"Måndagen den "24 mars 1959. « & proposition till årets riksdag föreslås, att löniagare skall befrias "från skyldighet att i självdeklara=' ” tionen". redovisa ' förmögenhet, om bruttovärdet av 'hans | tillgångar. inte överstiger 50.000 kronor. För- slaget "motiveras ' med. att en för= " : ” ene det . "Ökad deklarationsförvirring - - DEN 24 MARS- 1988 JLT = | IP G:Doré Ne LAHOLMS TIDNING NV Bibelns illustratör"; också att fö be- svärligheter med tolkningen. I pro-| positionen: har inte angetts. hur, 'värdet av tillgångarna skall beräk: has och vilka värderingsnörme: som skall användas. I många fall torde det bli nödvändigt för taxe ngsmyndigheterna att —'om fö enkling ' av' dekl härigenom skulle uppnås. : Det är givetvis en god ” förenkla men att den i propositionen 'före=. slagna reformen kan bidra härtill sak att är föga troligt. Erfarenheten visar'- nämligen att undantagsregler ver- ” kar i rakt motsatt riktning. De medför mer arbete och besvärlig- beter "för både: taxeringsmyn- ” infordra.' sådan: genom. « deklarationsförfarandet, ” "skriftväxling, som medför ökat ar-; bete för myndigheterna och besvär, "och irritation: för den skattskyldi-, ge. -Deklarationsblanketterna. änd-. ras ju också vart eller vartannat år, vilket måste förvirra deklaran= : Det man vill uppnå med den fö- ml "förd digheterna” och de skattskyldi; Samma olägenheter torde den £ propositionen föreslagna : ”före: lingen” medföra. Även om före - ät N ne a av. det, synes sålunda inte kunna upp-= nås, snarare motsatsen. I en'cen=' . ”Få konstnärer torde ha bli förunnat att glädja så många mi tave Doré, "tecknaren, målaren, sk ö den en” dödsruna över ;”Bibelns 'illu- 1883, en vecka efter Dorés bortgång. "Otaliga -bibelläsare på alla' konti- nenier "har : beundrat häns - bilder. som-'så . vackert återger -händelser-- tets tid. Ja, man kan utan överdrift säga, att. Gustave "Doré genom” sin konst frälst många människor, sig åt bibelläsning, men som kom- bläddra'. 3 ' en" Doré-bibel. De ha fängslats av hans bilder ur profe- niskor, så många människor i så ', många olika länder som Paul Gus- ' av: hulidens 'artister...” heter "det i stratör”” som kom på pränt i en . svensk tidskrift i slutet av januari "na från Gamla och Nya Testamen- ". människor, som tidigare inte ägnat mit "att. vid” besök hos bekanta :- Doré håde'en'sällspi d arbets måga, Under sin korta levnad sig-|- ternas liv och: apostlarnas gärnin- terpartimotion, avlämnad:. i första mn alt de strax själva. förskaf- den inte behövs för förmögenhets- = kammaren av hr , Eliasson och I taxering närmast kan anses som en' andra av hr Onsjö, yrkas ärför kontrolluppgift och. därför särskilt! .. avslag på propositionen i denna | angelägen för” skattskyldiga meg ” del, Om detta yrkande inte skulle nerade ,han' sålunda. omkring 50.00] konstverk.” Under, åren 1365—1865| - illustrerade, han' Bibeln, vars förs-|. ta svenska. upplagor. utgavs av Hl: M Melin! Under samma tid” iltu-|)” strerade han för” övrigt också Mil- mögenhetsuppgiften I de fall då börjat i studera De Å liga Skrift; framför "allt "evangelis- ternas skildringst av Jesu.iv.”