HOLMS. TIDNING | TISDAGEN I DEN u MARS 1958 > SÖKER NI. "kontakt med befolkningen > | <.. | i södra Halland? > " : Annonsera då i ortsorganet Lu LAHOLMS TIDNING" j : F gen de senaste 'da- Löfar det: sig aft: -kläga p på taxering? STOCLHOLM (Press) Re; ättens senaste" årsbol krafilga .stegringar « den följda av, prissänkningar den andra, Totalt sett har de fer appiar 41 skattermål såsom Kllföl. a från Älvsborgs läns prövringa- våmnd Härav har emellertid 5 mål oriktigt "medtagits. Hur. prövnings-. na sä veckan! "och? 4. vissa”, fall med "avsevärda belopp beroende på sär- skilda : "omständigheter," Vår oktie-' " börs Blår/ således. helt dövörat "till ; evad det gäller I räpporter om mörk- nande konjunkturperspektiv. "At. färsvärlden fastslår, 1 sitt senaste nummer, att vi nog "bör. svänja, 088 "vid. att : det. "kan. lj fråga om en. "konjunkturell: avmattning av hittills - under: efterkrigstiden" okänd räck. vidd och” styrka, Ne : /Papperet 1 förgrunden under vi vec: ;'kan är ÅSEA; som under. livliga af- ”färer — nästan, 4.000" st omsatta — gtigit. med 22 kr till. 235," Orsaken härtill är meddelandet om emission, sond ', Innebär .en ny fondaktie för Varje: tvåtal” gamla och ' dessutom ”föreslåg höjning a av utdelningen till - Skr per varje ny aktie mot 10 kr/ på .de:.gamla." Det, nya aktiekapi- talet kommer att ippgå till. 303.75 | milj: kr öch är därmed det största 1 vårt lan Koncernens "omsätt! ning uppgick; till 1258 milj kr (få 1181). Netiot, redovisas i 29,0 milj krimot,; 25,8; för... 1958 sedan ” av- | ”eskrivningar. "Sjorts' på” fastigheter ochi. maskiner. med” 20,9 milj kr (LE20,3) «na i Föndemissi : blir; Bergvik: och sAla med - en'ny ak] He på tre: "gamlä, Sedan avskriv- hingar Hat rum med '5 milj kr (få 5,9)" och"? avsättning” ill ”pensions- stiftelse! med, 3 milj visas ett "netto 1,3 för” 21958..5 med: 12: skr per aktie" Vär föreslagen ooh stämma. hålles 1 Stockholm den . sedan. vakrivningar & fi det” även ale ; ka iavdraget till 1.000 kr. d beslut stått: sig I Tege. ringsrätten - kan' utläsas därav, att ändring - skett" 1: 14: mål, medan Pprövningsnämndens beslut: I blivit fastställt i 22 mål, - - Bland de taxeringsmål, där "då blivit såser märkes mål från a ord, kattskyl el böstad,. Den -dige hade-deklarerat: 135 ' kr: men prövningsnämnden” hade: höjt till 500 kr. Regerlhgsrätiens beslut blev 400 kr. I &tt- mål från Rödene &oc- såsom” erhållen "vid 'avyttri skog i samband med avyttring av mark. Den skattskyldige: hade inte deklarerat sådan inkomst, I, rege- ringsrätten fick han beloppet sänkt till 21.300 kr. I ett' mål. från 'Brod” darps' socken hade en Jlantbruka>: re yrkat avdrag 'med: 9.898: kr. för inköp :av: traktor ' jämte ' Plog” och harv.. "Prövningsnämnden "medgav endast avdrag , med :3.000 .kr,i men genom besvären till regeringsrätten lyckades : lantbrukaren få: ett ,av= drag" på 5.000 kr: godkänt. Utgifter å -9.898 "kr -har 'alltså till. "Ungefär hälften: ansetts innefatta ny upp: kr. Häröver "klagade; taxeringsin- tendenten och efter ytterligare; redning: beslöt regeringsrätten En per- sog i i Horreds socken somsav:pri den : efiér LE 512” kris S: inkornst 7 mäskinör' m,'m verkställts med: 19 milj: "ki (15,5) "och s till penslöns- stiftelse avsatts 2 milj: kr (3). Höjd utdelning" från T till: 8 kr är före- slagen