dude då - LAHOLMS: jo ortsörganet TIDNING st Ran Rea I osten ".SÖKE kontakt med Annonsera då Sö . LAHOLMS 2 | 000 södra Halland? R NI befolkningen I ortsorgånet - TIDNING. s ORVAR siffror" ö i > amerikanska” 1 Sves- och Götaland i sin långtids- 4 --lersta Nörrland tilk:14.148 resp” 92. + . Försäljningen av 3 0 "och 35 pro- ”Vgjorde under” j kg, vilket: 15957 med 15 Procent sedan" anuari i fjol rhinskning med: Bå-procerit; i mel- Västerbotten a 999 resp 78 amt i tig konsumtionsmjölk understeg rocent. Förbrukningen av tunn grädde. har fortsatt att minska. Un- der januari var nedgången. jämfört med i i fjol 8 procent. Konsumtionen av. tjock grädde ökade 'under sam- ma: tid med 20 procent: Den sam- av, mjölk. för direkt--konsumtion " ut- gjorde under december 88,8 milj kg, 3 procent. mindre ä i under januari 2957.5 7 " . Som Produktmjölk användes iun- der 3 Januari 155,4 milj kg vilket var "3 procent mer än 1957, Mejeriernas tillverkning -- s av smör steg, under ”Mojeriernas inhernska fö; av smör undetstég ninder' januari 1957. års nivå, med, 3 ,procent,. För- säljningen - av. inhemskt hushålls- och, . bagerimargarin i från fabrik till- sammans med: den obet$dliga- -im- porten : var a sanima” ; omfat under ari. .som' 1957. Detaljhaän- delns"inköp "av ost var .under ja- nuari..T,5 , procent. mindre; än" 1957. Ostlagren höll: vid: januari månadst utgång -18.684 ton, d .v-s:7 procent 2087. ton, under jam lagren uppgick vid januari månads utgång: till, 5. 418 ton; eller 25 pro= en ökning]. « Jatt. hävda 7 territorialyatt följa de: resultat; som anledning - att upp- '- kan komma fram vid 'den stora" 31. ö 1 "att fastställa enhetliga regler för! fö "arbetet. ;ligger ett .Jagförslag; som , Htarbetats” av Före 1 Law. .C : sj ensen.; i. 'Genéve.” Denna konferens, är” Sverige deliar bland. 86 andra stäter, har som främsta uppgift sjögränsernas : utsträckning. 'Till ket sä r én” del om de: > fortf: nen har årbetet i i sju år för att få fram det före sgaide förslaget, - 2 svårigheter. som. möter och tyvärr är :v imycket "stora, Att smenins garna” går- starkt Sä,” är emellertid förklarligt med hänsyn till de . - : står på spel I fråga om sjögränserna, och ter. ritorialvattnets + utsträckning ". till- lämpas för närvarande mycket oli- ka nörmen, Vårt! land "har" ända sedan ;177' vdat: ett territorial- och "str; ” Intressen, som; kning av staternas ferritorialvat- Härtill "komer: :de väsentliga olä- genheter : som: uppstå för fiskenä- ringen: inom. såväl yttre som inre vatten = di ifer ; eller 7.408 meter. räknat från öppen kust, Denna, sjögräns | har” visat sig. ända- ” I målsenlig framför "allt: vid Falster- bonäset och "i Ålands. hav, .där' en djup farled kunnat läg; as i om svenskt vatten. Det är bara ra' stater: till, däribland Norgé ” och Finland, som” hävdar 'derina: bi på territorialvattnet, rande nationerna” har gått. in distansminuters ” sjögräns och 7 den pågående. konferensen, "har, ic- ke mindre än 28' stater : föreslagit att 3 distansminuter, skall" gälla ge- I nerellt. "Denna åsikt" stödes'bl a av USA "och St torbritannien; som "har motiverat sin. uppfattning med att så litet intrång, som möjligt. skall -|göras på det fria havet för att möj- liggöra fri och obunden sjöfart, ,..: ”Gentemot Västmakternes uppfatt- ning står de" "åsikter, "som lagts fram av" Sovjet o 'h' som har stöd av:ett tantal åsi: a stater! .Sovjet.”, 'an- ser. att varje kuststat:skall ha Tält statens. eget. bestämmande, intill: en. yttre- gräns, på 12. distansminuter. Sovjet har som bekant under sena- . ial lvatten r det, endast kust- terr staten, sträckning": som :12" distansminuter erbjuder. också rent praktiska olä- Å genheter, därigenom att fiskebåtar ty< | och mindre fartyg icke kan urskil- ja” landkönturer : och därför 'icke kan bestämma 'sitt läge på så stort avstånd från kusten. i. Den. ryska uppfattningen om 12 distansminuters gräns stödes av bla Indien, Ceylon och Indonesien, Sist- nämnda , stat här. nyligen prokla- merat 'en utvidgning av sitt terri- torialvatten : till "12 'distänsminuter, varigeriom -Indohesien har kommit att behärska ett våltenområde 'stör- re än hele: Europa.' Flera sjöfarts- nationer däribland Sverige har pros testerat mot åtgärden.': Vid den” "pågående ' ! konferensen Har: också” "framförts önskemål om vissa ”utariför: : kusten liggande ar, Förslaget har: do k re' år” utökat "sitt: till.12 distansminuter pl ai Öster- sjön, vilket föranlett protester såväl Sverige, Panimark " och Väst- Tyskland. .De ryska kraven på: 122 milsgräns är motiverade! enbart äv militära skäl: ryssarii önskar ut Sovjets: förslag -om:-12: -distansmi- ; Inuters sjögräns har föranlett Väst- makterna : till skarpa "kommentarer, då man på. "Västmaktshåll: anser, att ädan:: gränsdragning - innebär ett :allvarligt . intrång - på det fria kavet." Häremot: har från rysk sida --:linvänts, att gränsdragningen avsåg +] yttre : territorialvatten," varför "det icke skulle innebära något hinder ' för sjöfarten. I s k yttre territorial= vatten har nämligen alla: fartyg rätt till fri genomfart. - Även om ge- nomfarten i princip är fri, har emel- -lHertid 'kuststaten rätt att preja, vi- sitera . och - dirigera” handelssjöfar- ten — en rättighet som ryssärna 2" flitigt: begagnat sig av. Man kom- mer därför aldrig ifrån, 'att en 'ut« ” Dominerande inslag av för. års- - tiden kyligt väder med på sin höjd medelmåttig nederbörd förutser den dra och mellers- vandrande över. ta Sverig - blir. jämförelsevis ' stor. Detta . förutses. medverka : till ett v prognos för tiden. intill 15 maj. I norra Sverige väntas i hela Västeuropa och södra Skan- dinavien samtidigt som norra Skan- dinavien kan få känni av ett om- ungefär normal temperatur — i .de inre delarna av Norrland t 0 m ett visst -värmeöverskott. — samt sparsam nederbörd. -& Enligt den synoptiska kartan ö utses -lågtrycken alltjämt i över- - vägande grad komma att röra sig 1 banor norr öm Skandinaviska halv- . ön och över "Medelhavsområdet me- " dah "frekvensen av ' högtryck: som från" Skottland Väntas komma in=": / råde med över normal temperatur- förväntan som beräknas' utbilda sig i regionerna 'mellan' Grönland 'och ij, Island. Hela Skandinavien utom söd- ra Sverige faller, inom ett område med "sannolikhet. för sparsam ne- derbörd medan rikliga regnfall är att” vänta i syd- och; Östeuropa. Detta framgår nä mare. av vidstå- ende kartbilder . NEDERBÖRD Under, TILL 5 MAJ zsJnomat!] i rö | många solskenstimmar är programmet. för tiden intill 15 tad ” Anmärkning 2 "Fångti fr ingen förutsägelse i vanlig , me- . teorojogisk meriing utan eri på glo=-' dom) ; Om, utsikterna” "på kortare sikt kan f n endast de dag- liga väderleksrapportertia lämha be=s fo av dun. bala ” observationer. grundad ' ben dömning: av dan Annfrörande vis derlekaly pes ” under ' den svsvdda visked; P säkerhet är störst Inom de ollka temperatur+ och ue- dorbördsomridenas centralt