ee TN AN SA SEEK SVE SEE SAO OA AE Ae ; ; gör de ansvariga politiska instan- år Tisdagen den 8 april 1958. —LT - Debatten I atomvapenfrågan 1 vårt land har varit ganska förvir- sad och är det alltjämt. Från ”mi- Kitärledningens sida har sagts, att vi måste skaffa oss atomvapen för foktiskt bruk. Vårt försvar får in- $e möta en eventuell angripare med vapen, som i effektivitet är väsent- Ket underlägsna dem denne använs der. Skall vi slåss med s k konven- tionella vapen, medan denne för- fogar över atomstridsmedel, är vi slagna på förhand. Politikerna har med ett eller annat markant un- dantag väjt undan för frågeställ- ningen: atomvapen eller icke atom- vapen I vårt svenska försvar, För- svarsbeslutet 1 år lämnar också denna fråga öppen. "Det skall vlsst inte förnekas, att många skäl, av teknisk, samhälls- DEN 8 APRIL 1958 2" Är atombomben omoralisk? SS LT =- ofödda generationer. Det är enligt. INGEN I LEDANDE STÄLL- NING inom Sveriges Skogsägares Piksförbund, som denna åskådni t ast an- vända vapen, vars verkningar sträc- ker sig måhända flera generatio« ner framåt i tiden. EA ; Det är lätt att förstå den fruktan både för vårt eget folks och hela "mänsklighetens framtid, som ligger bakom denna åskådning.” Accepte- rar man emellertid den uppfattnin- gen, att vårt land skall försvara sig, om det skulle bli angripet, är det mera än halva skogsproduktionen, titter .nu med i Svenska Skogs-. Vårdsföreningens styrelse, har di- Ffektören "i denna förening påpekat och manat till eftertanke inför. Det är en sällsynt åtgärd från en tjäns- | temans sida, men kanske inte utan skäl, menar SLU-bladet: . Dagens före detta styrelseval "hade en framstående bolagsrepre- sentant, ' direktör FR Kempe, i ” I vid sk 1 sitt häl svårt att förstå en åsiktsrik , som hävdar, att vi skall försvara oss med vapen, vars verkningsgrad är klart underlägsen de vapens an- griparna förfogar över och helt sä-. kert också kommer att använda. Vi har svårt att förlika oss med den tanken, att det skulle vara mera i överensstämmelse med gängse mo- 1 att begära, att vår k och utrik art, sernag tvekan inför ett ställnings- tagånde förklarlig. Någon brådska "med att fatta beslut kan inte heller anses påkallad för närvarande, Lä- get är det, att vi inte kan köpa ålomvapen utomlands och att tek- niska möjligheter att tillverka dy lika ' inom landet ännu inte finns. Dylika ' möjligheter kommer emel- lertid att föreligga inom en viss kid och detta oberoende av om be- slut nu fattas eller inte, om att den . dvenska” försvarsmakten skall för- 4e8 med atomstridsmedel, Möjlig- heterna växer fram som ett resul- tät av vårt eget inhemska arbete på atomforskningens område. Det är således inte på de prak- tiskt-politiska bedömningarna och avvägningarnas område förvirrin- gen I debatten för närvarande fram- träder,' Förvirringen beror främst därpå; att debatten kring atomvap- nån "tillförts moment av irritatio-' nell karaktär. Så är fallet inte bara I Sverige utan I flertalet andra väst- europelska länder, Man diskulerar Inte atomvapnens användning ur synpunkten av deras effektivitet för försvaret I dess helhet eller ur , köstnadssynpunkt uton anlägger as? pekter av moralisk natur på frå- gån. Att människor med en övers tygad pacifistisk inställning ävvi- gar tanken att vårt land skall skaf- fa. sig atomvapen är konsekvent . handlat från deras sida, En sådan uppfattning » bör respekteras, Det . vilka vapen, handlar hän då omo- "iSkulle den” fruktansvärda” trage- ska p "nu att förebygga en sådan tragisk svenska försvarsmakt skall arbeta i ett sådant underläge än att den tillåtes fälla en atombomb över en invasionsflotta, som är på väg mot våra kuster. Mot civilbefolkningen fett eventuellt angriparland kom- mer svenskt försvar aldrig att fälla bomber av något slag. yr