2 - t ' . måste: skaffa sig: nattlogi i Dynastien ej sin SÅ HAR I VÄNTAN på våren kanske "vi skulle pigga opp oss” med några anekdoter, Kanske det | . kan: bli en liten injektion mot "den begynnande : vårtrötiheten, i som ju brukar anmäla sig vid . den här tiden, innan man, hunnit ; Stoppa i'sig tillräckligt av gräs- - lök, . sallad och andra naturens - egna vitaminpreparat. nere För att nu börja med anckdo- terna så var det'en ingenjör, som var ute på en tjänsteresa - och " bondgård. Man bäddade åt honom "i drängstugan där det fanns iigg- +: . plats, eftersom drängen var bort=' : "rest. Detta hände på den gamla', "tiden, då man hade både dräng och . piga i varje bondgård av "någorlunda format; 7 ” oo Ingenjören väcktes sent på nat- ten av en försiktig knackning på . dörren, Han frågade vem det var: Det är bara jag, -pigan,' hördes - » en viskande röst. Jag ville bara ' fråga om ingenjören ligger bra? Jodå, det gjorde ingenjören, Och så” tänkte jag fråga ' ingenjören . Om det finns plats för 'en till i sof- fan, frågade pigan lite blygt där utanför dörren. ... 2 " = Jo, för. all del, svarade in- genjören, som började vädra ett litet äventyr. = > . a > — Det var bra det, sade pigan. "För" nu har & ohem'.. <'; Det berättas också, att för mån- ga. år ' sedan. var . en pastor” 1 inister i en hallandssock " Hah: var. mycket nitisk och höll " ofta” katekesförhör- och :bibelför- kläringar. Flera ” gånger ' på rad hade han uppehållit sig 'vid sjätte budet;'som har tydligen ansåg va-' ra det bud som församlingen of- - fast. bröt mot, När. han så, till slut tyckte sig riktigt ha uttömt » ämnet; yttrade han: > el — Nu har ni väl inte . säga om dett3 bad? + 77 > - ' En gumma, som varit en. flitig åhörarinna;" irien . händelsevis va- rit"frånvarande en gång, då det- ta bud behandlades, svarade: — Mi har väl kössarna igen, herr pastor? cv oc o> 5 - ”.— Kyssarna tog vi förra gån- gen, svarade pastorn, =” — Å ja, som inte va "mä! ut- brast gumman, EP og VI KOMMER ' OCKSÅ ATT TÄNKA PA en s k kunglig anek- dot. När - prins. Karl sedermera Karl XV- föddes 1826, tog sig " glädjen över den förste bernadot< ri födelse mångfaldiga ut- tryck 1: pekorala dikter och "tal på vers och prosa. Ett av dessa skrev en prost. i Skåne — den . nye :arvfurstens hertigdöme — "och där förekom följande lokal- patriotiska galenskap: ” Vad fröljd och hugnad för vårt Noor folk och ind, se, dynastien ej sin prydnad låne, när nu vår kung med hög och es kraftfull hand : " nedkommit med:en hertig utav Son cc Skåne Ack ja! — Så var det en av " landets större tidningar, vilken " ' installerade en maskin, som auto- , 4 ' assistenter anser vara t sin - Ris ” fick han ett entusiastiskt - matiskt plockade ut alla namn- plåtar. : på prenumeranter, vars prenumeration höll på att gå ut. . Maskinen tryckte därpå automa- tiskt deras namn och adress överst '- "på; ett av dessa 'oemotståndliga = i brev: som' började: ”Naturligtvis - iu olyckligtvis hoppade maskinen en prydnad: lång. 2: "4 - : an or sn MIKA - kan ni inte tillåta er att gå mis- te om ett enda nummer” o s vy, Därpå ; klistrade ” maskinen igen breven och. satte På frimärke utan, att någon mänsklig hand behövde röra den, - fest , ot on Likheter >, ov. Den nye rekryten hade Pploc- kat isär kulsprutan och satt och. försökte peta ihop bitarna igen, medan sergeanten tåligt tittade på: Slutligen sa Sergeanten: — När jag ser på Il:an, så blir jag övertygad om att han och överbefälhavaren har en sak gemensamt, .