I a mL / . Kampen ' för brödfödan är ett I stort! problem både för den ens " skilde "medborgaren och för stats« - Män och Politiker, De sistnämn- da använder visserligen andra ord . » såsom livsmedelsproduktion, folk- ' försörjning ' och" tillfredsställa. de av medborgarnas kaloribehov, "men i sak är problemet detsam- ma, När tanten Lenngrens 'poj- kar blev Vuxna, kivades de om maten och slogs om titlarna. På Samma sätt är det ute I stora värl-' den: Pamparna i Kreml och Waz -shington utmanar varandra i täv- lingar om de bästa produktions- . resultaten, 'och sedan gäller - det ' Naturligtvis även:för de mindre "Staterna att följa med i rulljan- sen. sor SN er Helt nyligen publicerade man åå näringen. De. ryska korna, som år 1955 endast mjölkade 1.750 kg " mjölk”per ko och år, fick order att inom sex år överträffa USA:s kor "ifråga om mjölkproduktion, Order är order: i'Sovjetunionen, och det vore, väl förresten kons- ' tigt, om karna inte skulle mjö ka mera i den sovietiska frihe- ten än under det kapitalistiska oket i USA. I varje fall mjölkar "korna alldeles utmärkt i ka propagandar just nu.: 2 '. Det är naturligtvis ofint att ka upp, men 'hallänningarna kos- -tar gärna på sig ett litet självbe- låtet leende inför stormakternas tävlan 'i mjölkproduktion. Under | fjolåret mjölkade de kontrolle-: rade halländska korna nära 4,700 kg mjölk i medeltal per ko och "år, och mjölkens fetthalt var nog ” också högre än i det landet hin- I Vilda västern : "Har" ni hört historien om den tuffe farmaren i Vilda västern? Han kände sig ensam, red till stan, gifte sig och red tillbaka med frun bakom sig på hästryg- gen. Efter en stund började häs- ten vrenskas, Farmaren drog i tyglarna,” fick den lugn och sa: — Det var första gången, ' : Litet senare började hästen bråka igen. : Farmaren tyglade den och sa: /' : FRE « = Det var andra gången. - .; , Än en gång vrenskades hästen. "C- Det var tredje gången, sa farmaren, steg av, tog fram sin revolver” och sköt hästen. ”eMen vad tar du dig til? utropade frun, Pu är så god ; Farntaren hörde tyst på ett pars minuter, Sedan sa han lugnt: : == Detta var första gången, : Sovjetunionen . ett stort upp-' Tyckningsprogram för jordbruks- : den rys-' stic- | Fredagen den 7 nare 19:83. e erna - vitt åse LANOLMS TIDNING . ' sides järnridån. Vi ligger med andra ord en hel kansylentål- > der före-Sovjetunionen ifråga «om nötkreaturens avel och utfodring. Ryssarna ger sig dock inte. De kan. visserligen Änte bestrida att våra kor är bättre än deras, men varför i all världen skall man ha « kor som mjölkproducenter? Det finns -7.000 ”däggdjursarter på vår - jord, resonerade de ryska veten« skapsmännen, så nog finns det "mjölkproducenter att välja på. En undersökning visade- att den En medlem äv den skotska klanen MacPherson, som är bo- satt i det skotska höglandet in- te långt från västra kusten, hade för första gången kommit till "Aberdeen, ” där - ban tillät sig lygen att bevista en biltävling. Men då starten hade gått och bilarna susade förbi honom i a, sande fart, sprang han till täv. lingsledningen och ropade: om Långsammare, långsamma-. re, jag ska väl dock få $e någo för pengarna! ., .'