AN krigföring är ohygglig och vill man kalla den oanständig, så ' låt gå, Men som världen faktiskt är beskaffad, tvingas även de folk, som värderar freden högre än myc- Iket annat, att skaffa sig de effek- tivaste vapen de förmår för att vär= na sin frihet, När man i en försvars- politisk debatt hävdar, att det skul- le vara mer omoraliskt att använ- 'da ett ”vapen' än ett annat, utgår man från ohållbara förutsättningar. Det är moralen hos människorna | 'bakom vapnen, som är det avgöran- de. En politisk eller militär ledning, som I medvetet aggressivt syfte ger order, tar ett fruktansvärt mora= liskt ansvar. Om den, som blir an- gripen, försvarar sig, likgiltigt med ralistiskt? Nej! — > Kr Om vårt land skall anskaffa atom- vapen eller inte, kan inte bedör Bg öppnande tagit vara på tillfället " att inför den samlade: expertisen, pressen m fl servera ett välsvar- vat angrepp mot bondeskogsbru- ket under rubriken Bolag och bönder. Det är numera snarare re- gel än undantag att såväl skogs-. veckan : som lantbruksveckan är " tummelplats för ensidiga uttalan- den och nedsättande värderingar. . Direktör Kempe lät påskina att bolagens uppköp av skogsmark och därmed den sönderslagning av bärkraftiga hemman som sked-" de under 1800-talet och början av detta århundrade många gånger var en tjänst åt jordbrukarna. Han önskade en utredning, som han väntade skulle visa att dessa köp var en förutsättning för Sveriges industriella . expansion. 2 Avsikten med en sådan 'utred- Ning är väl tvåfaldig, menar SLU- bladet, dels att frigöra sig från den ”samvetsbelastning en förödd bon- debefolkning utgör, dels att skaffa sig argument för att fortsätta på den väg man då gick. H SOM VÄNTAT SKILJER SIG Kungl Maj:ts proposition om vida- reutbildning av folkskollärare för enhetsskolans högstadium inte myc- förslag. i, dess remissyttrande. Tid- ning för Sveriges läroverk diskute- rar en eventuell inriktning av den akademiska ' vidareutbildni: på de sk. bristämnena och säger i fmmanhanget bl a: sant "+ Man "måste ' med den största förundran ' fråga sig varför inte: även tillströmningen till den aka- demiska vidareutbildningen skall : inriktas enbart på bristämnena. Detta skulle kunna ske genom att dessa ämnen främst tillgodoses från moraliska utgångspunkter. dien inträffa, att elt nytt världs= krig utbryter: kommer atomstrids- medel att användas. Därom kän Ingen tvekan råda, Därföi är mä . vid ledigförk det av tjänster- na. Står vi om några år inför för- .sörjningsbekymmer för <akade- " miskt utbildad lärarkraft i huma=" » nistiska ämnen är det fullkomligt " oförsvarligt att nu börja blockera: de tjänster, som skulle stå till för-. " lufogande för lärare med den för, ligh största . stadiet . Tyngden av det atisvar, som.riks-" dagen snart har att ta i denna ket' från 1957 års skolberednings ' I det gamla Pgypten var ivanld . ga fall tillträdet till envåldshärs-! Kalifgravar i öknen. .. Je hade blivit inbjuden att till bringa påsken i greve Gay- Luzsåces "hem i Luxor. Året förut hade jag, under en resa från Alex- andria till Brindisi, gjort grevens och hans gemåls bekantskap på den . siora medelhavsångaren Helouan. Vi tillbragte 'några härliga dagar tillsammans och då viskildesi Brin- d'st, inbjödo 'mina nya vänner mig alt gästa deras hem i Luxor, om j:>" än :en gång kom till Egypten. 