erera då OLMS Prem på ortsorgånet TIDNING + ONSDAGEN DEN: 23 APRIL 958 SÖKER NI. kontakt med befo 1 södra Halland? . 2” Annonsera då i ortsorganet - |. do NV LAHOLMS TIDNING |: vo I Vara så hisklig 'som möjligt — an- ; närst hjälpte inte . botemedlet,: me- a "nåde; man.” Nyligen: gjorde: en - av - och I till förväxling liknar någon : Vid pianot sitter Ludwig van Beet- + aktande :av' den" tekniska utveck år lingen Hliksora” verkningarna av för- 4 -; byggnad dör och " arbetskraft till andra verksamhets- unde” knäcka ” "det en alla; ”till” båtnad ' för un- föl Fäldrar” och” 'sjukhuspersonal len runt; berättas i en artikel 1 Tidskrift. >> egyptiska. mumier och till: och ” med "gödselpartiklar. En. äl dosismalört brukade” få "på. anrättningen, "Att pa- . tienfernas - lukt" och "smaksinnen volt. är inte svårt att för- frånstötande "smak. ansåg: "gärnla tider totalt felaktigt. vi dagar 3 är forskarna över- skulle a också därför” att ckret gör. ä ”, natt. kalla samman en grupp pojkar och" flickor” RR . DN Mo. ferm medicla skall Småka gott" Foch Inte" illa! som "den gjorde for-. ; dömtima då "me icinsmaken skulle ,de- största, läkemedelsfabrikanter- Amerika en undersökning av. : :Problemet för att se om f "Dag Hammarskjölc har på . detta "har. man uppkallat. den 10 :: blev utnämnd till hedersborgare” CFN: Ploneringssal. H r jat: e y 5 "och fick: en t " ten Patterson... eriod 'som FN:s generalsekreterare. ör april "ofte honom, vidare fick han New :York Citys > | ”örfilen i i Malmö”: > a en 'N u måste: lärarna få få stö id av föräldrar och samhälle "STOCKHOLM (Press) ' - Skolan "är också / en arbetsplats och : även den arb har ”Iklåsserna hotats med dragen kniv. I andra fall har lärare utsatts för : Arivande, - ' näste” tillse . att de hestämmelser inte är. fallet ' på ett eller. annat" sätt ingripa, skriver Lärartidningen i en” kommentar till den :numéra siksbekanta historien ol Malmö”, Det heter vidare: " . >: De allra flesta elever finner sig ; väl" tillrätta med. skolans arbets- former - och krav på ordning, Ja, | 7 vis vågar hävda att eleverna:i allz att: hugfästa hedersmedalj, check på 5.000 dollar att användas till utsmyckning av ”. illseammans med New Yorks borgmästare Wagner. och Jedamo- . ' : na kan inte: besvara'den frågan Är" det fullständigt Ael att. —s0l Vilket matfett är hälsosammast, smör eller margarin? Forskar« : - slutgiltigt ännu; men i vilket fall sina håll skett — utgå ifrån ; ett. vegetäbiliskt ; ; omättat fett . r, | ANA fett. "Det är r fulls digt : fel."Vårt margari va tverket. öve; |siäridsdelarna i: valoljan T'genomi omild. behandling” överförts: i fast formi' Härvid" kan. delvis "bildas så- dänt: mättat” fett,-som” normalt inte Hi Pan för” färg- > Sh shiaksättning är det inte läng- -Te något. problem att få barnen' att medicin, I många fall är arcmen 'behaglig att patienterna rent av skeden efteråt; i New "York har ts anställa ”Pérsonal som” var prinsessan Margaret av Eng- and: varefter president Nasser av "Egypten: anvisar platsen.; Kunden "för maten'serverad av Clark Gable. ges "nämligen ' framför allt” féttarter med: hög 7 smältpunkt; ' Ett mättat fett. förekominer i fast form i vän- Ng: "rumstemperåtur 1; motsats” till de flytande fetten, som under sam- ma betingelser är flytande,' "d vis oljor, tex matolja. En, olja kän ornbildas : till - fast fett ; genom en 8 k härdningsprocess. Härvid till föres' de' flytande fetten: vätgas un- der”närvaro av vissa metaller; fet- tet blir ”mättat ”på väte”. "och över- går i fast form, - ' Växtfetter såsom - olivolja, räps- och. Tybsolja m f, innehåller rik= .