. täv-: "värdefullaste mjölken d rades i det. kallaste klimatet, och var finns köld om inte i Sibirien, +: Det varsså man upptäckte grå, |: sälen och dess. egenskaper som mjölkproducent. Ett kilo .sälmjölk innehåller 53 procent fett och hes Ja 5.513 kalorier — tillräckligt för en kroppsarbetares hela dagsbe- « hov. Andra sälarter wvar. också duktiga mjölkproducenter, : där- näst. kom den vita. haren, rerien, - älgen och sist fjJodhästen, . " Sälen var alltså bäst, så nu gör vi bäst i; att skaffa oss 'en säl ; Det är som bekant ett vattenäls. "kande djur, så vi bör först som sist skaffa oss ett stort akvarium, 4 Så behövs det förstås en speciell mjölkningsmaksin, innan vi kan få I fram :och' avnjuta" den nya mjölksorten, Avnjuta ja > det zr förresten inte så. alldeles säkert att sälmjölken är lika smaklig som >> komjölk, Sådana bagateller' som smaklighet intresserar kanske in- - "te. vetenskapsmännen i Sovjet- - unionen, bara de statistiskt över- träffar produktionsresultaten i Län "oe > Rikello "203 M I I "> Hurra för baskern" 7 Baskern är den enda perfekta hu- « vudbonad som hittills skapats, anser en känd + herrmodekommentator ' Robert C Ruark, Brittiska soldater, . skottarna ' och. spanska och franska bönder har för länge sen kommit un= derfund med 'detta — det är bara I " USA" som man inte gillar baskern. , Baskern är så bra därför att den håller "håret från ögonen, skyddar den kala fläcken. på" hjässan. men ”Jåter ansiktet bli brunt i solen, den blåser” inte av, der väger ingenting och går att stoppa I fickan om så behövs och den fastnar inte i träd - och buskar, Den är bra för fiske, pro- menader, jakt, skridsko-' och skidåk- » ning, Dessutom kan man använda den att blanka skorna med, när den blivit? för 'gammal som huvudbonad, anser far Ruark, > RT Semesterprinsessa" SPA Er Trots dtt det ännu dröjer en ti nan semestersäsongen är inne, I rr ” man i England korat sin semestar- " Prinsessa för 1958. "Hon utval 9: nyligen bland 20 av landets sötas « flickor, vilka 4 sin tur uttagits blan: 12.000 aspiranter, Den lyckliga ses '; Jdivstidsfånge =" ” Tidningen Folket har varit i tilll fälle att intervjua en livtidsfånge. I unga år dömdes fången till livs- tids straffarbete för mord, Många år har gått sedan dess. När brot- tet begicks: var jag inte på samma sätt som nu medveten om att jag begick .en orätt, säger han. Jag var hård och jag var desperat. Ångern kom först när jag fick veta att en person. som : varit - ovanligt vänlig mot mig i:fängelset stod mitt offer mycket nära. Då började jag fun- dera över hat och vänskap. En':svår tid kom' ined samvetskval ' och en ångest som kom mig att hada i svett, Nu ser jag klart på samban- nat än mig själv. N OR - Ki ängelset har han studerat har lärt sig teckna och måla, "han spelar. piano, cittra, violin.: Da — På «somrarna läser jag helst reseskildringar, , berättar han. Det är min kompensation för semester. " Benådningen är inte långt borta. ”Ut i livet går en människa som luttrats äv hårda prövningar", skri- ver den reporter som talat med den till livstids straffarbete dömde, "+ :' Blodkräftans virus - upptäckt? Vid en kongress av virusforskareé i New York meddelade två ameri- kanska > vetenskapsmän, dr Leon howski . från itete Houston .i Texas och dr Joseph Beard från Durham i North' Caro= lina, .att de hade upptäckt blod- kräftans, 'dvs leukemins, virus. Forskarna konstaterade : närvaron av virus i de flesta av de under- sökta blodproven från 'patienterna. De båda doktorerna trodde att vi- rus fanns också i de övriga sjukas blod men kunde inte upptäckas med de nu kända metoderna, resp. elek. tronmikroskopet. Forskarna var op- timistiska rörande sina egna resul- tat men varnade för att tro att pros univ här med sin trofé och flankerad av "båda stag närmaste, kunkusenter. : Ma Ar oock te ; blemet bludcaucer skulle. ha suits, » | tåliga för misshandel än sälgen det mellan brott och straff.:: Jag . - hade ingenting att skylla på — an-|' språk, historia, : geografi — hans|' boksamling omfattar 700 band; Han | / ata sr I - "SÄLGEN har fått störa knöppar, och om "det bara' blir solsken, drö- et är så. frestande. att bryta ' några kvistar >Uunder söndagspromenaden för: ptt' -gedan påskynda , driypin- gen därhemma i en kruka eller vas. Trots. detta måste vj avråda från den där kvistbrytningen — åtmin- stone i närheetn av städer och sam- hällen. Där är ofta så många sön= dagsflanörer att. sälgbuskarna på mångagen ser ut som lemlästade skelett, Kvistbrytningen är på mån- ga håll ett allvarligt natyryå; problem, och förresten får man-in- te bryta kvistar utan markägarens tillstånd, >> 50 ov ös Real /, HÅSSELBUSKEN hör: också till de tidigaste: vårblommorna, Redan i mars slåf de stora hängena ut i full blom, och det enda som ännu behövs är en ordentlig solskensdag, Alen har också fått stora knopt och för den som vill ha gröna | löv till fettisdan gäller det 'n sätta” riset i vatten inomhus. Bel träffande brytning av björkris hi visar vi dock till det ovanstår de: markägarens tillstånd och brytz ning, med stor. urskillning, 'Särskilt de äldre björkarna är dock mera ”STARARNA tycks "i. allt. Större. intervistelse'i södern, och. vi häl "| sar, dem, gärna” välkomna, ,Staren har ;sedan länge betraktats som en i nyttig fågel i vårt land, då den kon- sumerar stora mängder larver, in- sekter ” och : andra” skadedjur., .På andra håll i världen tycks däremot stararna' ha”, råkat i vanrykte, I Nordafrika påstås stararna gö a stor skada vid olivodlingarna, och 1 .vis- na genom sin talrikhet vållat sto- Ira problem, De för oväsen, smut- sar ner, hackar. sönder hustaken 0 EVO 8 v. Men varför här sta- rarna ökat i antal — är det. månne för att. "man /utrotat ”rovfåglarna? EN 'NY HANDLEDNINGSBOK för "naturstudier : har » hamnat på vårt bord. Den heter ”Roliga fri- luftsdagar” och: är, i första hand avsedd. för skolorna, men den ger också goda tips åt. alla andra na- turälskare, I korta avsnitt behand- las de olika årstidernas studieäm- nen i; naturen; djurskydd, :forn- 'minnesvård, orientering," trevliga tävlingsuppslag "och mycket annat. Utgivare är Skid-”och Friluftsfräm- jandet i samarbete: med ;Skolför- laget 'i Gävle, och "priset, är ” häft 5:50 och inb-:7:— kr per ex, En Liten trevlig bok, som gärna rekom- menderas, sv ica - GG "Svar till ”Sex sinnen”. 'Varför Tvärtom tycker jag synd om er — även .om det ni känner är ganska vanligt. När vi mister någon vi hål- ler av, kan det betyda att vi mister tryggheten. ' Vad är då ligare än att vi längtar efter vad vi för- lorat? Och är personen ifråga" död kan det tänkas att denna 'vår läng- sItan får en tillsats av skräck, Ska! vi kunna återfå den, som gått ifrån oss, måste vi ju också dö. Och mot detta uppreser sig hela vår livsvilja. På det sättet skapas en s k nevros. Vi håde längtar och är rädda, Dess- utom lider ni kanske också av det som; kallas claustrofobi — eller skräck för att'vara instängd. Si pass svåra som symptomen är hos er, |Wcker jag avgjort att ni borde söka läkare. En förstående läkare, som' ni kan tala ut med och som neryerpa. Vissa problem är sådana att vi raåste ha medicinsk hjälp för att komma över dem — vilket inte, alls behöver betyda att de är ovanliga "eller spcepiellt svårartade. Med hjörtlig hälsning och skriv gärna igen. i berg tot Ad so je NE ne Gallie . i utsträckning vända. åter från .sin' sa av. Englands städer har. starar- k "I det inga att tillgå. Enligt legender- Förtroliga stunder = skulle ni tro, att jag skrattar åt ert också kar ge er-något som lugnar |- SOLVEIG JOHS - ” . . N Dimman var gråvit och Öis spantie. Fanlestskt