baläig- Då delar 7 z ra -Å frågor, som om' möjligt = "skall tjlläm nerellt, Motsättningarna mellan hemma, på vår känsla: för. b djupaste nöd, undernärda sjuk: i stort behov; av' tvål och vatten '— ja, också för, tvålen' sörjer. Rädda z barnen: Ska vi inte svara ja på häns fråga, bör han inte få något i sin burk, något att äl ret är 900100, "I det massor av 'märken ech tecken, | gar passande för årets olika sysslor. I aroft, hårdt och siräft Lin. :bach krokar i Nordanväder, "Jyckas. s I med ogräs. Kornet även smått och : och förtäres icke av björnar. i vinden "blåser "den tiden Råg- Bondens villkor här alltid varit starkt beroende av: väderleken, kanske ännu mera förr än nu.'I den gamla bondepraktikan finns som ger anvisningar om och när de olika arbetena skulle utföras. Beroende. på. väder och vind — men man hade också bestämda da- Ur en gammal bok. återges härne- dan ”Om :vädrens verkan och egen- skap, i synnerhet vid Såning och Akerbruk”.” : - »Nordan-Väder: Olyckeligt”' 1. Om Ärter: sås i Nordanväder, ligt hårda, ” - 2. Uti, det Svedjefall, "som itän- des” och brännes i'Nordanväder, vä er merendels i stället för säd, "del ogräs. 3. Linfrö i Nordanväder, FI giver 4, Gå på Jagt, at skjuta, eller till 'sjös at fiska och. utsätla nät 1. At insalta kött i Nordanväder, ir godt, ty däruti växer sedan icke -älteligen någre ångrar eller. mas- ar, och "det håller sig längre än sljest. > 2, At så -FHalra i "Nordanväder lär bäst, ty då blifver han'grof-| kornig 3. Om "råg sås i Nordanväder, skadas" han icke, hvarken af' våt Höst eller Vår, ruttnar icke,: bli- ver fri" wingel? (ett ogräs) och” övre til kornet än el- je man ock Wår-Råg 'i Nor-' danväder, "lider. han af somnvarhet- ngen 'skada; NB:' Om Nordan HU] Såstår, kan ' man göra: "sig, näst Guds: välsignelse, förvissad om” et ed -Nordanväder, betyder” ant en kall: War" och, Sommar; 3-7 respektive : 12 gränsens anhängare: ägs emellertid mycket stora" och: accentueras yt- terligare av de storpolitiska skilje- linjerna.: Bl 'a i-syfte, att. "När man | hör ati "ett pår h fasen: kor ska slaktas ner och att ler - riksd eller jämka de olika intressena har Sve- riges delegat föreslagit att sjögrär- sen skulle utsträckas till längst 6 distansminuter. Möjligheterna . att samla delegaterna kring en 'sådan kompromisslösning förefaller dock tämligen små. : ;. Bland övriga viktiga sjörättspro- blem, som är uppe till behandling på konferénsen,' märks, frågan om de- s k. bekvämlighetsflaggorna. Härmed förstås, att fartyg kan re- gistreras i länder med mycket låg beskattning, utan att fartyget har "något egentligt samband med re- gistreringslandet. Från de stora sjö- nationernas sida har man sökt få in en bestämmelse om, att ett verk- ligt samband "måste finnas mellan fartyget och registreringslandet, De- legater : från Liberia och' Panama har under konferehsen gjort skar- pa inlägg mot en sådan skärpning av bestämelserna.. Det är beteck- nande att: Sovjet ställt sig på des- sa staters. sida, trots, att frågan om k st kan ha någon aktualitet för den stats- ägda ryska handelsflottan. + + "oc 'Fiskefrågor : ägnas' också : upps märksamhet : "under, konferensen. Vissa stater,. däribland. Island, har önskat "utsträcka kuststatens befo- genheter' beträffande fiske" alt, gäl- la långt utanför territorialgränsen. | Bland annat har föreslagits en fis- "| kegräns på cirka 100 distansminu- ter, innanför: vilken endast kust- staten skulle ha' rätt att, bedriva fiske, De