2 ödet var verkligen så gun-" stigt, att jag redan följande år fick göra.en färd till Orienten och«fa- -- raonernas land. I Luxor satte jag” svs .ivn sir . . mig i förbindelse med mina vän- fan i ferrassform, gick ända ner ner. och mottogs med denna stor- til Nilen, En brant väg ledde här- artade, orientaliska gästfrihet, som lifrån och direkt upp till palatsets Itt H FS "huvudingång och' denna väg var kantad med apelsinträd vilka sam- tidigt buro både blommor och fruk- : konstgjorda dammarna lyste röda och vita: lotusblommor” och . från stora rabatter utsände rosor, .jas- min och kaprifolium " sinnesberu- sance vällukter. Att:njuta av all denna: skönhet vår emellertid 'en- dast förbehållet för de allra modi-= gaste bland människor och till dem hör inte jag, Över' denna 'underba- ra histgård svävade nästan ständigt täta moln av mygg, i blommorna dolde sig getingar och andra gifti- ga insekter, i dammarna fanns det gott om paddor och blodiglar i grä- set krälade ormar och på trädgårds- gångarna kilade små snabba ödlor framför ens fötter. Emellertid kun- de man) rädda sig från alla, dessa : > Av Karin Johnsson Pyramiderna vid Gize. ter. I de saftiga gräsmattorna blom-' made ”anemoner och liljor, idel": öl I karens gemak förenat med stora svårigheter,. som föranlett landets tålamodets och väntandets svåra konst. Men efter allt att döma, mås te denna rekonstruktion föreställa en festkväll, varför alla portar sto- do ppna, såväl till pelarsalen som till konungens egna rum. NE En sådan dag måste med all sä- " kerhet ha varit mycket ansträngan- de för de otaliga tjänstemännen: vid faraos hov. Klädkammarens fö-- reståndare, de kungliga sandaler= . ren; överste sminkören, överste pe= ” + — rukmakaren och de lägre peruk- , nas förvaltare, förvaltaren av de - kungliga smyckena, överste bada- . vise att fälla många kloka ord om." makarna — alla. har arbetat i sitt';'. " anletes svett, ty konung Ramses var en sträng herre och inte lätt att tillfredsställa. Men. nu sitter han leende och mild som den strå- > en guldstickad purpurbaldakin, som - uppbärs av lotussmyckade pelare, och runt omkring stå hans söner, ceremonimästare och fläktbärare" > och lyssna med ödmjukhet och bä- van till varje ord, som utgår från den mäktiges läppar. Den lilla fi- guren 'som tjänstgör som, konun- gens. ställföreträdare är 'på pric- ken lik den väldiges. mumie, som låga pannan och den stora örnnä- ' het, På huvudet bär han Övre Egyp- ta krona, den förraa slutande sig likt ett diadem om den andras kägla, hag tycks han betrakta den färg- rika skaran, som myllra? mellan I väggarnas blåa brokad och syris- ka silverbroderier . .. Mn Vid en sådan fest som den hi skildrade tågade de inbjudna gäss terna i en ä i en — förbi: faraos tron; höjande armarna och vändande bort, ansik- tet, som ' om "de. skådat in i solen: Därefter kysste .de andäktigt mat- tan under konungens fötter, reste väggarna, Denna dikt till Ramses II, för att förhärliga hans seger över hettiterna efter slaget vid Kadesh, smickrade konungen så att han lät inhugga den'på en tempelvägg, för att bevara den åt eftervärlden. ”Väl må han; mäktig . nämnas,” : "2 egypternas konung, ' men : s.-stämma och talar, ringare blir .;han: än + >" vandrande folk... ., Av Dessa 'skaror, som !larmande bölja ”"omkring mig, ' : äro "väl de dina "trogna ;o 2 5 tjänandelsöner?..; ”. " Det känns underligt 'att stå in- för detta äremirne, 'ristat för mer än..te- tusen år zedari, och man tvingas "att tänka på all härlighets förgänglighet. 5 Moa nytt I vilmmlet. «5, " Ett avsnitt ur Ja det gamla Egy; oc Jen kort stund fått liv. inför mina . för mig de brokiga, böljande män- skratt och vapenskrammel.: Då 'jag lämnade Nekropolen och" åetr stod ute 'i det klara, vita solljuset, drog jag mig till minnes några "räder ur en dikt av min avlidne make, rald Johnsson: "ss cr ”Förgängelsen famnar vad mä - "skapa Ao oto I en av gravkamrarna i' Nekro- polen finnes en" liten" miniatyrre- konstruktion: av Tebe under Ram- ses I:s tid Man kunde c faraonernas , stolta palats” dlös:rad — en efter , : tens mäktiga kungasaga hade.för. ögon. Jag-kunde tydligt se frbm- -, tens röda och Nedre Egyptehs vi=, ä och i vänstra handen håller :han --. or "> krokstaven och gisslet. Med välbe- ,-: sig, åter upp "och . blandade sig'på Ha- V sover sin dödssömn i museet i Kar- AR ri. Det skägglösa ansiktet med den ' san uttrycker obändighet och stolt= . ' nisKkoskarorna! Jag hörde sorl' och "=": Utgrävningsarbete i Konungarnas dal. skorna själva och I märkliga har emellertid inträffat, atding, Skulle som" ett led i |, fråga, har illustrerats av hr He- SR | . taden. Utmed själva floden-låg den |”: . vo "de byggt. - vo att människor; som klart deklares Arbetet att. "rna avspänning |'+ léns interpellai beträffande ré= | ran göra 'en nordbo smått förlägen. egentliga huvudbyggnaden med fest Allt blir väl till: slut ön mi so " RT och r änsning "inneha< |» av universitetsutred-; sana FR . 1 > ; gär val. slut en minnenas Tar, ' alt Sverige bör äga on stark SS ÖETTUNESVOR Niles fd - De är |Ridhästar, åsnor, kameler, flodbå- salarna "och" praktgemaken, omgi- yo a tdrapa | A N . föl kl, fordrar, i vet av alomvapéri begränsas till' de :| ' Mingens,:lärarprognoser." De , är tar, slavar — allt ställdes oinskränkt ven av.en tredubbel rad paviljon- DPA a örsvarsmakt, fordrar, att denna in- . ne ;.' nämligen ännu ,så länge obekanta: , : öl med" suset” av "vingslag från ' som nu äger dylika, näm- igen" Förenta 'staterna, England och Sovjetunionen bör vi skar ac- "ceptera ett sådant avgörande. Skul- le en begränsning inte komma till stånd, bör också vi på allvar över- "väga att tillverka dylika vapen.” ger, förbundna "med varandra: ge- nom pelargångar och inbäddade i sagolikt sköna trädgårdar, som ge- nomkorsades av kanaler för bevatt- ningen. Över knalerna gingo bro- ar med konstrikt snidade räckverk och under skuggiga valv av pal- mer och akaciaträd slingrade sig rosor. på smäckra stänglar, - Kring till mitt förfogande och jag märk- te snärt att enbart 'namnet Gay- Lussac var en trollformel,' som öpp- nade alla dörrar, vilka voro till- T . mast lutna för andra. Gay-Lussac till- helt avvisa tanken på inrättande |>. M rn - av ordinarie tjänster i sådana ' hörde en gammal, förnäm, fransk ämnen för vidareutbildade klass- |adelssläkt — ans farfars far var «ei Järare. ,. "+ oc oc td den store. kände fysikern, Louis- on , Joseph Gay-Lussace '-— - men själv för andra än ecklesiastikdeparte- mentet och skolberedningen. Vi + sar dessa prognoser gynnsamma” '. siffror för lärartillgången inom: " vissa ”ämnesgrupper, måste LR 'seklernas flykt. Men livet som bott i de brä a tingen, ' ” i' vår, själ. som ett - > oc seklernas arv, Det sluter i stammen, varv efter -.. omärkligt den magiska ringen; tå får utrustas med atomvapen. Som Inotiv härför anger de; kanske inte I främsta rummet de 'ohyggliga di=, rekta verkningarna av en explode- "rande atom- eller vätebomb,' utan de skador den ralloakliva strålnins gen våtlar på kommande, ännu Dn ckliga bor kvar , FORE - var han född i Orienten och be> de mörka dammarna, där. lotus- - ! , s » | traktade sig som oriental. Han var bl i de, ' vandrade vita, NS , H t Mater mycket rik. Han ägde vidsträckta - Templet i Luxor. . långnäbbade ibisfågl omkring 4 é ” lsinpl och massor av sla«= / > Paradisisk ro. - 4 , Kungapalatset var byggt av nil- tegel och snidat trä, och av sam- ma material var även den väldiga ringmuren, utanför vars praktful- la portaler beväpnade krigare höl- lo vakt. Murar, pelare' och valv glänste i lysande färger och från höga stänger av koppar fladdrade röda och blå vimplar, tillkännagi- vande att farao var i sitt palats, obehag, genom att blåsa i en liten pipa, som hängde i hallen, Vid lju- det av denna pipa kommo tvenne nubiska slavar med en bärstol, som man fick sätta sig upp'i, för att bli buren vart man önskade, Jag lev- de under denna tid som i en dröm. I en dröm kan det mest otroliga hända och allt vad som hände be- traktade jag som något halvt overkA ligt. Varje morgon drade