IAROLMS TIDNING / På vilket område inom nötkreaturssköfseln kan viidag : 2 vinhä mest genom rationalisering, Det är Hallands lärsnye : ”husdjurskonsulent, agronom Eskil Bränning, som 'ställer -den frågan. Jo, genom bortgallring av oekonomiska kor .'"-och en välordnad utfodring skulle vi kunna förbättra det "ekonomiska resultatet av produktionen i många besättnin= : gar, svarar hr Bränning bl a. Grundvalen för detta är av= > + På 50'år har avkastningen i "de ' kontrollerade besättningar- '--herartikel. et . s kastningskontroll, hävdar agronom Bränning vidare i i den- a fe H hela landet! är inte fullt 3.000 kg - i mjölk pef år mot 4.166 för de koh- lerade djuren. Dessa utgör 26.5 nå. ungefär fördubbli Detta +" har skett samtidigt som anslut- . ning till k 'bär att proc av samtliga kor, vilket inne- deltalet, för de ej kon- ökat och fler och fler små be” fgättningar. kommit med, Vis- . $érligen' har utfodringen för- ättrats ' under denna tid ge- nom rationellare tillvaratagan- , $e, av vallskörden och genom I bättre. beten. Man skall dock ; . kömma ihåg att. de få besätt- '. ningar 'som deltog i kontroll< "verksamheten för 50 år sedan 1 var de bästa, som redan då ha-" +de en förhållandevis bra ut- x, fodring, Man kan t ex av kon- v trollredogörelserna se att an- ! vändningen av” oljekakor var " högre förr än nu, Största de- ,” trollerade blir ca 2.600 kg I Hal- land är 50.5 proc av korna kontrol- ' lerade och ger 4.683 kg i medeltal. Antar man att samma prcentuella skillnad föreligger mellan de kon- trollerade och- okontrollerade -kor- na i Halland som i hela landet, skul- , i medeltal, Att höja denna" grupp genom en förbättrad utfodring. För- utsättningen” för; att kunna: göra detta rationellt är dock kännedom om de enskilda djurens 'avkast- ningsförmåga. Som det är nu blir lätt de bättre: djuren underutfod- rade i. förhållande till. de: sämre. ; Jen av - måste därför säkert tillskrivas " avelsarbetet. Ad Enbart en rättvisare fördelning av fodret bör alltså kunna -höja-av=' le"de okontrollerade ge ca 2.900 kg |: till 4.000 kg skulle säkert gå lätt. ' Denna artikel har" författats av Hal- lands läns nye husdjurskonsulent, Lagronomi ESKIL BRÄNNÄNG. DEN FULA GUBBEN: > ' När: Vilhelm Moberg var” bosatt i Väddö råkade: han en' dag, då han steg-'ur en roddbåt tåppa sin plånbok. 'En 6-årig flicka 'såg det, hämtade : upp värdeföremålet, sprang fatt författaren och lämna- de ;honom plånboken. Moberg ville ge henne en krona i belöning, men flickan sayböjde. ” .. Jag: får inte" ta emot några penga) för pappa,- sa "hon. ' > Varför . det då? Tror du jag är en.ful. gubbe? : p c Innehåller 16 4. salpe:er:” et lönar sig. att använda” naturprödukten CHILE: SALPETER a till såväl 'FODER- som SOCKERBETOR BETANS kvävegödselmedel HILESALPETER kväve, 26 + natrium (mot svarande 35 .2/. 'Na:O) och' dessutom mindre, mängder. - gnesium bor, Tod mm "I ma ”Kornad = (ätt an "sprida. » Dessutom :är' viktigt att komma |kastningen. Genom den rådgivning. |' - Jay : svarade flickan och mår att. avelsarbetet. f n ligger fö- | som följer ned anslutning till kon- språng: färg - en oe fe, Vårt | trollv kan ut-= djurmaterlal är. med aridra ord in- ke. utnyttjat, En, något närmare . Bbänskhing” at' dessa förhållanden kan vara av intresse inte minst för att skapa: » förståelse för” värdet av + eykastningskontrollen. «ö Jen ;besättning soi finns -på Wiad uppbyggd: på djur; vilka inköpts fodringen