mort det också 'saker och ting. ” ”ekade mellan bergkullarna. stås, sa Sören. — Tee? : sa Johan fövänat och Å ssåg scj omkring: och oc: Hans blick stannade: på I oden > nyinflyttade gen, Nu var han på väg till | >. för första gången sedan han 2 a Han såg Då "var. "lördagskväll och dä kulle bli.dans.nere + Kvarn- 1 c ken var för unga eller gamla, för "sådana hårdhänta äventyrligheter ” : begav sej i god tid. neröver.. I... dag var- den "stora" uppgörelsens ja, nu skulle -de - verkli- >. fast det hela började bra så blev. . inte äterlåget” precis vad de trott N och: hoppats på. Fast: Alfred var; . och" Slannåde hemma : men det ” han var. "och sprang - egentligen | väge ra i vägen. Skrika var det enda -- inte på. kvärnhällarna med. Nu: : ; var Johan med istället. Det var : gänger bättré. Johan var inte + Nu ska "det bli dunder : och ' I brak, sa Alfred och sköt skärm- + miissan i nacken och hoppade HL. foo: os och" dängde ihop "sina nävar" så ! Um Fint! art. du kom "med, Jo. : ov han, sa "Sören med sin grova, "3 vv mullrande. stämma och ' gungade : "saktd och" sävligt fram, utefter 7 stigen.: Det var synd att du inte då håde les — Vi... vå är ju bara tre, för" sörlänningen” hö somm" knappt mätte ”enochfemti i ”"strumplästerr och som man och ' , man emellan kallades halvdvär- ynklig och och bortkommen ”. ut i den kostymen, = -gan var bur han kunde se "han gick. Han sa 'inte ett. men. hans | kikade -på honom med sina H även i "vägen, förra gången så axeln - oo En sak får du lova; haha > -— H sor ir bB, skrattade Johan nye man na. och sa ingenting. De" var framme. Rätt så må ” komna. vid dansbanane inne i björkd gen där dragspelet skrällde taget. stod " vid ' peka” "rätt ' eller "skjutbanan, eller så på den sl och skrek, Men övervägande Jen stod stilla. och pratade,” — Titta, sa "Alfred," "Klungan «- | >» dom är en sju-åtta K. därborta... u stycken. rén, : ” "Först gick de omkring och Ante, bara » stod ” där, likgiltig - dans: " gestén. kom. att falla framstupa. alt för stora svart. : Hatten hängde . sto; » och tung på ögonbrynen och frå ansiktsfärg skiftade från rött till vitt när kamraterna" tiga blickar ”och med skratt dar "Alfred, Du får sinte' springa i " Men Ante” Bet samman tänder- En del var församlade: fiolen gned, Men de allra flesta planen där framför. Någon hade ". redan fyllnat till lite väl i övers .kant och slängde med armarna ' och hoppade i Juften, väsnades — Gå först du, Johan, sa Sö- - — Ä, sa Alfred, Vi har väl rätt , att gå på dans om vi vill.:. Jag ' : skullé vilja se. ;den Som «+ Kol - . — Dorii ska få en gång för ; ' "ala skrek: Alfred så att det tade och låtsades som inget, Inte . ', heller någon' av kvarnhällarna så. - ett. ord. Så här var ded allti 1 Heia tillställningen verkade lugn "och fridfull... Men. det började :, ”, viskas mer och: mer i klungorna., . Som förra gången. Som alla gån= ; 7 + ger. Någon ställde sej i vägen, ', overksam ... / Men”: långtboborna . rundade utan att liksom fatta Dén lille Ante stupade 4 kvarnhällarns fot" deh var nära hur /' ord Iis: Det döm gör mot. en av vår minsta . ; det gör dom 'ock emot inga un: och vid sc E läta' des ' tita ; «och de'en 'av "dem till Ante" så det var; nära : satt” han skille "åka på! huvudet i, vattnet : LJ "sista ”se kunden fick -har tag ben på! man, måste väl ha ut på". bryggan om' råan vill, sa en av kvarnhällarna; Förresten . jr sticker ni upp; va? någonting i så egendomligt; Efter en: tänd bräst skrattet loss. "mi Gr ”buttade - ADM den lille? s och muck: bn av Kvarnhällarria” i brygdans brådar,:k knöt nävarhe Pang, sk det och" någon" låg kunden efter. ;' och " plaskade "i atthet. Ante arbetade. snabbt och - äkert.' Man? kunde” "knappt ' se, and nävar. Han flyttade sej has-. tigt" ur "det ena” läget till det andra, siktade ..; Pang, : sa” det och där låg en till i vattnet. I bara! glodde” stod där. scr om man! inte vis "fa sa « Nu: skrattade ingen. Plö gt. e7det: så att en av de störstar ” kvårnhällarha och Ante, blev stå- ende mitt emot varanni/ I De: andra Fdrog .sej "undan, förvirrade; av- Hlla mygga. sa ”kvarn- och mättade” med -sin - ulle kunna krossa iotståndaren” sörd - knappt nåddé upp till armbägat: na" på den 'andre; Nåå! Kom an , an förtsatte' ”kvarnhällarn och Knte " åxlar, : Då hände det på nyt "vickade en stund på s - kröp ihop; måttade; hoppade' åf ' idan,' började " ur "nytt "läge, : = trängde sej framåt," bariade' sej "vägt "smidigt, snabbt” ståönde” ”v och" kvafnhällarn - ich blev så paff att. han: knuppt kom j för mad något; Men" iland ibland > - gjorde. Hur | j ste om man skulle : "+ haltade! en aning. Sören tog sej som : var, som en > : verkade. ledsen och besviken T åskådarna; Det Var verkligen mitt i "kn 1 dt, hakan med en förvårlad - ost: Han; stod 'som om han änna te > hade fattat det” Kaela Men & liten vekling. honom! "Han rusade ' ;emot, den. lille, slog” omkring sej. vrålade ' 7 och hoppade; fräste och" spottade 77 'och mättade ett slag, svängde tll v med, armen och . & "men 'motstån- .daren -hukkde” sej undån, trängdå "pang, sa det .på- och där” "Ag > Kvarnhällare: såväl'-som "långtbos ”-.bor stod i entoch'sammå grupp - h bara. stirrade; Tre" genorivåta : : : figurer? drog” as den Allt . var: : lugnt "och. stilla, 2 ”Bara' 'ett "avlägset / "skratt inifrån, ” skogen: En och annan röst, Lite : ; larm bortifrån festplatsen. Musik Änte börjadd så Uppöver och "I NM byborna" följdé med honom men." .x > fick inte fra: ord; Alfred då och då åt eri axeln, Johan” Vs . harklade sej. Inte förrän de kom SS : längt uppöver” miot Långtbo los8- I nade ord ur struparnå, ferN eos I Z Såg "ni. bur hån nitade : fört" somi blixteri? så Alfred, > Det varvs. var det bästa jag - set så Sören. ">, Å . Jo sa Johan” TT TT Men den ”YNd så inget. Han ” on . . gick fyst, intesfuten ET sej själv, «0 cv 7 och ändå' hade han gjort em så- et dan" måtch. Först senare yppade 7 - : . sej derrätta sammanhärigen. Då . kom. det nämligen ut det hela, : , bide" att han varif boxningsmäs= - fare I 'lättvikt i Södra Svérige ät a för: den - saken. flyttat "hit "upp! för att "komma" undan 'bäde ond rykten, onda 7 tanivp [EN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.