| ligt ;:med omättade ' beståndsdelar. Fett från djurriket, smör, fläsk etc, är däremot ingalunda enbart mät- tat, som felaktigt brukar "påstås. Med anledning av uppgifter om de mättade fettens skadlighet för organismen tror många, att marga- rin som till stor del: tillverkas av ;hover och orkesterns ledes av Mau- siälee. Chevalier, : . råvaror från växtriket, kan likstäl- förekö i naturen. Valoljan har med ' andra ord.i avgörande" grad | förlorat” sin” karaktär. av” omättad beståndsdel i -margarinet.. Detsam> ma gäller också en betydande del av margarinets ” vegetabiliska : del. För att margarinet, skall' vara ' ”ät- bart” får det innehålla högst 33 pro- cent raps- eller :rybsolja. Av den- na kvantitet brukar högst 25 pro- cent vara oförändrad, medan reste- rande 8 proc måste tillsättas ”mar- gärinblandningen i fäst form; d v s som härdat ” fett," Vid. härdningen har de fysiologiskt värdefulla fler- dubbelt " omättade fettsyrorna - linolsyra och liknande >= överförts i motsvarande : mättade ' förening eller "på - sin - höjd i "fysiologiskt overksam” oljesy MN NN 7 . Skadlig smältpunkt? Förutom ' ohärdad resp ' härdad rapsolja och härdat valfett innehål- ler det av delvis inhemska råva- ror tillverkade "margarinet. ca ' 45 proc kokosfett, som. emellertid” till nära '90 procent består av fast, d v s 7 | mättat fett (jodtal 10). Resultatet är att: margarinet till'stor del ut- görs av mättat fett och till ca en fjärdedel av härdat animaliskt val- fett. En betydande del av detta mät- tade fett består dessutom av fett- arter med betydligt högre smält- punkt än kroppstemperaturen. Den "I härdade rapsoljan : t'ex bibringas Förbundet” vill att statsrådet lår "ter" Undersöka arbetskraftsbehövet 7 bedömt” från. byggandets volym- a mässiga -omfattning - och. med..be= od dtsgnde invésteringsfördet av ”nuva- rande, investeringsfördelning”, mel- ; Jan olika : sla gav. byggnadsverk >> "De: önskar, utbildn g3-. "och .om= : skolningskurser föl övergång : av ' inom” byggnadsindustrin överflödig » Områden samt utredning av frågan ; om sysselsättningen åt den som ic- ' ke kan beredas arbete genom om- skolning eller! på annat sätt inom den. egna Industrien eller. på andra : othråden. 7 : : "De' ”genaste: årens en t på ca 42 gr C. I vilken mån dennå höga smält- '| punkt i ett matfett är skadligt tor- "I de inte. vara närmare: utrett, Det industrien, Det har pågått "och. pågår ' fortfac rände: tillströmning : av. arbetskraft till byggnadsindustrin; som till be- tydande del är överflödig ora hän> syn tas till behovet; Eftersom. den= na tillströmning. är' helt okontrol-; lerad 'och planlös skapar den "ett annat "problem; "nämligen en. sned= vriden ålderssamnjänsättning.' "En utredning om dé 1949-55 nyrekry< . lär helt naturligt att maärgarinbland- ningen måste bibringas en kemisk sammansättning som är så lik smö- rets som möjligt, för att den skall kunna . konkurrera med . smörets smidiga konsistens. Att framhålla margarinet som ett ”omättat :ve- getabiliskt fett', som i fysiologiskt avseende är överlägset smörfettet är rentav horribelt och helt enkelt dikterat:— som man får hoppas. —' terade'. medl ygg fakcförbunden visar . att . medelål- dern, bland grov" och arbetare derp. bland : grov-' och -träarbetåre som ' 1955. inträtt i, organisationen var 45 år. Svårigheterna, för äldre Å år ökar från; år ' Flera tecken tyder på att” 'stru > turförändri strin bidragi nad b 1 de" nuvarande ch: éhom ökad mekanisering och till- lärnpning av nya arbetsmetoder har "4 rask takt" reducerat behovet av kroelskraft vid oförändrad eller till och "med ökad byggnadsverksan.- haft Pull ”sysoblsöttning är iche langre ex reuutet Inom byggnads- ningen inom denna A brangeh.". Svi rekry har' skett i omotiverad ”omitfalning | Bedömt efter en byggnadsverksam. het av 1957 års omfattning och med oförändrad INN bet forde i mera av ok ighet än av illvilja mot smöret." : Smöret vinner i längden? ; I Hallen av, omättat fett är åtmin- stone under; sommarhalvåret unge- för. densamma i smör som I mar- garin, Det omättade delen av smör- fettet varierar grovt faget mellan 30: och ' 40 proc, Huvudparten 'ut- görs av 'oljesyra '(förestrad).. Men också halten av s k flerfaldigt omät-. tade beståndsdelar