och stämma. hålles i Norr- AB Nordiska Ko vinst uppgick: till: 2,06 år ena fallet hade: .den.. skaftkyldige e yrkat” avdrag för: resor: och. repre- sentalon” med 30,771 : kr och endast fått" 15:300 kr godkända, Här led- kr de besvären" till: sådan ändring, att 10.000 kr för utländsresor och 12.000 Ike för tesor och representation in- om: "landet.: I det andra fallet hade ytterligare ett nytillskott, "aktierna; >Becker; : som '.då Föverförde fri .listan,: Föres "tåget grundades år: 1864; då den 'ves derbörandes inkomst. till 6,000 "kr men, den skattskyldige klagade och påstod.att han inte. haft, någon som helst'i i ten fann, från” Tyskland inflyttade kö | | ”Aneh: C Wilh. Becker öppnade: Své- "butik. 1 Stockholm "och" riges första egentliga. färghandels- Idiot 3 att han ej mot sitt bestridande bör- de påföras taxering, «Detta utslag får anses innebära, att om en skatt- 1 »Uter ; skala, satte igång produktion av ”-färgmaterial. Bolaget är--nu 2 Skandinaviens största färgföbrikant med ett 1.000-tal. anställda - och. en årsomsättning av 'cirka, 65—70 milj kr: -Aktiérnas: parivärde är 50 kr voch, dagskursen; cirka 55” : kronor, skyldig bestrider att han' haft in- komst av tjänst det åligger taxe- ringsmyndigheterna "att utreda om den . skattskyldige ' verkligen ; haft anställning eller annan :sysselsätt- ning som kan antas ha givit honom inkomst. ” > : "En fritslabo Hade "vidare" fam gång" med sina besvär. för 'att: få 22 -lextra avdrag på grund av nedsatt -| akatteförmåga. Prövningsnämnden hade inte velat gå med på. sådant "lavdrag men regeringsrätten:, fann ”Iskäl medge dylikt med 2.000 k "Det blåser friska fläktar i tällningsbe- dan anmält sitt det mycket av hektiskt " tel ir om- intressant material bidrar även för- I Martinsbn, jag. behövde 20 dar i > veckant: i Trel-, dersson'— här bråda dagar med att leborg just nu, inte endast i form | fördela utrymmet mellan de många av. en bister 'ostanvind utan lika|in- och utländska företag som re- ad ken hadé .prövningsnämnden påfört |" en: Person, inkomst” orm 30.300: kr sh den: skattskyldige fick, avdrag med ]= : JAKO:s -”gäng-mission”.” :| som» lades : till: grund : för fortsatt "Med OCH KÖPER SMÖR och TAR ” När AKO i fjol började sin kam- panj i Stockholm med massmöten i Blasieholms-kyrkan och coca-cola- evangelism ' på : Snickarbacken, skrev - dr Stig, Ahlgren i ”Vecko- Journalen”: —: Vad vill "Jesus en. grabb i skinnkläder? Den kravallknutte är inte " född,' som lyssnar. till. sånt trams. Och är det någon som tror, att. spättan ; efter en simtur i fri- religiös vågskvalpsmusik vågar ta "språnget ut'på 70.000 famnars djup”, för att citera Kierkegaard. "Nu, ett år efter, borde allt Stig Ahlgren titta litet på resultaten av " Och, åter, kalla tramset han då skrev. " -/ ”AKO! redovisade . ett överskott, arbete. bland Stockholms unga. En av de"aktivaste vid den evangelis- ka korvbaren, Ingemar Martinson, som ” då läste sista: terminen på Missionsskolah på Lidingö, kalla- des för uppgiften. Han hade förbe- rett sig för tjänst i det ljusnande Kongo, 'men greps” av nöden i det mörknade. Stcckholm — och sva- rade ja. Slanten från AKO räckte inte till" att bygga, ungdomsgård te, men till ekonomisk plattform för en personlig insats en tid fram- åt. Församlingar öppnade rum: Be- telkapellet, Salem, , Ansgarikyrkan och S:t Peter; Där samlas skaror. — Bara tiden räckte till, suckar ' Så lägger han ett par klippböc- ker på bordet. Jag bläddrar i dem och plockar några spillror ur rub- rikfloden, som . svallar förbi: Bil- tjuvar på vansinnesfärd — berusa- de pojkar i stulen lustajkt skräck- slår Möja '— Ul flickor försvann "på en lubb (res- styr, Staden firar mar. sitt .700-årsjubileum med. stor tyska : järnvägarna, utställning som invigs av konungen samt en rad nordtyska städer som i k ik kom- den 4 juli. Utställni sv isk utställni de på bilden ovan .— > kommissarie mer att belysa sina Swed F av hrir en " ångåri Statens Järnvägar, de statliga verk ten av gänget kom ill korvbaren någon dag efter) — och så vidare. + Den här flickan upplyste han och pekade. på en notis amed bild aven efterlyst Yf-åring har vi med Ise tagit tindeal. Swen Börj je Hedenbeim 3 Agne EH än- motk för- hand om, hon är nu-i en annan med Trelleborg - porten "DANSKARNA LAGR SMÖR - : sa SVERIGE EFTERSOM DE NRAR SMR 7 "HAR TILLRÄCKLIGA KYLUTRYMMEN — NU HAR DANSKARNA BÖRJAT TA HEM SITT SMÖR och SÄNKT. PRISET: TILL 3 KRONOR KILOT— SVENSKA HUS- 10060 -TAL. ÅKER ÖVER "SMÖRESUND” SMÖRSVÄNGEN "RULLAR VIDARE Och DET PANSKA SMILET: BLIR ” BREDARE och Hi BPeDARE te av det kristna budskapet: på si Där spättor och knutta "Elda billigt — > flisa björkved”nis STOCKHOLM = (Skog-Press) - ” Allmänheten kommer av allt att döma att snart åter få höra tongån- gar” om bränsleförsörfningen, som man ' kommer ihåg från: "det andra världskrigets dagar. Under avspärr- ningen var det ju veden som räddade situationen, Ett typiskt tecken är de som Rik den för ekonomisk beredksap anord- nar i Borås den 13 och 14 mars med fliseldning som huvudtema. Samti- digt börjar annonser av denna typ att allt oftare dyka upp i lokalpres- sen: Elda billigt Använd björkved. De på statligt initiativ anordnade ”flisdagarna” i Borås är ett. stort pådrag, där det inte bara. kommer att visas hur man förvandlar hela träd till flis med hj Pp av en trans- Portabel. huggmaskin i skogen, utan där man också ska diskuteta, flis- bränslets "möjligheter och 'eventuel- la fördelar inte minst i ett ev löge DET PÅ NYTT TILL SVERIGE, präglat av risk för avspi «> med . ke h ör gått i brå för elåning med prima björkved, en - | vara som inte på drygt' ett decenni- um dykt upp i spalterna; i varje fall inte bjudande koksen : konkurrens som bränsle. I en annons i'lokal- pressen publiceras följande jämförel- ser. mellan . kokseldning ' med prima björkved; Läsaren får det rådet att hålla reda på vad han betalar för "koks, sortering 40/60: st 1:ma björkved per kbm 25l 25, 21; + 29, 30 kr. För koks "bör ni per hektoliter ge ca 7:80 resp 8:10, 8:40, 8:70, I kr och 9:30. Vad ger Ni? Mellanskillnaden är ren vinst, heter det i den citerade annonsen; ., iw ; Det kommer tydligen att dra ihop sig till 'en kampanj på bred. front till förmån för ved som bränsle,. Det skall bli intressant att se vad som rf Men den är sann, 4; : : Martinson och hans kamrater ar- evangelium. på gator: och gränder - En kväll satt 'jag vid en julfest 'i regi.:”I kom mer om en stund”, upplyste, pas- torn. Han gjorde det. Kom med sin bil, gåva av en kristen affärsman: hade tömt en hel ”gängkällare” i Vasastan. Killar "och spättor drällde det. pyntade + kyrksalen, 'men ' satt snart kring teborden och stämde våglängd snackar" 15, som folk skulle kalla: otrolig. betar efter en högmodern form av; in, såg först litet bortkomna ut i" kommer. att följa på den, försiktiga religion I går kväll hade vi en timmas samtal, berättar Martinson, mellan 10 och il. De är inte likgiltiga för religion. De vill ”snacka om Gud”: frågar, undrar, säger emot; hör och frågar mer, «+ > Han visar svar på ett ut nat formulär: Ni skulle 'se' dessa.” De | vertlägger oroliga själars -ängsliga trevande. Här tas pulsen på Stock- Folms gäng-ungdom.” Gänget är nedicin-. mot " ensamhetskänslan: Det är inte. individen, utan- mil- "in som "är sjuk”, har någon. falv sanning, Visst smittar mil iden, men idigt smit- - in i allsången. Ett extra: hade en flicka, som mötte Gud i' fjol vid AKO:s korvbar på Snickar- backen. — En annan gång såg jag honom möta en'av sina medhjäl- pare i dörren till Betels källare; — Ta min. kärra, sade han och hk sträckte fram -bilnyckeln, och far ner till X-gatan, leta reda på k féet i nummer 5.711 och titta ini rum 4. Där sitter dom. — Jag har eget, åk, svarade de i vinterkylan för ”hämtning”, + Ramen kring mötena? Chock: rande olik allt vi är Vana vid, B sökarna kommar när det passar i kanske en halv eller hel timn efter angiven. tid. De dricker si: spelar ping-pong etc. Luften är spetsad av nikotin — "rökningen ransoneras. dock. av hänsyn" "till värdfolket.' Så blir det sång, mest helkristen allsång. ”Ta' Gud som haver”, tigger en flicka — och får den. Alla sjunger med. Framför mig sitter en flicka i knät på en grabb och trummar takten mot är- men på hans skinnjacka. " SET "Nå säger: ledaren ull en av sina ”adjutanter”, du sjunger om Jesus. Vad betyder, Fan person= ligen för dej? ; Svaret blir ett vittnesbörd, en- kelt och naturligt, i ord som publi- ken begriper, med ”tjej”, ”kul”, ”fik och annat. Var lugn för att de hör på. Vilsna och sökan= de blickar hänger i klasar vid hans. talad, Och så berättade han enhisto- 7 läppar, RR — andre, knäppte 'rocken och dör” u i coca-cola äter sin krov, snackar,.? "kille, | - ir ir individen i er fniljön Båda bef" | över frälsas... — Det är något, som sker i den- Ich Forssjö Bruk, [atrineholm, har ” "Tspelar roll för lungcancer. Även . samband mellan näring och kost- Tredje mannen” i cancerkar: on Professor Hils Ringertz, Stockholm, - cerregistret, som startade vid nyåret, ” mannen bakom det avenska can ” Sd rasmässiga förhållanden hör kuns Sverige har nu fått sin "tredje man" i kampen mot cancerstatisti- ken, Det är det svenska caricerre> gistret som startade vid nyåret och med detta' finns möjlighet att helt kartlägga sjukdomen. Ett. ovärder- ligt medel för forskarna; säger pro- fessor " Nils Ringertz, Stockholm, drivande kraft bakom cancerre- gistrets tillkomöt, i en intervju för ”Nordisk tidskrift för det moderna sjukhuset”., Forskningen har visat att er rad omgivningshygieniska faktorer på- verkar cancerns sätt att uppträda. Det finns äm- nen inom vissa industrier, särskilt kemiska,' samband - mellan tobak och cancer torde finnas och även luftföroreningarna i storstäderna kämpa cancer genom att få fram , dess beteendemönster. Det sker äe= : | nom statistik' — alltså genom can« cerregistret, > H Självlysande klockor, TV-appas + rater, flygplansinstrument