än RE — LAHOLMS TIDNING Lå . Måndagen den” 14 april: 1958 I I 4 Arbetet på däck går med maskinmusiy preasion.” Den "renude | torsken firas med korgar ner i lastrummet. (Foto: Malmberg). Jättelika fångster av torsk vid vårfiske i Barents hav ' "gu vid denna årstid synner- ligen viktigt fiske & norska Finnmarken är fisket efter " Ioddetorsken, som nu drar sig "In vid kusten för att leka. Till och med funf månad brukar fisket pårKå. Starien ser lovan= de ut för de 2,700 man, förde- fade på drygt 700 bitar, som slutit upp. Hittills har cirka 6 miljoner kilo torsk ilandförts, ; viket är'ett betydligt bättre ”"rexultat En. motsvarande tid förra brot.” " te ” . så Det rapporteras att det bl a « 4 Väst-Finnmark uppstått svås"” tas av och hissningen. fortsätter. Bobinerna rullar tungt ombord och flölena av aluminium skimrar som ett mystiskt pärlband under vatt- net, Sprattlande massas Spiinningen ombord . stiger. Då händer det! Måsarna, reagerar först och siörtdyker med vilda hunger- brusande mass: " Detta 'betsder: ombord,” Hela besättningen "arbe tar på” procentbasis, ” alla” utom mässkalle, Männen stannar upp. ett ögonblick, ler mot dra och ."”sigheter vid av $.de enorma fångsterna, Ett fler-. tal: båtar har till'och med fått ge vig iväg på Jakt eltor upp- » köpare. .Det är fullt upp med' arbete : för alla Tediga are . mar och hela dygnet är man - " syanelsatt, a : Många män orabord på trålarna : bör till veteranorna bland' torsk frkarona; Det är Inget ovanligt att finna mån som varit med 20—30 år I dut bårda yrket. : I t ro 0 Torsken dyker . Hur går då detta fiske till? tr Efter flera timmars gång lings kusten glrar en kraftig trålare med babordsaldan mot vinden och trå- Jen: går I sjön." Först nätsägken och sedan de 100 kllo tunga färn= bobinerna, som rullar längs botten. Däreftor kommer turen till flöte- na, som håller öppningen I sickon uppe, 'och tlll alst de stora trälims= marna, som spärrar ut trå!en åt si- dorna. Båten gör en vid cirkel för att into få nätslicken I propellern. Bedan sätter man den ursprungli- &å kursen. Meter efter meter vajer rullar ut från vinscharna, Trålen når botten, Bobinerna tillsammans med läm- marna rör upp skyar av buttendyn, Fisken skräms och dyker ner I det skyddande mörkret och fångas in av trålens maskor. Fartyget kränger stadigt framåt sågon timme eller mera innan man bestämmer att trålen skall hissas, RBadordaidan vändes på nytt mot vinden och vinscharna börjar ar- beta Trälimmarna far med ett brak upp mot fartygssidan, de häk- i Ar fl AR lör VIL Aag Tdlen Aalns sm En av de Syna til runsten. Den gr i y Ny bsdå, båd vorbert on mn mituickra, frlid med sprattirade mar fortsätter sedan lugnt och. rutine- rat att bärga den stora torsklängs- Mos rn sg Första - säcken oxploderar, I "én sprattlande massa över däcket; Rö- da kungsfiskar, fula svartprickiga "TI kaltfiskar 'och mystiskt gröna sten- bitar, Men huyvudmassen består av glänsande, gulgrå” torskur, fasta i köttet och I bästa storleken." ” . Trålarna , vänder och skepparen rapporterar sin stora fångt'i radio till andra trålare. Sådana" rappor- Åter ges fyra gånger om dygnét. Att snålt slå vakt om nyfunna motsva- righeter till våra skärgårdars ab- borrgrund, går inte i stil med det hårda livet ombord på trålarna. Snart sluter också andra tråla- re upp, då de fått del av radio- budskapet. i ” | Inget jobb för bekväm Hela däcket är täckt med torsk, Den måste snabbt tappas på blod för att inte köttet skall bli rött och illa. Männens oljekläder fär- fas röda under arbetets gång, Man arbetar två och två vid fläknings- borden. Levern av den rensade torsken sparas för att så småning- om förvandlas till tran. s Så fortvår arbetet timme efter timme i strålkastarnas gula sken. Detta slags fiske är