.: fiskeflotta "4 Gravarna sådan verksamhet, att förmögen= betsredovisningen . mera . direkt satnmanhänger med jnkomstredo-' "vienb är det betänkligt att be= bifallas. av riksdagen förordar mo- ”tionärerna 'somi alternativ "att 'en begränsad 'befrielse från redovis-' ningsskyldighet skall gälla. . alla fe vissa skattskyldiga från sådanj redovisningsskyldighet men bibe- hålla den för andra, Skattfelagstift-| ningen bör vara lika för alla Gränserna mellan de olika för-". värvskällorna är också svåra att skattskyldiga. . medges endast i de fall ,då brut- tovärdet av den skattskyldiges till= gångar inte överstiger 25.000 kro= nor. Vi kan, säger motionärerna, "inte acceptera: att i princip olika oaser 1: skall gälla. för olika dra, t ex mellan arb -egna hem .och småjordbruk, vars inne- havare kanske har löneanställnjng 1 lika mån-som den' som har ett "> Det är också Å minska ' möjligheterna ; till: taxe- ” tingskontroll, Den föreslagna lag=. betänkligt att före : grupper av skattskyldiga. on ! Det viktigaste vore naturligtvig att - riksdagen avsloge förslaget, men om riksdagen vill ha'en re= form på detta område är motionä- rernas /alternativ betydligt fördel- aktigaré än regeringens förslag, - NS > KR + RÄNTESÄNKNINGEN ' I ENG- AND är just ett sådant där tec-' ken: som man bör hålla utkik. ef. ter,' skriver Handelstidningen (fp): "> Det . spekulativa : trycket - på pundet : har upphört. En ränte= "sänkning .på 1 procent måste . semtidigt I någon mån stimulera --den- '- ekonomiska :.. aktiviteten. 4 Bank ' of England : har lättat. nås "got" på "bromsen, även om .man | inte ännu kan säga att.den tram- par på gaspedalen. Också ett dis- konto på 6 procent är ju ett vitt. nesbörd om. att inflati den: kännas av ständerräådet, och se= dan skall det gå ut till folkom- | röstning. :Det är möjligt att den senare bli. det värsta. hindret. " Folkomröstningar' -har - nämligen , "ofta en tendens att gynna reak= "tionära krafter, eftersom" det all- . tid är. .bekvämare . att »säga "nej . till ett förslag. än att säga ja, > " « Är det möjligen resultatet av hös«= tens folkomröstning .i pensionsfrås= gan, som framkallat surdegey i Ny VARIFRAÅN KOMMER ÖVER- SKOTTEN?. . frågar > RLF-tidnin«"' gen, somfäveh försöker ge ett svar på frågan, Tidningen skriver bl ar "Statistiken på . produktionsut- "vecklingen 1 :vissa länder ger en antydan - om. vad som ; skett på produktionsområdet -sen det and= :».ra. världskrigets. utbrott. 'Om pro= serna dröjt sig kvar och ännu "ånte är'effektivt oskadliggjorda: Det är de som bekant inte i Sverige ' heller, ' Riksbanken har nu ett besvärligt avgörande att träffa, Dess första impuls torde vara att följa engelsmännen och sänka diskontöt, 'som ' dock "märk väl alltjämt är 1 procent lägre än | England. Vad som trasslar, till: saken är statens orimliga 'låne-: "> behov och önskvärdheten att änts | ' :Hgen få någon fason på kapitals' marknaden, Detta betyder kort och gott att finanspolitiken för= åatt oss I en situation där man 7; helst inte bör befinna sig när en "lågkonjunktur kan stå för dörren. "JAG SKREV HÄROM DAGEN jen. ledare om en tillbakavisad hös ttack mot I na. Om det å lymen år 1939 sätts till hundra, -producerar i dag 'Stor- "”britannien 160, ' Västtyskland 125, «- Holland 143, Danmäark 136, Frank= rike, 130, :USA , 144, Kanada 140 osv. De, nämnda ländernas, livs= medelsproduktion ligger alltså 60, 25, 43, 36, 30, 44 och 40 procent ""över "våd' man producerade ' 1939. För Sveriges del: är. motsvårande « siffra omkring 6 procent. Vi: lig- -ger alltså ingalunda i toppen. Em annan sak är att vi haft en stark ""produktivitetsstegring inom jord= bruket i Sverige; d.v s mängden producerad vara per arbetare el- lem arbetstimme har stigit kraf- tigt hos oss sen krigets slut. i : Andra siffror, som belyser vad detta betyder för "världshandeln" med livsmedel utgör t ex statistiken över" förändringarna i importen till lhögerförslaget bifallits skulle kor- munalskatten i Göteborg ha höjts med 1:50 per bevillningskrona, kå- serap chefredaktör Hjörne 1 Gös teborgs-Posten (fp): ' : "Jag gav I detta sammanhang : riksdagsman Göran. Pettersson i : Degerforg en blomma, Denne ha= Storbritannien: = . so Aa > England importerar £ n per år » räknat ' 150.000 4on smör mindre, 300.000 ton fläsk mindre, . 