är' betydande i smörfett, Om margarinet .innehål- ler 25 proc ohärdad rapsolja blir halten flerfaldigt omättade fettsy- fet” 10.000 byggnad ror (huvudsakligen. linol- och li- be taré skkna möjlighet till syssclsätt- härdat: anima-; ärdad. valolja. . innehåller smöret” knap- past samma” höga halt 'svårsmältan- de" fettarter” med”, en "smältpunkt överstigande > kroppstemperaturen, rekommande ' beståndsdel: i marga- rin, Om man härtill lägger de. tvi- velaktiga > fysiologiska . egenskaper den” hos 'oss i margarin .: vanligen ingående erukasyran (över: 10 proe) medför, frågar man sig om 'inte smö- ret trots all: tvivelaktig propagan=- då ir annan riktning i längden; ska kunna hävda: sig inte endast 'som det smäkligaste matfettet utan ock- så som det i näringsfysiologiskt av- seende' mest fulländade och' hälso- Väg- och vattenbyggnadsstyrel- sen har nu fastställt flerårsplan för byggande "av :länsvägar inom Älvsborgs län under perioden 1958/ 62. Planen upptar ett 60-tal före” tag för en samanlagd kostnad: av 77,8 milj kr. Bl a följande företag ingår i planen: or ! Holsljunga--Hallands läns vid Bäckarp, delen Älvsered—Bäck- arp för 450.000 kr att utgå '!l1959, Skene--Svenljunga, delen . Hyrsås junga för 650.000 kr år. 1961, r. Viskan vid. Björketorp jämte" tillfarter för 250.000 kr. år 1961, Härryda—Skene, delen” Gö- teborgs och' Bohus läns gräns vid Bugärde—Dukared för 6 milj "kr, varav 300.000 kr 1962 och 5,7 rnilj senare; : Ö Frölunda—Svenljunga, delen bro över Ätran. vid Axelfors jämte tillfarter för 350.000 kr år 1962,.: Svenljunga—Tranemo : för: 2 milj kr,' varav 200.000 kr: 1962 och 1,8 milj senare, Härryda Skene, delen Dukared--Skene för '5,2 milj kr, varav 1,2 år 1961, 2,7 1962 och 1,3 milj efter periodens utgång, Vär- berg—Borås ' delen; bro. över: Vis- kan 1,7 km. SV. Kinna kyrka jämte tillfarter för 900.000 kr, varav 400. 009 kr 1982 och 500.000 senare.” vr "Svårt uppdråg över svåra smärtor både här och där och till slut följde hennes make med henne till”läkaren. Denne gjorde.en mycket noggrann undersökning. När han var färdig, drog 'han mannen åt' sidan "och viskader ">" — Den nakna sanningen det fattas henne ingenting. Hön si- mulerar! > — ÅA du milde! utbrast den nolensyra) ca 6 proc i margarin- ' blandningen eller ungefär densatp= mn a mannen; Veta av oss skol säga det till kbenne,” | "halten något lägre men |" som är en "ofrånkomlig ständigt fö- | mänhet. känner ett behov 'av fast ordning : och ledning:;: De ' "vill" ha i arbetsro” för att" kunna” sköta sina > Di oble- ." men i skolan begränsar sig således till :en' mycket liten grupp elever. Men :deét' är «tillräckligt . med . ett ”oroselement” i en' avdelning för tad..-Man måste: härvidlag konsta: tera det stora inflytande som bråk. makarna :har. över « andr; "elever och hur lätt oron sprids i en' klass. I:.de'stora' skolorna" med" flera hundra: -barn' är det: inte möjligt för "lärarna 'att personligen . känna elever, ur andra” avdelningar; Detta 6) | förhållande. .”stimulerar”: till” oper i fri ; 058. ån " på diskussion om anledningen: till att eleverna i allt större. utsträckning | I uppträder nonchalani inte bara i skolan uta; ra: sammanhang. För . bårnens” "och skolarbetets skull; måste; "det 'emel- négativä"utvecklingen iv "disciplin t avseende” måste” hejdas" om sunde vishingen skall kunna fortgå effek- tivt,” Det aktuella; visar; hur "en - Sehov av' regler för arbetets be- latt läraren r m Läraren-arbetsledaren | da sin Person, som finns blir åtlydda och om så Iq att friden och freden skall: vara ho-|'c t söm önskemål från lärarhåll; Otvi-] :A velaktigt skulle sådåna ålgärder unill derlätta skolarbetet, och å även bidra ; Hh 5 I skolans. vardag därest. Valla: tenk .' Här gäller det alltså åste ha rätt att skyd- I skolan inträffade inte förr si lana händelser som Ovan beskrio vits. Skolan, och dess verksamhet i Ån- tog'då en annan position i' sam- hället och