jag vad den nya' dagen skulle bära i sitt sköte. H - På påskaftons morgon sade min värd: : — I dag har jag tänkt visa er Konungarnas dal. Jag hoppas ni inte har något emot att följa med Jag jublade. ' - : Menar ni verkligen att vi ska fa- ra dit? oe - : Han endast smålog — och inom kort sutto vi till häst, på väg till Konungarnas dal, åtföljda av någ- ra polismän, som beordrats att es- kortera oss... : Konungarnas dal är enligt min mening det mest storslagna, som Egypten har att uppvisa. Till och med pyramiderna vid Gize te sig futtiga i jämförelse med denna väl- diga, ökenvita, "högtidstysta dödens boning, där faraonerna rett sina sista vilorum. Tutanchamons grav gjorde däremot mindre intryck. Kanske berodde det därpå att de flesta praktpjäserna flyttats däri. från och förts till museet i Kairo, Endast några husgerådssaker vore Var, men han behandlade dem med nästan faderlig godhet, och de å i avgudade honom. Han krävde "mycket av sig själv. Han Var i ständig verksamhet från mor- gon till. kväll och företog dagligen Skogvaktaren och hästen:>> vanligt | team ” i Amerika ar ga Fidlurer i glödande hetta för MM a a — SS 7 som -—-i hans egenskap av chef för Na franska' statens sockerrörsodlingar i Egypten'-—- stodo under hans upp= sikt. Även en del av de gamla min- nesmärkena, bland dem de beröm- da Memmonkolosserna, tillhörde hans rayon och övervakades av honom, Men trots sitt trägna arbe- te hade han likväl tid över att va- Ta en outtröttlig ciceron, : Varje morgon vid soluppgången väcktes jag av en slavinna och till- frågades om jag ville följa greven På hans första inspektionsrond — vilket jag naturligtvis ville — och vi redo då runt de böljande soc- kerrörsfälten, besökte små infö- dingsbyar som lågo ' inbäddade i Palmdungar, tittade in i slavarnas arbetsläger, drucko morgonkaffe under blommande magnoliaträn i Luxor-Palace-Hotels trädgård och kommo hem lagom till första fru- Aosten. På eftermiddagarna Ppro- menerade vi i "Sfinxallén eller vandrade omkring bland Karnaks ruiner och jag märkte ibland, hur de sprättiga amerikanska turister- na gåvo mig avundsjuka blickar, där jag vandrade fram i sällskap med den högreste fransmannen i sina ridstövlar, sin grova sportkos- — Var nu försiktig — det är : sista boll! Sn ve MM N HÄSTEN AR PA RETUR även — både som 1 Amerika — dage inom jord- bruk och akogadruk, Men ävea om bhästantalet minskar märk- bart, kan man inte halt undva- Ta "kampen", Den behöva I de amerikanska skogarna alltjämt dragare och rid- djur. Många skogsmarker och nationalparker är så svårtill- säÄngliga, att ridhästen är det enda tänkbara ”kommunikati- onsmadlet” där. — Särskilt pa- trutlerande skogvaktare och and- ra tjänsternän har god nytta av sina hästar, vilket bl. a, fram- går av denna bild från Monta- na En tjusig, typiskt ameri- kansk vy förresten... tym och sin khakifärgade solhjälm. Det gladde mig, att det åtminstone fanns Någonting, som låg tom räck- håll för deras doliar . .. . ännu kvar. Och så kistan, där den unge konungen sover sin långa, dju- på sömn. Vi besökte också Nekropolen, de gigantiska templen, drottning Hat. schepsuts svårtillgängliga öken- frav och Ramesseum, där Pentaurs hjältedikt — egypti Det Gay-Lussacska Palatset låg på en höjd i en tat palmskog med inslag av sykomor, akacia och ta- ens en. Ett fång blommor och ett ungt vackert ansikte har fotografen föst på ” bi här ovan, Flickan tycks fascineras av påskliljornas , friska Dass isk, Trädgården; som var an- da stora epos står inhugget i sten- skönhet Blicken är drömmande, Månne det är längtan efter naturens DE FLESTA OCH B ÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I [Ta egna blommans sommarhagar som kan spåras i ansiktets veka drag? LAHOLMS TIDNING >> oo ,s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.