förbättras på annat sätt. Ta därför. kontakt .med. HusKålls ningssällskapet för, att få anslut ning till" någon ' kontrollfo; di kuterad.; " metern med"en välordnad utfodring. I förs-" ta numret av Hushållningssällska-" pets tidskrift” har överassistent Ivar . utån hänsyn. till, "kommmer, från kontrollerade ' "såväl . åom, ffåh. okontrollerade besättn gär, "dock hed Banska kraftig över- i "vikt på ide" okontrollerade, :Wiads « djur ligger" trots en mycke! välord- i i nad ltfodring i genomsnitt inte på mer. 270. kg smörfelt, eller ungefär > dets fa som, medeltalet för ' alla] '. kontrollerade kor landet." Vore + emellertid 'dussa- 1: genomsnitt” ut- « födradg. lika; ba! söm! Wwiadsdjuren « skulle. deras ' avkastning bli: högre os Tbroligek., inemot 200 .k Ave, kastningsresultaten . «från ,Wiad .ty- "der, älltså, på att - det .okontroller, de: djurmaterialet avelsmässigt, » fär: sämre lin det Kontrollerade;, Vad; kan detta. bero på? >, a + 3 Genol 'seminverksarnhe tjurförbbingarna, t borde: s + Ba, skillnader bli utjämnade. Tj ren.är dock inte mer än .halva be- sättningen”, I en okontrollerad ber » sättning kän inget effektivt urval . bland "korna ske' och förklaringen till skillnaden torde vara, att un- I dermål lga' kor 'står kvar och an- " vänds I rekryteringen. Vi får 'med andra" ord inte undervärdera kon- trollverksamhetens - betydelse > för avelsarbetet ; även om . seminverk- . samhet och: tjurföreningar når till ” praktiskt taget alla besättningar, "och för en välordnad utfodring |. Förutom att man inte kan göra en. effektiv gallring utaän avkast- ningskontroll kan man inte heller ordna. utfodringen effektivt, En ut= fodring på måfå blir alltid oeko- mesrisk, vkösiningen Ir alla kor i ;ta. En höjning av ävkastningen med 500 kg betyder 200 kr'i merinkomst per 'ko.; Även. om denna” merav- kastning helt skulle vara” baserad på "inköpt kraftfoder: kostar: der högst 100-kr, Övriga kostnader - på= verkas” praktiskt täget: inte. say: en e | Pett "gett ett', 1-på. det- har. överskott . på smö Fr kanske: någon, Detta är I emels vr soblem. Skall ” en. gård, ," MÅ ; skall pa utiyttjas effek> igen kan” in- 7; te: köttproduktion : ge" så högt " . brutto som en välskött mjölk« produktion. Den avsevärt mind< ” re arbetsinsats som köttproduk-' tionen kräver gör emellertid - att nettot blir lika stort eller - : större, Vill. man slippa bun- denheten av mjölkkorna ; och kan man även utan dem hål. ida fall sysselsättning, . bör en omläggning till köttproduktion övervägas. Koantalet i landet minskar alltjämt och kommer ' säkert att göra detta under - många år framåt. Därmed öka - behovet av kött och utsikter- na för att köttproduktionen även i fortsättningen skall bli . lönsam är därför goda, 5 |. AVBÄKNINGSNOTERING nr. . Prisomna gälla utan. avdrag för frakt, slakt, Teferinärbesiktning & d. men inkl. hudar och organ, Klaus . Kor Kviga Ung- Äldre Göd Mel, - ; Oxar Stut tjur. större kalv kalv NN Får Lam Hist Ungh. > tjur < . : Prima : Ek.pr. 4:38 5:00 4:87 4:45 7:30 5:20 | : It, = 4:29:4:920 4:80 4:35 0 I oo 4:24 4:80 4:15 4:30 4:60 Ia 4:20 4:69 4:64 4:25. t - M4 0 4:16 "4:57 4:52 : no. 4:12 4:45 4:45 60 4:15 I- c410 442 402. : s rå HH. 3 3:M :10 3:60 "3:50 4: mo das : 3:60 3:50 4:35 , wan 2 0 3 ok 350 : För "får och la sam levereras mliga | talas ; pr kg, över AI notering. : be för köttet ia öre i Eopn 0 m Suggor och svin 1 (ut Flik (utan ter) + Re In över 150 ka. (utan 55-50 L > 2:60 3:21 2:96 Ex. pr. 310 > €0—6714 3:77 3:36 3:06| Klass I 2:90 > 68-722 » 3:69 331 306] » IL" 2:30 T3—T94 v 3:56 3:31 3:00] IM 2:70 80-394 3:46 3:31 3:06 Xlåre orne, flådd 2:30 90-994 3:31 3:16 3:01] Hel- och halvgalt, 'oflådd 1: un. 10-326 32 306. 