— Vad då? nyfiket, . — Jö, ni har. båda kommit precis så långt ni kan Redaktören - var , naturligt enastående stolt över :sin mar skin och skrev en lång ledare, nämnande "alla fördelar. - Men fag ur gängorna ock innan felet upptäcktes, "erhöll en häpen bon- de i Halland 11.834 brev, som meddelade honom att hans pre- numeration höll på att förfalla. :. > EN GÅNG I TIDEN KOM DET till Hulta station på linjen Krid- tianstad--Älmhult en gammal odalman för. att'resa till Kris- tianstad. ”' a Han ; trodde, att han hade god tid på sig och stegade iväg till en liten byggnad, på vars gavlar -man kunde läsa ”Män” o. ”Qvin- ' nor”. Han satte där ned sin väska av gamla tidens typ, kallad Små- inom försvaret, , - Förtroth ”Undrande”, Numera brukar man förkorta sorgtiden av- sevärt och ni. kan lägga av slöjan efter, fyra mån. och överhuvudtaget bryta sorgen. då, om ni så önskar ga "stunder N Få LAHOLMS TIDNING. > undrade den nye komma . NV lands-chiffonjé. När han kom ut upptäckté han, att hans tåg satte och det inte väcker anstöt på den ort: ni bor. Sedan övergår ni utan vidare till vanliga färger, men bör dock undvika grälla nyanser ännu drängen kommit ” mera att Må sprittande marsch som inledning s genting i-rummet,' ty. han” har "bädd har inte ens vaknat. >” Grant, som av sakkunniga placerats bland världens tio mest välklädda sig ' igång.: Stor blev mannens -” förvåning och han utbrast med förtrytelse: - es . — Dä va la fn te kar som - blauste ud tåged, han sau väijl "min kappsäckt! - - Och ....så förflyttar vi oss till ett läroverk. Där var en gammal lektor ' oerhört populär i. sin "klass; vilket man':däremot inte . kunde säga om rektorn." Aver- sionen mot rektorn' delade pdåj-' karna med lektorn. En dag klaga- x de rektorn, för vilken gång i ord- ningen må vara osagt, att pojkar- na inte hälsade" på honåm ute - på staden och gav lektorn order ””att framföra klagomålet. Det gjor- "de den gode lektorn med följan- de slutord: vs ve en — Det förstår ni väl pojkar, > att ni ska hälsa på era lärare, vilka skitstövlar di än e!t' SÅ GÖR VI ETT BESÖK hos Anders-Olle, som fyller 80 år. På morgonen är det hyllning för Jubilaren. Släkt och vänner har kommit för att "uppvakta. Med " dem också fyra fiolspelare. -." Spelmännen . stämmer upp en till ' hyllningen. Anders-Olle har ” blivit litet lomhörd -:med åren, men vaknar av musiken och sit- ter upp i bädden. Han fattar in- ste vad som förehas och ser in- Vv Des: del. några månader. Er andra fråga kan tyvärr ej besvaras, då vi inte sva- rar på medicinska i här spalten. Med hjärtlig hi " Svar till ”Kyrkbröllop i mars”. Smoking anses av någon'anledning som” mindre lämpligt plagg på : bröllop,. (Enda undantaget är ynglingar, ...som ; är för unga för frack, när det är frackbröllop). Och naturligtvis bör gästerna inte vara finare; klädda än brudgummen, Därför. bör också de bära mörkblå (svart) ;, kostym med vit skjorta, diskret slips och svarta skor, Da- merna kommer i kort, finare mel- lanklänning. Med hjärtlig hälsning. än' New: York 19722 "Los Angeles, "centrum: för' det våldsamt expanderande Sydkalifor- nien, växer i rekordtakt, För när- I varande ökar invånarantalet med nära 600 människor om dagen, inom kort kommer staden att vara USA:s andra i storlek och enligt statistis- ka och ekonomiska prognoser kom- Los Angeles år” 1972. att gå om New York och blir då således lan- dets största stad. «., sa. fakta presen éer och I den ning. ”Gallie” spörsmål " Att stå vid stranden och se-ut över, ett hav —,det är en upple- velse som. ligger inom möjlighe- rt. ”Gallie” " huvudgärden vänd mot: dörren. ” Hans gumma som ligger :i samma « Då han ingenting 'ser, läg- der, däribland Sverige, vid ett in- " ger han sig ner i bädden, igen, men alltfort hör han något egen- domligt misstänkt ljud. På nytt reser han sig upp i bädden och "" knuffar till gumman, sägande: — Flytta på dej! Du ligger på katten!! bör na ” Så till sist: I vårens dagar var » det reparation på en gård och snickarna var 'så slarviga, att en tung bjälke ramlade ner. Just då kom gamla Stina, som bar ägg i « förklädet, in' och bjälken ramlade på hennes händer så att hon tap- portörer ordnat av ledningen för Los Angeles hamn. Informationen är ett led i ansträngningarna att. få , till stånd ett utökat varuutbyte med Europa över Los Angeles hamn till och från Sydkalifornien som är på väg att bli ett av USA:s viktigaste centra, inte bara” befolkningsmässigt utan också ekonomiskt och industriellt. För att informera' europeiska ex- och importörer: om Los Angeles betydelse har stadens hamn nu utsett en europarepresentant, William Chernus, vilken. kommer pade taget i förklädi ibl Oroliga röster uppifrån: — Människa, lever hon?? -- "Stinas lugna röst nerifrån: " - — Pågadrumilar, ni ska allt få betala äggen!!! .. ra so erat "Fritz Bengtsson I Flickan pch slipsen . Den slitstarke filmcharmören Gary TR a Ett och annat | i. > Läs tidningar! / | President Eisenhower har fått "gott råd (och en liten läxa) av '! Eleanor Roosevelt, lidne presidenten. : ;: => Öm mr Eisenhower övervunne sin "”obenägenhet” att läsa-tidnin-' gar, skulle han göra en mängd upp- täckter angående folkets sinnesstäm-. ningar och behov, skriver mrs Roo- sevelt i den avslutande artikeln av ., sin självbiografiska artikelserie i den stora tidskriften Saturday Evening Post. Båvitt "jag erfarit, fortsätter hon, föredrar han att få nyheterna' serverade i sammandrag eller få en muntlig redogörelse för det viktigas- te, Jag antar att det är en vana han har sedan sin tid som militär, Men jag tror inte att det är en effektiv anordning för en stor nations ledare att grunda £ utdrag ur ny! ina uppfattningar på de tsmaterialet, som hans noe av ” betydelse. ön, 0 Tänkvärt . ttyske förbundskanslera i herrar, har i det sammanhanget fäst H 3 + . Sovjetrysk alstrings- . > Moskvatidningen Isvestija" med- delar att det enligt nyaste räkningar finns 1 Sovjetunionen 55.187 famil- jer med 'ner är 10 barn var. Ytter- ligare 5,700.000 ' iniljoner barnrika att st a i > Inkasseraré. ör Har nt hört historien om slakta>- ren som hade anställt en inkasse- rare? Han instruerade denne.” t i Europa under ett år. I slutet av" mars besöker han Sverige för att informera myndig- heter, : exportörer. och - importörer inte minst om de'storå avsättnings- möjligheterna "i Los Sydkalifornien, -: i Los Angeles an- Angeles och sommar, : : stranden, bl 2 JR. ternas gräns för de flesta svenskar, Ja, det är nog inte för mycket sagt att vi är ganska bortskämde med stränder, de flesta reflekterar. .nog inte" närmare över att det kan va- ra. något : märkligt att få uppleva mötet mellan land och hav. ss " Och ändå är det:ett dramatiskt möte, en :tummelplats för natur- krafternas' spel, en gräns” mellan två : världar, än oändligt svår att överskrida, än” leende och vänlig, Svenska Turistför årsskrift Den svenska. södra udde. Ur STF:s årsskrift 1958 " Stränden.." 