helt naturligt inget jobb för den bekväme, men en god bärgning för folk som står ut med vakter dag och natt, av- brutna blott av 12—18 timmars vi- la i hamn en gång i veckan. Genom procenten på fångsten vi FO hålls spänningen kring fisket vid liv, Lönen kan i bästa fall ombord SOT FOrferaa, som hiler wi trälra sedan försänyt (Foto Malmberg). Id trafikfara STOCKHOLM (Press) I Bland alla faromomenten i tra-' ””Optiskt oljud” "WT Ores en förbisedd. : fken finns ett som hitills inte uppmärksammats i tillräcklig grad, nämligen det -”optiska oljudet”, konstaterar trafikexpertien direktör Otio Wallenberg i Svenska motor- förbundets tidskrift,” - - Och vad förstår man då med detta uttryck: optiskt oljud? Dir Wallenberg skriver: N sor Ett av de allra vanligaste exemp- len i de'större städerna och tät- orterna är ljusreklamen, såväl den på I som deni Ö ren. Som regel är den nog väl avpassad; men .det är undantagen som är så farliga. Och undantagen är tyvärr alltför många. Hur ofta finner "man inte också att visza arbetsplatser för exem- pelvis vägarbeten, tunnelbanor, broar, husbyggen och annat, är be- lysta med starkt strålkastarijus från höga master utan att ljuskäglan är "T avskärmad för bndvikande av för stor spridning: 2 Sön Detta medför allvarliga faror för de i närheten körande motorförar- na, £om plötsligt och många gånger helt oväntat får ett våldsamt sken kastat mot ett oskyddat öga, varav kan följa några sekunders absolut blindhet. et Det är farliga sekunder! De kan, som 'det vill sig illa, innebära för- ödande skadeverkningar till person och egendom, "7 oc : Även : busshållsplatser ståtar här och var med överkvalificerad be- lysning, i synnerhet från där be- lägna kiosker o dyl. Dt | Mörkerdöden kräver "varje dag, vecka; månad och år en skrämman- de tribut av'i träfiken dödade män, kvinnor och barn, : "Det måste då anses som skrian- de orättfärdighet att i vårt solfat- tiga, vintermörka land även ljuset, det välsignade och välsignande lju- set, skall få utvecklas till ett för- ödande optiskt oljud. oo Direktör Wållenberg slutar: Låt. vad "jag nu anfört bli en maning tlll dem "det vederbör; läns- styrelser, kommuner och myndig- heter liksom till alla enskilda med- borgare-att uppmärksamma och på- tala alla former, arter och avar- ter av optiskt oljud vafheist sådant förekommer, » = | noe avböjer: 780.000: kr för en titelmatch? ' NEW YORK (HN) .: io Världsmästare Flayd Paterson turneringen i England och fått mot- taga ett fint erbjudande av den kände promotorn Joe Dupler. Floyd Paterson offererades 150.000 dollar (780.000 kr) för en titelmatch mot Nina Valdes Patersons manager d'Amato är emellertid ganska tvek- sam om han skall acceptera mat- chen. Kritiken mot d'Amato hård- nar bland den boxningsintressera- de allmänheten. : Han betecknas mästaren. Aldrig förr har det setts en så ung världsmästare som box- ats så sällan som Paterson, vars manager för det mesta valt under- måliga motståndare, heter det bl a Paterson, STOCKHOLM: Pakistans finans- minister Syed Amjad Ali beräknas komma till Stockholm på kvällen den 17 april. Han har inbjudits av Exportföreni och direktö; Swedberg omtalar att ministern under besöket här får tillfälle att ta kontakt med svenska industrier och banker för att han skall kunna bilda sig en uppfattning om Sveri- ges allmänna leveransförmåga. STOCKHOLM: En pojke vid Skara läroverk som efter kuggning i studentexamen medgetts rätt till " Omprövning i två ämnen föreslås av skolöverstyrelsen få tillstånd att trots två misslyckade omprövningar i ämnet matematik undergå ett sådant prov i höst. Tidigare har så- am ansökningar lämnats utan bi- har kommit hem till Amerika efter ' som en black om foten på världs- ' | När isen kommer av ALB En skiss i