stora, sjöfarande natio- nerna har emellertid energiskt mot- satt . sig sådana 'särbestämmelser, som. skulle strida mot principen om havens frihet, ' ” : "Mid en, " särskild avdelning inom f "de vem det nu'vara-månde, ska utan> ordna pengar: för att detta slak tande skall sätta ' i gång illa kvickt undrar ' many om 'det inte :vore bra att fundera: en''stund först inhan slaktklubban kommer i gång: Den som "varit med om två världskrigs vanskligheter och ”ser' hur osäkert allt är även nu undrar om det kan vara. rätt att 'gå' till väga” på det sättet. Det finns ett annat sätt. Stryp kraftfoderimporten : ögonblickligen: Visserligen " förlorar staten” tullar och 'införselavgifter .men , den vin- ner-isäkerhet, : Om mjölkkorna får leva på hö, 'havremjöl och avfall från mjölproduktionen sjunker'ge- nast mjölkmängden. Då går havre- mjölet till kor och ungdjur och vi slipper få för många feta svin. Vi har inte tillräckligt med kött i lant det; Slaktar man ett par hundra- tusen kor mister man också ett par hundra : tusen : kalvar som". kunde uppfödas till gödboskap eller säljas som gödkalv eller spädkalv. Vi har inte gott om :valuta, det torde va- ra känt för alla. Köttpriserna utom- lands' är inte billiga när folk kör kontinenfalhyllan.. Både : ; oljetorn, och radarbevakningstorn står långt utanför USA:s sjögräns och frågan är nu, hur dessa anläggningar skall betraktas. +”: USA:s intresse: Se köntinental- hyllah & är "svårt att förena med kra- vet på:3 milsgräns, ”Amerikanarna önskar dock icke få till stånd nå- gon utvidgning. av; territorialvatt- net för de berörda orirådena utan vill endast att dstaten skall till= nNnosas de aldrig, utan förblifva stän- Il :7 Om åskan h es först o om i och varm;.' även på Suninah « varm Wår och Sommar med kenhet mygg, flugor, bromsar, lar öres : mar att befara. NB. Om en"åker? man förer ut sin. gödsel på åkern i det vädret och på den" tiden som Åskan första gången: "låter sig' höra så bär samma åker, så länge den gödningen räcker och har nå: gon myst, til största delen ej an än gula blomster, som på Lifländs: = kallas 'Perkaunasl ' eHer Aske- rö n må söka til at bårtrensa der örqwäfwa det, så mycket & em vilyså hjelper det dock icke, ' Östan och Wästan-Wäder,- vöet . Äro för "en" Åkerman och. Träd« gårdsmästare til. såning "och plan= i tering” de ”aldrabästa- väderstrek; däremot 7 äro "Sunnan: och Sy wäder skadeliga; : 1, För all slags. : nerhet för ärter; ty om'de sås i dessa väder, blifva de: båda mask- stungna och små, samt åkren: full magert, samt af solen och hönungs- dagg skämt, så at större delen. icke? går iax. ” i - 2. Om kött ingaltas i i | desse. väder; blifver det surt och illa stinkande, innan'det hinner förtäras,! = +: 3. Om Lin lägges ut at rötas i vat- ten, så- blifver det aldrig fullrött,- med mindre det icke uptages åter ånyo 'i- Ostan = eller .Wästanväder' nederlägges. 4, Sår! en Rotvor,. Rättikor ' och Kålfrö. i detta. wäder så blifva röt terna-av mask alldeles förderfvade, Men de äro gagnelige "ät därutins nan fiska och bruka allahanda fisk - redskap”. Bland déssa återgivna vind och väderleksförhållanden . finnes erfa Tenheter : som står sig än i "dag. chari ha: vägrat" en. 'statsänställd japarisk ' nomi är -sådan att landet behöver ta: vara-på de tillgångar det har. Och -industrien behöver: jordbru- karen som köpare av industripro- dukter Inte bara i dag utan också i morgon. och nästa år. När vi köp- te-utländskt kött från länder; som inte: hade: samma tuberkuloskon- troll och slaktdjurskontroll” som :vi har, ! infördes -också ' paratyfusbak-. terier- som inte: bara . blev én fara : för människorna utan också för bo- skapen. 