Till sjuttioårsminnet: . en sång åt din ära, du åldriga: Pajso,: « Ing jag sjunger-i. natten : . - s - 2 s . MN e - MOD x role, inta 2 ff om sr oe S när uvarna ropa unger. - ' :- Dan Anderssons:tödelse £ > Sä gama fed . : nn on sen oe - an DS - ee eo "vid sorlande vatten. .; Noa . . : sor , ALEEN l ". Mörkrets och : | a stikel en något cäsentli Dan Anders- : i kort artikel ens antyda något väsentligt om 8 tona lio och diktning går inte, det kån! endast Dli fragment. Det är Åären Waldomar Borshard. Av elli som kommit I tyck om Dan An ä Idemar Bernhard. Av allt som In dertom höjer do Bernhards bok, Gr ägmad- Dan Fyater, Anna, vägt Övris är" är rtal och vi "ovan allt det övriga. Det är också därur som ga et hpiste kuppgifter i den här arikeln är . hämtade. första Föstas här om den miljö som var bakgrunden till Dan Anderssons rangirde finnskogar - I . södra Dalarna föddes den 6 april 1283 e alltså för 70 år sedan — gossen "Danlisl Andersson, son till läraren $ gomla skolhuset I Skattlösberg, Adolf Andersson och hans hustru Augusta. Den 18 september 1920 hittades han död på hotell Hellman vå Br I Stockholm, för- giftad av cyanväte sedan rummet behandlats mot ohyra och inte till tycker vara utt orm 20 2 Dan ler Bränntjän, som det svenska[ 1945) föddes sönen Daniel, seder- '". hemlöshetens sångare ” + ville Dan Andersson kallas hell än ”vildmarks- - och proletärdiks ' - tare”, Men att han som ingen skild=; rat den fattiga vildmark. som" var hans hembygd, detär höjt utom -- all diskussion (detta är ju bara e i . gren ev hans diktning), utan "att" . ” han behövde ta ' till patentklysckor . > om idylliska stugor vid blånande 2 sjöar. Nej, Grangärde "finnmarker: har mera av kärv skönhet, om ma Andersson, som sade ”bed för dem $om staden kväver”, skulle sluta sitt liv I ett ovädrat storstadsrum, han som skrivit så mycket vackert om de fria vidderna, om skogarna och tjärnarna långt fjärranifrån de vlatser, där människorna larmade och fäktade sig fram, i de allra Besta foll ovetande i både andlig ech bokstavlig bemärkelse om det som fanns ”bortom bergen, bortom blummorna och sången” .,” 4 De mer eller mindre lärda krl- ” 4 Aker, vilka skrev ljumt, översecn- de eller kanske rent av nedsät- tunde om Dan Anderssons böcker, då de var nyutkomna, hade väl ald. rig haft = skall vi våga säga för- månen, om man inte tar detta ord ' alltför bokstavligt — förmånen, allt- "ab, att uppleva Fattigdomen med stort F. Därför var finnskogsmil- fön och do människoöden som for- mata dör så främmande, så overk- stora barnskara, namnet, är, föddes Dans far 1854. Dennes mor hette Anna Stina, Knas] ” och hon gifte "sig 17 år gåmmal Som ung blev .hon änka med: fem av de sju barnen i livet. I obe- skrivlig fattigdom drog” hen sig fram på att sälja törestickor, tillver- ka laggkärl och sätta" upp f Här fanns det verkligen "täckning för uttrycket ”fattigdomen hängde som en rök under taket”. Hon var också likekunnig och kunde även berätta sagor, något som naturligt- vis gladde sonsonen Dan mycket. Hennes farfar byggde finnpörtet — senare ombyggt till svenskstuga med fönster och murad skorsten — men Anna Stina hade inte lagfart | fö på torpet, som ägdes av Björnhytte bruk, och hon blev också vräkt därifrån I nödårstider med hela sin mera kallad Dan. ot " sr - 1 "c Finnarna rättslösa "Grangärde kil, där ingen Gud och, sydväst från Crangärde kyrka, "|Ditzupp vågade sig varken präst |eller länsman och där skipade man rältviså själva, i den mån sådant var finns". Det var ett vanligt uttryck ör bm finnskogarna motv .