2.500— 3.000 ton. spannmål. mindre än ', man "gjorde före kriget "0 s v. England har. blivit alltmer. själv= " försörjande; '+' a Om. man vidare "ni Vv ner att Pri SR e som : icke blott ansvärslöst utan som rena bedrägeriet mot våra kom- » muner, Han hade också gett en + lång rad av exempel på hur riks. 3 dagen . beslutar reformer, där "staten skall bära huvudbördan, : men hur man sedan fifflar det : dithän att det blir kommunerna, som får betala i stället, Som : andel i de beprövade folk tagit sig uttryck i att ningen i fråga om livsmedel där 'f n uppskattas till ett värde av omkring 45 miljarder dollar så säger det en del om ' verklighets. sinnet hos dem som Profeterar om att man kan hastigt och lustigt lösa den allt hårdare överskotts— knuten genom att i FN:s regi flytta över livsmedel från över - Aerna, bostadsbidragen, skolmål- tdsverksamheten, . ålderdoms=- hemmen, de fria skolböckerna sm Listan skulle kunnat göras s ännu mycket längre, . s »Här antyder hr Hjörne den riktiga bakgrunden" till högergubbarnas myckna skryt över de stora skatte. sänkningar, som. högerpartiet vill välsigna svenska folket med, .. SCHWEIZISKA NATIONAL- RADET har med. stor jori' å till de under- skottsområden, som finns fram= för allt i Asien. Det, som kan hand vara de väldiga USA-lag= ren. En del har skett i den vä- som det så gott som måste ske i gåvoform. Betalningsmöjligheter saknas hos dem som i och för sig väl behöver maten, Vad man i. dessa länder främst vill ha från länderna i väs- för sin industris uteslutande godkänt -ett förslag om kvinnli d. Hellre skiner för att FÖsträtt och om rätt för kvinnor att kandidera vid valen, Ny Tid (s) kommenterar: on > > Oplni för kvi , har under senare tid varit : växt, och det är gamla Problem . « lösning. Men klar. Först östrätt i tills möjligt att detta pd Ingen, får sin ön är en inte skall. förslaget god= anlägga stålverk än smör är på- rollen. Till "denna inställning torde 1 hög grad bidra att om det är nå- got man 'i de. underutvecklade värderad därefter, . Befrielsen ”” skall: Fi et Som” Dorés : mest: betydelsefulla ji” USA lagerhåll- -' flyttas över, borde väl i första. gen, men det går trögt, efter-' länderna har överskott på så är det mänsklig arbetskraft. Den blir. »"”Det,är inte första gången som n' konstnärs ”bildspråk”, kommit > ' Författaren ' åsyftar auperum, De Fattigas Bi- samling "bilder som fram- ställde de viktigaste tilldragelserna i Gamla" och Nya Testamentet, av I vilka” de äldsta: tillkom redan ' på 1200-talet, men sedan i urval åter- getts' under träsnideriets äldsta' tid i. Tyskland , och "Holland. . Under seklernas lopp fram till reformatio- nen tillkom nya bilder med rim-. rades under namn av' Speculum humaene salvationes, — Frälsnings>- spegeliy — och bland Ppredikarbrö- derna” utgjorde den huvudsakliga ledtråden? vid predikningarnas för- fattande... Men .”De' fattigas Bibel” spreds också : bland allmänheten, och vissa forskare: uppger; att. mån- ga analfabeter 'genom Biblia Pau- .perum tillägnade sig kunskaper om Den Heliga Skrifts innehåll, Några "decennier tillbaka "utgavs. för öv- "rigt 'en 'samling av dessa urgamla bildserier med utförlig förklaring på svenska med titeln Biblia Pau- perum, ett: praktverk". i /numrerad komlig dyrgrip. ,+..