'Vår valuta räcker med nöd |- och näppe för den import vi'redan hat,: Varför inte bruka den. erfe-) renhet . vi. haft av: de :många' nöd- åren då det inte fanns olja. till bi- lar och körslor, då det inte kunde importeras varken det'-ena eller det j' andra. Vi hade besvär, men vi kla- rade oss. därför, att vi hade livsme- |: del. Kan man nu som då låta kor- na äta höet och vetekli och en la 'gröpe och . sen ger” det -ö havremjölet" åt ungdjur, som ”upp- föds till slakt, och hushållar. rätt | 'mellan ' göddjur ; och: svinproduk- tionen blir allt tillgodosett. Vi har |P ju statistik men" vi .måste -beräkna att befolkningstalet ' nu' är. -betyd- ligt högre än när ' kriget. började. Man får jämka och jämka, det. är bättre än att förivra sig och göra något man sen behöver ångra på Hushållens behov av li ) mås- te tillgodoses och det sker bäst om vår egen hushållning ger trygghet för detta.. Skulle det sen behö per för nöds skull, Vår nationaleko- |. avled atten till" onsdagen. Han var [ 380” i Älvsbyn, Norrbottens Professör - Lundmark” var' en avi vårt lands mäst kända astronörner och "hade också internåtionellt gjort sig ett berömt namn. Han" vär även medleri av ett stort antal utländska ästronömiska sällskap. Omkring 609 skrifter av vetenskapligt och” popu- lärvetenskapligt' innehåll har Utgått, från hans hand, bl a Från kaos till kosmos, Livets välde, Världar utan gräns och Astronomiska upptäckter I och IL; I Han blev fil lic. 1916, än dr, ama- nuens vid ' Uppsala” observatorium och docent vid universitetet där 1970 samt professor "i astronomi” vid "Lunds universitet 1929, i villken be-” fattning han kvarstod till 1955. vc ' Professor ' Lundmark : har även Da universitet Knut Lundmark-yja formgivare att gö ett "studiebesök sventka . porslinsfirmor . emedan de anklagar japanerna , Ö svenska ideer, . "En? japansk "halvofficiell ”örganisas tion för ökad 'utrikeshandel (Jetro) meddelar ått den erhållit en rapport dets" fabrikanter protesterat mot att japanska" z porslinsfabrikanter +; tar svenska ideer, till sina” egnå produk- ger att det tätt: räpborten avs en ; japansk formgivarexpert, Fujikawa, som' studerar i | Stockholm och att Fujukawa fått i. ppgift, av detaljer i samband 'med dessa be-"' skyllningar. I "Om .beskyllningarna visar sig vara fabrikanterna få:en sträng varning, ” geringen undersöker fallet, En holländsk | änvandratfaiill, har tvi i Au- fått ge sitt namn åt en småpl ar 1334 Fundmarka. I ” ' Vem! som helst kan banta genom notion och" förståndig diet, säger stralien, eftersom den anser alt re befolkningen” behandlas illa, Famil- jefadern, som under kriget tillhörde holi elsen;, : kom några läkare vid medicinska fakulte- ten vid universitetet i Edinburgh. ;- Läkarna berättar i en redogörelse att de satt sju till ytterlighet feta utom ' tvingat :dem"” att promenera minst tre timmar' om dagen i'sex' veckors tid, Patienterna — fem kvin=- nor och två män i åldern 34 till 40 år vägde vid kurens början mellan patienter på mager kost och dess= | - med, sin hustru till Australien! för 9 år sedan. De har själva! tre barn, (TTAND) "Ytterligare en stad vi mellersta ka regeringstruppernas händer, med- delade Djakartaradion på, onsdagen. De längst framskjutna förbanden rapporterades