formade hus . teste sig ur den och steg emot vandraren på vägen, Lyklorna . brann uppe i luften inneslängda i liten, cirkel, Vägen var hal av blank is och ibland "dök människuggor upp, klingade förbi ", Och blev borta. Från eit hus hördes ' ämpad musik och från ett annal”en grälande 'mansröst, En" hund skällde någonstans. Sedan "blev, det lyst, och mjukt och andelikt, ">. oe. « "+ 3 Vandraren påskyndade stegen för alt känslan. som närmade sig från alla håll. Å : Frösksien Påsar Åja stegen Bö > fen on a " nskångt borla från, hö vet, skars. kvällen söndar äv en mistlur. . gården .Yerkade takdroppet "lugnande rullgardjnen välkomnande. varmt ofh mjukt och vänligt, gon. och en, tä dntill honom slutande kropp undkomma isolerings- -. . ; ” Ett par, vackra, > som sk le föra ho i 3 faen om bort Lills. ban var ett med den”väldiga : bira Gr Sr frige har a 2) Kinesiska muren: boot såsom skydd mot demoner? Den mångomtalade stora kines. siska : muren, : - som också, é kallats världens . åttonde, underverk, har numera sjunkit ned till att bli al. lenast ett kuriosum. Men även som sådant är: 'muren tillräckligt stor och märklig för ått ännu i vår tid tilldraga kh sig stort intresse. Stora Muren, som kineserna. lar, den, eller Vita Bandet, som gol övrigt ben mu- ren, ; är dock yi alla fall världens största byggnadsverk, en mur som med; fem å åtta meters höjd samt med en bredd av sex å sju meter sträcker sig från Gula havet ca 250 sv mil genom hela Kina fram ' till öknen Gobi långt i väster. SN H + Muren är flerstädes dubbel, un- derst är den byggd av stora sten- block men sedan av tegel, Mellan- ftummet mellan de två stensidor- na är fyllt med sten och antaganden skulle "det ha tagit bara fem år för en armé på 300.000 man att uppföra muren, s ehligt. andra uppgifter: tog det bortåt ett tusen år. Sannolikt byggdes dock muren etappvis och första efappen börja- de, byggas- för, 2.100 år sedan. Se, dermera ..förlängdes "den och: fick sin, slutliga utformning för tusen år sedan, ." ND PR Tee :; Muren är' ofta avbruten av vakt- torn som "är. förlagda till viktiga bergspass. Den sida av muren som vetter möt norr "är försedd med bröstvärn för försvararna, Det finns också en massa stora, runda hål i muren och man gissar att de där hålen varit avsedda för kanoner. Kineserna : skulle". alltså ha haft kanoner "för, över 2.000 år sedan, många hundra år innan europeerna eng hade uppfunnit krutet. RE > En .Missionär som -föj "ungefär hundra” år” sedan, hade" tillfälle ati på ort och ställe undersöka muren es Fö la DOKTORN — Under denna rubrik besbasar ” en svensk legitimerad läkare : - kostnadstrjtt medwinska hågor från läsekretsen ' sr ns "> Förse frågorna mea lämplig signatur 'och uppge helst ålder och kön Det är givet ar entara Gnonymatet pbrottskgt 'devarca : - Märk breven DOKTORN SVA: RAR och sänd dem HOsredak- , ” FONER, ft ren KÖL Rony lr Svar till ”Undrande 61 år”. Sve. än och klå "ud: underlivet "är ett 'eBvär, som ofta drabbar kvinno; ier ålder, Det är Zu betrakta som en följd av de hormonella. föränd Tingar, som inträder efter menpst- ruationernas upphörande hos kvin- norna. Det kan :vara mycket på- frestande och lindring i besvären kan jnan få genom' hormönbehand- Kag, salvor innehållande hormoner, samt klådstillande medel och Jug- nande mediciner. Ni bör tala "med en gynekologisk specialist och få de råd och mediciner, som ni kan be- höva genom honor. . ee ' Svar till ”50-årig dam”. Er fatala benägenhet att "gråta vid minsta påfrestning är ett tecken på en ner. vös känslighet och det är inte fel att söka läkare för