+ best . Doré anseå enligt hans biografer "ha fått sin 'idé 'att' åskådliggöra de viktigaste händelserna i Bibelns berättelser från .”Biblia Pauperums bilder”, : . målning > ansågs '”Kristus "gående från : domstolen”, som ''utställdes 1876. Internationell byktbarhet vann år gåmmal med sin teckning till Den : vandrande juden”, uppges > Paul Gustave "Doré ' föddes! Strassburg” för 125 'år sedan ' mare: bestämt den 6 januari: 1833. Han väckte redan tidigt uppmärki gåvning. Sina första litografier ut- förde han sålunda vid elva års ål- der: "Och femton år gammal .utgav han sin första teckningssamling, som han kallade. "Herkules ' verk”. I yngré år försörjde -han sig huvud- sakligen som bok. och tidningsillu- stratör, men .det dröjde: inte länge förrän han lät tala om sig i andra sammanhång. 22 år gammal utställ- de han"detaljmålningen "Slaget vid Alma och 1857, två år senare, ”Sla- get vid Inkerman”, som "enligt nek- väckte” det. största . upp- mad text som samlade reproduce-]- : uppläga,: numera :en närmast: oåt-- han dock. redän några och tjugu |. samhet: genom sin' osedvanliga be- |' ” 4 i ' Traktorförsäljningen ökade . åter under. 1957 efter 1956 års nedgång. Ökningen 'stantade ; emellertid . vid 670. Totala . antalet «registreringar uppgick till 12.475" mot 11.805: un- tons ”Det förlorade paradiset” "och Tennysons" :'”Kungens > "idyller? | '' Hans måleri utgörs till-stor del av|.-- bibelmotiv.!” såsom -'' Syndafloden, Mörkret över Gulgata, Parnamor-|' Farao, den i Betlehem, Mose inför Kristendomens Triumf m fl, Paul Gustave Doré förde ett en- kelt och tillbakadraget -liv. tillsam-| mans med sin mor; Han" var, ogift! — Konsten är min maka, brukade han säga, . då man frågade honom, äkta ståndet. . publicerades under 1880-talets' förs- ta. hälft, Ett :kvartsekel senare, då 25-årsminnet”. av ””den- produktive illustratören”: ”celebrerades, "- va man 'inte lika entusiastisk: och upp-| "liv, och" gärning) var påtagligt. kortfattade. Han: var inte längre ”någon namnkunnig ar-| tist”. Hans''slstring ' var, konstate-l fädes' det, frodig, han” var öuttrött-] ligt . produktiv, ägde en 'outtömligl skaparkraft och fantasistyrka,' men hans framställning 'var ofta flyktig och ytlig och han blev därför med åren sorgligt. manierad,' heter - det) :" senäre,: han gick 'ut:tiden'deh"23-januari 1883, trekvartsekel ' efter. hans; bortgång satserna, orm han . Och nu femtio" har. veterligt, ingen; Uppsats "blivi skriven med; anledning av: 75-års-| minnet av bibelillustratörens från-| fälle. Men. han har; ännu många vänner som gläder sig åt hans ”fro-] " ”Dertil Hanzon der 1956, . | De ”.tendenser, som var i tydliga redan under '1956, har -ylierligare accenfuerats under "1957, samman- fattar tidskriften" Traktorjournalen Så' håller fotogentraktorn alldeles på: att försvinna. ur försäljnir gen. För första gången har antalet ny-| registrerade fotogentrektorer sjun= kit under tus:ntalet ven stannat vid varför han inte ville inträda i det .