3:01 fir not, för resp, viktgrupp och Ardrag: : För feta; mellanfeta och överfeta göres avdrag å not teringarna: Sla : Halmstads Slakteriförening - pi 18 gällande 10/3-215/3 1958 storboskap, hästar, får lamm Ktdjursavgifter utgå. a» jan ar - allgödselspridare— yggd före att tåla' påfrestningarna ' id: maskinlastning. - d | endast en spak som "be; mt nås från traktörns rarplats tilikopplas ” fen Nr från traktorn” sker; bekvämt - från, fi och reglerat: utmatninggm [AG ven: .kopplin arplatsen. :; STALLGÖDSELSPRIDARE :" KONSTGÖDSELSPRIDARE : ”Ysta-Yrsa och Wilmo. TRAKTORPLOGAR > + SLADDHARVAR ' lyft. TEL. 25-425- 465 NNAF för . CAMBRIDGEVÄLTAR, 3-delade : ne - samt alla övriga lantbruksmaskiner. - | | Väkomoa in och bese maskinerna, de flesta finnas i lager... traktor-. ;/ och -hästdrift, ” : RADSANINGSMASKINER av ledande fabrikat. ' POTATISSÄTTARE för traktordrift, 3- och 4-radiga, med gummihjul samt 2-radiga för montering" på hydrulisk . 1 - . JKorna fryser. inte i första: taget må i ers .. a — mår bra. i 25 grade sy Svenska jordbrukare skakar kanske på huvudet, Men icke förty tycks det vara ett faktum: : kor fryser inte i första taget, : de tål mycket mer kyla än man : kan ana, De mår till och med s prima av att gå ute, även om - = det 'är 25—30 grader kallt. Det > är alldeles onödigt att bygga '' varma och ombonade ladu- gårdar. Och iänker man gå över till lösdrift, så är det lika gott - att ta steget fullt ut och infö ra kall lösdrift på en gång. t 1 Amerika går man helt” in på ' den linjen. Agronom Bertil Lillie- höök, som ' är jordbrukssakkunnig inom Lantbruksförbundets bygg- " N nadsförening (LBF), kunde: kon- ; statera' detta under en studieresa " genom de kallaste delarna av USA a och Kanada. Han reste ut för att v studera de senaste amerikanska rö- nen när det gäller jordbruksbygg- - nader, främst djurstallar. Två ting blev resans största överraskningar: för det första att det. var så för- : 7 ' tvivlat kallt, för det andra att man" F ladugård di eras av agron "Beftil Lillieh trots detta hade infört kall lösdfift Men detta är en svensk modell —i Amerika" nöjer man sig. med ., i så stor omfattning. vt ” betydligt enklare byggnader. ir Fr vi tycker synd om korna... "Teller bä ävdelning, som vi ibland så "att säga elda sig själva! 2 Lösdrift är ju ingen nyhat i i Sve- | brukar kalla det här hemma, en ut- , Lösdrift innebär också, att körs rige, även om vi ligger vid pass |fodri lats, en mjölkni lats en Ina själva bestämmer sin: foderstat. tio" år efter föregångslandet. Ame- | c d gård. By den, .där [Det enda, som ransoneras, är kraft= rika.”Men -här finns ännu inte en|korna skall vila, består i allmän- | fodret." Korna ' äter nog méra 'än ”.enda' gård, där lösdriften är kon-|het endast, av tre. väggar, ty nö- |de skulle få vid vanlig ”tilldelning”. sekvent genomförd. Lösdrift inom- |ten skall kunna gå in och ut efter |Men det är bättre" att” ransonéra ">. hus: förekommer '— men även om behag.” Endast mjölkrummet har |korna efter: fodertillgången ä man håller sig med rastgårdar, så |isolerade väggar — men det är in- | om, anser agronem Lilliehöök. En finns det en, mer elier mindre. väl