vårdagjämningen . | Visste ni-det? i ” Atomåldern ger upphov tillegöng : ERT ENGSTRÖM. domliga verktyg. För att hanter . radioaktivt - material. har Generalj 1 dag kom” det första isbandet från Kvarker.' Det betyder vår och sälar och sång i havet. '- : Jag står på bergkiinten utanför min ateljé och studerar en döende dynings anslag "mot klippkanten. Alfågeln sjunger — jag vet ingen vackrare: vårmelodi. Den flyger .i svarta flockar, slår ned, dyker, lyf- ter och flyger igen. Två lommar fiska i Badviken. De se mig ej, ty jag sr stilla och har en päls som ser ut alldeles som berget här. Och i skogen . bakom 'mig:börja kråkorna skrika så där, som om de vore fullstoppade med kärleks- tankar: ända till äckel. En ström- stare vippar på en sten bland blå- isen. Är det.inte ovanligt att han ger sig ut så här och hit? ' Me Berget är roslagsrött — 'det vet geologerna — och med svarta. rän- der. i: Urberget uppträder" här: på ett.för 'vetenskapsmän särskil tressant sätt, Den som lzunde göra det ändå! : ör . "söder och vårglittret tecknar ett. guldnät" på sjöbotten. Där ligga. olikfärgade, stenar och .- I riktigt övertygade, ty de dyka ej. -Idet tillbak tången ' vaggar. fagert, och ' varmt grön; och när sjön väter den röda klippan, ” ger den henne: köttfärg med grönt i — levande liv, mate- och solen förand- och tänker: Huru måla det här? Det vita - skummet, som kastas - upp ibland, kastar en" vacker ' blå skugga på det röda berget. I bot- ter vältrar en grön färg, men ge- nom det. gröna ser jag också de mörkvioletta skuggorna på botten- stenarnas nordsidor och det varmt guldbruna på ' klippans luddiga kropp. SS Alfåglarna fara förbi, bara på några meters håll — men nu ha bestämt lommarna sett mig. De ro som för livet, men de äro väl inte ria, som havet ligar. Jag står- skall jag kunna Jag tänker fortfarande: Detta mås- te jag måla. Man får aldrig något riktigt till -skänks, man måste ge .. känske' förvanskat -— i. alla '"Kändelser' förenklat, , Något måste "göras i varje fall. Varom ic- ke. blir det. som att gå'in' på: en, krog och äta' och"gå utan att be- tala... uh Nee Electric och Westinhouse konstrue- rat sällsamma fordon bl & ”Skal4 baggen”, som är avsett för reak= torskötsel. ””Skalbaggen” har 750 hkr och ett skal som består av bly och stål och väger 35:'tonj Det skyddar operatören för stråle , . ringen. Fem meter långa armar; som på elektrisk väg manipuleray - verktyg. En ”atomlastare” går på - skenor sex meter under vatten och behöver inget strålskydd. ' . Det kan vara besvärligt ibland att skruva in glödlampor i hållard na, särskilt i fabriker och på ga lör. Varför inte ordna saken mag« t netiskt? Det har en uppfinnarg giort. Glödlampan 'sätts i en sär. skild hållare- med en magnet. Gre- jen kostar ett par kronor. : It är också "besvärliga saker. I Amerika har man nu funnit upp en ny typ som hålls, 'utspänt av) fyra - gummirör, - som pumpas fulla med luft. Det tar tjugo minuter att Pumpa upp tältet, som rymmer fy- "| ra sovplatser. »Hela' tillställningen ' : sö "> | med pump, vajrar, bärsäck Ö s v. skulle öppna ett ofantligt juvel väger 20 kg. ” a skrin och säga: Tag, det är: ditt! i s : Men som om man skulle vilja bära| . Vill » man" piffa upp den. gris - dyrgriparna på sig en tid och"så kärran med den nu det bra d yra småningom bli övertygad att de äro! ögda ' looken så gar et bra genom att köpa nya insatser, som passar för gentila mö mE Igen ens Ställnine 'i de gamla strålkastarhusen på For- svit Ii i i dar och Chevor från 53 och uppåt; t livit litet solkigal >. 