|som'. närmare :; : "till de övriga cirka 30 ” | . + > > M Des har siha bopålar utan- för, Bohuslän tänker väl inte över landskapet och dess' säregna försörjningsmöjligheter. Man kän- ner till Bohuslän som fiskets, kon- och de kala klippornas och kobbar= Men 'i övrigt är Bohuslän ett täm- ligen - okänt. landskap som länge låg ”vid sidan om”, och tillhörde de mera efterblivria -landsdelarna, Ett fattigland, med jorden uppdelad j'ett otal ynkna små brukningsdelar, r| skoglöst, kalt och ödsligt och med ett befolknit.gsöverskott; som . inte gen i slutet av 1800-talet förmådde helt och hållet suga åt sig. > >" "7 I dag ligger visserligen inte Bo- huslän: ”vid sidan ont”; kommunika- tionerna är goda, ”Rikstvåans”. väl= diga :'trafikled. skär” längs igenom landskapet, isoleringen är: bruten. Fattigdomen” har fått maka åt sig: de små jordbruksdelarna -har sla- gits samman till större: och bär- kraftigare; landskapet har fått skog etc. Till detta uppsvink bidrog inte tet'ett'par tiotal år framåt — sten- industrien, en industri som emel- lertid nu är på upphällninger — utan” framtid. och” utan. ungdom. Medel2ld inom tenind: jar betareförbundét lär: ligga 'så' högt 0 år. och några yngre kommer förmodligen aldrig att fylla ut dessa ”veteraners” år från 'år allt mera glesnande led.. : Sillen, stenen, båtbyggeriet. — se där det enda fasta bohusläningen genom tiderna haft att lita sig till. Sillen och "stenen har troligen 'för "Jalltid ;spelat ut sin roll, skulle varvsindustrien också börja tyna stundar verkliga vargatider för fol- ket vid västerhavet, =" +... : Sillen ja! Den gjorde på' sin tid Bohuslän "till ett Klondyke, gav rikedom 'åt "några, armod åt andra, blev orsaken till skogarnas skövlän- de och provinsens överbefolkning. Varje gång. det spördes att. sillen gick till utmed bohuskusten drog 1 -Prövins: mycket på den särprägel som vilar : servindustriens," 'de salta 'badens” nas land, i egenskap av sommargäst, L-Willy Walfridsson ens "den :. stora 'amerikautvandrin- : minst på, sin tid — från sekelskif-|. Molnen hopar” sig över : väst- kusten. Thordénvarvet, Bohus- läns storindustri, utan vilket så- väl Uddevalla som en god del av "det övriga Bohuslän skulle för- " vandlas till en arbetslöshetsö av” stora ' dimensioner har råkat i ekomomiska svårigheter. Varvsin- dustrin” har bidragit till bohus- |. länningens tredje, stora ekono- miska" uppsving, de två 'före- gångarna var sillen och stenen, vilka dock som näringsfång i stort 'spelat ut sin roll ; co" landet. var utarmat, skogarna ner- huggnå 7 och" jorden :. i "lägervall: vem: hade. brytt "sig: om ratt. slita med jordbruket 'u ' silltidens skimrande år? Så försänktes pro- vinsen i en nöd utan like — Guds folk ställde sig emellertid inte” villiga till denna granitexpansion' och stenhuggarna härntades utifrån; 3 från Blekinge och :Svartsjölandet utanför Stockholm. Det var friska karlar, med unga viljor och idéer-: som först småningom och efter hårt motstånd vann insteg bland länets chartuanska befolkning.- Det stod . många hårda. strider mellan ”urin- nevånarna” och de. inflyttade in- nan' de båda grupperna fann 'var- "andra. Men dagen kom:. Härmed hade också 'en. ny tid. gjort: sitt inträde inom provinsen,: inte: minst . - när det gällde 'dét politiska kandet, 0 eng De inflyttade stenhuggarna ”läde grunden till: arbetarrörelsen inom provinsen och ”infödingarna” :drögs sakta över på. deras sida. Torpare- och bondpojkarna kom som: dag- lönare, till” bergen, , böndernå - fick ink av stenkörslor — tiderna straffdom för” överflödstidens ogud- aktige "leverne, - hette "det: —--och man" hade” bära höppet' att "sillen skulle komma tillbaka att haka sig fast vid. 2 å . "Men det dröjde nan sillen kom. Bohuslän "räknar under sin tillför- litliga histöria 'nio' sillperiodér, den första nämnd hos Snorre Sturläs- son, den senaste i' slutet av: 1800- talet; Det,. var väldiga rikedomar, som "under