2 UT stranden BRG 5 ES ren 'ett personligt. porträtt” av ' ett stycke : bohuslänsk , natur. Lik- nande :kvaliteter har Sten Regnells Snååländsk skärgård, 'utomordent- tigt illustrerad av honom själv. Sär- skilt fängslar - hans : djurstudier, framför allt av fåglar, produkter av kärleksfull iakttagelse, ” ;Den som 'är intresserad av fak- tå om stranden och dess liv torde få ett rikt utbyte av Sven Behrens centrala uppsats Sjundra mil, Någ- ra glimtar från de svenska str dernas formvärld., Ett helt annat perspektiv : på 1958 är "nästan helt 'ägnad den svenska” stranden. Årsskriften" är som vanligt redigerad av Olof Tha- ning och . bjuder ' som vanligt. på en frikostigt varierad bukett av ar- tiklår och uppsatser, som visar hur outtömligt rikt ämnet i själva ver- et är, de REA Lennart Nilsson är en av de fli- tigaste: fotograferna i. den här år- gången och särskilt fäster man sig vid hans läckra bildsvit som. berät- tar: om det. intensiva,” blotta id våra ögat dolda liv som froda; .- stränder, : Med välbehag vilar man -l också blicken på Pål-Nils Nilssons suggestiva ' strandstudier; han: har en ' förunderlig förmåga att- fånga det karakteristiska i välkomponera- de bilder som doftar av sälta och Den svenska stranden är i verk- ligheten ett tema med många varia- tionern och det vittnar också upp- satserna i årsskriften om, Den in- leds med en underfundig och per- sonlig deklaration av en av våra mest kustförälskade författare, den seglande Sigfrid Siwertz: Han bör- jar med att ångripa Hjalmar Söder- berg som kallat "vår skärgård en kalops på landskap. ”Denna kvick< het är en typisk asfaltblomima”;' sär ger Siwertz, Det är så: sant som det är sagt och det är skönt att någon äntligen satt den gode Hjal- mar Söderberg på plats här viktiga punkten. (sv 5 - på "den Man får också veta '"mygket 'om At exjom, dess örter och och deras dri iska livs. — Vi ska få'en ny i maskin som gör tio mäns arbete, , SS —' Fasligt vad ni verkar vissna här på kontoret i dag, flickor, Har det 'hänt nåt särskilt? : + ; på den: detalj 41 — Fru B:son är skyldig mig 891. Pc +. j klädedräkten som slipsen utgör... kr, Dem ska vi ha ut. Om'hon nul 4. , — Slipsen är kolossalt viktig, säger f skylla på att hon inte har 1 ett Grant, och motiverar: Om en flicka |"'' SA ho i 11 kroner här att" I! mrs blivit djupt förälskad i en man, har |V2Xe1, 6 har ni | On att i änka efter fram-' hon "inte mod att se honom i ögo- | ge tillbaka på en hundralapp. [>F' | pr nen och fittar i stället på hans slips. | Ink aren gick och r en, P, Om en flicka 'å andra sidan inte är halvtimme senare med ett tillfreds-1 ve ett dugg intresserad för honom, är, (ställt Ioende.. >! td ock hon heller inte särskilt angelägen att | :: Nå, hur gick det? undrade| '.; se 'honört i ögonen — och så tittar. slaktaren." - ' f fanan M . hon också på hans slips," . oc; — Utmårkt! Jag lämråde hennel, A.. | då 11 kronorna och: hbn: lovade J: komma med hundralappen på lör- 1]: dag. et : bokförin gS- ”amiljer har 5 till 10 barn. Enligt sovjetregeringens beslut från år 1944 får mödrar, med fem: eller fler barn bära titeln ”Sovjetunionens förtjänta moder”, Titeln ägs just nu " När den väs Ii dagen kom hem från av 5.750.000 kvinnor, som ortreå vår för sig fått sin inedalj,' diplom och får årliga bidrag motsvarande barn- antalet, De således utmärkta famil jerna omfattar i runt tal 40.000.00€ barn och, ungdomer under 20 år, äro! pi - Adenauer hö JA Rivieri ga och en ung dam, som de i Bonn, autograf och möjligen bad om hans aut också ”en tänkvärd nesbok, gav. han, er tala utan att tänka" är som - att skjuta utan att siktas 7. rad” i sin min" följande att be- (1: UNGDOMENS LÖNSPARANDE? betingelser i Nils Dahlbecks utsökta studie Min Badvik'i Bohuslän, som med förälskad 'sakkunskap ger läsa- tranden har Bengt Fi den an- -|. från" läsekretsen "nämnvärd behandlingseffekt på en . Jatt om joderat salt används i del: - flingsrubbning i sköldkörteln. . Vid s k gifti .