3 ta att de blivi UPPSOTEE Skulle höskörden slå fel kan lant- Emellertid tycks det, som om, en! brukaren klara 'kritterna ändå ges oro skulle gå igenom landet. Kan- ske det är vanliga vårkänslor och hannarnas kamplystnad' som tar sig uttryck. - Da Jag tycker att det finns så myc- ket att :göra, att tid till annat inte finns övrig, ' Non . Det finns ett gammalt småländskt! ordspråk: . Slåss . pojkar, så får I granna brödbitar! . ; : Men då bör det'också serveras; den verkliga storsmocken. Säg ut kläni tilll) ee ae SA Si Men det klokaste blir väl 'attrar-; beta var ;och 'en i' sin' stad.; Och arbetar, man verkligt ärligt, lämnar arbetet aldrig plats.för. dåligt hu- mör. / Arbetet är : helt; enkelt 'det styvaste som livet har att bjuda på.' Tas "Albert Engström nom att lägga sig till med någöt som kailas hydroponisk indubator. Man ”kläcker” gräs i en 120 kvfots': aluminiumlåda : som ' placeras utom- hus eller i hörnet av. en lada, Gräset växer i brickor fyllda med en kemisk lösning, jord användes irte, Gräset skjuter upp til 20 cm! på sex dagar”och anläggningen ger: . 5 ton om året, vilket motsvarar ” 20 tunnland" och. räcker till-25 kor, Men så kostar kalaset sina 15.000 kronor. Seve at Ler eft ; Slutligen! har man fått fram ett nytt "konstgummi,: som . står emot ' 250: gr: C:och de flesta "exotiska "bränslen, ' hydrauliska "vätskor" och / smörjmedel. Det nya gummit, som kallas Viton, användes: f n”till rea-: plan”och' raketer .men kommer så us "oa i fackkretsar mot firman d'Amato- KF NVENAR ÄRR rd td ven Se sva ba nd non-ironpoplin, som kan kokas, drock ned frottéfod. Finklädd i bubbelkjol av turkosjärgat Antagligen skulle mormödrar då- nat om de fått tillfälle att se vad modet i dag bjuder ifråga om ele- gans för barn, från spädaste blöj- stadiet upp till 18 år. Blotta tanken på en av de större trålarna' bli 1 16—23.000 kronor om året mot : småbå:arnas 56.000. På trålarna t finns det varma kojer att vila ut i > "och mat på bestämda tider fyra "gånger om dagen mot de mindre : fiskebåtarnas kalfe- och smörgås- diet, Trålaren är första etappen på fiskens väg från Barents hav till » middagsborden i Borås, Lund, Os- H ja Bergen, Wien och London. Näs- : ta steg är en fabrik i Hammerfest. Efter fem års verksamhet är derna nu Norges största fryseri med en beräknad årsproduktion på cirka 10 ton djupfrysia Eskprodukter. Som en jinförelse kan nämnas att iSverges hela konsumtion av derna ie 1356 uppgick till 559 ton. . sa på en isning för minderårigt folk skulle vara nog att övertyga om att tiden är fullkomligt ur led. Men visst är det roligt att också barnen blir moderiktigt och vackert klädda. Vårens och sommaren barnmode visar mycket sött, och för att börja baklänges tar vi lite ur nattdräkts- KUNDER HAR LAGT GRUNDEN LV i — Länets ledarde affär ÅA bosätwingshrarschen — d badbyra som går att få i storle- karna : ” | Trapets även för de små .högen, Ljuvligt ungflickssöta och bomullstyg. Blusen är i vit n i Stranddräkt för sexåring i non- iron med trå volanger baktill. Flickan till höger har frottéfodrad 2—6 år. H . söta och klädsamma' 'modeller — . sar från 5 till 70. Den ser fräsch och "klänningar. -Hemtextilier den rekommenderas bl a för den: sundhänta flickan, ;Mormorsstilen med sedesamt, långa ärmar finns i ket, irevligt i randigt men inte t i blommigt och ryschigt. Modefärgen rose en rose klär'så väl späda små som damer i alla åld- "en ut och när den dessutom finns i material som non-iron-behandlad bomull är den också lätt att tvätta. För småflickor har man i år bör- jat lansera mörkare färger, det ser svalt och rent ut. Blusar till jeansen i tunnaste bomullssammet är triv- samt, men trots alla spättors för- tjusning i de korvsmala jeansen kommer nog ändå sommarens unga damer att övergå till en kvinnligare tinje med koketta och ungflicksljuva Kravet på kvalitet går igenom he- la textilmarknaden, inte bara då det gäller konfektion utan också vad det rör hemmets textilier. Det är en