bland föräldrarna. Lära- ren hade möjlighet att redan från "| början ingripa mot eventuella för- | sök från elevernas''sida'att störa ordni och ' sådana ingri accepterades, Vi ö önskar inte en till= bakagång till gamla tider på "skolans d -område,- Vår tids lärare anser”inte 'agam som ett "lämpligt uppfostrings- medel: Men lärarna i dagens 'skola måste också ha möjligheter att kor- rigera. de ; elever som uppenbart förstör arbetsmöjligheterna, - eller uppträder hotande mot andra” elever eller mot lärarna, Aga, är ett" me” kommit till användning. Därést det- ia korrektionsmedel 'tas bort måstå andra medel erbjudas om man: vill att undervisningen skall v: ;; Mindre re. skolenheter, lägre barn- antal 4 "klasserna och, större möj lighete : e ta. ansvaret föl arbétet . i i skölmyn-, digheter och föräldrar på ett aktivt sätt: "ger em ”sitt' "stöd'> Initiativet h — s . JEnorma vinster Sa kan skördas med 3 = fredlig- a-bomb . STOCKHOLM (Press) "I Nevada har amerikanarna Elor ett experiment med atomspränga. ning under jorden som kan få stor betydelse, Dels har man” fått en bättre uppfattning om möjligheter. | na att. fredligt utnyttja akoms ben, Dels'kan man göra atom. bombsprov utan att det sprids ra. dioaktiva avfallspactiklar, som kan förgifta mänskligheten.: +." "nw4 - Man använde vid sprängningen en helt liten bomb. Den explode- Yade i änden av en 570 meter lång tunnel i ett berg av 'mjukt vul- kaniskt material, heter det i en re= Hogörelse i industritidningen Nor= en,. När bomben exploderade lås- tes tärneld till så att inga farliga gaser kunde tränga fram. Vid ex= plosionen hoppade berget 15 cm högt.” "Först: efter” flera "månader "ku de man” genom nya korrningar > konstalera N resultaten,” Atomens eldkula blåste upp: en bubbla med ' 35 met. diameter. : Genom” "trycket sprängdes 400. 000. ton av 'kl tidigare har man vid, bomb= fällningar” L-Sstilla” "havet" strängt. kratrar 'så hamnar.- Med atöm- bomber kan man få utsinade” olje= fält 'att "flöda, : kol- 'och malmgruvor” varandé teknisk: stadium nses för= brukade. I öknarna kan man språn- I kiseh och 3 dum Natrium, ' som Sd kommer; både .i jordskorpan, och i vatten, aktive ligg enhetliga disciplinbestämmelseér för : län Pra slag. "Vid en annan' skola har sålunda inträffat att-lärare vid tillrättavisning av. elever'i å de högre" i'den väntade nya skolstadgan som” avses att träda” i de "närmast känna. , sitt ansvar, Det. är: annars fåra - -värt -att den: nya skolan kan L "komma att raseras inifrån, ansvariga därvid "skall ]; net atombomben in vundérigrden, där" den i .dubbel: bemärkelse shör : hemma, Den synes ”ha stora möj-" ' : ligheter att'utnyttjas i fredligt bruk." Men” biligt blir det inte —bvarje 7 sprängning: kostar . miljoner" kronor, su Hon hade en längre tid' "klagat ', Betesvallar ger tidigt. bete efter tidig BA g med Kalk ” över / Tidigarö bete" . med. Kalkammonsalpeter! > ( Försöksresultat” på olika platser i i landet har . visat, att vallarnas avkastning kan ökas med ' 50.90 eller ner genom kvävegödsling. Skör- . +: dens kvalitet har saitidigt förbättrats genom " send, proteinhalt, .. NS - Ekonomisk gödsling i Kalkammonsalpeter består av lika delar - ' " snabbt verkande salpeterkväve och långsamt verkande ammoniumkväve och ger därför både omedelbar och -nthållig gödselverkan. 2 FT Ökad avkastning — I tidigare bete — snabbar: återväxt — högre protei och därmed större lönsamhet... . h Ni inhalt i vallskörden—2 '. ” får det sända genom gi : 2 monsalpeter nä med K. p v | 'slåtte Gräsrika r växtligheten kommit väl gng och älltid omédellart cfter första slåttern, . Betesvallur ger uidigt bete efter Näe över sr vallar bör få 'Kalka också delas direkt efter abening. a. se Ce slåtter: och betesvallar” Kalkammonsalpeter. - I 2 hög kvävehalt, 20,5 70 N; arbetsbesparande : X t stora 'att de kunde CT. en "kan utnyttja. ” m på fiu=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.