ÅJag tror inte - |laturen i tarmväggen utsättes för Te DOKTORN Vi SVARAR . ". Under denna euunk desvarar en svensk "legitimerad läkare " köstnadstritt medicinska hågor Förse trågorna med lämplig signatur och uppge helst ålder "och kön Det äs gtvet att envarsa anonymitet obrottsligt bevarcsa, Märk breven DUKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak- tionen, , Sn Svar till ”Intresserad. 27-åring”. Joderat salt torde inte utöva någon struma som förevatit sedan barna- åren, : Man har emellertid funnit, trakter där s k endemisk struma förekommer man därvid kan mins- ka omfattningen av denha .utveck- struma kan man få fram lig behandlingseffekt myc- As nr Indre nAtnss få ket på me tr at! ni skall ställa någ- ra förhoppningar till jodsalt, ' om ni önskar åstadkomma en minsk- ning av er förstorade” sköldkörtel. Vid ogiftig struma, där dock: stru- | man är så påtaglig att den kan ver- ka besvärande för klädseln eller Pp för behandling den rätta. " Svar till ”A, F.'G. 19”. De nervösa besvär ni har, som yttrar sig i att ni. inte kan med: bibehållet lugn sitta mitt i en. bänkrad på bio, att ni får panikkänslor och blir maxi- malt spänd torde ha samma under- lag, som de spänningar i det vege=+. tativa nervsystemet, som ni har tolkat: som "en ökad gasbildning, Det är nämligen så att om musku- en mängd impulser från de nerver som styr dess förhållanden uppstår småkramper och därvid en störning i i ållets + lagt i sin artikel Semesterstranden, en väldokumenterad liten "studie töver det svenska badlivets' ut- veckling, via skrytsamma ' gross- handlarvillor över 1930-talets sport- stugor till våra dagars motorise- rade och nomadiserande badliv som sommartid åstadkommer .' sådana väldiga invasioner på . våra ' bad- stränder... NERE FRAN . Flest till: antalet är de uppsat- ser 'som " anlägger ett eller' annat kulturhistoriskt perspektiv. Det gäl- ler ex. Claes "Krantz ”Byartia ”långsvid stranden”, .som tecknar den' intressanta historien om hur de" bohuslänska fiskelägena för- dläts till industrisamhällen, där livet "alltjämt "lever friskt" men anpassat till. vår tids förhållanden, Gabriel Jönssons Så seglade Bran- tevik "ger en färgstark bild av en intressant " epok .i svensk sjöfarts- historia; då det var möjligt för de företagsamma invånarna i ett litet sydskånskt fiskeläge: att utveckla en rederinäring i stor stil. Brante- viks storhet inföll undér senare hälften av 1800-talet, då ångan på allvar, började konkurrera men se- gelfartygen ännu . uppehöll en seg försvarskamp. Det var då möjligt att komma över segelfartyg till bil- liga priser. Detta är förutsättnin- gen för Branteviks korta och hek- tiska storhetstid, som Gabriel Jöns- son tecknar med vemodig sakkun- ;| skap. En bild av Gävle som hamn- stad tecknar till slut! Bengt Dahl- bäck i Hamn med historia... fv" Ty årsskriften är som helhet en hyllning, en lovsång till våra älskar de stränder, det må gälla skärgår- darnaås underbara myller av öar och i: tar t.: Vid vanlig, uppstår tarmljud och even- tuellt även. en ökad gasbildning, men i varje fall ökade tarmljud. Allt detta är icke att betrakta som sjukliga företeelser, utan är endast |' uttryck för en stämning eller en 4 lätt: nervös läggning hos er. Orsa- |: ken till en sådan spänning är ofta mycket svårt att få grepp om, men nervläkare anser jag vara det rätta i ert fall. MEN sen + Spanska regeringen skall gé ut en serie på tio olika frimärken med porträtt . jämte : diverse verk av konstnären Francisco Goya den 24 Mars, > ve Men a SR he Tant "Lovisa som: köpt .sig en hund är ute och motionerar "(huh den). Hon möter hr Pratman' Å a .