äster möjligt. De finska koloni: erna I bygden var en tid helt rättslösa; de kunde utan misskund fördrivas eftersom" bolagen ville åt skogarna, På vissa håll hände det att präs- terna, förmodligen av avsky för fin- narna, inte förde in annat'än deras i." församli na, ”Män utan vänner, folk utan namn” kallar: ju Dan Andersson dem. 1 Grangärdebygden dog den siste som talade finska så sent som på 1870- från'de torp, de själva odlat upp, . Inne i Luossastugan, som iordningställts och förvaltas av Skattli Dan" Andersson eller hans föräldrar. fönstret Dans skrivbord och på väggen hans ” ventarier som tillhört en slåtteräng där marken är- ojämn stenig och tuvig). | 89,5 av 90 älgar tjuvskjutna! Brottsligheten var rätt stor, mord och andra illdåd var vanliga i finn- markerna, Likaså tjuvskytte, men " inte bjuder ut sig på ett insmick= - väl så än i dag i viss utsträckning ;— fattigdomens adelsmärke, i och. > till det. vackraste, innerligaste som ser till naturen, sådan skönhet som rande sätt men som "just "därför tb > så äkta. Den trakten bar, — och gör Dan Andersson skrev till sin:hem=", ; bygd hör. dikten Hemlängtan, .d. sista versen. får bli slulvinjett” på . Till hög släkt. Där finns bl a Dans skriv- "I bord och faderns gamla skolorgel, I flera av dikterna är namnet Luo- sa nämnt. > ss "Den största svartkonstnären .- I berättelsen Trollkarlar. ur Ko- ös bergs bygdegille, finns många in- er ser vi faderns skolorgel, vid porträtt; EN . stranden av Pajso drömde han sig ta åter, i varje fall i sin diktning |i och därmed säkerligen också i sina tankar. I" den strömmande ån” såg han den' frihet förverkligad, som han så längtade efter 'och som blev : dessa anteckningar från ett stycke H » Sverige, där gränsen mellan" säg ” "och verklighet är så svårbestämb Jag vill'hem till det fattiga folket, : Jag vill dit där, molnen. gå tunga ,' under skyn där 'stjärndr, skina, ;.. och där obygdsforsarha sjunga i takt med visorna mina. .; Jiga för dem som intet visste om fattigdom, lungsot och drömmar un- der bleka stjärnor och flammande " norrsken. Hilr passar Dans egua ord: . s Vad vet du om nattmännens :. vor "' arbote tunga, : - em, aldrig du lyssrat på stålspett + "Som sjunga . ech spadar som gräva 1 jord? , Ofta var den fattigdom Dan An- dersson berättar om parad med ett . vikt andligt lv. Do som bor 4 un- dyngömda trakter + sor nämligen mera av naturen omkring sig, de tänker mera och de kånner samban- dot starkare med förfäderna lin den som växt upp, på en plats bland många människor, Det tr den rike. dom som fattigdomen skänker. Och . det är en sikedom som Ingen kan " konfiskera och som satår sig obe- roende av inflatfönor och världscko- nomiska omvälvningar. >. C larhistorier skriver Dan Andersson | +, BOM Nr resas om '”trollkarlen Mats Larsson, den |". FO SE störste av finnmarkens svartkonst- | Från gamla tider förr närer”. Han bodde i Skattlösberg, 2 ma or jä 2oA det har ju inte räknats som brott i vanlig bemärkelse, eftersom det för det mesta förövades av sådana, som 'för sitt uppehälle måste skat- talet, :r: H s ,- Om. Bränntjärn har betytt myc- ket för,Dans diktning, så har också torpet Kestina strax intill gjort li- Utarampastugan var en tid svårt förfallen, men dess ägare har sedah rustat upp den så att nu ser, den ut att åter kunna stå emot ett år... hundrades påfrestningar. Torpet ligger vackert inbäddat 1 skogen på en höjd ovanför "det gräsiga kär= ret I So" som