m m ut sätter människan för röntgenbe strålning, Kan den förorsaka genes. tiska . skador? Våra kunskaper om , genetiska strålverkningar är inte .. tillräckliga o. man anser, att stråle > doser, som, inté har någon inverkan ' På ndividel hälsa, kan orsaka ge- netiska skador, d v s skador:på arvsmassan, förklarar med dr laboa rator Arne "Nelson vid Försvarets 'oörskni ås ”Nordisk tidskrift för det moderna sjukhuset”, vars andra ' nummer nu utkommit, "Redaktör » Ture Klell, Medicinalstyrelsen, : klarlägger . det just nu så akluella" problemet om vattenfluoridering .mot ”tandröta « å "Nordisk tidskrift för det moderna . sjukhuset", Lu "or ra ” vanor. och frekvensen av rancer. i man:' Cancerrisken. för personer. i radiologiskt "arbete : bör också om- nämnas liksom 'ett samband mellan fr etnografiska " och 5" nya stater — Den "sedan 2år ”onvkängiga” staten. Sudan har ännu icke, Tun-21 nit sin form. Den utgör en brokig: och osammanhängande ; Mioå " saik' av opinioner och strömningar, av fanatisk religiositet, vid= - skepelse' och intolerans... Alltjämt tävlar de båda religiösa ledar« '| : na, Madbi och Mirgani, om den politiska makten, :Men länge. till : borde: "detta tillstånd icke kunna fortsätta. Någonstädes vid de H i: politikens 'töckenhöljda ' hori "da en verklig folkopinion att utkristalliseras, », Samtliga: ” sudanesiska partileda- serar grän rna och nu uppgår till - Åre har som främsta valparoll upp- | cirka 1 -miljon' människor bland ställt önskemålen ”intimt samarbe- | Sudans egna 8 miljoner' invånare, te' med Egypten”, ”positiv neutra- lett i och för sig ganska besvärligt Hitet” och ”paktfrihet”, men ingen befolkningsproblem. av dem menar allvar” med dessa, "Enligt många om mesgilla ” su » | paroller. Hela deras - diktan' och | danesers åsikt fick Sudan sin oay= traktah går” för. närvarande ut" på | hängighet "för tidigt. :Nu står Iane, att.få del av: Västerns penningtille det, emellertid på , sina egna ben, gångar. Sudan har:-behov av.:ka= och; måste" fortsätta . att göra. det pital;. mycket. kapital! Men-.suda= och 'samtidigt söka fin "en divs=" neserna ' vill inter låta! pengarna bli | fortfa." Nasser har' änn te! gett: gyllene bojor: De vill framför: allt1 upp spelet om'Sudan; Då" han gat=" njuta sin frihet. ”I åratal har de nu | te "igång 'gränstvisten nyligen; kal+. , satt sig 'på- näsan på Nasser, tills] lade Madhi till en massdemonstra=,; ' denne i den- nyvarande:valkam- | tion mot Egytpen, Men alla partler: panjeri beslöt attispela dem själva | vägrade att” gå med, ”massorna” ett, spratt. Det var..därför han in-1|uteblev och demonstrationen imåg grep i valstridens sista timme och | te avblåsas, Även ryssarna och väst. framförde kravet, att. Sadan mås-|makterna ligger I er förtäckt kon=; . te" respektera /1899 års, 'gränsavtal. | kurrenskamp om landet, Kanske. Enligt detta 'måste Sudan avträda blir förr. eller senare enda lösnin=" ett område till Egypten. =". gen, ' att Sudan ingår'i en unlon . IV id som kan komma att inträf-|med Egypten. Men'den dagen kan, fa i Sudan står ännu skrivet i stjär. president Nasser få gråa hår, av nya: norna. Landet har, ' sedan" "Nasser bekymmer, a de -den syriska k : mad Far er el a del av St | ärld. Jesu liknelse: går. igen: de ”judna kom inte, andra samlas från sator och gränder. Jag tror, att un- lerbara ting är på väg. Den 'und- världen kan bli undrens värld. Och under, har redan skett. Över- «allt är. dörrarna öppna; Bara nu de cristna inom alla samfind 'ville våk- "wa inför- detta "stora. arbete. "Det ller hela Sverige: finns det någon cken i vårt land; som inte direkt .tler indirekt 'är representerad - i mna stad? Knappast. Här "har ;vi en'. banan för eri. allsvensk > Till si äldre . ska akta Oss för fariseisra.