sillperioderna hämtades ur havet, och 'sedan i ””förädlat” skick sändes ut för att sprida lyse över världen, Ända fram till sill- fångstperioden, 1780-1808 förvand- lades huvudparten av 'sillen till tran, vilken" exporterades — främst till världsstäderna "London och Paris för. att tjäna” som belysningsmedel. Brännoljän — fotogenen:var något okänt, bohustranen. stod högt i kurs och sillpatronerna gjorde i de fles- tafall fantastiska inkomster. ” Trankokérierna. växte upp som svampar ur” jorden, hela bohus- kusten ”stank av avfall” och. sill; ute vid stränderna levdes ett hek- tiskt liv —'lösaktiga kvinnor, luren- drejare och allsköns skälmar levde kräseliga i sus och dus. Men bak- slagen kom: varje sillfångstperiod ett lä ltåg av arbetssök el- ler profitörer och äventyrare, väs- terut: : provinsens - folkmängd | steg i en efter dåtida förhållanden fan- tastisk "utsträckning. När 'sillen: se- dan försvann försvann också de som tjänat sig rika under 'de goda åren :— : sillpatronerna, krämarna, krögarna — medan huvudparten av de fattiga invandrarna, de som levt ur hand i mun, stannade kvar. In- i . 836, vilket inte gör mér än 6,7 proc ” av registreringarna. Även. försälj- sningen av bensintraktorer har min- skat med 47 till 2.975, vilket inne- : bär 23.8 prce, Vinsterna har givet- vis gått till dieseltraktorn, som öka- de med 24948 till 8.664 registrerin- gar eller 69.5 proc av samtliga, Även tendensen att de stora mär- kenaå helt slår ut de”mindre. har skärpts. De åtta märken som har över, 100 registreringar behärskar tillsammans 96.7 procent av .mark- "naden och lämnar endast 3.3. proc de ett eller ett par tiotal ute" i .kustsocknarna . blev bättre - och bättre; Men 'bakslagen .:korn, först i” form” av ' världskriget 1914 -—1918; senare följde asfalten som vägbeläggningsmaterial = ete.: Idag återstår av den en gång så omfat- | tande” stenhuggarkåren "bara någ- ra hundra man, de sista inom ett yrke i utdöende. Snart 'ska de :bo-' : ärren efter stenbrytningen- ska döl- jas under"rönn och 'en,.ljung och vildkaprifol, fn tinnar ": Enligt de gamla hävderna hade bohusläningarna- redan under sas gotiden ett stort rykte som dugan-" de båtbyggare. Materialet för båt- byggeriet. saknades inte; "Bohuslän 3 ägde denna :tid väldiga ekskogar :. och ansågs som -ädelträets hem-- . land — boken'hade — och. har — sin naturliga. nordgräns i 'land- skapets mitt. "Den bohuslänska éken var vida eftertraktad och ekbestån. det utsattes för en omfattande: rov" ka herremånnen hämtade ek från Bohuslän för att bygga 'sig gårdar på de danska öarna. Skottarna gjor- | de täta strandhugg på 'den nord- liga . bohuskusten och rövade ek för sitt skeppst i och holländs-" år och mellan dessa överflödsj der kom nödperioderna om -i re- gel 70-80 år.. När sillen i slutét av, 1890-talet senaste. gången gick till utmed bohuskusten, hade tider- na förändrats och sillen spelade inte på långt när samma roll som förr, Fotogenen hade slagit igenom som belysningsmedel, industrien börja- de växa upp och binda Sveriges fattiga vid sig. Nu: började kon- servindustrien 'växa upp, men trots denna stod det klart för de flesta att de forna' silltidernas sägenom- spunna glads aldrig skulle återkom- ma, oc. RMS NE | En dag 1 början av 1840-talet spred sig ett underligt rykte ge- nom de bohuslänska bygderna Ud- devallspatronen C A Kullgren ha- de, i'samarbete med Nils Eriksson, Trollhättekanals byggherre, börjat bryta sten ute” vå Malmön för ka- nalbyggets räkning Hade någon hört på maken? Stenen, graniten