ett äreminne över. armodet men också som ett minnes- märke över Dan Andersson och" ” hans släkt, Genom farmodern fick ' han veta mycket om fattigdomen och. bygden, till den lilla stugan vallfär= dade han ofta. Vägen dit går inte . att köra med bil, dessbättre, kan= "" ske man skall tillägga, utan: man kommer dit på en slingrande stig ”" och över forsande småbäckar. Plat=" "' sen är idyllisk när solvärmen ån- gar över So och gräset: grönskar"? på uthusets' torvtak. Men vintrarha””""” Dans farmor berättade om ” rt ob hemska där i ödemarken, 1 väglöst 3 and, när hon drog på milslånga » i- turer med en kälke för att sälja > Htöreblossen J gruvorna, Och när al- i la andra utvägar var stängda, fick: = - | hon ta till tiggarpåsen, Dans far, som var svårt invali- diserad genom höftvärk, blev först ' lärare i Olsjömossen, samma skola 4 V där han en gång undervisats och som . . . sonen. skildrat så mästerli; ärr ar Brå oe : s gammal nes anteckningar ur Kor kadant, Där bodde hans faster Sti- da" sin "boskap och dragare om" Wintren med Råg-'och”Korn=' ot halm, : "och "om. Sommaren "hafva "| a näfvert och! ringa "bete. vi ej passa sig; 'emedan sådan :hushålls ning. förorsakar 'svultna' dragare o. 4 meagtlösa Kor, magert visthu j vt pueer » 4:0, Om där finnas goda gran="' - nar; ty intet kan vara. värre och . ledsamare,.. än at. hafvä. tlaka och.;. >> snikna "granhar, som med snålhet «so vilkja tillvälla sig, hvad en annan : i” med rätta tillkomma bör, och med 1? a s, | eR måste'processa och byltas .vid.., ' var mån gt och mycket Ting= och Socknestämmor, "Aro" de och följer härnedan:. ”Bör noga till- | ock tjufaktige "och" trätosame. och + - .|5e5 om Wäder och Watten äro där- | Savalleraktige, så haver! mån icke + « vid hälsosame och sunde. Hvilket | 2llenast skada' af. dem, utan ock bäst slutes häraf,.at Folk: och Få | mycket förtret 'och et dageligt hel= trifvas där: väl; ty. det är icke den | fvete. Wait és minsta förmån, at hafva "gott: och | ' 5: m :; Hemmanet. är beläget + ; sindt valten nära till hands, både | nära til. någon . Handelsbod;., och för folk och boskap. Äro -.där bäc- |hälst dit en kan komma sjöledes, at |... 7 ”Hvad'i synnerhet 'bör sktas: för "Iden "som, antingen” tänker tillhand- la sig ett hemmän:eller' Lantgods eller ock: sådant 'städja' öch' ärren= dera”, vg: seg Ne N ' Så lyder. den uttömmande rubri- ken till en .skrift.från gamla -tider. "TDen som ..spekulerade »att.. skaffa sig ett jordbruk borde enligt den- na inte ”köpa: grisen i, säcken”, utan ta reda på. en del saker, in- nan ' han skrev (eller rättare lä .| skriva) köpebrevet, ' Er ” eld + Fom Järnproteser slöts” . . uti kolskogen' . ” "Fi Igd och Nelacl men också vidskepelsen hor väl va- rit det mest utmärkande föffinn- markerna och därför var det själva » klart, att detta gick igenom allt . Dan Anderssons författarskap, Det es I vt ta skogarna på det vilda. Handlare berättas om en av finnättlingarna där, som bara hado en hand, att han alet ut fem järnprotoser under arbeto I kolskogen. Den sista Järn- handen finns nu hos skogsförman Otto' Blixt I Vännebo, Dans far, > skolmästaren, torparen och skoma- karen "Adolf Andersson var en mycket fram man och betraktades " nåra nog som en profet i finnmar- ken, Vad vidskopelsen beträffar, så finns det fortfarande människor i Grangärde skogsbygder som på fullt . sllvar berättar händelser, vilka ab- solut inte är av denna världen. Det går lätt att avfärda dem som, ja, Just som vidskepelse, som fantasier, OM man alter I en våning vid upplysta gator, Men res dit, besök platserna med de finska namnen, lyssna till vad de gamla berättar. 