te med, tanke" på korna uten av ko, är ju egentligen ingenting annat ombonad bäddavdelning. De sven- synt: till: Ajurskötåre. och. mjölk. mjö ska" lantbrukarna "tycker . synd. om 4 sina kossor. De skall ha det varmt "bister. kyla” aj ” och gott,. ménar mån — och 12 plus-f -' rt i Minrieapolis höll" sig . - grader i ladugården” , temperaturen mellan: 18 och 29 mi- nder- ferni. dagar, -på en d: Et 24 grader: på morgo-+ 1 . en att med 32. Men kos rikanarna har. otvivelaktigt s renare” rhan börjar tala om att'korna]|r 'ute, "likaväl 'som -kvigot | mjölk, En. nyhet: spelar in kanske" fryser. Kylan är inget pro | och "kalvar: Korna' fick: till och med | roll det- såmrnanhenget, De: gam= . blem; hävdar 'man:: Det stora -pro-- kalvar: utomhus. . De- -fyfödda ” -kal= jla mjölkflaskorna: håller "på" att för- blemet är i stället värmen och fuk- varna: flytfades ej in:i hög ladu- Vv skall” det. vard j fen,” som'"inte "är "bra vare sig. för | gårdsvärme utan placerades i drag- ötka täréng hälsa” eller avkast- fria 'boxar' i helt oisolerade hus. Te En” svensk - jordbrukare blev Pengår att sa" os ätt. "sköta sig själva i'"myc- ket hög- grad. Lösdrift underlät- rörde. "det sig ”om- "Vetenskapliga för- f tir arbetet med djure: : och ' mån söksgårdar' —' betygade; att korna och mjölken pumpas över -till- kan spasa" in” på den dyrbara ar- riådde” prima; att .mjölkavkastnin- lens .-tank..: Bilarna - kommer” vår? . betskraften '— i Amerika talade ger inte. "alls? minskade, .. snarare varannan eller "var tredje dag. Avi ls män: om besparingar på mellan 30 tvärforn, att karvsjukdö avrak- tånden ' spelar . inte "längre "ågon . och 50 'örocent, —. -. . tiskt iaget.f f svunnit, : roll — 'vi skulle mycket väl kunna «+ - :”—' Men man kan spara "stora I pen- sälja "mjölk till" New . York, 'sade ” gar "även, 'vid ' nybyggnader, påpe- en a ör: gå för fullt” . | man långt uppei Minnesota, fund Vv kar 'agronom HLilliehöök., Mina vär- | ' Dessätl et” går irte åt. mera -atals mil från. världsstaden, ' - dar "visade exempel; där män lyc- |foder. "Ma skulle, kanske tro, . att Det är. inger tvekan om att vi kats pressa ned :byggnadskostna- |körra mås äta mycket 'mera för -har ende att lära av amerikana- = derna med' hela 40—50 procent, Helt |att . hålla” sig "varma :i. kylan: De [re och ,kanadensare i dessa styc- enkelt därför, att man nöjer sig med amerikanska. försöken visar på nå- | ken, säger agronom Lilliehöök. Och , ganska enkla byggnader. Kylan ser | got helt" ann orna' äter sig mät | när det: gäller frågan om kor och . man bort ifrån, men skydd för regn |t. i vanlig ordning, det är först när [kyla är, det tydligen. dags. för. oss , och blåst är viktigt... "I man "kommer, ner till 25 minusgra"- |att tänka” Om. :./ a : it . Vad som -behövs är-en viloplats der, .som djure.i måste äta för att - : a | Torson : oc SS - I i När det gäll Triering och Bening en : a vänd, "Eder till yrkesmannen, som garanterar ett väl” : ÅA . rs utfört arbete. - ” 2 SR, EE Bölatps Kvarn | . Ss U P E R Veinge, vc Tel. 'Göstorp 61 b: För god kvali- ” tet på grödan ; = Utsäde trieras samt betas” med det svenska oljebet; ings- 2 STYGGT SAGT. > /' : medlet Panogen, Modern maskinutrustning. ” i . Jaså, föreställer det här kor- NR föt ör fästmö? 0 ne fe . LAHOLMS VALSKVARN — Hm, Hon måste ha mycket "Tel an. : s Mens Tel: mn. pengar... öar — d un ”ö ; . J s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.