stå ' blott 15 km från 104 och 160 kg. Efter bantningskur hade de blivit av med mellan 13 och 19 kg vardera och kän- de sig mycket bättre. : > De fick leva på mycket små kvan- titeter magert. kött, fisk, färsk frukt kraftfoder kan vi köpa det, Sådant odlas .på ett år, men det tar tre år att föda upp en ko i stället för den som dömts till döden nu! Spa- rarna har också stora pengar in- vesterade i lånen till jordbruls- försäkras. rätten att exploatera 'alla naturtillgångar, utanför kusterna, oavsett om ”desså tillgångar ligger för eller utanför statens ter- sjörö ensen som"”" häl med den s k kontinentalhyllan och dess internationellrättsliga -' . ställning. Kontinentalhyllan . löper ' utefter - likontinenternas kuster : och : utgör ett.:havsområde med relativt små bottendjup. Utanför USA:s .ostkust tex sträcker sig” kontinentalhyl- lan omkring 200 kilometer till: sjöss och" bottendjupen håller sig här under: 100 sm. Kontinentalhyllån har. blivit mycket åtråvärd främst ;-Ipå grund «av de oljeförekomster, som påträffats .sunder havsbottnen. Amerikanska. oljebolag "har under senaste” åren börjat exploatera des- sa tillgångar" och ett: antal olje- borrningstorn har - vuxit upp' på stort avstånd från kusten, Utanför USA:s » östkust. är 'ockeå jättelika Vendarbevokniparlo I uppförda - på ! USA stödes i denna upp- fattning (främst av 'de' sydameri- kanska staterna. Särskilt anmärk- ningsvärt är att USA:s förslag har stöd av Sovjet, som har! likartade intressen beträffande ”kontinental- hyNan i Norra Ishavet. iv En . motsatt , uppfatining , peträfz fande 'konlinentalhyllan -har fram- föris av/bl a Västtyskland, som ser en fara i att låta strandstaten få. monopol” på utvinning av .natur- tillgångar långt ute till hävs. Tys- karna hävdar att dessa viktiga na- turtillgångar bör: kunna exploate- ras av alla stater. Denna fråga be- rör för närvarande Icke.divekt Sve- ju . Det är inte rätt att ris- kera dessa pengar genom. ätgärder H som är onödiga.» Det bör också kunnå' g att ar | marknad - för svenskt mjölkpulver, i de varma [l:- beta fram - större länderna, och på så vis få ett by- bjekt på I Imarknaden som inte "borde .vara evälkommet :just Nr har det. trångt, ; - Staten och det allmänna har för |! nu när så många reaten - annat att lägga pengar på nu, när det svenska folket skal | få bra ålderdomspension, än ge- nom att betala avlivningen &fv. vårt kreatursbestånd. Man kan åtmin- stone försöka ett år och se om det inte går att klara saken enkelt och |. naturligt utan våld innan man tar till: bödelsyxan, Det är. väl ändå brukligt så bland förfaret folk? rige, men det finns all anled för oss "att med. uppmärksamhet följa uivecklingen. se äg” samt grö ker. (TT--Reuter) "Joanne Woodward. fick priset som bästa skådespelerska vid amé-” Tinggi. Radion förklarade” dare att många rebeller ' på norra” Celeber sträckt vapen. Fem lastfartyg har anlöpt hamnen Palu Donggala med livsmedel åt befolkningen i efrin, ade områdena. (Tf—Reuter). ER a i slutet av, mars: : rikanska fil Joanne fick, sin Oscar jör re han gestaltar en kvinna årlina Oscar Hen I filmen "Evas tre ansikten ned persontighetsklyvnt Re Pa där pd 10 "Svenska" porslinsfabrikörer - påstås om att svenska regeringen öch ”lan- organisationen att ta: reda på alla. ” grundade skallide japanska porslins- '" " säger Jetro. Även den japanska Jen Sumatra har nu fallit i de indoneisis-. " Bukit | LÖ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.