kräsen, kvalitetsmedveten pu- blik som nu ställer höga krav på textilvaror, berättar textiltidskrif- ten Manufakturisten. | Det förek dock en del kla- enkla .nattdräkter i mor sstil av lättskötta non-iron-material. En del enfärgat — eller åmönstrat och gomål beträffande, slitstyrkan hos smakfullt men mycket storblommigt och ”sömnstörande”. Pyjamas eller nattlinne — det är en smaksak. Se- dan finns det morgonrockar i bom- ull för både de större flickorna och de allra minsta, en nästan över- flödig lyx kan man tycka. Underkjolarna är i extra lyxklass — permanentstärkta i nylon och bomull och inte ens kreationen i svart spets eller den med blanka sidenband och syrenfärgade roset. ter saknas. - För de riktigt små barnen är en. fargat det allra sötaste, Och en li. ten kombination av de byx och kjol verkar mycket praktisk. En praktisk detalj är ock. så inbyggd och utbytbar blöjbyx på lillens kostym. För flickungar som tacksamma att ”kjär ju är rysligt föreskriver beltyger i metervara. Men i de flesta fall beror detta nog på att kunden har valt en för låg kvalitet, för stolsitsar kräver ett material som har garanti för slitstyrka. Tapetse- rarkostnader kan man inte pruta på och den kund som väljer ett bil- ligare tyg har inte reflekterat över hur mycket fortare hon då måste h tapetseraren välkommen igen 2 om hon hade valt en bra kvalitet rån början. Här kan nämnas ett utmärkt möbeltyg som är en bland- Ning av kamgarn och mohär, vilket ger '€N mycket vacker lyster. Vitt gör sin come-back i tunna gardiner, och de tryckta textilierna visar klarare, friska färger. Grönt i en mängd vackra nyanser tränger Blommönster är medelstora och stora och ofta I flera klara fär- ger på röd, grön, blå, gul eller svart medlet aturt, runt och DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINN äv - utstående. vt oe Nar trapetslinje, fatias inte och "i marknaden: för en mängd varierande ändamål,' sedan. - €iv ny fabrik, satts upp. Men. detl Valde fönstervägen trots att det gick. att gå brandstegen : STOCKLHOLM (Press) > fe cd Yrkesinspektörernas rapporter ger ideligen belägg för erfarenhe- ten att det är de små ovarsamhe- terna och den momentant brig= tande noggrannheten i uppträdan= ” det i olika ”arbetssituationer som , vållar olyckor av mer eller mindre . slor omfattning, Härhedan elttyp=- fall, som dessvärre också ledde till: dödlig utgång: . ' ' En plåtslagerifirma hade blivit ' anmodad att reparera taket till en fastighet. Plåtslagarmästaren skulle , personligen gå upp på taket för att undersöka omfattningen av repara= tionen. När han var sysselsatt där= med föll han ned och skadade sig så svårt att han avled till följd av”, skadorna. . Vid yrkesinspektionens under- sökning av jande: På fastighetens tak finns vinds-" : kupor med fönster, delade i två halvor. Fönsterbågen saknar mitt- post; den ena fönsterhalvan låser således den andra, Detta” medför , att när den ena fönsterhalvan öpp=- . nas finns inte någonting, .som hål- ler fast den andra halvan. Fastig- heten är på utsidan försedd med . en brandstege, placerad cirka meter från fönstret, = ' Olyckan har troligen "tillgått så att plåtslagarmästaren öppnat den ena fönsterhalvan, stigit ut på ta- 15 ket och fattat tag i den andra + fönsterbågen i tro att det var en fast mittpost. Fönstret har 'därvid öppnat sig, varvid, plåtslagarmäs- taren förlorat balansen och störtat ned. Han apvände vid tillfället in- te heller säkerhetsbälte med lina. Någon anledning för honom att begagna fönstervägen fanns heller inte eftersom fastigheten som sa var försedd med brandstege. s 4 PRENUMERE! A botten. Geometriska mönster före- kommer också 2 ER NI I LAHOLMS TIDNING länge". 150 kr kilot, a olyckan framkom föl-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.