- Den vilsekomna: ungdom vi här ”talaf om, har växt upp i det sekularismens, spritens, sexuä- . här ofta gjort: det, I när? det passat det enda fast organiserade mon, deta kommunistpartiet i he- la Mellan-Östern. Dit hör de flesta fackföreningarna.” Dessa > rades på sin tid av engelsmännen, vilka. skickade tvättäkta' kommu- nister till Sudan som fackmän och spetialister, kanske i avsikt att där- igenom på ett bekvämt sätt själva bli: kvitt dem hemma 'i' England. Detta är en av Sudans många pa- radoxer. Dessa I «kan genom strejker förlama det offent- liga livet” i dagar. och: veckor "och :-gem.vägen!, - Lloyds Bank i London har med det: allvar saken förtjänar publicerat en: ing om vart de je; mor, s k gem, som används på kon-; toren, egentligen tar vägens :,.'. ” Man fann att endast en femtedel av fick tjäna sin. egentliga uppgift. Av de 100.000 kläms= ' mor, som undersökningen omfattade, > söndervreds och ' bröts 14163 stycken under telefonsamtal. - Såsom” marker" i kortspel användes, 19.143; st. Inte, irninvdre än. 120 stycken användes av . damerna till, aft ne -atrufpebonn « 1.4 i Ipétare och” by ställare. Tk SAM stycken." dent. I «- Strejker är £ "ytterst populära i Sudan, ty' de innebär ju eh garan- terad rättighet att låta: bli att ar> eringens, pennin; a skilsmässornas och: "de upp- lösta" normernas samhälle som vår egen generatiori varit/ med om att skapa. , Som någon sagt: vi ska skälla mindre på de unga or skäm- mas mer över. den miljö” vi i gav dem” att "leva. uti. 2" Skäll mindre och skäms mer — vilket tänkespråk för oss! - ” - Arvid Svärd ” | Annonsera fö "lav förpaktare vilka för det mesta béta. Art knaden z är dettalg rika lands största och'svåraste' pro- ” 308, I Som rnagelpetare: ”apterades '&. och? 2816 ck fick. gin! rr som pip- blem. Har "man t ex' gjort upp ett på: golvet - avtal med ett gäng bort, eller, också svaldes betare och 'atbetalat den första 1ö- och sorades fee bort. . nen till dem, så försvinner "de till-|"” "pen engelska, -edningen tycks dock förbise en sal. Atminstone på svenska kontor finns det stora osyn= liga” reserver 'av- pappersklämmor, Särskilt yngre medarbetare rustar sig för sin uppgift genom att ligga upp im; lager av kläm. mor, som skulle kunna räcka ända pensioneringen. . ELR osynliga reserver borde man under nu rådande likviditetssvårig- heter kunna mobilisera, kommente- rar industritidningen Norden. swam baka till sin stam och gör sig osyti- liga för en tid framåt — så länge pengarna räcker, och vederböran- de ev åter får lust att göra något. Den fruktbara s k Djeziran odlas tillbringar dagen med att röka och prata i skuggan av något träd, me- dan det egentliga jobbet utföres 4 negrer från Väst- och Cen- sralafrika | vilka okontrollerat pas? nat påvisas. Man kan endast be= nm or Nee SY < 2 4 "a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.