var allt- så värd pengar? Nyheten var för- visso ytterst hugnesam för de fat- tiga -bohusläni na, i den nödtid ärkena att dela på. "Ve TR Största försäljningen hade 'även "1957. Ferguson och .denna "gång be-| - tydligt mer överlägset "> nämligen 3.695 mot 2.886 för år 1956. än året före, På andra plats dyker, emellertid - DR Volvo upp (2.939 resp 2.526) och " Volvo "har därmed bytt plats "med " Bolinder-Munkell (2.778 resp 2.853) Ytterligare ett märke har över 1.000 Mm Tegistreringar, ' nämligen Fordson «011 resp! 1.329), I fortsättningen som följt efter senaste sillperioden, Men” det skulle dröja” många år innan /stenindustrien. kom i gång och vävte ut till den blomstrande industri den kunde betecknas vara i början av detta sekel. Nils Erics. son drog sig tillbaka ur stenbrotts.. företaget 'sedan Trollhättekahalen var färdigbyggd och patron C A Kullgren fick ensam fortsätta vi. dare, or - Bakté men. säkert bredde, sten- "| ka skeppsbyggare sökte sig till Bo YEg huslän ' för inköp av" ek för - sina båtbyggen. ; Eken utrotades 'så småningom: det allra närmaste liksom, skogen sin helhet som hårt skattats under sillfångstperioderna. . Sillpatronerna behövde virke för trankokerierna och" ved för tranberedningen och : efter varje sillfångstperiod låg "de bohuslänska skogarna uthuggna och: skövlade, : — Men ännu: ägde landskapet ek; och ännu blomstrade båtbyggeriet, Man "behöver- bara nämna koster. båtarna, byggda av ek från Kostej utanför Strömstad, -. KE Så kom efter kriget det Thor. dénska varvet till Uddevalla, väl? komnat av hela provinsen. För en landsända med Bohusläns fåtaliga industrier och ofta trytande:' a : betsmöjligheter anläggningen 'en betydände lättnad - och under de år som gått sedän . starten har många inlandsbohus- läningar och ”kustbor sökt sig ute > > komst vid uddevallavarvet/ :I dag sysselsätter varvet över: 3.000: arbg- " tare; dessutom finns ”rederirörelse och övriga varvet närstående före- tag, som ger försörjning åt många - -- bohuslänska familjer... 5 nine oe Sillen: och. stenen har spelat, ut sin roll. — även om bohusfisket' fortfarande är betydande : kommer inte ens. den: rikaste sillperiod' att kunna skänka 'provinsen den forna ' trängde ut, stenen såsom gatu- och .. | : huslänska.. bergen ligga: tysta "och — drift. Sålunda omtalas att de dans- +-.' | innebar Thordén- : > - storhetsglansen..: Men uddevällavar.. vet arbetarl, fortfarande och MN det bli i tillfälle att! fullfölja sir. uppgifter, "Bohuslän är fattigt uu industrier ut sig; nya marknader "ppÅades” och "allt flera arbetare « beljövdes I sivubruitn. Länels eget ä "enda fö. ändringen att Interna- tional-Harvester har passerat och bytt ovlats /med David. Brown. . SS — Min äldsta dotter arbetar också | . en . |] ryska sektorn. Hon har det än- |. . ' or " [nu värre — bara 30 mark ivec |" 7 + "UR LIVET I BERLIN. kan. Det blir ingenting över. ät sin Änka 1 Berlin beklagade | hennes gamla mor. Men lyck- sig över. tillvaron, ligtvis har jag ju yngste + Min äldsta son arbetar ilson.' > - os j si min y = oe Jesu intåg i Jerusalem: Ät ; 7 TT ; . En sydhallänning kan sola inte gärna vara ryska ecktorn, sa hon, Han tjä-| — NA, hur har han det.dä? = |- = utan Lahölms Tidning oc . nar 33 mark'i veckan och-det| — Storartat! Han är arbetslög front a . RE . DA re sa kan man varken leva eller då på. i amerikanska sektorn! ' . ” ST os rr ran - lr | c . ” - M . i - a Lä : | | , ” ” v N ” ' ”, 4 i « DS så + + ————
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.