detta. Ni kan få mediciner, som dämpar denna känslighet och hjälper er väsentligt. r EMG NS NR RR da pg SAGT oc i SKRIVET -Den amerikanske tkalden Ro- bert Frost har någon gång detis nierat den lyriska poesjen så, alt "den är, fust det Sora: ånte kan Översättas , till Anna, språk. Och vilken lyriköversättare, har Inte I - Tesignerade stunder tvingatz ge honom rätt i va Qefinitjon? N » fn a CA: Österling) ul | Den ädla människan är mått full i sina ord men glödande I sia handling, . «+ (Konfusius) Dagens Hovnyhetet meddelar att ”Margartha drog tusen bal- gösterf' a. Net är iv, fantactiskt, I synnerhet. om dTan, tänker. på att Robin Douglas-Haome korgmer till Stockholm tidigast - på måndag, Man får, också veta att Margpre- thas deltagande 1 bplerf inte behös . ver ge Robin någon anledning att känna sig "orolig". (eller "Bots, same det heter. på. stockholmska), . Bordskevaljererna skjldras $sålun= daj "Ing 5; ker bara Margaretha till axeln och civilingenjör Randall-Edström: är en, grånad herre som handlar med vin och. inta, med. romanser”, Nu är jag fullt övertygad om alt inte ens Gregory Peck eller : Marlon Brando skulle störa ro- Mansen, men å andra 'sidan kön : man fråga sig varför herrar gom räcker. damer bara till axeln och -Erånade herrar ska anses glyskilt ofarligats ove 0 Slutligen omtalas att många av Robins förfäder blivit avrättade, men det är'ingenting mot vad han Svår till. ”Urdrand » själv k att få utstå I Stock Knäppningårna i er Pojkes tåleder vid ..gång' förefaller att "våra en någon .- speciell -förändring, -sanno- likt betydelselös, i de små tåleder- na eller. vid lederna : mollan: ån och fotbenen.: Det. kan vara. betin= : | 828 av ett onormalt slitage På grund utav en lätt deformitet av foten, förändring av fotvalven eller dy- likt. Jag anser att ni bör tala med en ortopedisk 'specialist om detta för att få eventuell behandling, hålfotsinägg e!ler dylikt; , koliv, ren det f än- då inte sin uppgift, ty det blev fle- ra gånger 'stormad av fiender" till kineserna, På 700-talet trängde t ex Djingis Khan över: muren och un- der följande: århundraden trängde fiender flera gånger över den. : ; En alldeles ny teori varför mu. ren byggts framfördes härom, året, skrev senare om den: -”Arbetet är så förvå ärt starkt, att det än- Tu i däg slår världen med Kälpnad. Många", växlingar 'i Mittens Rike, ombyten av re ter, st i som ' en och en halv gång Sveriges längd. Det väldiga by d k ket löper. genom dalar och över bergs» kammar från öster mot väster, klätt- rar ppp för d ögsta' branter, för: Ny tf har ij gjort det troligt att muren uppfördes hu. vudsakligen för att skydda kineser- anfall, Set der ng gråt ej igen varandrå efter frisering!” Reuter) - . oe Dr: Fuchs och Aans' kamrater på den långa och farliga färden” tylya. över antarktiskontinenten visade slg i; [på måndagen 4 förvandlat skiok I mässen på Scottbasen, De hade Takat av sig sina långa skägg och tagit på sig nya kläder, Förvandlingen: var så pass radikal att det blev nödvän-. na "mot demoner 'och ondayandär! Kineserna har alltid hyst stor fruk< svinner ibland "liksom i molnen. och tan förd och de' har blint och anfalj' av. fiender samt attack av, våldsamma väder .har muren uthärdat utati att visa några tecken på förfall, 'den har varken rämnat eller. försvagats av ålder utan vi- sar sig nästan i sin första' styrka och skönhet? 717. DNE . "I vår tid lär emellertid 'den sto- ra muren vara” raserad på :vissa sträckor. . Under. nationlisterna var det t o m på tal att riva det hela, men detta förslag blev aldrig satt i verket. ;. 