7 Då är du inte längre lika tvärsäker ' i , På att det inte kan finnas något då en ny skola fördes (det nyi larhistorler, Under många år ambu. lerade han mellan de små skolor- na I finnmarkernas obygder -innan han så småningom kom till Skatt- lösberg, byn som blivit kallad finn markens huvudstad, dit också Dans farmor flyttade från Bränntjärn. I inte långt från Bränntjärn i den allra det gamla skolhuset i Skattlösberg, som var i bruk på 1840-talet och ombyggdes 1864 men revs ned 1927, farmodern Anna Stina gick över med kyrksal upps a skolhuset brann na med sin make Ludvig. Den gam- la stugan är Borta; men uthusen står fortfarande kvar, Från verklig- hetens Kestina har Vaggsången 'vid Kestina och Sista natten i Painda- len, ihämtat motiv, Kestina” ligger ödsligaste och fattigaste delen av finnmarken och det var dit som skogen för att hjälpa till med slåt- tern på hackslogarna (Hacksloge är Viktor Carlsson i Skattlösberg,' en av Dans vänner och fiskekamrater, sades ha skjutit 90 "älgar ' under sin tid, därav 89,5 olagligt! Köttet saltades ner i stora tunnor, som se- dan. gömdes :i kalikällor i skogen, där det höll sig friskt. Det är väns nen Viktor som Dan tänkte på när han skrev dikten Tjuvskytten: '- Från höjder vid Skattlösberg har man en hänförande utsikt över de djupa. finnskogarna, över blånande åsar och djupa dalsänkor. Nedanför den = första — stora skogskammen skymtar en liten röd siuga, omgär- dad av gröna träd, Det är Luosastu- gan, Dans hem åren 1911-15. (Luo- sa är ett östfinskt dialektord, som betyder göl eller vattengöl). Där- inne tillkom med all säkerhet sam- lingen — Kolarhistorier (debutbo- och vid garimelgården i byn finns hans gamla stall kvar ännu, Det vär därinne som en man från bygden fick - uppleva" den hemska händel- sen som berättas om i den nämnda historien, .nämligen ett möte mel- lan trollkarlen: Mats Larsa och djä- vulen; den senare just kommen från Söderbärke ”där han hjälpt en pi- ga strypa ett barn”. Mats Larsa fick efter sin död inte begravas som ” vanliga människor. Kistan ställdes på ände med huvudet neråt på den plats på kyrkogården, där åskledaren . vid Grangärde kyrk- torn nu går ner i jorden. oe " Men det fanns också andra be- römda trollkarlar, t ex Nybo-Kalle som var känd över hela landet och i Dans diktning återkommer som Karigo... ” ” - Pajso — dikfarån . "Jutan endast hans kar och damrnar, är det så mycket bättre, hvilka kunna 'vara nyttige för Gäss, Ankor och andra Wattu- foglar, samt tjenlige att däruti plan- tera. Rudor, Asp," Id, Sutare och andra fiskeslag, som. icke , svälga eller : utöda :varandra,: Strömmar om de. gifvas : och. finnas vid et Hemman äro, icke eller utan. myc= ken nytta till Såg- och nars inrättning med mera” SN 2:0 Om jorden är fruktbärande; ty' arbeta i-ofruktsam jord, lönar ej stort omaket; dock 'skall man tillse, antingen hon af naturen är ofruktbar eller af förra åboeus lätt- ja och försummelse, ty mången lathund klagar öfver sin åker, at han icke är fruktbärande, hvartill dock naturen icke har någon skuld, egen lättja och N to vårdslöshet. särdeles - hvad 'nödi, Förhållanden, orikring ett hej . mansköp har väsentligt förändråts ' sedan 100 å 200 år tilibaka i tiden. jölgvar=i där kunna förvandla i penningar, . hvad som kan umbäras, samt, utan oc "kostnad : ”återbekomma, ! : + ten > Charles Rättfylleristen oci. 4 - vätebomben east : Stamanställde' underofficeren vid Royal Air Force, Ernest Minshaw; stod inför sin domaré i Rotherham, Yorkshire, Han anklagades för ratt. fylleri, vilket brott han villigt med. gav..Han bad dock ' domaren; att. icke. frånta honsm körkortet då: han annars skulle förlora sitt jobb, Ungen fick tjänstgöra, i »hans -be=,, na ken) och Kolvaktarens visor. Skatt. oa fattni; tal få kö IL Pg. bol . a un ” or, Skatt- . : 0. id H anet är god ning utan att. å köra bil, Förs bortom det gripbara. . 