— Det vill 'jag lova, fadern; till- överkörd av en Rolls Royce, M skär eller Hallands långa svepan-'l raukar eller Ångermanlands "stor-" vulna bergskust, Den här boken har |: mycket att ge alla dem som redan förut tycker om att uppleva den svenska stranden och som känner den förut i'dessa skilda skepnader. De som ännu av skilda anlednin- denna rubbning, vilken är mycket lögt av ett koreanskt flygbolag, Wil= += +=" gotländska klintkustens branter och ! min Un Kex , | SAGT och : YSKRIVET I den senaste TV-famnen efter- ' lyste Hyland familjer som har si- na julgranar kvar och det visade sig att över 200 stöckholmsfamil. jer inte" haft hjärta "att kasta ut. åen enfotade "Vänner. Man kan gott förstå dem, då ju vädret är. minst sagt jul- och nyårsaktigt, Man får god lust att själv gå ut och hugga en gran just nu och bjuda jägmästaren På glögg. Det svåraste är väl att hitta "på nya famn-idéer, men idé-sprutan Gamlin utmärker sig ju för flit, Flitsprutan 'som han också kallas, Härnäst kanske man kan efterly« sa stockholmsfamiljer, som fick” ' ett nytt hembitröde i december | och har det kvar i mars, Förelig= ger sådana fenomen, så torde det vara lika mycket hembiets för= tjänst som familjens. Kanske TV- "apparateri”spelar' in något också. : (Kar de Mumma i Sv D) . "Det är Inte Cupido som svävar över akten när blivande brud och brudgum skall köpa dubbelsäng, Det: är Konsumentinstitutet, och - Bosättningslåneavdelningen, ST oe (Claque) FR Den amerikanske piloten på ett plan lis P Hobbs, forcerade Nord-Korea till lands med besättning och 26 pas- . sagerare, och visar här vid en press- konferens i Söul hur en kommu- nistagent hållit en bössa riktad mot "I Vans huvud under. beslagtagandet av flygplanet en DC 3:a, Hobbs har «jen förtroendefull: kontakt med en just återvänt med övriga ombard- :. varande genom stilleståndslinjen vid Panmunjon, >. ' - ha Leende 'henorar . '-Dansk-amerikanen ; Victor Berge, förr" Börge Rosenbaum, som tjänar : gruvliga pengar på sitt. enmansshow :Å radio och TV och på estraden, reser . den>24, maj.. hem; med hustrun och em barn ombord på:-Gripsholm för att” tillbringa; sommaren . på: sitt- i fjol nyförvärvade" slott Frydenlund . i Danmark. men räknar också med en =” rad framträdanden i Paris samt i Kö- hörde en greve och modern "blev penhamn, Oslo och Stockholm — om." "I vi nu har fåd att han begär. et : te Jag får väl, säger han' tal 'om sina jättelika honorar, de sandstränder, det må gälla den | fatta publikens leenden och tårar sora betala det” gage. ' lv på upp- belöning. Skatten tar ju resten", Tvättmonument” 5 ”Europeernas" första = tvältdag :4 USA skall hugfästas 'med ett mo- nument.' : Amerikanska ' historiker har funnit, att de europeiska emi-= 3 a Znd. första gar inte fått upp ögonen 'för den svenska strandens underbara "värld, de har naturligtvis ännu mera att hämta ur det välmatade ymnighets- horn, som årsskriften är. —: > : ds iv Nils Erik Baehrendtz en tvättande kvinna, '. efter det 'att de landstigit i Prince=. town' på : väg till Plymouti 1620. Myndigheterna i Plymouth har an-= slagit pengar till ett monument a 1 ”Tvättmaskinen krånglar! , ”Det var bra att du "kom, Filip. ' :.—- Jag tror min-".-. i ot — Ah, har du fått tgång den, Filip! KR Mss a RNA TÅ O RTSNYHETERNA FINNER NIT Ve N 2 oe AA |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.