08. So RAIN ' Varför" byggdes. då denna :;enor- ma mur en gång? "Teorierna är fle- ra; men den mest gängse är att byg- get uppfördes som skydd mot kri- giska möngolstammar : i nordväst, Kejsar Thain-Chi slog i krig en del morigolstammar och när kriget var ne skall: byggarna, ha. bundit fast! slut beslöt han bygga den stora mu- stenar på ryggen av getter och dri- (ren för att silppa flera anfall från r ns bran i- | norr. För byggandet använde han tisin krigshär, 'som vid denna” tid uppgick, till. flera miljoner -. man, Bygget kostade liksom pyramider- na; i Egypten flera hitndratusen klättrar vid 'en punkt 'uppåt en ca 1.500 meter hög bergstopp. "=" -. Resande som sett muren med eg- na ögön betygar, att det är svårt att begripa hur kineserna egentli- gen burit sig åt när de uppförde detta gigantiska verki Muren” lig- ger inte £ odlade trakter, det har inte funnits några floder eller and- ra vattenvägar att framforsla. bygg- nadsmaterial på. Till största delen löper muren genom obebodda trak- ter, över ' ogästvänliga, kala: berg. Alla dessa miljoner stenblock 'mås- te ha forslats upp på nästan 'otil gängliga bergstoppar och ned ib ta klyftor samt över strida vatten- drag, Maskiner. för transport fanns trott på att-d och de on» da andarna båra kan fördas I rak riktning, att de inte kan vika om ett hörn eller komma förbi ett hin- der.:Stora muren skulle alltså stop- pa dem i deras framfart. .- . "Var det så, får man verkligen hoppas" att muren skyddade kine- serna bättre:mot demoner än den de andra, Men bakom denna star- ka mut bodde i två tusen'år ett av jordens märkvärdigaste och under. ligaste folk. Detta-folk. har' utgjort en värld för sig, mystiskt och utan beröring" med andra. nationer;; ett folk. av: uppfinnare, . konstnärer, skyddade mot Djengis.Khan och/|d digt för : många att presenteta sig för varandra. på nytt, berättar, Ross- dent Douglas McKenzie, >, «. a " Medan ; expeditionens . medlemmai Ipackade saker sort skall tos ombord på det. nyzeeländska fartyget En= deavour berättade de om 'sina erfa- renheter från Polarfärden, + i nöjd med snökatterna, som klarade all terräng utom klyftor i isen, : ; il hade . bek att Antarktis är en kontinent och inte en grupp öar, , David Pratt, fn» genjör. och transportchef på expedle , tionen berömde också . mökatterna, Vi hade inte något verkligt motor. krångel på hela resan sade han, Där- emot .var det nödvändigt att göra hantverkare: och .fordbrukare,. Så skulle de nog ha ' fortsatt, att leva ännu? i" dag, :om : inte: .europeerna kommit dit och vänt upp-och-ned på alla gamla 'föråställningar, Men detta folk har under tidernas lopp mäktat att' assimilera och uppslus ka alla intränglingar — utom de vita,— till dess de alla blivit lika kinesiska som kineserna själv; större höjd. .; storg ändringar - Man måste. svetsa om -många. fogar "för att.-fordonen skulle hålla för påfrestningarna, vär. : meledningar byggdes in; förarhyfter- förarna skulle kunna ta sig ut om” "fordonet körde ned 1 en' klyfta” och motorerna. fisterades för” drift på ”— Ja,' det förstår jag 7. att du vill, Elsa sa soc 4 ner så väl i; blir otAltg, Il Men nu mäste vi sluta] Elsa” Jag tror aft a om han inte får sin middag, DM a 22 te HN > holm — när pressen samlar gina : trupper och fotograferna ' går till -- Scottbasen, . McMurdosyndet: (TT: : -officielle korrespon«. Fuchs "sade att han' var mycket . na försågs med luckor I taket för att, ' denna högst negau= enjör Bertil Flarman räc- ', oo , Fuchs": män "kände: Fysikern ' Geoffrey Pratt sade att =. sa cd -” DN är ma gp X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.