7 ; : lösbergs bygdegille har ställt iord- | Genom. de vidsträckta ödebyg- Ane oc mi Hemmanet ansen- | Svaret presenterade som moraliskt Finnpörtet Utarampa AN RR ns nnR BANAR ola RA med stugan a a försett den [derna rinner Parisån — eller Pajso, ligen bidrager til Hemmanets god- | vittne den anklagades chef vid för= - id Kestina bod; ” ” Cd en mängd inventarier, som till. Iso; det finska 'av Dan And jag 3 . läggningen Fi sar Ta På gränsen til Ljusnarsberg, I ran Fenina bodde Dan Anderssons -- faster Kristina och hennes na et finska av Dan Andersson het, och Husbondens välmåga; ty |läggningen inningley, majör Jack I det gamla finnpörtet Utarampa el- NW föra bide Vaggsången SS sal é Le AS ft 9, och från Kestina vid Kestina och ' Si : ve Sr LR . har motivet hämtats till 1. natten i Paindalen. mt hört Dan Andersson eller hans alltid använda namnet lyder. Till tid att Miles, Denne meddelade att ankla.i gade Minshaw ( se måste få behålla körkortet, då Aationens intress”: och frakta dem, 'på Domaren funderade en . och meddelade sitt utslag: "Det ' kan inte ligga i försvarets intresse en man som uppträder som ratt. fyllerist kör motorfordon med vär tebomber rätten att dig och skall straffas hårt, Domen lydde på en pund, 450 kronor, i böter och för lust av körkortet på ett år, ” t .- ombord. : Därför: anser . Ernest Minshaw är skyl- ' månads fängelse, 30 av försvaret i syfte att transporte=,.. ". ra vätebomber v bomplanen, ee SINA NN Fra hrm 8 ya 3 SA nn - 7 N (ERA LONDON: Drottningmodern ' Eli. = > å. SRA RAT ad Ta SPE ES & ER | de" 129 täger ändå: Det är inte värst när en gård är Sranrisströdd, - före till London efe st rnil4Om 000 mf oc Nar Den Andersson Under sin vistelse I Gätebor; trev al red. TTT EV RR Se låter Dos Mt höra en nån än död, gen äre ett nån är född... : : | zabeth kom på torsdagen tillbaka 7 : MN ch . Vor skrev Arskedssing tj k ö j N en erssor Tiggar-Stina säga. Det ligger bitt, 4 . till London efter si e " , nn luntsost det med Ju sklle han sceda hälsningen frin. ”Tellens svarta kosan skalden broder fom Dan Andersson hörde telas om mycket genom sin farmor a ighet bokom orden, en verklighet meter ”Jånga jordenruntse? kilo, s Bred MFIR rid. Sterlösberg, dir kan strev ert Par ev sina bäck k 799.) Säkerligen ver den allra fottigasre delen av finnmarken, där Dans far föd, Inntorpet Utarampa (på bilden) i ' har bl a besökt A, niresa. Hon FT Jveckem, du reser tt där vilta eplar gda MN Scker, kom tänkie På I orden; dom seden Dans farfar dött, och när yngre sonen ÅAdolj des. Här levde familjen i otrolig fattig. I Dr alien och Nya hd — ge "SÅ där dåoydd Pusnar sula ingud kundreisig gård. 7 LL Je Ae er s i 13-årsildern, blev änkan trikt frin torpet av det bolo, , kafart. Zeeland, Drottning Elizabeth” och . prinsessan Margaret" samt "repre= Aygplatsen, för Tegeringen mött på oc En sydhallänni ANNON Nea g kan inte gärna vara utan Laholms Tidning NS —— a 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.